Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-06-27 18:00

Kungsbackaborna får betala för kommunens expansion - inflyttningen betalar inte sina kostnader

I Kungsbacka får nu de tidigare boende betala för kommunens kraftiga expansion. Detta genom att VA-taxorna höjs med 28% för att finansiera en utbyggnad av kommunens reningsverk. Tydligen sponsrar alltså tidigare boende nya bostäders avlopp, där merkostnaderna för expansionen inte betalas av nybyggda bostäders anslutningskostnader.
Kolla Parkstad, en sjöstad i Kungsbacka. Här ser vi en cykelväg.
Bloggen har länge påtalat att det inte finns någon ekonomisk vinst för en kommun att få fler invånare, när infrastruktur och samhällsservice inte har ledig kapacitet.

Ett konkret exempel ser vi nu i det snabbt expanderande Kungsbacka, som nu måste bygga ut sin avloppsreningsverk för en halv miljard kronor. Detta finansieras inte via anslutningsavgifter för de nya bostäderna, utan genom att alla Kungsbackabor ska betala i form av en 28%-ig höjning av VA-avgiften på fem år (givet att budget och tidplaner hålls).

Detta är ett konkret bevis på att expansionen är en förlustverksamhet, där notan skickas till de sedan tidigare invånarna i kommunen. Det finns som bekant inga stordriftsfördelar inom kommunal service - man kan inte ha större klasser och lägre lärartäthet bara för att man har fler barn. Det är lika mycket jobb i hemtjänsten per brukare även om brukarna blir fler. Och så fortsätter det. Kostnaderna är linjära mot befolkningens storlek, men istället måste man ta mycket stora investeringar i infrastruktur man inte annars hade behövt.

Värt att notera är att Kungsbacka är en mycket rik kommun, Göteborgs Danderyd, och inflyttningen främst är välavlönade personer med jobb. Ändå måste man höja VA-taxan.

Sedan 2006 har befolkningen ökat med 12 304 personer till år 2018, eller en ökning med 17%. 
Färdigställda bostäder i Kungsbacka 1975 - 2019. Data: SCB
Samtidigt har det byggts 4 390 nya bostäder. Befolkningsökningen är 2.80 personer per nybyggd bostad. Som man ser på Kolla Parkstad ovan, så har man kanske varit lite väl desperat i var man har uppfört dessa bostäder i det översvämningsbenägna Kungsbacka.

Byggandet var fortfarande större fram till 90-talskrisen, men har gått från en majoritet villor till en majoritet lägenheter det senaste året.

Det är även för Kungsbackas del högst tveksamt om det finns någon vinst för de boende i kommunen med en expanderande befolkning.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

49 kommentarer:

  1. Just köpt hus ute på Vallda sandö, känns fantastiskt och inte ens superdyrt. Surt med VA taxan dock...

    SvaraRadera
  2. Kungsbackaborna måste öppna sina hjärtan och ta emot rika Göteborgare som vill ha nära till Golf, Segling och Hästar (Kungsbackas tre basnäringar)

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Detta inlägg handlar inte om invandring.

      Radera
    2. Eftersom SD-svansen har ett maniskt förhållningssätt gentemot invandringsfrågan måste Cornu dra gränsen någonstans för att inte varje debattinlägg ska tas över av främlingsbesatta cirkel-runkare.

      Radera
    3. Då är det väl white flight det är snack om i detta fallet.

      Radera
    4. Svårt att förstå? Finns andra forum, där alla kommer älska det du skriver och du kan få ryggdunk.

      Radera
    5. Ämnet handlar inte om invandring.

      Radera
    6. Det är förstås en massa vallonättlingar som flyttar in i Kungsbacka. Man vet ju hur det är, belgarna. Som spolar ner sina överblivna moules frites i toaletten så att VA-systemet korkar igen av stinkande musselskal och härsken majonnäs.

      Radera
    7. Belgiska Kongobacka?

      Radera
    8. Precis.

