Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-07-31 14:00

BNP-siffrorna: Lågkonjunkturen är här (duh!)

Bloggen har nu tittat närmare på den relevanta och relativa innebörden av veckans svenska BNP-siffror från SCB. Beskedet är att lågkonjunkturen är här med en tillväxt på helhåret under 2.0% och med negativ riktning för första gången sedan skuldkrisens 2012. Läget är också som kvartalet innan inbromsningen efter IT-kraschen bottnade.
Svensk BNP-tillväxt i löpande helårstakt.


Redovisningen av BNP-tillväxten varierar en hel del, och om man inte bara jämför helår haltar den också i jämförelsevärde. Att jämföra effekten av enbart ett kvartal med motsvarande kvartal föregående år visar inte på utvecklingen under helåret, och att jämföra med föregående kvartal även om man säsongs- och kalenderjusterar är inte heller särskilt relevant.

När man inte bara tittar på de kalendermässiga helåren, vilket bara kan göras på helhårsdata, så föredrar jag istället att summera real BNP (BNP är alltid real om man inte säger något annat, då det icke-reala måttet är helt meningslöst för at mäta faktisk tillväxt, effektivisering, värdeskapande och välstånd på och egentligen bara ska användas för att jämföra skulder, tillgångar och inkomster) på de senaste fyra kvartalen och jämföra hur förändringen blivit på fyra kvartal.

Därmed får man fram aktuell årstakt vilket är det jämförelsemått vi vill ha - inte att jämföra enskilda kvartal med varandra.

Aktuell årstakt i BNP-tillväxten är 1.57% enligt detta sätt att räkna, vilket t ex kan sättas i kontrast mot 1.4% som SCB slänger sig med när de jämför det enskilda andra kvartalet 2019 med andra kvartalet 2018, men det är alltså inte rullande årssumma och är inte relevant.

Definitionen av lågkonjunktur är tillväxt under 2.0%, och på helårsbasis är vi nu för första gången under detta på nedåtgången av konjunkturen sedan skuldkrisens konjunkturras och första kvartalet 2012 (undantaget en liten dipp andra kvartalet 2017 ner till 1.99% på helårsbasis, men det var tillfälligt). Motsvarande andra BNP-siffror i konjunkturcykeln var faktiskt tredje kvartalet 2008, när skuldkrisen exploderade akut med Lehman Brothers krasch sista månaden i det kvartalet, eller tredje kvartalet 1990, innan 90-talskrisen drog igång.

Den aktuella BNP-tillväxten på 1.57% på helårsbasis är också exakt samma som fjärde kvartalet 2001, kvartalet innan nedgången i ekonomin efter IT-kraschen bottnade.

Därmed får vi lite relativa proportioner på var i konjunkturcykeln vi befinner oss nu.

Vi ser också att ingen av dessa fyra nämnda lågkonjunkturer eller recessioner har sett likadana ut. 90-talskrisen var en seg utdragen process som blåstes ur först 1993. IT-kraschen gav inte ens en recession, utan dess legendariska status beror väl mest på att den drabbade IT- och telekomsektorn så hårt, och därmed är stor på Internet. Skuldkrisen i sin tur var en mycket kraftfull inbromsning, från förvisso mycket höga nivåer på uppgången efter finanskrisen, men recessionen blev kort och inte särskilt djup för svensk del.

Nuvarande nedgång ser inte heller ut som någon av de tidigare. Så vi får väl se hur detta slutar. Konjunkturen går i sina cykler, och med det även tillväxten i BNP. Men varje nedgång är sin egen, med sina egna problem och kanske sina egna lösningar.

Lågkonjunkturen är i alla fall här nu, om nu någon av bloggens läsare fortfarande tvivlar på detta.

Någon recession eller krympande ekonomi har vi inte (än) trots att SCB slängt sig med -0.1% mellan första och andra kvartalet, inte om man tittar på det relevanta måttet helårsbasis.

Siffrorna för andra kvartalet är också förenklade på grund av att räknenissarna hos SCB har semester och siffrorna är än så länge preliminära förenklade beräkningar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

26 kommentarer:

  1. En mycket trevlig graf att bekika när man uppnått den ålder att man mycket klart minns och i varierande utsträckning var utsatt för bottennoteringarna. Till och med så att tiden gått så fort så man minns som igår ännu tidigare på 70-talet stål-olje-kol-krisen då svensk varvsindustri och svenska rederier stöp i backen med dunder och brak ...
    Och efter varje sådan händelse har landet ändock ganska snart åter kommit på fötter utan att vare sig Statskonkurs eller Systemkollaps varit aktuell ....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo fast den här gången kommer det att vara annorlunda pga [infoga valfri käpphäst här].

      Radera
    2. gbdcrvx: ... Ja naturligtvis ... Så har också sagts vid vart och ett av de tidigare tillfälena!

      Radera
    3. Men, denna gången är det bögarnas fel!

      Radera
    4. Ett problem den här gången är den gröna omställningen. Billig energi är ett lätt sätt att få fart på tillväxten. Allting är ju skqmvelagt och beskattat. IT är ju helt dött och jag ser ingen ny tillväxtsektor som kan ta över.

      Jag tror vi passar på att skylla på vita män som haft fräckheten att spara de pengar de fått från samhället i form av lön i stället för att konsumera upp pengarna. Som bekant kommer allt gott från staten. Och vi har vi inte så många godkända grupper kvar att hata.

      Vira män blir bra.

      Radera
    5. @least, ja dwt är iaf inte din systers fel, hon har haft en stadig tillväxt på 3,5% per år 20 år i rad nu. ;)

      Radera
    6. [infoga valfri käpphäst här] Brexit?

