Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-07-29 16:02

Finns det något som kan spräcka den globala obligationsbubblan

Finns det egentligen något som kan knäcka den globala skuld- och obligationsbubbla som ligger under alla uppblåsta värderingar på tillgångar? Eller har vi nått en punkt där man på grund av att bubblan är global inte kan spräcka den, då det helt enkelt inte finns någon alterantiv tillgång alla kan rusa till längre? För varje säljare måste det trots allt finnas en köpare.
En gammal svensk statsobligation i faktisk pappersform.
Den enorma skuldbubblan globalt och i synnerhet i västvärlden, Japan och Kina, bygger i sin tur på den underliggande obligationsbubblan. Detta enorma flöde av skulder slussas in i andra tillgångar, som bostäder, fastigheter och aktier, och pumpar upp värderingarna på dessa, samtidigt som räntorna pressats nedåt.

Skulle obligationsbubblan spricka, dvs räntorna rusa och obligationsvärdena krascha (=samma sak), så kollapsar hela korthuset. Men finns det något som faktiskt kan spräcka bubblan?

För att räntan ska rusa måste innehavare av obligationerna vilja sälja och ingen köpa, men för att kunna sälja måste någon köpa. Och som det är nu stödköper centralbankerna obligationer, och skulle säkert öka dessa köp om räntorna skulle börja dra iväg. Slutresultatet blir att man likt i Japan som centralbank blir sittande med obligationerna, som blir zombieobligationer, och en skuldbubbla som egentligen aldrig kan betalas tillbaka.

Detta skulle förr i tiden leda till hyperinflation, men inflation förutsätter att pengarna når den verkliga ekonomin, och inte bara far runt inom finansvärlden. Och vi pratar om så stora summor att det inte går att gå ut och börja köpa mat, dagligvaror, möbler eller något annat KPI-drivande för pengarna. Istället är det tillgångar som blåses upp och de faktiska effekterna på den verkliga ekonoimn blir marginella.

För att vi ska få hyperinflation som rensar bort skulderna och kraschar obligationsbubblan måste alla springa åt samma håll och pengarna måste ut från finansvärlden. Men med allt mer koncentration av obligationerna till de som redan har stora tillgångar - juridiska personer eller privatpersoner, eller allt mer centralbanker - så finns inget behov av att låta medlen nå ekonomin. Och bubblan kommer aldrig punkteras.

Framför allt eftersom alla (nåja) sysslar med detta så finns det ingenstans medlen kan ta vägen. Dock kanske ett litet land i Europas utkanter, som Sverige kan drabbas, men hur?

Den svenska obligationsbubblan skulle kunna spricka om utländska investerare skyr de svenska obligationerna. Men då köps dessa bara upp av Riksbanken för att hindra att marknadsräntorna ska rusa. Effekten blir på sin höjd fortsatt försvagad krona, men inga ytterligare konsekvenser att tala om. Riksbanken kan sitta på hur mycket skulder som helst, och kan inte egentligen gå i konkurs, precis som svenska staten inte kan det. 

Nu går vi in i en global lågkonjunktur, vilket kan sätta press på börsvärderingar och även dra upp priserna på företagsobligationer hos de företag som går sämst. Men en lågkonjunktur är tillfällig, och kommer vända även denna gång.

Någon får gärna förklara hur den här bubblan ska kunna spricka, när den omfattar alla, och inte bara enskilda misskötta länder. Hur ska zombietillgångarna kunna komma ut i ekonomin och dra upp inflationen? Det ligger knappast i vare sig staternas eller tillgångsägarnas intressen, och de som inte har tillgångar är inte i en position att ändra detta.

Financial Times konstaterar att efter den turkiska liran så är den svenska kronan den valuta som tappat mest mot dollarn. Även om obligationsbubblan inte spricker (än iaf), så drabbas mindre ekonomier olika, och utfallet är inte det samma överallt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

97 kommentarer:

  1. "Slutresultatet blir att man likt i Japan som centralbank blir sittande med obligationerna, som blir zombieobligationer, och en skuldbubbla som egentligen aldrig kan betalas tillbaka."

    En stat kan rimligen inte vara skyldig sig själv pengar. Borde man inte se BOJ:s obligationsköp som en form av skuldavskrivning, och räkna bort BOJ:s innehav från Japans statsskuld?

    SvaraRadera
    Svar
    1. för att köpa måste de emittera nya obligationer till en högre kostnad, så skulden fortsätter att öka

      Radera
  2. Förr eller senare tappar väl folket/marknaden förtroendet för fiat-valutorna och den dagen kommer väl alla springa åt samma håll enligt din beskrivning och jag tror det kommer ske globalt när det väl sker. Det behövs som vanligt bara en trigger när det väl är dags.

    Idag är motivet till finansiella värderingarna att det saknas alternativ, så därför rasar det inte trots att vi går mot lågkonjunktur. Men det finns fortfarande ett alternativ och det är den valuta som alltid varit stabil, nämligen guld.

