Cornucopia?

Aktuellt

Reklam: Få 200:- SEK om du skaffar ett Revolutkort

Detta inlägg bör ses som marknadsföring för Revolut, och är alltså reklam. Revoluts förpackning för deras premium metallkort. Jag ha...

2019-07-20 15:16

Gästinlägg: En fråga om klimatkänslighet

Nedanstående är ett gästinlägg signerat läsaren Somebody is wrong on the Internet. Foton är bloggens egna.

Jag skriver inte detta för att jag är tvärsäker på särskilt mycket, jag skriver för att det är något som jag inte begriper när det gäller den prognostiserade och datormodellerade klimatkänsligheten, inte minst när slutsatserna ställs i relation till uppmätta fysikaliska data.
Före detta inlandsis på Grönland.
Låt oss slå fast några fakta och antaganden som inläggets resonemang bygger på:

1. Mänskliga utsläpp av växthusgaser kan med mycket stor sannolikhet förklara större delen av den globala uppvärmning på ca 0.9 - 1.0 K som skett sedan år 1880 (se IPCC för exakt formulering).

2. Den globala halten av CO2 i atmosfären har sedan år 1880 till idag stigit från ca 280 till ca 410 ppm, dvs ca 46%.

3. Koldioxidens "värmande förmåga" avtar logaritmiskt med dess koncentration, dvs en ökning från 380 till 480 ppm ger ett mindre "värmande bidrag" till temperaturutvecklingen än en ökning från 280 till 380 ppm.

4. Klimatkänsligheten brukar lekmannamässigt definieras som den effekt på temperaturen som en fördubblad koldioxidhalt ger upphov till. Den vetenskapliga litteraturen använder termen ECS, equilibrium climate sensitivity, vilken är den temperatur som nås när klimatsystemet har nått en ny jämvikt efter att koldioxidhalten fördubblats, att nå ny jämvikt kan ta många tiotals eller hundratals år och beror främst på hur snabbt temperaturen i djuphaven kan förändras. Ett mått på klimatkänslighetens magnitud innan jämvikt nåtts är TCR, transient climate response, som definieras som temperaturförändringen över en tjugoårsperiod givet att koldioxidhalten ökar 1% per år under 70 år i sträck.

5. Koldioxidens värmande bidrag vid fördubblad halt ger en förhöjd global temperatur om ca 1.16 K. I dessa beräkningar, som ska vara relativt triviala, gör man det enkelt för sig och räknar enbart på bidraget från koldioxidekvivalenter och exkluderar återkopplingsmekanismer från t ex vattenånga och molnighet.

6. IPCC angav i AR 4 klimatkänsligheten till 2.0 - 4.5 K, och i AR 5, vilket är den senaste rapporten, till 1.5 - 4.5 K. Notera alltså att senare tids forskning har resulterat i att den undre gränsen sänktes, vilket är av vikt för inläggets resonemang. En personlig åsikt är att intervallet måste anses som relativt stort och att det fortfarande råder relativt stor osäkerhet kring magnituden hos klimatkänsligheten.

Vad säger då den senaste publicerade forskningen? Det ligger så klart utanför inläggets scope och långt över min kompetensnivå att skriva en review-artikel som ger en övergripande och balanserad bild av forskningsläget sommaren 2019, men t ex så har Lewis och Curry nyligen publicerat forskning som, beroende på metod, anger ECS till 1.50 - 1.76 K och TCR till 1.20 - 1.33 K (Journal of Climate, 2018, 31(15), 6051-6071). Vidare skriver de:
"These results imply that high ECS and TCR values derived from a majority of CMIP5 climate 24 models are inconsistent with observed warming during the historical period."
Jag har inte kompetensen att bedöma kvaliteten på den här forskningen och jag är väl medveten om risken att körsbärsplocka ut en artikel som stödjer en ansats och (o)medvetet ignorera artiklar som når andra och motstridiga slutsatser, vilket är definitionen på oärlig vetenskaplig argumentation. Jag ger mig ut på än tunnare is och ger ytterligare exempel på publicerade artiklar som visar på låg klimatkänslighet (1). Återigen gör jag inte anspråk på att ge en balanserad bild, vilket jag med varm hand (no pun) överlåter till IPCC.
Grusås, som den smältande grönländska inlandsisen lämnat efter sig.
För en lekman som yours truly så framstår det snarare som att beräkningarna under punkt fem ger en mer rättvisande bild av klimatkänsligheten och att eventuella återkopplingsmekanismer är små eller tar ut varandra, vilket skulle vara oerhört positivt med tanke på den takt med vilken världens största utsläppare Kina (och en hel del andra länder) ökar sina klimatutsläpp i enlighet med Paris-avtalet! Men som beskrivs under punkt fyra ovan så tar det lång tid för ny jämvikt att ställa in sig och vi befinner oss i dagsläget antagligen inte i jämvikt med tanke på de stora utsläpp som skett de senaste 70 åren. Det är då i detta läge kanske mer relevant att använda TCR som jämförelse och TCR brukar anges till 1.0 - 2.5 K (rätta mig om jag har fel).

