Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-07-31 07:59

Marknadsräntor ner på förväntad amerikansk räntesänking

Marknadsräntorna föll igår på förväntningar om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer sänka räntan idag. Svenska kronan stärktes dock inte, utan Sveriges Riksbank förväntas följa efter och initialt åtminstone inte höja räntan. Återigen kommer alltså Riksbanken ha gissat fel om sitt eget agerande.
Freedom Tower i New York.
Bedömningen utifrån marknadsreaktioner är att ca 80% av marknaden tror på en amerikansk räntesänkning om 0.25 procentenheter och ca 20% på en sänkning med hela 0.50 procentenheter. Detta enligt Bloomberg. Ingen tror att Federal Reserve låter räntan ligga still.

Marknadsräntorna tog ett ordentligt skutt nedåt redan igår på inflationssiffror för USA i juni om 1.6% mot marknadens förväntningar om 1.7%, trots att inflationen ändå steg från 1.5% i maj. Därmed anser marknaden tydligen att det är bortom allt tvivel att det inte blir en amerikansk räntesänkning idag. Liksom Riksbanken har Federal Reserve det godtyckliga målet 2.0% i inflation.

Att 2.0% är godtyckligt bevisas av att det är just två komma noll. Hade det varit så att en viss inflationsnivå hade kunnat räknats ut som optimal för ekonomin, så hade den förstås inte hamnat exakt på ett jämnt heltal, utan målet hade i så fall snarare blivit t ex 2.378117% eller något sådant. Därtill hade rimligtvis denna optimala punkt ändrats över tiden i takt med att ekonomi och flöden av pengar förändras i den verkliga dynamiska världen, till skillnad mot ekonomernas statiska världsbild där 2.0% anses vara perfekt för all framtid.

Trots förväntade räntesänkningar och sänkta marknadsräntor stärktes inte den svenska kronan mot dollarn. Riksbanken förväntas nämligen nu återigen ha gissat fel om sitt eget framtida agerande, och väntas inte längre höja räntan enligt sina tidigare gissningar. Frågan blir nu istället om man ska låta den ligga eller rent av istället sänka den. Således stärks inte kronan mot dollarn.

Långa obligationsfonder i USD gick bra igår. Mina egna nedan som exempel.

AS SICAV I USD Crdt Bd A Acc USD +1.12%
Fidelity US High Yield A-Acc +0.87%

Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson säger till fPlus att han är tveksam om han får se Riksbanken höja räntan innan han går i pension. Isaksson är 52 år. Huruvida han avser att gå i chefspension på tjänstepensionen vid 55 års ålder, eller uppfylla Reinfeldts vision om att glida runt på en överarvoderad räkmacka som influencer till 75 års ålder, är dock oklart.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

52 kommentarer:

  1. Haha!
    Jag hade iallafall rätt ang min gissning för ca 3 år sen att vi är fast i lågränteträsket.

    Minns såväl en intervju för ca 5 år sen med en VD för en av storbankerna som sa ”att vi kommer aldrig komma upp i tidigare normala räntor”. Det tyckte man då var ett häpnadsväckande uttalande men som nu känns normalt.

    SvaraRadera
  2. Det absurda är ju också att man vid sättandet av tvåprocentgränsen hade haft betydligt högre inflation än så, och man ville "få ner" inflationen mot två procent. Man siktade mot målet från andra sidan alltså.

    Att överhuvudtaget vilja pressa upp inflationen är fullständigt obegripligt, inflationen har alltid setts som skadlig för ekonomin (och det är den). Vad som är så farligt med lägre priser har jag aldrig riktigt förstått, men jag är ju å andra sidan inte riksbanksledamot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det farliga med lägre priser är att det blir en nedgående spiral där alla håller i pengarna eftersom det blir billigare för varje månad. Det leder i sin tur till att försäljningar kommer krasha totalt och arbetslösheten rusar...