      Apropå att det alltid är invandrarnas fel, det kan ju vara mammas fel ibland också:

      https://www.youtube.com/watch?v=JFEatMrhGvc

      Radera
  4. Är det vanligt förekommande att VA till nya flerfamiljshus/områden bekostas av VA-kollektivet ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anslutningskostnaden brukar betalas av fastigheten, men problemet är när vattenverk och reningsverk behöver öka sin kapacitet. Det får kollektivet betala.

      Radera
    2. Ok. Då vet jag vad som komma skall i min kommun.ang kapaciteten.
      Plus. Läser i ett "plan program" till nya flerfamiljshus att utbggnad och förbättringar av VA ska bekostas av VA-kollektivet.
      Känns sådär...

      Radera
  5. Nu vet jag inte hur gammalt det är men en del av det borde ju funnits fonderat. Och att man får höja avgiften är väl logiskt den ska väl täcka kostnader. Sen så skulle man väl också få bättre rening, med teknik för att rena även medicin rester och antagligen även bättre fosfor rening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vad du säger är att det är motsatsen till stordriftsfördelar. Ju fler kunder, desto dyrare blir det? Litendriftsfördelar?

      Radera
    2. Det får inte finnas ospecade fonderade pengar utan det är först när man har öronmärkt syftet som man får fondera pengarna och höja VA-avgiften och det är precis det Kungsbacka gör. Kraven är väldigt högt ställda och det räcker alltså inte att spara undan exempelvis avskrivningen på ett befintligt reningsverk och sedan säga att man ska bygga ett nytt när det behövs. Börjar man speca för hårt för tidigt kan man istället hamna i situationen att det som det fonderats för inte behövs just då och då har man tagit ut en oskälig avgift med de problem som följer av det. Hela situationen är väldigt ogynnsam.

      Se paragraf 30 i lagen om allmänna vattentjänster.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta inlägg handlar inte om invandring. Och Kungsbacka är landets "vitaste kommun".

      Radera
    2. Frågan är inte vad Kungsbacka är utan vad målsättningen är.

      Radera
  7. I Norrköping och säkert i massor med andra kommuner finns det huvudvattenledningar i gjutjärn som fortfarande är i bruk, alltså inte ledningar till enstaka fastigheter.

    Får man alltid brunt vatten efter en avstängning så bor man troligtvis i ett område som matas med en sån ledning och lider troligtvis inte av järnbrist heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som lades på 1880-talet glömde jag säga.

      Radera
    2. I princip, undantaget akuta reparationer eller byggnationer som tvingat fram ledningsomdragningar, är alla ledningar från 1800-talet fortfarande i bruk.

      Radera
    3. Ja, inget fel med det och det är ofarligt att dricka vattnet också så länge man inte sätter en ordentlig rostkocka i halsen, men de flesta har silar på utkastarna idag så det är nog inget att oroa sig för.

      Delar av Londons och Roms avloppssystem som byggdes för nästan 2000 år sedan är fortfarande i bruk (i dubbel bemärkelse). Bruket dom använde då, som är känt för sin otroliga motståndskraft mot vatten är något vi fortfarande kämpar med att framställa idag. Det sägs att det utvecklats ett likvärdigt bruk, men jag är skeptisk. Det är bara att vänta 1800 år till så vi kan jämföra hur bra våra verk klarar tidens tand, eller 2000 år om man vill jämföra med modern Portland betong. Jag håller inte andan. 😀

      Radera
    4. Men det ackumulerade underhållsbehovet, inte bara i v/a nätet, utan alla nät plus annan infrastruktur borde uppgå till tusentals Miljarder vid det här laget, plus allt socialt underskott i offentlig verksamhet som inte ens går att mäta i pengar.

      Och nu verkar alla få panik samtidigt även fast det här varit känt redan då ledningarna lades på 1800-talet.

      Det gäller för övrigt resten av Sveriges infrastruktur och samhällsservice.

      Klart som tusan att det är lättare att för politikerna att prata om höghastighetståg för 300 Miljarder än att ta tag i ett 2-3000 Miljarders reparationsarbete vars tjänster medborgarna redan ser som självklarheter.

