Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-06-04 10:07

Sysselsättningen i Sverige - medelarbetstiden ökar i arbetsför ålder

I Sverige räknas man som sysselsatt om man arbetar åtminstone en timme i veckan. Dock  har arbetstiden ökat per vecka sedan 2005.
Medelarbetstid (överenskommen) 2005 - 2018. Data: SCB
Det finns inget stöd i statistiken hos SCB att arbetstiden skulle gå ner väsentligt eller att sysselssättningsstatistiken skulle manipuleras genom att folk jobbar en timme i veckan.

Sedan 2005 har överenskommen (dvs enligt anställningsavtal) medelarbetstid sjunkit från 37.3 timmar i veckan till 37.2 timmar för gruppen 15 - 74 år. För gruppen 16 - 64 år har medelarbetstiden ökat från 37.5 till 37.7 timmar per vecka.

Sedan 2005 har sysselsättningen främst ökat i heltidstjänster i gruppen 35+ timmar överenskommen veckoarbetstid. Dessa har ökat med 677 000 personer. Gruppen deltid 20 - 34 timmar har minskat med 16 000 personer, och gruppen 1 - 19 timmar har ökat med 86 000.

Vad som har hänt är att antalet personer som jobbar korta tider per vecka i åldersintervallen 20 - 34 år har ökat, medan de är oförändrade eller sjunkande för åldern 35 - 64 år. Rimligtvis beror detta främst på att man numera får jobba vid sidan av studierna utan att straffas stenhårt av CSN. En annan faktor är att 90-talets babyboom nu gett fler personer i åldersgruppen 25+, vilket också drar upp antalet sysselsatta i gruppen, oavsett arbetstid.

93% i åldern 15 - 74 år jobbar 20 timmar eller mer per vecka. I åldern 25 - 64 år jobbade 2018 över 97% av de sysselsatta 20 timmar eller mer.

Arbetstiden varierar efter sektor.

Mest jobbar man inom jordbruk, skogsbruk och fiske, med 41.9 timmar i veckan, följt av byggverksamhet med 40.5 timmar. Minst jobbar man inom personliga och kulturella tjänster med 32.9 timmar per vecka i medel. Detta följs av hotell och restaurang med 33.7 timmar i medel, antagligen drivet av många deltider, inklusive vid sidan av studier, följt av vård och omsorg med 35.1 timmar per vecka.

De lite mer vanliga yrkesgrupperna bland bloggens läsare som finansiell verksamhet och företagstjänster jobbar i snitt 37.1 timmar per vecka, och information och kommunikation 39.2 timmar.

Oavsett, den som vill hävda att statistiken är manipulerad genom att folk jobbar en timme i veckan är välkommen att visa det. Jag finner inget stöd för detta, men man kunde önskat en finare upplösning på SCB:s statistik. Det innebär dock inte att man kan fantisera ihop det som inte finns stöd för.

Har du minsta erfarenhet eller kunskaper om hur det är att vara arbetsgivare, så vet du att kostnaden i administration för att anställda någon på för få timmar överstiger vad det kostar att betala övertid till en redan anställd. Det finns en undre gräns för hur få timmar man vill ha en anställd på, så glöm att det förekommer särskilt många "en timme i veckan"-anställningar.

Någon väsentlig arbetstidsförkortning finns inte heller, annat än ett medel på sex minuter i veckan sedan 2005 om man räknar in pensionärers arbetstid. Annars har arbetstiden ökat med 12 minuter per vecka (0.2 timmar).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

14 kommentarer:

  1. Intressant hur finanskrisen cerkar ha lett till ett mer stadigvarande scenario där yngre arbetar mindre per vecka och äldre mer (då alla arbetat mer).

    Man kan tänka sig att de direkta efterföljande åren stämmer det då fler går in i studier istället för att jobba när ekonomin viker men det verkar ha stannat kvar även efter detta.

    Undra om det är en konsekvens av att e-handeln slår igenom allt mer och detaljhandeln viker. Just detaljhandel känns som en bransch där många unga är sysselsatta.

    SvaraRadera
  2. En anektdot, om än ändå ganska vanlig tror jag, ang få timmar anställd: På "mitt" gym (som driv som ett AB) är vi över 10 personer som räknas som anställda men som jobbar under 10h i månaden i snitt. Vi håller ett eller ett par pass i veckan och får betalt för detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det giget är knappast era enda jobb?

      Radera
    2. Helt rätt. Tänker mer som statistiken är splittrad på antal timmar för en anställning istället för totalt antal timmar för en specifik person. Då det i dessa fall oftast är anställningar i två olika branscher.

      Radera
  3. Arbetstid är väl (förhoppningsvis) att uträtta något produktivt och positivt skattegenererande, sysselsättning kan ju vara vad som helst. Det senare måttet används nog oftast för att dölja faktisk arbetslöshet och bidrar knappast med skatteintäkter till exempelvis välfärden.

    SvaraRadera
  4. Helt rätt, och AKU:n innehåller lite mer info om detta. Som att 94% av alla sysselsatta jobbar 20h/vecka eller mer, tror jag att jag räknade ut senast. Så mycket för den myten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lade till siffror i inlägget. 93% av de sysselsatta i åldern 15-75 år jobbar 20 timmar eller mer. 97% i åldern 25-64 år.

      Radera
  5. Avskaffa statlig inkomstskatt och tillåt arbetveckor upp till 48 timmar (EU-gräns), men ha kvar rätten till 40 timmar. Reformen är självfinansierad och ökar välståndet i landet.

    Tänk om M kunde drivat något sådant. Då kanske ältandet om migration och klimat skulle ta slut och vi kan återgå till en vänster-höger politisk debatt.

    Säger inte att man ska ignorera migration och klimat, men det har domineat svensk debatt i flera år nu. Vi måste komma vidare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du säger att reformen är självfinansierad. Källor på det?

      Radera
    2. Han menar förstås att man får finansiera allt själv.

      Radera
  6. Den som inte sökt jobb på fyra veckor är inte längre arbetssökande, eftersom det bara finns två kategorier blir dom alltså sysselsatta enligt det sätt staten ser på saken:-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. De ingår helt enkelt inte i statistiken.

      Radera
    2. Att inte ingå i statistiken är mycket vanligare utomlands. Sverige har internationellt sett mycket hög sysselsättningsgrad.

      Radera
  7. Nu är ju huvupunkten i invändningen mot sysselsättning inte hur många timmar per vecka den 100% skattefinansierade, icke-värdeskapande sysselsättningen omfattar, utan just att den är 100% skattefinansierad och icke-värdeskapande. Detta döljs genom att i sysselsättningsmpttet även inkludera riktiga jobb, vilket är tacksamt fr den som vill blanda bort korten.

    Då får man väga in skarpa mått som ex vis BNP/capita i analysen, så blir det lättare att se hur missvisande den vilseledande sysselsättningssiffran är.

    SvaraRadera