    Dumt nog äger jag trots den åsikten själv inget guld utöver nåt enstaka smycke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid stabil kan väl diskuteras.
      I närtid tappade guldet 45% av sitt värde i USD från augusti 2011 till november 2015.

      Radera
    2. Kent, vad hindrar att centralbankerna köper upp obligationerna om marknaden vill dumpa dem, och därmed hindrar räntorna från att skena? Därmed blir det ingen krasch, bara att de hamnar som zombieobligationer hos centralbankerna. Detta har tillämpats i varierande omfattning sedan skuldkrisen och det finns inga tecken på att det upphör.

      Radera
    3. Stefan, Ditt resonemang bygger på att du definierar dollarn som den stabila basen.

      Man kan även vända på steken och formulera det som att det var dollarn som skenade i värde.

      Radera
    4. Kent det var bara ett konstaterande, ingen värdering i det öht.

      Radera
    5. Corny, Jag tänker på valutor relativt "allt annat". Ja, centralbankerna kan fortsätta köpa upp obligationerna, det kan väl teoretiskt säkert fortsätta tills centralbankerna slutligen köpt allihop.

      Men någonstans innan dess har nog marknaden tappat förtroendet för obligationer totalt och som följd på att dessa ägs av riksbankerna kommer ju även riksbankernas fötroende bli lika nerkört. Riksbankerna har ju allihop övergivit guldmyntfoten så vad är de de egentligen äger? Skulle vilja säga ett stort varulager av papper men snarare en bunt digitala ettor och nollor på en dator. Som inte ens går att torka sig med där bak.

      Naturligtvis blir ju staternas förtroende bortblåst på samma gång. Säger inte att det blir så, men hela systemet med fiatvalutor är ur ett reglermässigt perspektiv ett instabilt system som kommer krascha. Frågan är väl bara när? Förhoppningsvis sker det efter att jag gått bort.

      Radera
    6. Nej, om man kan vara säker på att obligationerna köps av centralbanken är de ju helt säkra och förlorar inget i värde. Säkra som kontanter.

      Radera
    7. Att tillgångar blåses upp är en krasch för fiatvalutorna, men den påverkar inte den verkliga ekonomin, eftersom detta bara är inom finanssektorn (okej, även bostäder).

      Radera
    8. Ett tillägg.
      Valutor utgivna av stater är ett nollsummespel. Ingenting annat.
      Kan ju iof sig vara svårt att förstå som svensk med våra SEKetas.

      Radera
    9. Självklart ligger det ju en värdering i det. Läs vad du skrev! Det är ju per definition värdering.

      Och du sa att det var guldets värde som förändrades. Vilket bara beror på ditt val av referenspunkt.

      Radera
    10. Nu var det du som skrev att det var säkert och stabilt.
      Jag hävdar att ingenting är säkert och stabilt, du får naturligtvis vara av motsatt uppfattning.

      Radera
    11. Corny, Och om du inte längre har förtroende för centralbankerna? Eller staterna de tillhör?

      Om bonden inte längre accepterar SEK/USD/EURO som betalning för sitt vete?

      Radera
    12. Du skrev alltid stabil, sorry.

      En annan "säker och stabil" tillgång anses obligationer/aktier/fastigheter vara, jag kan dra hur många exempel som helst på motsatsen även där.

      Radera
    13. Ja, jag hävdar fortfarande att guld är det mest stabila vi har relativt "allt annat".

      Inte relativt enskilda tillgångar som enskilda valutor, utan relativt alla valutor, plus alla råvaror, plus alla bostäder, plus all mark, plus alla företag osv

      Radera
    14. Det kan du ju göra men det blir inte en sanning för det.

      Radera
    15. Antalet timmar du fick arbeta för ett kg guld, några hektar mark, några kg vete, osv skiljer sig ganska marginellt idag mot för 200 år sedan, antagligen även 2000 år sedan.

      Däremot så har valutakurserna oavsett valuta förändrats ganska ordentligt oavsett valuta under samma tidsperioder. Så ett är i alla fall säkert, och det är att USD inte är någon bra måttenhet för vad som ska definieras som stabilt. Och detsamma gäller övriga fiat-valutor.

      Radera
    16. Nu följer jag inte råvaror i nån större utsträckning men ett kg vete ger väl typ 1 SEK i handen för bonden så den jämförelsen haltar betänkligt.

      Radera
    17. Och vad fick bonde för 1kg vete 1819? Eller är 0019?

      Radera
    18. Jämför sedan hur mycket vetepriset förändrats i gram guld under samma tidsperiod.

      Radera
    19. Var det inte Libyen som var drivande i att införa en afrikansk valuta med guldmyntfot? Sen råkade khadaffi omkomma i någon slags global olycka så det gick i stöpet?

      Vetepriset far så det går inte att begagna sig det som referens till något mer än klimatpåverkanskampanj.