      Radera
    5. Gjutjärn är ett utmärkt material och många av de ledningarna ser inte ut att vara äldre än 10 år. Problemet är utvändig korrosion i dålig markmiljö, lite rost på insidan eftersom det ändå är vatten de transporterar.

      Brunt vatten får man i alla järnrör när man vänder riktningen på vattnet som vid avstängningar även i relativt nya ledningar, helt ofarligt.

      Mer spännande är de trä-/lerledningar som fortfarande är i bruk.

      Mest oroad skulle jag vara över de ledningar i asbestbetong som finns kvar. Dricksvatten alltså.

      Radera
    6. Asbetsbetong...nice...

      Radera
    7. Varför är du orolig för asbetsbetong?

      Radera
    8. @Fredde: Tror du på riktigt att det handlar om en underhållsskuld på 2-3 000 miljarder kronor för svensk infrastruktur? Under hur många år då?

      Problemet är inte riktigt så stort. Ur en rapport jag snabbgooglade fram för V/A:

      "Kostnadsmässigt kommer förnyelsebehovet att öka, eftersom ledningslängden som behöver förnyas ökar. Idag (2007–2009) är förnyelsen i vatten och
      avloppsledningsnätet tillsammans ca 2,1 miljarder kronor årligen (Svenskt
      Vatten, 2010 extrapolerat till hela Sverige). Det innebär en kostnad om ca 2
      700 kr/m i genomsnitt. De närmaste 50 åren bör förnyelsen ökas till ca 3,5
      miljarder i fast penningvärde
      , figur 4-1. Kostnaden påverkas av om förnyelsebehovet är störst i större städer eller i mindre orter. I centrala stadskärnor
      är förnyelsekostnaden långt större per meter än i områden utanför centrum."

      Det här är fullt hanterbart och kommer såklart kosta pengar, men det finns inget alternativ. Man tar kostnaderna "i realtid" istället för att smeta ut dem över tid, och då får vi en ökning nu. Vi överlever enkelt.

      Radera
    9. Asbestbetong är jobbigt för att det blir dyrt och krångligt att byta ut.

      @Joakim Persson förnyelsebehovet är uppdaterat till ca 3.5 GSEK/år från 2 GSEK 2010. Men problemet är att den eftersläpande skulden ökar för var år eftersom vi underinvesterar.

      De senaste siffrorna kom också före en EU-dom som inneburit att kostnaderna för dagvattenhantering nu och framöver ökat markant. Så även de senare siffrorna är antagligen i underkant.

      Radera
    10. Vi låtsas att siffrorna är 5 miljarder per år.

      Det är ändå fullt hanterbart inom VA-kollektivet med höjda taxor utan att hushållen går under. V/A är väldigt billigt i Sverige jämfört med andra länder.

      Infrastruktur är viktigt, men det är problemen med elproduktion och elnät som jag är riktigt oroad för. V/A kommer lösa sig helt på egen hand.

      Radera
    11. Är inte asbestbetong lite skört också? VA-tomtarna verkar extra rädda om de ledningarna varenda gång man ska gräva lite eller köra med tunga fordon.

      Radera
  8. Om man kollar här nedan så även om kommunens befolkning skulle stå stilla eller minska så skulle behoven av utbyggnad av reningsverk behövas, då en del i den utbyggnad som görs är att ansluta idag oanslutna områden till det komunala VA-nätet (Från kommunens hemsida så har idag 64000personer tillgång till kommunalt vatten och 55000 ommunalt avlopp). Sen i frågan om det inte finns någon ekonomisk vinst för en kommun att expandera så beror det väl på? Om fler av kommuninnevånarna kan ha bra vatten och slippa bli sjuka eller dö av vattenburna sjukdomar så kan väl kommunens skatteinkomster öka? osv.

    https://www.kungsbacka.se/globalassets/kommun-och-politik/dokument/moten-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsens-arbetsutskott/handlingar/2019/sarende-5-va-utbyggnadsplan-12.3.pdf


    https://www.kungsbacka.se/Bygga-bo-och-miljo/Vatten-och-avlopp/


    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/hammargards-reningsverk-maste-byggas-om-eller-flytta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det står också att man dimensionera för 100 000, FN är det 47000 och man prognosticerar 53000 inom en 5 års period.

