Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-06-06 08:46

Professor: 40% risk för amerikansk recession - CFO-undersökning håller med

Professor Campbell Harvey vid Duke University har genom att titta på räntegapet i över 30 år och har en modell utifrån räntegapet på amerikanska korta och långa räntor ett hundraprocentigt trackrecord på att förutspå amerikansk recession. Hans indikator spikar nu igen och anger 40% risk för en amerikansk recession inom 12 månader. Finanscheferna i USA tror enligt Duke Universitys undersökning att USA kommer uppleva en recession senast tredje kvartalet 2020.

Professor Harvey har disputerat på och spårar räntegapet mellan den amerikanska statliga 3-månadersräntan och 5- och 10-årsräntan på amerikanska statsobligationer.

De senaste tre amerikanska recessionerna har inträfffat när hans indikator spikat upp till 40-50% och Marketwatch konstaterar att han per den 3:e juni ger nästan 40% risk för recession inom 12 månader. På länken hittar ni en lättförståelig graf ni kan bilda er egen uppfattning kring. Indikatorn är dock inte riktigt hemma än enligt Harvey, då det krävs ett helt kvartal för att den ska vara relevant.

Marketwatch påtalar också att Duke Universitys CFO Global Business Outlook anger att 67% av de amerikanska företagens finanschefer tror på en amerikansk recession senast tredje kvartalet 2020 och hela 84% till första kvartalet 2021. 38% uppges tro på recession senast första kvartalet redan nästa år. Av intresse är förstås att det är amerikanskt presidentvalår 2020.

John Graham, finansprofessor på Duke University:
"A majority of CFOs believe that the U.S. will be in recession within about 16 monthsWhile the start date of the recession has been pushed back relative to what we heard last quarter, there is consensus that a downturn is approaching."
Professor Graham påtalar i videon ovan att det ser ut som att vi nu når slutet på den här perioden av tillväxt. Professor Harvey kommenterar:
"Wage inflation has picked up due to the tight labor market with 3.8 percent unemployment. However, beware of over-interpreting wage inflation and low unemployment. Employment is a lagging indicator of the business cycle. In addition to the 84 percent of CFOs who believe a recession is near, there are other leading indicators that point to a downturn, including the inversion of the yield curve."
För USA ser 36.8% av CFO:erna minskad optimism och 24.1% ökad optimism. Av CFO:er från 261 europiska bolag ser 38.3% minskad optimism för det egna landets ekonomi, och 26.2% ökad optimism. Bägge dessa är dock en förbättring från i december 2018.

Konjunkturcykeln (eng business cycle) förblir alltså intakt med sina uppgångar och nedgångar och som investerare eller privatperson vidtar man alltså åtgärder för sämre tider framöver. Någon evig superkonjunktur blir det inte den här gången heller.

CFO Global Business Outlook har genomförts i 92 oavbrutna kvartal och har historiskt sett varit en korrekt ledande indikator för arbetsmarknaden och BNP-tillväxt.

Samtliga resultat finns här.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

48 kommentarer:

  1. Inget växer upp till himlen, inte ens den här superkonjunkturen. Frågan är om vi är så hårt belånade att blotta avsaknaden av hysterisk tillväxt, speciellt av krediter, medför krasch?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lär väl komma en räntesänkning, eller flera. Löser det genom fritt fallande kronkurs. Tyvärr får man ju vinstskatta på tillgångar i andra valutor, så man kan inte kompensera fullt ut genom att fly landet finansiellt.

      Radera
    2. Hur menar du? Om du sätter in €100k i cash på Revolut och kronan dörefter faller till 1€=SEK20 och du använder dina tillgångar för att köpa mat i Svenska butiker med ditt Revolut Visakort, skattas då dina lägre matkostnader (i €) som vinst?

      Radera
    3. Japp, när väl USA vaknar upp och implementerar åtgärder mot klimathotet så kommer ekonomin rasa eftersom de effektiva åtgärderna är just att få ner konsumtion/produktion vilket i sin tur destabiliserar politiskt då de flesta inte vill ändra sin livsstil.

      Radera
    4. Anders Nilsson, som jag uppfattar det gör du en valutavinst så fort du realiserar pengar på ett konto i utländsk valuta.

      Radera
    5. @Cornu - ok, vansinnet I swärrje sprider sig. Får väl betala mjölken med SEK på Lidl och så bunkra nödvändigheter i diverse Orient- och Asiatbutiker med € cash. Dom brukar vara smidiga med kontanter. Ännu ett skäl att ha femsiffrigt cash i hårdvaluta.

      Jag ser framför mig om några år hur jag laddar elbilen svart med solceller (gäller att ha en gammal elbil som inte rapporterar in laddning till System84 så den kan beskattas), krokar på släpet och åker på inköpsresa till Tyskland.