      Radera
    20. Sannolikt betydligt mer. Dvs att påstå att vi behöver arbeta lika mycket nu som tidigare för ett kg vete stämmer inte.

      Radera
    21. I jämförelse med hur antalet värdet i kronor förändrats så har värdet på övriga enheter varit relativt oförändrade.

      Radera
    22. Ja nu är det all in i vete som gäller.
      Behövs nåt nytt här på bloggen efter Urbans järnskrot.

      Radera
    23. Kent:
      Det där med att man behöve arbeta samma antal timmar idag och så vidare.
      Ge gärna en källa för jag tror att det är bullshit. Man behöver jobba mycket mindre idag.

      Radera
    24. Table and graph complied by Sevket Pamuk, August 2004.

      TABLE 2

      WAGES OF UNSKILLED CONSTRUCTION WORKERS IN LITERS OF WHEAT OR RYE

      1400-1420 1500-1520 1600-1620 1680-1700 1780-1800

      DAILY WAGES in gr silver

      South. England 2,6 2,9 3,7 5,7 9,2
      Holland 3,0 6,5 7,7 8,7
      Florence-Milan 4,7 2,6 5,4 3,9 2,8
      Warsaw-Cracow 1,0 2,8 1,8 2,9
      Istanbul 2,8 3,3 4,1 4,3 4,4
      Cairo 2,7 2,6 2,5 2,0 1,7

      WHEAT or RYE PRICES in gr silver/100 liters

      South. England 26,5 22,2 61,5 70,6 113,2
      Holland 21,0 21,5 57,2 46,5 87,5
      Florence-Milan 22,0 39,1 103,6 46,8 81,1
      Warsaw-Cracow 4,0 2,3 9,0 8,0 10,3
      Istanbul 24,0 35,6 50,0 37,4 42,0
      Cairo 30,0 28,0 38,0 26,0 19,0

      DAILY WAGES in liters of WHEAT or RYE

      South. England 10,0 13,2 6,0 8,1 8,1
      Holland 14,0 11,4 16,6 9,9
      Florence-Milan 21,5 6,6 5,3 9,3 6,0
      Warsaw-Cracow 45,1 34,8 23,2 20,6
      Istanbul 11,6 9,3 8,2 11,5 10,5
      Cairo 9,0 9,3 6,6 7,7 9,0

      Sources : Europe : Van Zanden, 1999; Allen-Unger, 2004;
      Istanbul : Pamuk, 2001, Morrison and Chyenet, 2002;
      Cairo : based on Ashtor, 1969, Raymond, 1973-74.

      Radera
    25. På 400 år är väl en faktor att betrakta som 3 ganska försumbar.

      Det motsvarar ju bara 20 års valutainflation.

      Radera
    26. Om jag läser rätt hänvisar du till en mätperiod från 1400-1800 dvs innan den stora industrialiseringen drog igång, eller har jag missat något?

      Radera
    27. Du kan säkert hitta dagsfärska siffror att jämföra med. Jag ser fram emot din presentation.

      Radera
    28. På 40 år har vetepriset stigit från 1.96 USD till dagens notering på 4.96 USD.

      Radera
    29. För 600 år sedan var alltså dagslönen i Wales 2.6 gram silver

      Idag 600 år senare handlar väl minimilönen snarare om 26 gram/dag.


      Alltså en faktor 10 på 600 år, du får jämföra den förändringen med vilken fiatvaluta du vill.

      Skulle gissa att samtliga världens fiat-valutor fixat den extra nollan på mindre än 60 år.

      Radera
    30. Vilken viktenhet?

      Radera
    31. Jag hittade runt 200 dollar/ton vete idag, dvs i runda slänga motsvarar en dags lön idag 1000 kg vete.

      Här har du lite dagslöner i vete från 1400-talet

      DAILY WAGES in liters of WHEAT or RYE

      South. England 10,0
      Holland 14,0
      Florence-Milan 21,5
      Warsaw-Cracow 45,1
      Istanbul 11,6
      Cairo 9,0

      Alltså 20-100 gånger mer vete för n dags lön idag.

      Det har USAs inflation fixat på mindre än 100 år. Så återigen visar du själv att fiat är mindre stabil.

      Radera
    32. Om du med stabil menar högst värdeökning är det företag/aktier som gäller.
      Nu var det dock inte det jag avsåg med stabil.

      Radera
    33. Och det är väl knappast troligt att vi de närmaste 100 åren kommer ha någon motsvarande industriell revolution som ger proletären ännu mer ravaror per arbetat timme.

      Det intressanta i siffrorna ovan är alla råvaror varierar ganska marginellt mellan varandra i motsats till fiat-valutor som centralbankerna varje år reducerar värdet på.

      Vilket skulle du helst lägga i madrassen de närmaste 30 åren?

      100000 SEK?
      10000 USD?
      220 g guld?
      50 kg vete(väl konserverad)?
      X kvadratmeter åkermark?
      osv

      Jag tror inte ens Stefan skulle välja en fiat-valuta av alla tänkbara alternativ.