      Radera
    7. Hur kom då landet på fötter? Jo genom att kronan devalverades, vilket gjorde vanligt folk fattigare och smarta kapitalägare rikare. Alltså typisk socialdemokratisk "rättvisepolitik". 1970 kostade en dansk krona 70 öre. Idag är det danskarna som får en SEKetas för 70 danska ören. Exakt vad har Danmark haft de här 50 åren, som Sverige inte haft? Stora skogar? Mineralfyndigheter? Billig vattenkraft? Det enda jag kan tänka mig är någorlunda klyftiga politiker i jämförelse med de idioter, som styr Sverige under de här 50 åren.

      Radera
    8. @Bo Fomalsi

      Så, har danskarna högre levnadsstandard? Bättre tillväxt?

      Radera
  2. Är det inte bättre att vi ändrar BNP diagrammet istället för oroa oss för konjunkturen? Fungerar ju på KPI så då måste ju det fungera på BNP? Bara att lägga +2 på alla värden så ser det lite bättre ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag mistänker det är redan gjort

      Radera
  3. Undrar vilka nyliberala idiotidéer C och L kommer att försöka få igenom den här lågkonjunkturen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är den gröna omställningen som skall sätta fart på Sverige och vi kommer att exportera och få stora exportintäkter från vårt unika kunnande som vi kan sälja över hela världen.

      Radera
    2. Alltid roligt att höra hur "miljöpartiet" C tycker att det är en bra idé att ha fri rörligt för människor som bor nära ekvatorn, där det är varmt och skönt utan stora insatser av uppvärmning till land nära polcirkeln där det går åt mycket mer energi bara för att ha det varmt.

      Radera
    3. Hörru carl fredrik.
      Vad skulle vara vårt unika kunnande?
      På vad mer än floskler är vi bäst på?

      Radera
    4. Stoikheion
      "På vad mer än floskler är vi bäst på?" Räcker inte det? Det räcker ju i alla fall till att hamna i regeringsställning och tilldelas ministerposter i Sverige.

      Radera
  4. Nu tror jag att de flesta håller med om att vi är inne i en avmattningsfas och mycket tyder på att vi är inne i en lågkonjunktur. Men jag skulle vilja hävda att en ekonomi inte automatiskt är inne i en lågkonjunktur bara för att bnp-tillväxten är under 2% på helårsbasis utan det handlar om huruvida ekonomin växer mer eller mindre är vad den "borde" givet andra faktorer som ex. demografi.

    SvaraRadera
  5. Om världen hade haft ett sunt monetärt system utan dagens kreditbubblor, så hade tillväxten varit mer jämn och 2% varit en okej tillväxt för en utvecklad ekonomi. Nu har vi istället bubblor, som slår över till ett tillfrisknande (kallat lågkonjunktur) då dökött skärs bort och felallokeringar rättas till.

    Felet i grafen ska sökas i de för höga topparna. Det är de som senare kräver större justeringar. De senaste två åren har tillväxten var mer lugn och kreditexpansionen inte lika stor, vilket minskar sannolikheten för en djup kris. Sverige är dock exportland som påverkas av andra ekonomier så helt säker kan man inte vara.

    SvaraRadera
  6. IT-kraschen meriterade inga publika bailouts på några plan, det var ju en skillnad mot kriserna före och efter. Det var också det enda tillfälle jag läst de anställda på ett företag tagit gemensam lönesänkning med 25% istf uppsägningar.

    SvaraRadera
  7. Det finns så många indikatorer bland vänner och affärskontakter på att det ÄR något på G.

    Jag gillar att peka på 10% negång i flygfrakt worldwide på årsbasis.
    Nästan 10% nedgång i bilköp i kina.

    Stor oro bakomliggande oro i form av Brexit och handelskrig.

    Underliggande skuldbubblor i flera länder som snarare förvärrats sen 2008.
    Vanliga knegare som sitter med lån på många miljoner för en villa "värd 9 miljoner" i täby utan att ha några tillgångar nämna namnet om man frågar om likviditet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta kontakter är dock eniga om att det behövs en upprensning bland de anställda i de flesta bolag. Det har anställts många utan några meriter (eller kompetens) de senaste 2-3 åren då bristen på arbetskraft varit enorm. Dessa har snarare dragit ner produktiviteten i bolag.

      Anonymous: Ditt gnäll om arbetskraftinvandring i varenda jävla tråd på detta forum är en del i det hela. Så många svenskar är inkompetenta att det behövs nytt blod i detta landet. De inkopmetenta svenskarna kan få gräva krondiken utanför Pajala eller för att markera den nya riksgränsen mot Skåne ;)

      Radera
    2. Som sagt, så mycket gnäll om hur urusla svenskar är på allt. Och samtidigt kommer majoriteten av arbetskraftsinvandringen från länder med ännu sämre resultat i PISA, ännu sämre rankade universitet och ännu sämre ranking i allmänhet. Det håller inte. Det handlar inte om kompetens.

      Radera
    3. Äger man en villa värderad till 9 miljoner är man troligtvis anställningsbar på globala positioner i internationella bolag och kan jobba från vilket hörn man vill i världen.
      Det är dom som sitter i villor för 4-5 miljoner, jobbar inom bilindustin, tagit lån till kontantinsatsen som bör oroa sig. Även dom utan lån men med likvida medel bör vara oroliga för om centralbankerna vill kan dom göra dessa personer nästan lika fattiga som människor utan tillgångar.

      Radera
  8. Mellan hög- och lågkonjunktur torde råda ... normal-/medel-konjunktur.

    SvaraRadera
  9. Juhuuu...Nu sänkte USA räntan. Nu kanske det dröjer någon månad extra innan USD kostar över 10 SEKetas.

    SvaraRadera