      Swärrje kanske blir det vita Zimbabwe.

      Radera
    6. Ja, visst ska man skatta för valutavinster, precis som för andra typer av kapitalvinster. Det är knappast något unikt för Sverige, för övrigt.

      Radera
    7. @Johan Persson - normalt gäller detta när man växlar, när du köper en konsumtionsvara har du fått ett bättre pris men du har inte realiserat en vinst eftersom du inte har pengar.

      Konstarter att man nog skall ha lite kontanter.

      Radera
    8. Reglerna finns hos Skatteverket.

      "Av praktiska skäl har ett undantag från beskattning införts. Det gäller kursvinster och kursförluster på så kallad resevaluta. Valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under tillfällig vistelse utomlands är alltså inte skattepliktig eller avdragsgill. Detta gäller även resecheckar och liknande. Med tillfällig vistelse avses normalt högst sex månader. Det är avsikten med innehavet som är avgörande. Därför är inte heller växling av eventuell överbliven valuta vid hemkomsten beskattningsbar."

      Inget fel att ha ett par tusen kontant, av andra anledningar. Något Zimbabwe blir vi knappast.

      Radera
    9. Ang elbil och solcellsladdning, lösningen är kilometerskatt, då kommer ingen undan!
      Vindkraftverk har de redan löst med skrivningen om skattskyldighet för roterande verk.

      Radera
    10. Således, Joakim, går det att ha några tusenlappar på N26 eller Revolut, avsedda för att använda som resevaluta, utan att behöva skatta för eventuella valutaeffekter.

      Radera
    11. Hjälper kanske om man åker utomlands ibland, förstås.

      Radera
    12. Ja, och givetvis är jagandet av små kapitalvinster vid valutaväxling knappast prioriterat av skatteverket. Det är mer om man har hundratusentals eller miljoner kronor i olika valutor (eller andra tillgångar prissatta i utländsk valuta) som det blir aktuellt.

      Radera
    13. Intressant. Men det leder till en intressant fråga: I vilket situation skulle Skatteverkets regler och tolkningar sluta fungera, dvs att de blev liksom orimliga? Ekonomisk krasch med negativ ränta tex?

      Radera
    14. Negativ ränta innebär ju "bara" att räntepengarna flödar åt ett annat håll (och det kan ju vara helt i sin ordning i t ex ett deflationsscenario att man får betala för att förvara sina likvida medel säkert).

      Men ja, man fick ju lägga in lite regeländringar för att hantera att räntan blev för hög på skattekontona, till exempel. Inget avancerat. Och för t ex ISK finns ett golv, dvs även om statslåneräntan blir negativ får du skatta varje år för dina tillgångar på ISK-konto.

      Som mycket annat, så ordnar det sig.

      Radera
    15. @Joakim, tack för ett bra svar. Skall man förstå det som att Skatteverket är tillräckligt snabba på att parera verklighetens ändringar i alla lägen?

      Radera
    16. Finansdepartementet har hyfsad koll på det här. Det gick bra senast i alla fall.

      Generellt sett är Skatteverket rätt kompetenta på sin uppgift.

      Radera
  2. Jag tror vi alla är spänd på en liten kort video där Cornu demonstrerar det korrekta uttalet av "Duke Fuqua".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan likadant som en berömd fransk post-strukturalist?

      Radera
    2. Nej tack. Jag står över.

      Radera
    3. @gbdcrvx du tänker väl inte på Paul Virilio?

      Radera
  3. 23 år tycker jag är en kort tid för säker prognos. Men jag tror också det kommer en lågkonjunktur strax. Sänkt kronkurs räddar en del företag som borde slås ut medan andra får kraftigt ökad vinst. Frisörer nära gränsen och andra personliga tjänster kommer blomstra.

    Själv satsar jag på det som någorlunda snabbt kan ersätta det fossila. Vi har en del personer som främjar det stort internationellt. (Givetvis alla över 18). kul också att kostnaden för att etablera ny fossilfri produktion faller så snabbt. När staternas subventionerna av fossilt minskar i land efter land, även i Sverige, blir det än starkare förändringstryck.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Track record är ett dött argument (eller har åtminstone passerat peak) ända sedan flera opinionsinstitut och personer (Nate Silver etc) med hundraprocentigt trackrecord meddelade från sina upphöjda positioner att Hillary Clinton med 98% säkerhet skulle vinna presidentvalet i USA 2016.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Donald Trump motsvarar väl Milan i Isaac Asimovs Stiftelsetrilogi. En sådant där singulärt event som inte kan förutses. Ett maskhål i rymden.