      Radera
    34. Urbans järnskrot, det var inte igår..

      Stefan, det här är ju intressant nu. Faktor 10 på 600 år. Vad är repliken till det?

      Radera
    35. Nej, jag menade just precis stabil, värdebevarande.

      Värdet i företag ökar av helt andra skäl. Du kan inte köpa ett företag, låsa dörren i 30 år och tro det har samma värde om 30 år när du låser upp dörren igen. Då är allt där inne värdelöst gammalt skrot.

      Radera
    36. B.fischer Kent

      Jag tänker inte lägga tid och energi på exakta uträkningar.
      Tror vi är hyfsat överens, dock från lite olika synvinklar.

      Allt handlar om tidsaspekt och timing.
      Grovt förenklat är statlig valuta stabilast på kort sikt men sämst på lång sikt.

      Radera
    37. Kent, som svar på din fråga ovan.

      Definitivt väljer jag mark/fastighet på 30 års sikt.
      Egentligen av en enda anledning, ett begränsat utbud som är statiskt.

      Radera
    38. Och naturligtvis guldet före SEK, USD om jag var tvungen att låsa en investering på 30 år. Dock har jag aldrig någonsin ägt guld så detta är ett rent hypotetiskt resonemang.

      Radera
    39. Just priset på är lite lurigt att räkna på.
      Är jordbruksstöden inkluderade eller inte?
      Jo, USA har också jordbruksstöd.

      Radera
    40. Priset på vete och andra spannmål alltså.
      Subventionerna gör så att spannmål handlas för priser som är under kostnaderna för att producera dessa.

      Radera
    41. Prisökningar på mark och fastigheter beror väll nästan helt på mänsklig expansion? I tider av pest å massdöd har mark och fastigheter gått ner avsevärt i pris. (även vid kraftig statlig beskattning (rom)). Nu sägs det att människligheten har nått en kulmen där vi gör åt mer resurser än jorden (Tellus) hinner producera. Om det är sant borde den kritiska mängd människor jorden kan inneha varit passerad nu och stora problem för fortsatt expansion. Det borde innebära att till en början så kommer markpriset gå upp avsevärt för att sedan sjunka eller stangera när inte invånarantalet ökar mer på jorden.

      Radera
    42. Priset på mark och fastigheter har definitivt ökat.
      Men beror det på ökad befolkning eller på riksbankernas styrning av räntan och EUs stödsystem till jordbruket?

      Som jordbrukare är man garanterad cirka 4000 per hektar i stöd.
      Vilket gör att bankerna är än mer villiga att låna till markförvärv än de var tidigare.

      Radera
    43. Varför spekulera i tillgångsslag? Bättre att bara acceptera att ingen vet någonting om vad framtiden har att erbjuda. SEKetas kanske blir det nya guldet? You never know. Vi i ankdammen är ju övertygade om hur mycket bättre vi är än alla andra och som sådana bör väl valutan värderas därefter? Men p.g.a. av avsaknad av intelligens hos omvärlden är det en tidsfråga innan dom kommer på det och SEKetas blir omvärderat.
      Annars kan man bara ha en diversifierad portfölj. Guld är ju volatilt men över lång tid är det en bra värdebevarare. Det gäller att balansera ofta med sådana tillgångsslag.

      Radera
    44. Goofy
      Det är lite som på dagis.
      Min pappa är bäst fast här är pappa utbytt mot tillgång.

      Radera
    45. @Stefan: Medhåll. Pappa är dock en bra preferensaktie.

      Radera
    46. Ja fast tyvärr känner sig pappa SEK underlägsen pappa EUR och pappa USD, vilket leder till att pappa SEK alltid är frustrerad.

      Radera
    47. @Stefan: Ja fast svenska pappor kan ju förutspå framtiden så alla har ju givetvis dragit nytta utav SEK försvagningen i god tid. Numera njuter barnen av att deras smarta pappor kan växla in sina utländska innehav till SEKetas i ett land där inflation knappt existerar (enligt SCB). Nothing to worry about!

      Radera
    48. Svenska pappor får Professor Balthazar att blekna.

      Radera
  3. Att riksbanken skulle kunna sitta på hur mycket skulder som helst i ett litet land som Sverige är nog praktiskt föga troligt - kronan skulle kollapsa och med den hela välfärdssamhället, omvärlden skulle devalvera Sverige som land, vidare kreditgivning till kommuner, stat och de flesta företag skulle torka upp.

    Det där med skuldberg och ständigt fallande valuta är ingen hälsokur, bättre Schweiz än Grekland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Venezuela och Kuba är tydligen Löfvens dröm.