      Radera
    2. Struntprat. INGEN har struntat i att köpa vare sig datorer eller mobiltelefoner, trots att de ständigt blir bättre och billigare. Ej heller struntar man i att köpa mat, el, värme, bensin, diesel, vatten med mera, eller ens kläder efter behov.

      Radera
    3. Säg 0.5% deflation - du får vänta bra länge om du ska spara några större mängder pengar på att vänta med att t ex lägga om ett läckande tak eller reparera bilen.

      Radera
    4. En oändligt hälsostark myt som aldrig dör.

      i 100 år var det deflation, innan keynesiansk ekonomi. Effektiviseringar leder till lägre priser.

      Man köper det man behöver... eller väntar du fortfarande på det lägsta priset på den ultimata TVn? 30-åriga kriget.

      Radera
    5. Ja, det är just därför ingen köper datorer, platt-tv, mobiltelefoner etc alla väntar på att det ska bli billigare. Därför har den försäljningen kraschat och alla inom dessa branscher är arbetslösa.

      Radera
    6. Tvärt om gör sjunkande priser att fler köper en vara, eftersom det leder till ökad efterfrågan. Det är grundläggande ekonomi. För övrigt minskar priserna på ett antal delkomponenter i KPI utan att folk slutar köpa dessa.

      Radera
    7. Hahaha, 3 kommentarer på 2 minuter. Vem annars om inte Cornu på första platsen! All hail.

      Radera
    8. Tror att sniffmeister precis har sommarlov efter sitt första år på Handelshögskolan där han lärt sig några klassiska ekonomiska teorier men han har fortfarande inte hunnit se hur de stämmer överens med verkligheten.

      Radera
    9. I förlängning så ledet deflation till lönesäkning då företagen helt enkelt får mindre betalt. Så minskad BNP, ökad arbetslöshet och sämre köpkraft mot importvaror. Dessutom investerar det inte på samma sätt då man får avkastning genom att behålla kapitalet.

      Radera
    10. Jag känner en del som tycker att det är bra med hög inflation och dålig växelkurs. Dom menar på att då får vi mindre för pengarna när vi konsumerar och vi har inte råd att flyga vilket räddar klimatet. Så låt oss hoppas på att SEK blir ännu mer värdelös så föregår vi svenskar med gott exempel.

      Radera
    11. @Sjunkbomben Hur kan du säga det med säkerhet?

      Effektiviseringar isig är kostnadsbesparingar. Om du har en materialkostnad på 100, sedan 50. Varför skulle lönerna gå ner?

      Om en vara går ned i pris säljer det mer, lägre pris betyder inte mindre sålt, köp 3 betala för 2 är oftast en säljpitch.

      Eller så gör vi som Goofy säger, jag gillar det med! For the planet.

      Radera
    12. Effektivisering är inte samma som deflation. I detta exempel skulle också företaget få mindre betalt för sina produkter.
      Men min tolkning av ett lågt inflationsmål är att man vill ha förutsägbarhet och långsiktighet.
      Givetvis passar det alla som har ett stort kontant kapital med en deflation men det är väldigt kortsiktigt.

      Radera
    13. Jag har inte ens gått högskolan. Så jag är förmodligen dummare än den där sommarlovspojken du antog jag var, Kent. Sen grundar det sig i psykologi. Om en TV har kostat 20 tusen i ett år och sedan sänks till 10 på REA så "passar folk på" medans om de vet om att vi har deflation på 2% istället för inflation på 2% så tar man gärna större "lyxköp" senare än tidigare.

      Givetvis är basvaror och nödvändigheter undantag här, de gör man oavsett.