      Radera
    2. När Asimov skrev så hade man inte upptäckt butterflyeffekten ännu, till och med för sci-fi var det egentligen väl orealistisk med återställt historiskt flöde efter Milan/Mulan.


      Elvis Presley är nog en lämpligare jämförelse med Trump - från båda supernovaliknande kulturförändring i hela världen, som initialt förargade/förargar miljoner moralväktare. :-)

      Radera
    3. Lätt att glömma bort, men Nate Silver / FiveThirtyEight hade faktiskt Hillary på 71,4% och Trump på 28,6% som sista prognos. Så det är en rejäl myt att alla var säkra på Hillary-vinst.

      Radera
    4. @Peter Andersson - helt rätt, Mulan skall det vara. Skriver på telefonen.

      Radera
    5. Mulan, det är han med ett rätt spännande instrument?

      Radera
  5. Duke University är väl dessutom ett oerhört vänsterfäste som avskedar ekonomer och professorer med mot MSM avvikande åsikter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, så då stämmer inte de svar som CFO:er ger?

      Radera
    2. Vi borde antagligen ta alla böcker,tidningsartiklar och konstverk som producerats vid Duke och elda upp dem på ett stort bokbål. Det skulle vara renande för det nationella språket och kulturen att göra sig av med sådan vänsterintellektualism

      Radera
    3. Ju mer bias, ju större risk för felprognos. That's all I'm saying. :-)

      Radera
  6. Recession = svengelska för lågkonjunktur. (av eng. "recession")

    SvaraRadera
  7. Börsen brukar ligga före konjunkturen så lär bli stökigt kommande månader. Sen har vi brexit , ny ecb chef och USA slår i skuldtaket i oktober. Tror demokraterna gärna tar en börskrash nu för att stoppa Trump i nästa val.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju tyvärr det det handlar om. De verkar beredda att offra hundratals miljarder i amerikanska pensionsfonder m.m (= någon annan betalar i framtiden) för att stoppa den ekonomiska boomen i USA.

      Kommer våra svenska pensionsfonder också att användas som WMD mot Trump är frågan. Och hur kan vi ställa våra svenska korrupta politiker till svars om de slänger våra pengar på brasan för att få vara med i vänstervärmen?

      Radera
  8. Tja, recessionen kunde ha kommit tidigare, men då snurrade pengapressarna igång runt om i världen.
    Vem kunde ana att t.ex. ECB skulle tredubbla sin basvolym på tre år? Eller att räntan skulle hållas så låg så länge? (inte någonsin på 300 år har räntan varit så låg)
    Det finns så många oväntade policy-förändringar som ändrar vad pengar är, som är omöjliga att förutspå.

    Kan rekommendera Richard Vagues senaste bok "200 years of Financial Crises". Hans huvudtes är att företagsbelåning+hushållsbelåning är den starkaste drivkraften bakom finanskrascher (och han ger många roliga exempel, från kopparkraschen i Tyskland när man elektrifierade, till kanalkraschen i USA). Här i Sverige ligger vi sedan ett par år i den röda riskzonen framför allt byggt på huslån, men så länge ingen gnista kommer, så står halmbocken mallig och stor. Vem kan veta precis när den första flamman kommer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Orsaken till IT-kraschen är ännu ganska okänd. De flesta säger att den berodde på för många nystartade dot.com bolag utan högre efterfrågan och visst det är riktigt, men varför startades så många?

      Det är massmedias fel svarar några och visst massmedia är skyldiga men varför skildrade man den bilden?

      Man hade hört av leverantörer som Telia och Ericsson att det där internet växte så mycket och visst är de företagen skyldiga precis som sina kollegor i nästan alla andra länder, men varför sa de så?

      Utvecklingen hade överskattats och alla med möjlighet att gräva ner fiber och tillverka plastslangar för fiber tjänade på detta en tid ytterligare.

      Varför hade utvecklingen överskattats? Vet ni svaret?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  9. Fortsättning från 09:32 Men majoriteten av frisörer är invandrare så när de köpt bostad och fina bilen vad återstår? Och kommer de lära upp fler frisörer? Finns några klipp i de branschen? Saxar och knivar samt långt hår till peruker. Skuldsatta, arbetslösa och fattigpensionärer med långt hår kan ju sälja det till frisörer med rätt utbildning som vet hur det ska behandlas för att duga till peruker och det är inte trivialt för det måste buntas innan klippningen för att bli 100% bra.