      Radera
  4. Den nuvarande modellen med enorma krediter skapar enorma rikedomar för de rikaste. Samtidigt står medelklassen och nedåt och stampar och tappar mark. Om detta pågår tillräckligt länge kan ett scenario vara ett globalt folkligt uppror på demokratisk väg som tar fram ett nytt ekonomiskt system. Detta kräver dock att Kina blir demokratiskt vilket känns avlägset. Men att nuvarande modell ska överleva en revolution på lång sikt tror jag är osannolikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt inne på ditt spår. Klyftorna mellan rika och fattiga tycks gå i cykler. Det förändras gradvis till de rikas fördel för att sedan plötsligt återställas genom någon form av dramatisk förändring. Revolution, krig, sjukdomsutbrott, finansiell härdsmälta etc
      Jag tror att jag kommer uppleva något drastiskt under min livstid (under 40 år idag)

      Radera
  5. Det som kommer att spräcka bubblan kommer till slut att bli inflation. Inflationen kommer att skapas av flera samverkande faktorer tex:
    - När uppblåsta fastigheter och aktier säljs frigörs pengar som kommer ut i realekonomin
    - Arbetare i låglöneländer kommer förr eller senare att kräva högre löner
    - Vi nästa lågkonjuktur kommer Riksbankerna inte att kunna sänka räntan och tvingas då ta till helikopterpengar (dela ut pengar till befolkningen)
    - Råvaror kommer att bli svårare och svårare att utvinna när resurserna minskar vilket ger högre priser
    Inflationen kommer. Var så säker. Riksbankerna hoppas att detta kommer att gå sakta så att de kan fördröja sina räntehöjningar och därmed orsaka negativa reala räntor. Men ju längre de håller på med att "stimulera" desto mindre sannolikt blir det med en mjuklandning. Personligen tycker jag att Riksbankerna borde höja räntorna och sluta stimulera. Ja, det kommer att göra ont. Men alternativet är ännu värre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Personligen tycker jag att Riksbankerna borde höja räntorna och sluta stimulera."

      Kommer ALDRIG att ske. Människor är inte kända för att arbeta proaktivt och ta rationella beslut. Dom på (B) Runk-e-bergs torg är också människor.

      Radera
  6. Det som kommer att spräcka bubblan kommer till slut att bli inflation. Inflationen kommer att skapas av flera samverkande faktorer tex:
    - När uppblåsta fastigheter och aktier säljs frigörs pengar som kommer ut i realekonomin
    - Arbetare i låglöneländer kommer förr eller senare att kräva högre löner
    - Vi nästa lågkonjuktur kommer Riksbankerna inte att kunna sänka räntan och tvingas då ta till helikopterpengar (dela ut pengar till befolkningen)
    - Råvaror kommer att bli svårare och svårare att utvinna när resurserna minskar vilket ger högre priser
    Inflationen kommer. Var så säker. Riksbankerna hoppas att detta kommer att gå sakta så att de kan fördröja sina räntehöjningar och därmed orsaka negativa reala räntor. Men ju längre de håller på med att "stimulera" desto mindre sannolikt blir det med en mjuklandning. Personligen tycker jag att Riksbankerna borde höja räntorna och sluta stimulera. Ja, det kommer att göra ont. Men alternativet är ännu värre.

    SvaraRadera
  7. " Eller har vi nått en punkt där man på grund av att bubblan är global inte kan spräcka den, då det helt enkelt inte finns någon alterantiv tillgång alla kan rusa till längre?"

    -Guld?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Först rusar kapitalet till dollarn och i nästa steg guldet.

      Radera
    2. Och sedan till SEKetas?

      Radera
    3. Guld kan väl teoretiskt täcka upp för hur mycket fiat som helst? Tillräckligt många nollor per ounce bara. Hur många kan man ju alltid spekulera om.

      Radera
  8. Är inte vad som hänt de senaste 10 åren att man har tryckt upp en massa nya pengar, och dom har till stor del fastnat i tillgångar, främst lägenheter och hus skulle jag gissa. Eftersom vinster på ens boende inte är speciellt likvida, och det har funnits starka incitament att återinvestera pengarna (+15% om året), så har man inte sett någon signifikant inverkan på KPI, ännu. Känns orimligt att folk med stora bostadsvinster inte kommer konsumera dom, så vi kommer nog se dom sippra ut på konsumtionsmarknaden med tiden, vilket kommer leda till inflation utan motsvarande lönehöjningar. Att motverka det med räntehöjningar är inte möjligt eftersom det skulle krossa folk som köpt boende nyligen.

    Resultatet av det hela är en förflyttning av köpkraft från den yngre generationen till den äldre, som redan ägde tillgångar när uppgången började. Folk förefaller acceptera detta så någon jättelik krasch känns inte nära förestående.

    Om Sverige tryckt mer pengar än omvärlden så kan vi förvänta oss att kronan sjunker när bostadsvinsterna börjar konsumeras, annars inte.

    Så tror jag det hänger ihop ivf.