Sammantaget och för en lekman så verkar det som att klimatkänsligheten ligger i intervallet 1.0 - 2.0 K baserat på uppmätta temperatur- och haltdata av växthusgaser (2), det faktum att IPCC i sin senaste rapport (AR5) sänkte den undre gränsen från 2.0 till 1.5 K, samt senare tids forskning som publicerats efter AR5 (1). Återstår att se vilka slutsatser IPCC når i nästa assessment report (3).

Som vanligt nämns inga barn vid namn eller beskrivningar i kommentarsfältet. Det är sedan gammalt. Lokala väderfenomen en sommar är sällan något annat än just det, även om sannolikheten för den ovanligt varma sommaren 2018 kan ha samband med den globala uppvärmningen inte kan ignoreras.
Smältvatten på inlandsisen.
Särskilt tack till Lars för som släpper fram ett inlägg som belyser något som sällan lyfts i media i den så polariserande och svartvita klimatfrågan.

/Somebody is wrong on the Internet

(1) Ca 1 K eller lägre: Bates 2016; Harde 2016; Evans 2016; Gervais 2016; Abbott 2017; Reinhart 2017. Som motvikt har Marvel 2016 publicerat ECS på ca 3 K.

(2) Jag har också sett att det har påståtts att vi redan nu har nått ett läge där vi har en ökning på dryga 80% av atmosfärens koldioxidekvivalenter sedan år 1880 (dvs CO2 samt övriga växthusgaser som t ex metan vilka ofta är mer potenta än CO2 men har lägre halt) och att temperaturen "endast" har stigit med 0.9 - 1.0 K. Dessa uppmätta data skiljer sig en hel del från de modellerade data som presenteras under punkt sex ovan även om vi antar att uppvärmningen sedan år 1880 enbart beror på mänsklig aktivitet. Jag har ingen vederhäftig referens till detta påstående och det kan i mina ögon ej betraktas som lika vedertaget som det som presenteras under punkterna 1 - 6 som angavs utan referens.

(3) De är som alla förstår betydligt bättre lämpade i frågan än yours truly och inlägget ska mer ses som en frågeställning än "hö-hö-hö IPCC har fel".
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

87 kommentarer:

  1. Problemet uppstår när man väljer ut ett litet intervall att titta på. Med såna metoder kan man "bevisa" vad som helst. Det är det som hela klimatscamet bygger på.
    Här har vi en svensk numera pensionerad forskare som tidigare arbetat åt IPCC:
    https://www.youtube.com/watch?v=W1PS9-oOfRw

    Bara är en tidsfråga innan karaktärsmordsartiklarna kommer börja hagla på wikipedia och google haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite mindre hysteri och mer av nyansering skulle klimatdebatten tjäna på,
      Lennart Bengtsson är en som bidrar med det.

      https://www.youtube.com/watch?v=_btWuKdvCps&t=1337s

      Radera
    2. Alla forskare som inte ställer upp på klimatkyrkans sida svartmålas.

      "konsensus" är inte vetenskap, det är politik.

      Radera
    3. Man kan påstå att det råder konsensus om att klimatkänsligheten är det som anges ovan, med nuvarande kunskap. Denna förändras dock hela tiden och jag stör mig mer på begrepp som The science is settled. Om så vore fallet skulle IPCC kunna ange ett mycket smalare intervall.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Om tillräckligt många 2) dör så blir det bättre sakteliga för de som finns kvar. Mindre trångt på tunnelbanan också.

      Radera
  2. Jag personligen ger inte mycket för klimathysterikerna. Läser man historien är det många civilisationer som gått under pga förändringar i klimatet. För att nämna några så har vi flera kulturer i Sydamerika och i Mellanöstern. Vi har Romarriket här i Europa. Vi får heller inte glömma att vi hade vad som kallas "lilla istiden" här uppe i Skandinavien från runt år 1200 till år 1700 då klimatet under 500 år var kallare än tidigare och jämfört med idag. Gjorde det bl.a. möjligt för oss att tåga över stora bält 1658 och ge dansken på nyllet.

    Jag personligen är mer bekymrad över nedskräpningen, plasten i havet och försurningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillägg. Är även mer bekymrad över skogsskövlingen samt att vi förbrukar mer resurser än vad jorden tål och att vi människor är på väg att bli för många. Jordens befolkning skulle behöva om inte halveras så minska i alla fall med en tredjedel.

      Radera
    2. Alla barnlösa får kvittera ut en miljon när de nått 50 år. Då skulle vi kunna tömma Sverige på 50 år.

      Radera
    3. Sjunkbomben.