    Varit ute i växthuset. Var varmt trots ett antal automatiska öppnare. Fick öppna några manuellt. Ska nog köpa fler automater. Privata växthus kan säkert öka i antal om utlandsresandet minskar. Växthus minskar då inköp av importgrönsaker och blommor. Växthusgardiner från Sverige minskar elbehovet i Holland mer än alla svenska fissionsreaktorer producerar. Och de flesta är producerade av Svensson i Kinna, som säger sig levererat över 20000 Ha sådana till nästan alla jordens länder och kul är att detta gett möjlighet att odla mycket goda tomater i Sahara som jag njutit av.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spadar att gräva med inne i växthusen kommer också bli en ny hightech produkt från Sverige.

      Radera
    2. Lite deprimerande kommentar kanske, men det låter mer och mer som sovjetvardagen med nödvändigheten att odla grönsaker på sin datcha. Inte för att det var alltid kul utan för att det i perioder var brist eller dyrt. Fast här då i modern tappning.

      Radera
  10. Två saker är annorlunda nu. USA är självförsörjande på olja och man håller på att minska handelsunderskottet mha tullar. Lägre import medför ändrad efterfrågan på dollar vilket påverkar räntorna på ett annat sätt än konjunkturen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, USA är inte självförsörjande på olja. Det är helt fel. Man exporterar vissa fraktioner av olja och destillerade produkter av effektivitetsskäl, men importerar fortfarande en hel del olja. Okunnigt. Man importerar antagligen inte bensin och diesel dock, men olja ett antal miljoner fat om dagen.

      Radera
    2. "Det är annorlunda nu" har jag läst ofta. Och det är ständigt lite eller mycket annorlunda. Vi har haft en lång tid utan lågkonjunktur nu. Men vi har bara kanske 300 års någorlunda tillförlitlig data.

      Annorlunda nu är att IT spelar en betydligt större roll än tidigare. AI börjar få inflytande i företagen. Alternativ till kol och olja har blivit lönsammare än just kol och olja på många platser. Men kan inte dessa tre: IT i allmänhet, AI och lönsamma alternativ till kol och olja ge en lönsam nedgång med utfasning av numera olönsamma företag? Eller blir det en stark tillväxt med uppflammande högkonjunktur istället?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Om vi i dagsläget inte ens har mänsklig AI för att bygga ut elnätet så tvivlar jag på att den där högkonjunkturen flammar upp.

      Radera
    4. @Nanotec intressant fråga. Och nog lite svårt att svara på. Jag är rädd att en del av svaret beror på hur bra vårt utbildningssystem som basutbildning (läs grundskola och gymnasium) står sig, liksom hur vi rent organisatorisk och kulturellt klarar av förändringar. För trots AI, IT och annat är mycket samtidigt rätt likt detsamma (prylmässigt) 30/40/50-tal osv till viss del.
      Liksom hushållen går ändå att känna igen. Datorn och mobilen (smartphone) är de nya enheterna i hushållet.
      En annan sak är väl nödvändigheten av "interconnectedness" för att utföra ens vardagsbestyr. Å ena sidan potentiellt tillgång till mer data och information än tidigare, men samtidigt färre böcker hemma (?) och färre (?) -prepping och dylikt undantaget- robusta möjligheter hemma utan IT och internet.

      Radera
    5. Anders förstår din oro. Nu har en del skett på senare tid som kan förbättra utbyggnad och modernisering av ett av världens äldsta elnät. Förr eller senare flammade alltid en högkonjunktur upp. Tror inte det är slut med det utan frågan är mer om när det sker.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Teheimar mitt intryck är att basutbildningen är hyfsad. Min dotter är lärare och hennes klasser i grundskolan har deltagit i två olika AI projekt med att samla data till forskare. Ett talades kort om häromdagen i TV4 - nyckelpigor.

      Mycket är likt vad som gällde förr men bilen har ersatt cykeln på 30-talet och med den mer avstånd mellan hem och jobb. Tunga jobb som kräver muskelkraft har minskat dramatiskt. Matematikmaskiner började talas om på 50-talet och blev förutsättningen för månfärder för att nämna vad som nu påverkar mycket nämligen vårt nyttjande av den omgivande rymden. Detta med först satelliter för tv och bättre väderdata och nu början på möjlighet till billig mobilanvändning överallt på jordytan och haven.

      I hemmen färre böcker utom hos mig där det svämmar över både på lantstället där jag nu sitter i trädgården och skriver. Stämmer nog att de flesta är dåligt förberedda på ett stopp i IT eller el längre än ett dygn. Har vatten och kaffe samt möjlighet att värma vatten och tinande mat från frysarna så här klarar vi oss en tid. Fast några räkningar blir knappast betalda och färska varor blir svårt att köpa.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  11. 40 procents risk för recession, således 60 procent chans för icke-recession. Gissa vad jag lägger mina pengar på????? Vilket är mest sannolikt???

    SvaraRadera