    SvaraRadera
  9. Genom världshistorien är det alltid ett hysteriskt penningtryckande innan bubblan spricker. Det är inflationen som kommer att få bubblan att brista. Inflation är det enda riksbankerna inte kan stoppa med mer pengar, då förvärras problemet.
    Inflationen kommer som kostnadsdriven, bl a beroende på skenande skatter. Och av en ökad hastighet på pengar. Och denna hastighet kommer av att vanligt folk börjar tvivla på staten, när tvivlet når en viss nivå blir det hyperinflation eftersom pengar värde bara handlar om en tro på staten. Själva pengatryckandet i sig kan inte skapa hyperinflation. Det är ett eroderat förtroende som gör det. Och vi är snart där, spänningarna i samhällena växer överallt och kommer att gå mot nära nog inbördeskrig på sina håll. Och när vanligt folk förstår hus huvudlöst riksbanker och andra agerat finns inget förtroende kvar. Valutan faller snabb i värde. Hastigheten ökar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men när är tajmingen?

      För Sveriges del; Skulle det kunna vara nu vid nästa lågkonjak tillsammans med redan negativa räntor?

      Och för USAs del, deras pre-räntesänkning innan officiell lågkonjak. Kommer 2.25 % räntesänkningar vara tillräckliga för att rädda USA denna gång?

      Radera
    2. Tajmingen är förstås det centrala om man ska klar sig igenom detta.
      Inflationen kommer från 2020 och framåt, och det kan bli riktigt illa. Allt går i cykler, och nästa inflationscykel kan toppa 2024-2028.
      USA har stora ekonomiska obalanser, men alla andra har det så mycket värre. Det är bara USA som har en fungerande obligationsmarknad. USA och dollarna är det enda landet som kan ta emot de enorma penningflöden som vill fly från resten av välden när det börjar skaka. Till slut blir dollarna så stark att det måste bli en ny valutareform. Då kommer SDR (Special Drawing Right) eller något liknade att fungera som internationell valuta. Och eftersom Lagarde tar över ECB så kommer hon att jobba för det, eftersom alla centralbanker kört in i väggen. Vanligt folk skulle inte förstå att tryckandet av pengar bara flyttat upp en våning. I samband med detta kommer vi få galopperande inflation under en period. Och riksbankschefer och politiker kan säkert framstå som handlingskraftiga även i denna situation och dölja det faktum att det är de själva som skapar röran.

      Radera
    3. Är en obligationsmarknad fungerande med negativa realräntor? De har högst räntor i väst men fungerande? Jag håller inte med.

      Radera
    4. USA funkar bäst. Kärninflation i maj 2%. FEDs styrränta 2,25-2,5%. Det blir positivt. Men den kommer möjligen snart att vara noll eller negativ efter sänkning i veckan. Och detta görs just för att USA är bäst i klassen, eller rättare sagt, minst dålig, vilket drar allt kapital till USA med stigande dollar och börs som följd. I Sverige och EU har man ca -2,25%. Mot plus i USA för dagen. Det är en skillnad som natt och dag i dessa sammanhang.

      Radera
    5. Jag kanske hänger upp mig på ord men det är väl inte fungerande om realräntan är negativ?

      2 och 5 års US treasury ligger under 1.85% med en inflation på >2%. Vem köper dessa? Vem vill och kommer finansiera USAs skuldberg? Detta med att FED kommer börja en ny sänkningscykel.

      10 åringen har mindre yield än 3 månaders.

      Guldet glittrar mer och mer.

      Radera
    6. Osquar
      Vad gäller obligationsmarknaden stiger den i värde när räntan sjunker.
      Så det är fullt logiskt att folk köper obligationer.

      Radera
    7. Ja den befintliga. Rätta mig om jag har fel, men det är ett sätt för USA att finansiera sitt underskott till viss del.

      Vem vill köpa deras papper med negativ return? Då köper man hellre guld och parkerar där.

      Sen finns även risk för default eller hyperinflation.

      Radera
    8. Som jag försöker säga så är det inte heller bra i USA, men mycket bättre än på andra marknader. Jag får kämpa hårt för att få 0,7% ränta i Sverige, medan jag lätt skulle kunna få runt 2 % även på stora pengar. För STORA pengar finns ingen annan plats är dollarna. I takt med att USA suger upp allt kapital, kommer världens i övrigt gå på knäna. U-länderna har dragit på sig stora dollarlån som förfaller inom 1-2 år och då blir det ännu en värre. Till slut blir dollarna så stark det monetära systemet brakar ihop runt 2021-2.

      Radera
  10. https://v.redd.it/wqy447ih19d31

    SvaraRadera
  11. Centralbankerna köper guld som aldrig förr. Varför då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det sker av två skäl. Det är framförallt Kina och Ryssland som köper. Dessa båda jobbar på ett system som inte är beroende av dollarna. Man vill ta bort ett vapen ur USAs händer och då krävs guld för att skapa ett trovärdigt system som kan få förtroende. Dessutom köper Kina guld från USA för att handelsbalansen ska se mindre dålig ut mellan länderna.