      Inte mig emot men det hjälper inte som idag att Sverige är HELA världens dåliga samvete för ALLT. Fler länder måste "tömmas.

      Radera
    4. @CC,

      De flesta civilisationer har kollapsat i samband med att det blivit kallare.

      Att maten inte skulle räcka till är också ett lite lurigt påstående.
      Skörden per hektar beror på vad vi odlar och i vilket klimat.

      På bra mark här kan få mellan två till fem ton spannmål med hjälp av fossila bränslen.

      Men vi kan även få 10 ton äpplen 4000 liter mjölk och hundratalet kilo honung på betydligt sämre mark här i landet detta med hjälp av betydligt mindre fossila bränslen.

      Radera
    5. Anders dina hektar skördar pekar på ekologisk odling.
      Vanliga skördar för konventionellt odlat vete ligger normalt på 7-9 ton per hektar.

      Radera
    6. Sant, 25gC har vart medeltemp under betydligt längre tidsepoker än nuvarande 15gC.
      Inget klurig med maten. Att gödsla kommer att bli enorma problem av massor med anledningar.

      Radera
    7. Med tanke på hur klimatet var kring år 150 efter kristus då till och med romarna reagerade på att det var ovanligt varmt. Man lade även märke till att glaciärer dragits sig tillbaka och är jämförbart med 1990 talets nivå.
      Man kunde även odla högre upp i bergen än tidigare. Om det idag går att odla på den nivån vet jag icke.
      Läs gärna Roms fall av Kyle Harper. Man kan mäta en isotop som heter Beryllium-10 som hänger ihop med solens strålningsintensitet. Be-10 mäts i glaciärer. Finns en fin graf i denna bok från år 1 till idag och vi ligger i paritet med år 150. Man kan även de kylperioder och värmeperioder. TYvärr hittar jag inte denna graf på nätet men ni kan alltid titta på wikiartilkeln om 10be så ser ni att solens intensitet ökat sedan mitten av 1800 talet.
      Nu hävdas det att solen inte har något att göra med nuvarande klimatförändringen som skett från 1980. Ja nittonhundraåttio.

      Tror inte vi kan komma överens någonsin. Skulle klmatet bli kallare så kommer man hävda att det beror på de insatser som gjorts och en ny modell kommer att tas fram.
      HUr många modeller har IPCC använt hittills där man uttalat sig tvärsäkert?

      Radera
  3. Jag har kommit till mer eller mindre exakt samma analys. Nu senast kom en studie från Finland som säger 0,2 graders känslighet. Så intervallet skulle kanske vara 0,0--2,0.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket alltså punkterar punkt 1.

      Radera
  4. Här ytterligare indicier att IPCC har en alldeles för hög klimatkänslighet:
    https://www.thegwpf.org/content/uploads/2019/05/JohnChristy-Parliament.pdf

    SvaraRadera
  5. Det är som sagt komplext så att förutsäga något går inte men det ska inte användas som argument för att fortsätta som inget hänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bästa är förstås att ta höjd för ett klimat som kan variera.

      Men å andra sidan är det nog bättre att inte göra nånting alls än att springa åt fel håll.

      Ett robust och hållbart inhemskt jordbruk är kanske att föredra framför snabbtåg och elcyklar?

      Radera
    2. Var ligger motsättningen mellan snabbtåg och robust jordbruk?
      Vi har rätt många hektar som ligger för fäfot i Sverige.

      Radera
  6. Som jag förstått det så är osäkerheten stor när det gäller återkopplingseffekternas storlek.
    Dock är de långsiktiga kostnaderna av att ha överskattat hotet små i förhållande till att ha underskattat hotet.

    SvaraRadera
  7. WW3 utplånar mänskligheten innan uppvärmningen. Oroa er för konflikter och människans önskan att förgöra istället. Tellus har överlevt katastrofer förr. Dock inte dinosaurierna, när står vi på tur? Och nej, skatt på plastpåsar hjälper inte, inte heller bojkott av flyg. Däremot hjälper det om vi slutar upp med dubbelmoralen, om inte annat för fredens skull.

    SvaraRadera
  8. Intressant om vi kunde ha en omröstning om vad bloggläsarna tror om globala uppvärmningen .

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt har det en betydelse för vårt framtida klimat?

      Fakta bryr sig nämligen inte om våra känslor.

      Radera
    2. Nej exakt. Och tror gör man i kyrkan.

      Radera
  9. Hur påverkar vädret jordbruket? Det är helt avgörande för dagens värld.... inte klimatet om några årtionden...

    SvaraRadera
  10. En annan sak som skaver är att IPCC hävdar (rimligt att anta på iaf hyfsat goda grunder) att även en uppvärmning på 1.5 K får allvarliga konsekvenser (nej mänskligheten går ej under). Ändå så får Kina (och även Indien tror jag samt andra utvecklingsländer) fortsätta öka sina utsläpp med 60% av BNP-ökningen.