      Det är precis så man gjorde för länge sedan, när nuvarande infrastruktur byggde landet. Som vi lever på än, men nu har slitage och belastning börjat komma ikapp.

      Så egentligen är det en fördubbling man bygger för. Inte ett nytt område.

      Men det ger ju inte lika bra bloggtrafik...

      Radera
    2. Så vad du skriver är att kommunborna måste betala kostnader för folk som inte ens flyttat in än, och att nyinflyttade och ökad befolkning inte står för sina egna kostnader utan är en förlust för kommuninvånarna?

      Radera
    3. Ja, rimligtvis är det så. Är det ens kontroversiellt?

      Om man flyttar till en kommun som barnlös 25-åring, och sen skaffar barn som ska ha omsorg, ska man då t ex retroaktivt betala kommunens byggkostnader för skolor och förskolor? Nej? OK, men i så fall finansierar ju befintliga boende de inflyttandes barn.

      Radera
    4. Bra inlägg, BD.

      Sedan har man ju problemet att bygga ut ofta i små steg är ofta långt dyrare än att bygga ut ordentligt.

      Av tekniska skäl är ofta reningsanläggningar dessutom inte så lätta att de centralisera om de skall uppfylla moderna miljökrav.

      Om du läst dokumentet som gbd crvx länkat in inkluderar även expansionen befintliga områden som ansluts eller ligger i planen.
      Det ligger även mera avancerad reningsteknik med för att möta miljökraven, men för all del, fortsätt pumpa ut näringsämnen i viken och njut av ärtsoppan.


      När man bygger ut är det inte säkert att hela kostnaden för 100 000 kapacitet är med, bla pumpar o annan utrustning kan komma senare i en modulärt expanderar anläggning.

      Så det blir nog FLER höjningar vad det lider när Kungsbacka går mot 55000+ innevånare.

      Radera
    5. Bendover . det skulle va nice o va den där som flyttar till dukat bord.

      Radera
  9. Det är ju inte precis som att befintliga invånare i en kommun har företrädesrätt framför nyinflyttade.

    SvaraRadera
  10. Det handlar om ett par, tre hundra i månaden, även om 28% låter mycket. Täcks enkelt av 2019 års skattesänkningar, som exempel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. mycket som 2019 års skattesänkningar ska täcka v/a ökade kostnader för mat bil flyg .. tror att de är redan uppätna :-)

      Radera
    2. Jag menar mest att storleksordningen knappast är något som får hushållsekonomin att gå under.

      Jag tar fram världens minsta fiol och spelar på för de stackars fastighetsägarna i Kungsbacka.

      Radera
    3. Dock rätt litet i jämförelse med problem med elnätet, för att inte tala om välfärdstjänsterna. Där har du tiotals miljarder istället för enstaka.

      Radera
  11. Det handlar inte om lönsamhet utan att man kan vältra över kostnaden på andra.

    Hade den möjligheten inte funnits så är det inte givet att de hade avstått från kostnaden. Och hade de avstått från kostnaden så kan man fråga sig det rationella med att någon öht skall stå för kostnaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen skall man kanske ge en känga till cornu. Ser man till den större bilden så är det ju så att när Sveriges befolkning ökar så måste befolkningen öka i minst en kommun. Anledningen till att Sveriges befolkning ökar har jag för mig måste tillskrivas invandringen.

      Frågan man kan ställa sig är i vilken omfattning invandring hade förekommit ifall man inte kunde vältra över kostnader på andra.

      Radera
    2. Notera också är förmågan att kunna göra saker utan att rulla över kostnaderna på andra påverkas på i vilken utsträckning man får kostnader överrullade på sig själv...

      Radera
  12. Högavlönade invånare ger dock dålig effekt i kommunkassa på grund av den långtgående utjämningen.

    SvaraRadera