      Radera
  12. Varför dröjer det till kommentar 50 innan någon föreslår en titt på wikipedian och "liqudity trap"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra kommentar. Keynes skrev i och för sig detta i en tid då kontanterna var knutna till ädelmetallerna, inte till elektronerna.

      Radera
  13. Här är min teori:
    Obligationerna kommer förr eller senare hamna i ett fåtal banker.
    Eller rättare sagt, varje lands obligationer kommer vara ställda mot en eller ett fåtal bankers, kan vi kalla dessa för, urobligationer?
    Dessa blir då något som kan liknas vid en finansiell entitet.
    De banker som kontrollerar dessa urobligationer kommer i praktiken att äga alla tillgångar i världen.
    Då, om inte tidigare, kommer ett fenomen som kallas för det socialistiska kalkyleringsproblemet att inträffa.

    Men detta kommer nog inte att gå så långt.
    Vi får några nya valutareformer i stället.
    Det var ju ett tag sen vi hade en sist.
    Men det lär bli svårare, än det var fram till 1970 talet, att få ihop någon valutareform.
    Kina, Indien och Ryssland vill nog vara med och påverka denna gången.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det då vi får en världsregering? Det land som äger allt kan idka påtryckningar på andra. Kina har börjat binda upp länder med lån. Nej inte troligt, det finns för mycket nationalism i världen. Det blir krig istället, för att lösa skulderna.

      Radera
  14. Ekonomi är väl lite som en gelefylld ballong där obligationer, uppblåsta valutor, psykologi och förväntningar samspelar på gränslandet till kaos. Om ballongen är tillräckligt spänd behövs bara en liten störning för att hamna i kaosregionen.

    Frågan är vad nästa störning blir. Räcker brexit? Eller blir den en antiklimax som milleniumbuggen?

    SvaraRadera
  15. Alla skuldvalutasystem leder till en ansamling av ägande hos dem som skapar valutan, vilket är vad vi ser. Skälet är att för varje enhet valuta som skapas, skapas även en enhet skuld, vilken via ränta tillvöxer, vilket gör att skulden alltid är större än valutamöngden och alltså obetalbar.

    Slutpunkten är inte en finansiell krasch, utan ett återupprätta feodalssmhälle med 99% skuldslavar, styrda och ägda av de som gav ut valutan.

    Därefter inträffar antingen förtryck typ 1984, typ Brave New World, typ Kallicain, eller ngn kombo...

    ...eller en revolution med uppstigande av blodtörstiga massmördare till makten. Det vore inte första gången precis.

    Skälet att inte ge upp, och att sprida kunskap om dessa sakförhållsnden, är att OM tillräckligt många skulle tappa förtroendet för detta sjuka system så skulle faktiskt en global bank run kunna utlösa hyperinflation (via helikopterpengar) och därefter systemkollaps.

    Detta blir blodigt och vidrigt, men kan anses vara bättre än alternativen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengar och skulder förstörs vid återbetalning, konkurs, skuldnedskrivning etc. Centralbanker kan använda QE för att minska värdet på pengar. Om den som lånat pengar använder dem för att skapa värde och sen betalar sina skulder har nya pengar skapats och de gamla försvunnit. Pengar är således ur en synvinkel något som avspeglar processen att skapa något av värde. Så länge pengar skapar värde mer än räntan är det inget problem med ränta.

      Det är alltså osannolikt att din förutsägelse kommer att slå in globalt. Men visst, lokala krascher kommer alltid att förekomma. Det är därför räntan finns, för att betala för dessa. En försäkringspremie.

      Radera
    2. Pengar och skulder försvinner vid återbetalning ja. Men du har missat poängen, som är att skuldmångden tillväxer med ränta, vilket valutamängden inte gör. Därför återstår skuld när man använt all valuta till återbetalning, och alltså ingen valuta finns kvar.

      Därför är skulden i ett skuldvalutasystem obetalbar.

      Det märks inte så länge reell tillväxt gör att allt kan växa ikapp med skuldtillväxt. I nuläget märks det dock desto mer...

      Radera
    3. @Svinto: Hur fungerar det enligt dig när nytt värde skapar nya pengar? Att de gamla pengarna försvinner vid återbetalning såsom Anders beskriver, är ju vad som typiskt sett framhålls pga FRB-kritiker. Om den som har redan återbetalat skulden och räntorna fortsätter tjäna pengar baserat på ägarskap av den produktiva tillgången, så är väl pengarna som denne tjänar egentligen pengar som är baserade på någon annans skuld i systemet - inte nya pengar?

      Så länge som aktörer skuldsätter sig kommer väl systemet cirkulera, med konsekvensen att de som lånar ut pengar genom räntan kommer ta en allt större ägarandel av alla tillgångar. Kan dock ha förstått detta felaktigt, då "Modern Money Mechanics" tyvärr är bortom min nuvarande förståelse.