    Jag vill minnas att Kina släpper ut mer än USA och EU tillsammans. Att då tro att vi kan stanna vid 1.5 K uppvärmning även vid låg klimatkänslighet är... naivt, som vi brukar säga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk på att IPCC är en politiskt orienterad grupp, inte en vetenskaplig.

      Radera
    2. Nja, de leverera tusensidiga vetenskapliga rapporter. Sedan har vi så klart Summary for policy makers och den dagliga undergången-är-nära-rapporteringen i media. Den senare är ej IPCCs fel. Sedan har jag också hört vad t ex Lindzen sagt om vad som inkluderas resp exkluderas i rapporterna. Svårt att bedöma om den processen skiljer sig från andra vetenskapliga urskiljningsprocesser.

      Radera
    3. IPCC's stadgar är det fastslagit att man ska studera människans påverkan på klimatet, ingenting annat. De är inte intresserade av att göra sig själva irrelevanta genom att ens antyda att människan skulle vara oskyldig.

      Att vi har en elefant i rummet, eller ja, en stor gul boll som lyser på oss med varierande intensitet, är inget man ens tar hänsyn till.

      Radera
    4. Jag undrar hur debatten ser ut i Kina? Även en diktatur måste se de kommande problemen.

      Radera
    5. Vad är det för svammel om att solinstrålningens variation inte inkluderas i IPCCs rapporter? Läs arbetena

      Radera
    6. Vilka är problemen som du tänker på?

      Radera
    7. Först och främst; tack till Somebody för balanserat inlägg och till Lars som lägger ut detta. När det gäller IPCC: Climate Change "is a given", människans påverkan är det enda paradigmet och "Summary for policy-makers" sammanställs näppeligen av vetenskapsmän i oberoende ställning. Man biter inte den hand som föder en... Boktips för nyfikna på spelet bakom kulisserna: https://www.amazon.com/Delinquent-Teenager-Mistaken-Worlds-Climate-ebook/dp/B005UEVB8Q

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Svårt att bedöma om vi har en global uppvärmning orsakad av människan. Inte osannolikt men det har ju funnits värme- och köldperioder tidigare i historien här i norra Europa. Värre då med att antalet fåglar minskar liksom antalet insekter. Ejdern är snart helt borta från Östersjön. Försurningen är en bov i dramat absolut. Något är det som händer som har med människan att göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi har mycket större bekymmer än CO2. Men idag är det att svära i kyrkan.

      Radera
    2. En nedgång av pollinerande insekter är troligen det största hotet följt av pandemi av resistenta bakterier.

      Radera
    3. Visst har temperaturen förändrats historiskt. Men att temperaturen stigit i den industriella epoken kan vi väl ändå vara rätt överrens om.
      Skulle kunna vara en slump men för mig känns det ändå som ett jobbigt samband.

      Radera
  13. https://www.youtube.com/watch?v=oYhCQv5tNsQ
    https://archive.org/details/ClimateHustle

    Några år gamla men fortfarande fullständigt relevanta dokumentärer som ifrågasätter klimatkyrkan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sak är de av människan skapade klimatförändringarna. En annan sak är olika politiska agendor som drivs runt detta. Det vore synd om det vanliga höger/vänster-tänket skulle stå ivägen för åtgärder.

      Radera
  14. Det är bara utanför mainstream media (sociala nätverk, bloggar och forum), som man kan hitta den här typen av information.

    Ni har aldrig sett två forskare (med relevant bakgrund) stå i Aktuellt och diskutera olika scenarior, sannolikheten för att de ska ske och vad implikationerna kan bli. Finns inte på kartan. Mycket märkligt om man nu anser att det här är vår tids ödesfråga. Det är ju inte så att det saknas klimatinslag i Aktuellt eller Rapport - det går inte ett program utan att de tar upp klimatet - men det är anekdoter, väderrapporter, cherrypicking, intervjuer av barn och annat mer eller midnre irrelevant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är bra att det finns utrymme för öppen diskussion utan förutfattade meningar. Det är så mycket propaganda därute.

      Radera
    2. Bra att det finns utrymme? Det är ju det som är problemet - det ges inget utrymme.

      Radera
    3. Dom bjöd ju in en forskare en gång för att diskutera invandringens kostnader, tror ni dom gör om nåt liknande misstag fast med klimatet som tema? "Men nu gynnar du ju extremhögern" lät väl det typ då, nu kommer det bli "Men nu gynnar du ju klimathaveristerna"....
      Alltid lika jobbigt när forskare inte säger det reportrarna vill att dom ska säga.

      Radera
  15. Skälvklart styr inte våra åsikter klimatet , har någon antytt det ?Kunde vara intressant vad läsarna anser tex om medier överdriver klmathotet eller hur oroad är du över klmatförändringar orsakade av CO2.