      Radera
    14. Ökad produktivitet gör att fler varor produceras, därför kan priserna sänkas och fler varor säljas. Det verkar påstås att företagen och därmed de anställda då tjänar mindre pengar pga att priserna är lägre. Men om produktiviteten blir högre och produktkostnaden för varje ny vara på marginalen blir billigare, även pga lägre kostnad på insatsvaror, vad är det som säger att folk kommer få mindre välstånd när lägre priser gör att fler varor kan produceras och därmed det materiella välståndet överlag måste öka i samhället? När folk har mer tillgångar, datorer och resurser att använda sig och underhålla, borde väl ekonomin expandera? Om priset dessutom går ned på varor med tiden, och folk kan tänka sig att vänta på framtida prissänkningar, betyder det att de antagligen inte heller behöver den varan just här och nu, vilket innebär att vänta skulle vara en mer effektivt tajmad resursanvändning.

      Ekonomin blir allt mer effektiv varje år, därför är den naturliga trenden verkar vara att priser "vill" gå ned. Inte minst då en smartphone idag ersätter tusentals antal andra varor och tjänster som fanns förr. Dessutom är priset på fossila bränslen artificiellt kontrollerat via OPEC, det verkliga marknadsenergipriset utan kartell skulle vara mycket lägre och mer tillgång på energi skapar också mycket högre tillväxt. Det krävs närmast minusräntor för att hålla uppe inflationen (en urholkning av pengars värde). Om OPEC inte fanns, hur hade inflationen sett ut då tror ni? Deflation å andra sidan skulle innebära att pengar blir mer värda över tid, vilket på något intuitivt sätt ändå verkar rimligt eftersom det är en "deferred" konsumtion.

      Bara några egna "contrarian"-tankar, välkomna att slå hål på detta (är inte själv nationalekonom).

      Radera
    15. Ingen klagar över att vi får reallöneökningar. I praktiken blir alltså allting billigare relativt inkomsterna. Kort sagt gör lägre priser att vi får ökat välstånd.

      Radera
    16. En av få nackdelar med deflation är väl att skattebasen krymper?

      Det kanske är därför vi ständigt får höra att deflation är "jättefarligt"?

      Radera
    17. Jättehemskt att statens utgifter blir billigare.

      Problemet är främst rent seekers som inte tillför någon nytta, de vill ständigt ha större summor penga att profitera på. Dit räknas politikerna. Därtill vill politiker alltid kunna låna pengar och då anser de att lpånen "betalas av med inflation". Att de istället som nu kan låna pengar med negativ ränta torde dock vara bättre och ett enklare sätt att betala av lånen på...

      Radera
    18. Om man förbättrar kvaliteten på varor så att diskmaskin, tvättmaskinen, tv håller mycket längre? T.ex. en dator och mobil håller sig fräsch mycket längre idag än för 5-10 år sedan så då har förbättringen lett till att företagen säljer mindre vilket är bra för miljön men kanske inte ur ett företagande.

      Men deflation är minskad penningmängd inte effektiviseringar, rationaliseringar eller ökad konkurrens som tvingar ner priserna.

      Radera
    19. Ett annat sätt att se inflation är som en skatt, på hela det samlade kapitalet i SEK.

      Radera
    20. Ett annat problem med deflation är lönernas trögrörlighet nedåt. I ett annat lönebuldningssystem och med en annan syn på lön kanske det vore ett så stort problem men idag är det otroligt svårt att få till nominella lönesänkningar på såväl enskilda anställda som yrkesgrupper. Med inflation kan du istället urholka värdet på den nominella lönen genom uteblivna löneökningar istället.

      Radera
  3. Det blir mer intressant efter att USA sänkt räntan ytterligare lite medans vår ränta inte kan sänkas mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart den kan det, Ingves kan ju tänka sig en ränta på -1,5% om det skulle behövas.

      Radera
    2. Var går gränsen då?

      Säg att vi följer FED med sänkta räntor, när FED är nere på +1% ränta så är du nere på Ingves -1.5% för Sverige och det kan gå snabbt dit. Kanske inom ett år med fallande konjunktur.

      Frågan är hur det kommer fungera i praktiken?

      Och vad händer sen om FED fortsätter sänka räntan ner till noll? Ska Ingves sänka till -2.5%?
      Det kan handla om ytterligare 1 år.

      Vi står som jag sa inför en intressant nära framtid.