      Radera
    4. Lånade pengar som skapar mer värde än räntan och betalar sina skulder har skapat nya pengar samtidigt som både skuld och motsvarande pengar försvunnit om man lånat av någon som har skapat pengarna för att låna ut dem. Iom att pengar skapas och förstörs samtidigt som nytt värde skapas är det inget problem.

      Att väldigt mycket pengar skapats senaste 100 åren beror delvis på att ofantligt mycket realt värde skapats. Vi är ofantligt mycket rikare idag än för 100 år sedan. Å andra sida har vi processen där det som är värt något slits och blir värdelöst.

      Men visst, om det mesta av pengarna inte används till att producera värde så får man ju problem. Därför bör man som god konsument se till att det produceras nytt värde genom att konsumera duktigt.

      Radera
  16. Läste precis på Tinos fb att svensk bnp minskade med 0,1 % förra kvartalet .
    Känns inte så nice

    SvaraRadera
  17. Det troliga är fortsatta låga räntor och stagnerande ekonomi.
    ´
    Keynsianer kommer då börja kräva mer expansiv finanspolitik (utöver expansiv penningolitik) vilket kommer driva upp statsskulderna. Räntorna kommer dock inte stiga nämnvärt då centralbankerna kommer köpa på sig det mesta. Sen vid någon tidpunkt så kommer centralbankens stryka skulderna. Det kommer heta att det är en bokföringsmässig detalj, ingen mening att staten har skulder till sig självt på flera hundra procent.

    Sen kan man börja om på nytt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funkar det i teorin?

      Hur stimuleras ekonomin om inte räntan går att sänka mer? Och när dessa extra åtgärder används, hur reagerar ekonomin på det?

      Radera
  18. Ett problem är fastighetspriserna. Om de, och hyrorna därmed blir så höga att folk tappar framtidstron så finns det risk för massemigration.

    På samma sätt är det en risk om ett närområde skulle tillåta billigt boende med social kontroll eftersom det skulle kunna suga åt sig arbetskraft. Till exempel östra Tyskland.

    När nya bolånetorskar inte kommer in i systemet så faller det för folk blir gamla och måste flytta och då måste bostaden säljas. Går ju i och för sig för staten att köpa upp boendet och fylla med nyanlända.

    Men hittills har ingenting vuxit till himlen och det lär det inte göra denna gång heller. Mitt tips är att inom 5-10 år ger medelklassen upp och skiter i allt eftersom de inte orkar med kostnadsträsket och då faller allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas att det händer redan denna lågkonjak.

      Radera
  19. Det förvånar mig att ingen ännu har nämnt Martin Armstrongs teori. Alltså att det enda tillgångsslaget som finns i tillräckligt stora volymer och med hög likviditet är amerikanska aktier. Han menar att Dow Jones på sikt kan fördubbla sin värdering när de stora pengarna letar ny hamn.
    De låga räntorna är för övrigt katastrof för pensionerna. Ett decenniums utebliven ränta. Kul.

    Det som sticker hål på bubblan är när ECB avslutar sina stödköp. Å andra sidan, varför skulle de någonsin göra det?
    Just där förstår jag inte hur han resonerar.

    SvaraRadera
  20. Det där med att ekonomin blivit global och pengarna flyttas runt är nåt jag funderat på också. Är det en ny situation nu som löser tidigare problem med ekonomiska krascher? Eller tar det bara längre tid innan korthuset rasar? Det borde finnas ekonomiska experter, tidigare Nobelpristagare, som funderar i de banorna också. Men inför varje tidigare krasch så har marknaden trott att problemen med instabil ekonomi har lösts, den här gången är det annorlunda. Nånting kommer utlösa en depression förr eller senare. Tillgång på råvaror kanske om det fortsätter tillräckligt länge eller en miljökatastrof. Hjulen snurrar fortare och fortare.

    SvaraRadera
  21. Visst kommer pengarna ut i den reala ekonomin! Det är ju just uppumpandet av fastigheter och bostäder som hållt den konstgjorda konsumtionen uppe i så många år nu. Mäklarbrickorna, lyxbilarna, krognotorna, thailandsresorna...allt har ju sin grund i människors upplevda föreställning om rikedom genom bostaden. Bostadsbankomaten - kort och gott.

    SvaraRadera
  22. Kommer börserna aldrig mer att säcka ihop? Kommer vi aldrig mer att få en lågkonjunktur? Det känns som att politiker/centralbanker runt om i världen aldrig kommer att acceptera en lågkonjunktur och är beredda att göra i princip vad som helst för att mildra/undvika.

    SvaraRadera
  23. Tiden. Det finns inget på kartan som kan rubba den nya ekonomiska skuldmodellen. Utom det oförutsägbara, tiden. Peak kapitalism just nu. Annars blir det som ovan: feodalsamhälle.

    SvaraRadera
  24. https://www.linkedin.com/pulse/paradigm-shifts-ray-dalio/

    SvaraRadera