    SvaraRadera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  17. Lögnen och motståndet mot kärnkraft har dödat miljoner men det vill inte MP och miljönissarna kännas vid.

    SvaraRadera
  18. Ingen diskussion om huruvida den ökade mängden kol i atmosfären leder till större skördar.

    Finns det f.ö. någon förståelse för synergieffekter, att det borde bli svårare att öka allt eftersom pga växter äter mer. Jag gör ett antagande att större växter även kan äta mer CO2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mer co2 mer växer. Hur ska världen annars föda tio miljarder.

      Radera
    2. Fotosyntesen kräver CO2, vatten, och energi i form av solljus. Vilket av dessa som är den begränsade faktorn avgör om mer CO2 i atmosfären ger snabbare/högre tillväxt av växtlighet. Killgissar att samspelet och jämvikterna är än mer komplexa än så.

      Radera
    3. Det är högst osäkert om ökad halt koldioxid i atmosfären kommer att leda till större skördar, det kan till och med vara tvärtom. C3 arter (ex. vete, ris) påverkas förvisso positivt av högre halt koldioxid, men eftersom den högre halten koldioxid också leder till högre temperaturer och lägre fukthalt i marken, två faktorer som påverkar C3-arter negativt så kan detta ta ut delar eller hela av den ökning av tillväxten som den ökande koldioxid-halten orsakar. Därtill så tros torka bli vanligare till följd av klimatförändringarna vilket också påverkar C3 arter i hög utsträckning.

      C4 arter (ex. majs, sockerrör) har inte samma problem med höga temperaturer och torka, men dessa har samtidigt inte samma respons på ökad koldioxidhalt.

      Radera
    4. Om man utformar sitt jordbruk för att bygga mull (humus), så finns metoder att ta kol från atmosfären genom växtlighet och omvandlar det till SSC (bundet kol i mark) ju mer kol i marken desto mer vatten kan den hålla och ju mer växtlighet är möjlig. Tidigare trodde man att den viktigaste komponenten i marken för växt är kväve vilket stämmer enbart på kort tid, på lång sikt är ökad kolhalt istället den mest gynnsamma.

      Radera
  19. Scentific America har en intressant artikel om "backfire effect". Om en person får ny fakta som kullkastar personens uppfattning. Istället för att ta till sig fakta så blir personen istället ännu mer övertygande om att den har rätt fast fakta inte stödjer detta.

    Gäller klimatdebatten i allmänhet och inte detta balanserade gästinlägg.

    https://www.scientificamerican.com/article/how-to-convince-someone-when-facts-fail/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet idag är att veta vad som är "fakta" eller inte. Alla tror sig sitta på "fakta", trots att de olika fakta säger emot varandra.

      Radera
  20. IPCC kurvor stämmer inte med uppmätt hittills hur ska de stämma till 2100? De är politiskt tillsätta och skriver sammanfattning och ingående experter får yttra sig men inte gå emot sammanfattningen. IPCC är en bluff.

    SvaraRadera
  21. En nyhet som inte nämns så mycket.
    "Vast stretches of Earth’s northern latitudes are on fire right now. Hot weather has engulfed a huge portion of the Arctic, from Alaska to Greenland to Siberia. That’s helped create conditions ripe for wildfires, including some truly massive ones burning in remote parts of the region that are being seen by satellites.
    All told, northern fires released as much carbon dioxide in June as the entire country of Sweden does in a year, according to data crunched by the European Union’s Copernicus program. The agency said the wildfire activity is “unprecedented” amidst what was, incidentally, the hottest June ever recorded for the planet with the Arctic particularly sweltering. All that carbon dioxide released by fires represents one of the scarier feedback loops of climate change as hot weather ensures more fires, which releases carbon dioxide and makes climate change worse. The boreal forest that rings the northern portion of the world is witnessing a period of wildfire activity unseen in at least 10,000 years,"

    https://earther.gizmodo.com/satellite-images-show-vast-swaths-of-the-arctic-on-fire-1836500468

    SvaraRadera
  22. IPCC har vettiga åsikter också. Det finns inget som tyder på ökade oväder t.ex. Ändå säger Lövin det. Och att öknarna ökar. Trots att sen 1980 vet vi att de minskar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När politikerna gick i skolan var ökenutbredning på tapeten och media har inte skrivit om att det var fel. Jo, lite har man faktiskt skrivit, men ingen vill läsa positiva nyheter, alltså skriver media inte om det och det fastnar inte i det allmänna medvetandet.

      Radera
  23. Själv har jag valt arktis ismängd som klimattermometer för att skära mig igenom surret och ha något som jag som lekman kan förstå med data från olika källor.

    Vi är inte på väg åt rätt håll fören sommarminimum för havsisvolymen planar ut och sedan ökar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om alla väljer sina egna mätpunkter blir det extremt svårt att se eventuella samband.