      Radera
    3. Exakt, klart den kan sänkas mer. Är farligt att hänga kvar i gammal retorik.

      Radera
    4. Hur låga räntor kan vi ha innan fårket börjar ta ut sina pengar från bankernas konton?

      Redan när reporäntan låg på -0.5% lät bankerna ganska obekväma med läget. Vid -1.0% tror jag att de kommer börja införa negativa räntor på fårkets bankonton. Vad tål sen fårket innan de börjar plocka ut sina pengar från bankens konton?

      Jag ser redan idag att folk väljer kortbetalning pga 0.5.1% återbäring från kortföretaget, samma folk som bryr sig om den halva procenten kommer nog även överväga att ta ut sina pengar från banken.

      Dra sedan av ytterligare 0.5% till Ingves -1.5%, det kan bli ett ordentligt stresstest för bankerna. Dessutom i kombination med lågkonjunkturens andra effekter, ökad arbetslöshet, fallande bopriser...

      Kanske ett bortplockande av kontanter hjälper, men kunderna kanske plockar ut USD istället och pressar därmed ytterligare ner kronkursen gentemot dollarn.

      Radera
    5. Kent: Är det bestämt att det blir lågkonjunktur och att den blir riktigt illa?

      Radera
    6. Nr Perfect, Historiken talar för att vi förr eller senare kommer få en lågkonjunktur.

      Och det behöver sannerligen inte bli riktigt illa för att centralbankerna ska vilja sänka räntan med 2%.

      Borg såg till att räntan sänktes 4% senast och så värst illa var det inte då.

      Radera
    7. Det finns egentligen ingen anledning att banken skulle ta ut negativ ränta annat än att täcka administrativa kostnader för att hålla konton (och detta tror jag nog att de får in via kortavgifter).

      Radera
    8. På tal om negativa ränta, någonstans ska det ju börja.

      https://www.di.se/live/ubs-pa-vag-att-infora-negativa-rantor-pa-formogna-kunders-konton/

      Radera
    9. Martin, ubs i Schweiz delar inte din uppfattning.

      Radera
  4. Är inte Riksbanken lite som en väldigt stor och obligatorisk influencer?

    SvaraRadera
  5. Hmm dollarn kör samma väg som sek. Såg någon annan statistik för inflationen i USA, hette något med dallas, den visade inflation på 2,1 %

    Det första land som känner för att bli rikt, skall genast höja inlåningsräntan till 3% och försvara sin valuta, därefter kan de leva på att exportera sin valuta i X antal år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns länder med högre ränta än så.
      Men vad blir följden för landets exportföretag?
      Vad händer sen med landets bytesbalans när deras folk anser sig rika nog att för lånade pengar "billigt" köpa de som produceras utomlands?

      Radera
    2. De behöver inga exportföretag, de exporterar sin valuta. Det räcker bara att de ser till att den är är stabil och bättre långsiktig valuta än dollar mm.

      Radera
    3. Det finns många länder med högre ränta än 3% och de lever i regel inte gott på att "exportera sin valuta"...

      Radera
  6. Vad jag minns infördes Riksbankens oberoende och inflationsmålet på grund av den devalveringspolitik som tidigare förts. Målet var väl t.o.m. att bevara penningvärdet (eller, vid en närmare anblick, prisstabiliteten). Men som vi alla vet så kan alla KPIer förr eller senare malas ner till meningslöshet, så även denna gång.

    (Man kan också fråga sig om begreppet 'inflation' längre är så relevant i en globaliserad värld av flytande valutakurser.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är storartad komik när riksbanken i ena sekunden säger sig vilja verka för att bevara penningvärdet - för att i nästa andetag säga att det uttalade målet är att halvera penningvärdet på 35 år (dvs 2% inflation årligen). Fullständig kognitiv dissonans.

      Radera
  7. @Cornu - Reinfeldts vision var inte att du skulle glida runt på en övervärderad räkmacka tills du är 75 utan att du skall segna ned vid kaffeautomaten vid 75 så man kan suga ur maximal bnp-produktion ur dig.