      Radera
    2. Titta gärna på både arktis och antarktis, Tidigare har isen i antarktis ökat medan arktis minskat, varför det totalt sätt blev mer polaris. De senaste åren (sedan 2015) har dock båda minskat. Synnerligen intressant utveckling och jag gillar också att med ojämna mellanrum titta på isarnas utbredning.

      Radera
    3. Jag är mera orolig över bristen på egen tankeverksamhet. Jag är inte ensam om att följa utecklingen för arktis is, även om folk har olika ideer samlas man ändå runt de mätningar som sker.

      Radera
  24. Det finns en stor enighet att utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet och ökar jordens medeltemperatur, frågan är hur mycket och där är det sämre ställt med enigheten.

    På detta bygger massmedia och politiker de värsta domedagsberättelserna. När någon har invändningar mot dessa spekulationer avvisas dessa med att det råder stor enighet bland forskarna dock utan att reflektera över vad forskarna är eniga om och inte eniga om. Självklart skall det också klistras förnedrande epitet på alla som har någon invändning mot massmediabilden.

    SvaraRadera
  25. Flera av de nya modellerna som ska användas framöver verkar ha en mycket högre klimatkänslighet än 1,5 - 4. Enligt den här nya (april 2019) artikeln i Science så kan det vara ca 5 grader: https://www.sciencemag.org/news/2019/04/new-climate-models-predict-warming-surge. Se också de här två artiklarna hos Carbon Brief: https://www.carbonbrief.org/guest-post-why-results-from-the-next-generation-of-climate-models-matter och https://www.carbonbrief.org/explainer-how-scientists-estimate-climate-sensitivity.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste bli svårt att få sådana modeller att passa mot historiska data med mindre än att man ger faktorer som kan ha dämpat uppvärmingen tidigare en väldigt hög viktning. Exempelvis kan man ge vulkanutbrott och sot i atmosfären större vikt än tidigare, men det är faktorer som man redan tagit hänsyn till i tidigare modeller.

      Radera
    2. Att öka halten CO2-ekv med 80% gav 1 K uppvärmning, resterande 20% ska ge 4 K uppvärmning trots att CO2:s bidrag är logaritmiskt avtagande.

      Inläggets poäng är att vi nu nått så höga utsläpp att vi snart dubblerat CO2-ekv och då är det "bara" att mäta T och justera modellerna därefter, något förenklat.

      Radera
  26. Alla som är oroliga för klimatförändringar borde ta en karta som visar Sveriges medeltemperatur (finns på SMHI) och kolla upp vart klimatet är en grad varmare än nu (om vi antar att två grader är den troliga ökningen varav temperaturen redan ökat en grad). Sen kan man frottera sig med lokalbefolkningen och höra hur det är att bo där. Bloggaren kan tex åka till Göteborg där det är en till två grader varmare än Skene. Min poäng är att vi redan idag i Sverige har runt åtta grader skillad i medeltemperatur mellan kallaste och varmaste delar, och de allra flesta kan åka inom landets gränser för att få uppleva en grads varmare klimat. Förutom de i södra Skåne som får åka till Danmark. Och ingen upplever nog att de varmare delarna av Sverige är speciellt annorlunda än där man bor nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt irrelevant jämförelse. Det vi pratar om här är en ökning av hela planetens medeltemperatur, dvs att tillföra mer energi i hela systemet.

      Har man inte greppat denna grundläggande skillnad fattar jag ärligt talat inte hur man kan drista sig att uttala sig i frågan.

      Radera
    2. Ledsen att låta hård men jag börjar tröttna rejält på att de flesta som uttalar sig bergsäkert om klimatet (typiskt "skeptiker") inte har fattat ens de mest grundläggande ideerna.

      Verkar f.ö. vara en återkommande tendens: de som kan lite om ett ämne har svårt att bedöma sin egen inkompetens, medan kompetenta personer lätt tvekar inför att göra uttalanden då de förstår ämnets komplexitet

      Radera
    3. Johan, jag föreslår att du tar ett steg tillbaka och funderar. Resonemanget nämligen är lika giltigt på global nivå.

      Om du inte tycker att Sverige är ett bra exempel kan vi ta två städer i ett varmt land nära ekvatorn: Mogadishu är fyra grader varmare än Hargeisa, trots att bägge ligger i Somalia. Alltså gör det mycket större skillnad att åka mellan två städer än hela den globala uppvärmingen. Högre temperatur och mer energi är samma sak. Om du inte håller med får du gärna beskriva hur du utifrån kvantmekaniken kan tillföra eller avlägsna energi till atmosfären utan att påverka temperaturen. (För planeten jorden, inte specialfall som flygplan i överljudsfart.)

      Radera
    4. Du förstår uppenbarligen inte heller skillnaden mellan ökad global medeltemperatur och lokala temperaturvariationer. Det är inte samma sak.

      Ja, högre temperatur = mer energi. Det var ju det jag sade?

      Radera
    5. Nej, det är inte de lokala temperaturvariationerna Unknown ovanför talar om. Det är temperaturdifferenser mellan olika platser, för att belysa hur liten den förväntade temperaturhöjningen är jämfört med den skillnad som är mellan olika platser. Uppland blir inte det nya Toscana hur mycket växthusgaser vi än tillför atmosfären. Som mest blir Uppland imorgon som Skåne idag. De hade 1960-1990 en medeltemp om 6 resp 8 grader enligt SMHI.

      Radera
    6. Nej detta är fel. En global temperaturökning med 2 grader innebär INTE bara att alla platser blir 2 grader varmare än idag. Vissa förväntas bli avsevärt varmare, vissa avsevärt kallare än idag. Rubbas golfströmmen t.ex kan vi i norra Europa få det ganska bistert.
      De stora problemen globalt förväntas bli ökad frekvens av extremväder (torka, extrem nederbörd, stormar etc), och havsnivåhöjning. Den senare riskerar att tvinga miljoner (eventuellt miljarder) människor som idag bor i kustnära städer på flykt. Den migrationen och tillhörande konflikter är det stora problemet.

      Hur kan ni ha missat detta?

      Radera
    7. 1.) När man talar om en global temperaturhöjning med två grader innebär två grader från förindustriell nivå. En del av denna har redan inträffat fram till idag. Exakt hur mycket är omdebatterat, men kanske 0,8 grader. Den höjningen ska subtraheras från 2 grader för att få hur stor uppvärmingen blir från och med idag.

      2.) IPCC påstår inte att stormar kommer öka. Det gör dock media.

      3.) Havsnivåhöjningen beräknas till ca 50 cm år 2100 enligt IPCC AR5. Den uppmätta är i storleksordningen 3 mm per år vilket blir cirka hälften av detta fram till 2100. Skillnaden förklaras av att modellerna räknar med att framtida avsmältning av landisen kommer att bli snabbare än den historiska, vilket inte framstår som orimligt. Hur detta ska tvinga "miljarder människor" i kustnära städer på flykt får du gärna förklara. Som jämförelse är landhöjningen i mälardalen ca 4 mm per år. Om IPCC har rätt kommer alltså mälardalen ha samma vattenivå år 2100 som den hade på 1900-talet. En fjärdedel av Nederländerna är under havsnivån, som mest 6,7 meter. Det visar hur hög havsnivå människan klarar att hantera idag. I jämförelse framstår 50 cm som obetydligt.

      Världen utvecklas snabbt och människorna klarar allt större utmanigar. Att tro att människor skulle fly istället för att hantera problemen lokalt är ett uttryck för en kvardröjande kolonial människosyn med närmast rasistiska undertoner.

      Radera
    8. 1) Visst, helt korrekt, men irrelevant för detta meningsutbyte. Det jag ville poängtera var att en global temperaturökning med x grader inte är ekvivalent med att bara öka samtliga platsers temperatur med x grader. Det är den påverkan på klimatsystemet som dessa x grader (och dess associerade energi) har som är det intressanta / riskabla.

      2) Du kan ha rätt att jag blandat ihop vad IPCC säger med vad som endast förekommit i media avseende ökad stormincidens, fel av mig i så fall. Hinner inte kolla det nu.

      3) Det är inte främst nettoökningen av havsnivån som är det stora problemet (iaf inte så länge den håller sig tillräckligt liten typ som de 50 cm du pratar om, det förekommer som du vet ganska stora osäkerhetsspann) utan att avvikelser från den nominella nivån blir värre än tidigare (tidvatten, översvämning i samband med storm etc).

      Att vi har post-glacial landhöjning i Skandinavien är en klen tröst om man bor kustnära i stora delar av övriga världen.

      Jag hoppas innerligen att lokalbefolkningen kan lösa sina översvämningsproblem själva och inte ta till det koloniala (t om rasistiska?) greppet att fly för att hitta möjligheter till försörjning och stabilt boende för sig själva och sin familj.

      Radera
    9. Intressant fråga om avvikelser från den nominella nivån kommer att bli större än tidigare. Vi svenskar - speciellt på ostkusten - glömmer lätt hur stor effekt tidvatten och vind har på vattenståndet, men på många ställen i världen varierar vattenståndet mycket. En förstärkning av detta skulle som du säger kunna ge stor påverkan.

      Radera
  27. Litet nyhetstips.
    FSB hackat.

    https://www.forbes.com/sites/zakdoffman/2019/07/20/russian-intelligence-has-been-hacked-with-social-media-and-tor-projects-exposed/#6528bb76b115

    SvaraRadera
  28. Problemet är att forskarna vet för lite. Hur många parametrar är oupptäckta idag, som kan slå åt båda hållen. Att klimatet kommer förändras på något sätt är nästan alla överens om. Det kan räcka med att monsunen ändrar riktning eller att andra områden får mindre nederbörd för att vi människor ska få problem.