    Magda fick frågan för något år sedan, kommer inte ihåg vilken tidning, om det inte var ett problem med 75-visionen eftersom få får behålla jobbet så länge och folk över, säg 50, är rätt döda på arbetsmarknaden. Magda svarade då glatt att de siste åren kan man skola om sig och t ex köra buss eller taxi. Bara så du vet.

    SJälv inser jag som 60-talist att jag tillhör den blåsta generationen och kommer jobba så länge jag har bra lön och därefter är det pension som gäller. Gäller att ha en sparad buffert och enkla vanor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tolkar det mer som att vi tutats in att Sverige är så enormt rikt så att Sverige har råd med vad som helst. Nu har verkligheten kommit i kapp och egentligen måste var och en se om sitt eget hus utan alltför stor förväntan att samhället försörjer en på silverfat.

      Radera
    2. Silverbomben: Ja, den insikten fick jag också för några år sen. Är kusligt många som ff tror på att staten kommer att hjälpa en att få ett drägligt liv när det i själva verket går åt andra hållet. Rå om sig själv o sina närmaste och skit i alla andra.

      Radera
    3. "Magda svarade då glatt att de siste åren kan man skola om sig och t ex köra buss eller taxi. Bara så du vet."

      Ser fram emot att heja till Maggan på bussen.

      Radera
    4. För att balansera upp det så blir det ingen champagnefrukost om man enbart förlitar sig på staten men man kommer överleva. I nästan alla andra länder i världen så dör man när pengarna är slut, svälter, hamnar på gatan, har inte råd med sjukvården osv.

      Radera
    5. Hur skulle det vara våra riksdagsmän och statsråd gick före och visade vägen för oss andra? Börja med att avskaffa politiker, statsrådspensionerna och förmånliga avgångsvederlag m.m och skicka de som har blivit av med sina uppdrag till trygghetsrådets jobbsökarkurser.

      Radera
    6. 74-åringar med lite halvkass syn, dålig rörlighet och en tidigare stroke med sequele kommer bli utmärkta chaufförer 😄.

      Radera
    7. @Andromeda
      Precis. Som att det inte krävs någonting för att bli busschaufför. Det är nog enklare att bli en kass politiker.
      Behövs ingen utbildning alls.

      Radera
    8. Som tidigare sagts, vilka jobb skall man som ihjälstressad 75-åring med hjärtproblem egentligen klara av? Det sliter hårt att köra fullt i hög ålder - idag finns det inga reträttjobb.

      Men jag antar att Reinfeldts uttalande mest är ett sätt att smita från pensionsnotan och skaffa sig en ursäkt varför folk inte får en pension som går att leva på.

      Radera
    9. Angående Magdalena Anderssons påstådda citat: Det enda jag kunde hitta på nätet som var kopplat till pensionsåldern var när hon flaggade för att vi skulle kunna höja pensionsåldern för de som var pigga och i god hälsa men att vi samtidigt måste tänka på att många är rejält slitna efter 45 år i yrkeslivet. Därför skulle jag gärna vilja veta i vilket sammanhang Magdalena Andersson skulle ha uttalat sig om att folk bara skulle skola om sig. Mycket tyder på att det här bara är ännu ett fake-citat på nätet.

      Radera
  8. Jag har just bundit min ränta på tre års tid och med min otur sänker riksbanken nog räntan snarast möjligt 🙄.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm jag band vår ränta i vintras på 3 år.
      Dock är jag nöjd med själva räntan.(1.38)
      Men inlåsningseffekten i boendet är sur.

      Radera
    2. Jag är också väldigt nöjd med räntan jag fick nu. Tyvärr var jag supernöjd med räntan sist jag band (några år tillbaka) - tills det sjönk mer och mer 😬. Men jag är trygghetsknarkare och våra inkomster är begränsade några år framåt (samt 3 år var billigare än mitt nuvarande rörliga).

      Radera