    SvaraRadera
  29. När risken för trendbrott är stor, är nyttan av att studera historisk utveckling liten.

    SvaraRadera
  30. Det är illa när man är mer oroad över var klimatoron kan ställa till med än vad klimatförändringarna i sig kan ställa till med.

    SvaraRadera
  31. Forskning visar att jorden blivit grönare, bedrivs bland annat i Lund. En förklaring är att högre CO2 leder till att växter lättare kan ta in CO2 genom bladens klyvöppningar. Som alltså inte behöver vara lika mycket öppna och därigenom avdunstar mindre vatten den vägen från växterna. Då klara de sig med mindre vatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är sant, men det finns flera faktorer som bidrar till den globala grönskan. Bland annat har lokalbefolkningen i flera afrikanska länder genom långsiktiga insatser lyckats återta mark från öknen. Vidare kan ändrade nederbördsmönster påverka mycket. Även konstbevattning bidrar. Koldioxiden skulle dock kunna förklara effekten på ställen där de andra faktorerna inte räcker som förklaring.

      Radera
    2. I samtliga fall du nämner bidrar den ökade CO2 halten positivt genom att det inte krävs lika mycket vatten som vid en lägre CO2 halt

      Radera
  32. Själv har jag bott flera år och har hus och mark i torrare områden i Kenya, där sägs och är även min bedömning att klimatförändringarna är mycket påtagliga. Dock är min egen erfarenhet att det största som har och kommer göra skillnad där är om vegetation finns eller ej och hur den utvecklas eller avveklas. Träd, växter och vatten har en enorm kyleffekt. Detta är något vi faktiskt kan göra mycket åt tills skillnad från co2 skam... Vill man kyla planeten så behövs fler träd och på många håll i världen vänder faktiskt trenden och vi får det mycket grönare. (Sen finns områden som tar skada av högre temperaturer, blir det kallare där är det mycket bra men det samma behöver inte nödvändigtvis gälla hela jordklotet).

    SvaraRadera
  33. Mest intressant och kontroversiell är punkt 3. Alarmisterna accepterar inte att effekten skulle vara avtagande, utan inför tvärtom ett antal hypotetiska förstärkningar och "tipping points" som dock hittills vederlagts av verkligheten. Om vi förutsätter att det är riktigt att koldixidens bidrag till temperaturen är logaritmiskt, så skulle uppvärmingen till medelvärdet av koldioxidhalten före och efter vara hälften av uppvärmingen till koldioxidhalten efter. Om vi antar att 280 ppm är utgångsnivån och är intresserade av hur varmt det blir vid en fördubbling, alltså 560 ppm så kan vi titta på hur varmt det blivit halvvägs dit. Det geometriska medelvärdet är 396 ppm och det logaritmiska är 404 ppm. Hur mycket varmare hade det blivit vid 400 ppm? Antag att temperaturen stigit 0.8 C fram till 400 ppm, så ska temperaturen stiga ytterligare 0.8C när vi når 560 ppm. Låter väl inte orimligt.

    Den stora frågan är hur man ska lyckas dubbla koldioxidhalten. Att göra det från förindustriell nivå är möjligt, men det låter sig inte göras från dagens nivå. Att det förhåller sig på det sättet kan inses om vi beräknar mängden fossila bränslen som använts för att nå 400 ppm mot det som krävs för att nå 800 ppm. Nyss passerade vi 400 ppm vilket är en ökning på 120 ppm mot de förindustriella 280 ppm. En fördubbling till 800 ppm kräver en ökning på 400 ppm. Det innebär i sin tur att 400/120 = 3.3 gånger mer kol och olja behövs än vad som använts fram till idag. Det är en närmast ofattbart stor ökning. Dessutom måste den ske fort, eftersom teknikutvecklingen ser ut att helt stoppa utbyggnaden av kolkraft innan 2025 och kommer få bilarnas oljeanvändning att upphöra runt 2050. Kostnaden för att få fram fossila bränslen till 400 ppm koldioxid är enorm. Det förvärras av att det energmässiga utbytet av kol och olja blir allt sämre ju större utvinningen är: Idag vinner man energimässigt stort på att utvinna olja. Man kan driva hela processen med energi man utvunnit och få ett stort överskott. Men, om man ska utvinna tre gånger så mycket olja som gjorts hittills kommer det antagligen till en punkt där det blir en energiförlust att utvinna oljan. Med andra ord skulle man få tillföra energi från något annat energislag för att pumpa upp oljan. Det går så klart, men vem vill betala i en värld där oljan inte längre behövs?

    SvaraRadera