Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-06-01 09:17

Inga vinster med kommunsammanlagningar

I den växande kommunkrisens spår förs det fram åsikter om att kommuner bör slås samman för att spara pengar, men detta är felaktigt. Kommunernas utgifter är linjära i förhållande till antalet invånare, och det existerar alltså inte några stordriftsfördelar. Istället används sammanslagningar som extern motivation till att lägga ner och försämra servicen, samt i praktiken öka avståndet mellan politiker och väljare, och minska dessas inflytande.
Hagfors kommunhus.
En kommuns stora utgifter är skola, omsorg, socialtjänst och några punkter till som t ex räddningstjänst. Dessa är i sin omfattning linjära mot behovet. 

Det behövs lika många förskolelärare, oavsett om man slagit ihop kommunerna, eller behöver förskolebarn bara en lärare per tio barn i en större kommun, men sju i en mindre kommun? 

Det behövs lika många skollärare, oavsett om man slagit ihop kommunerna, eller ska klasserna vara störe i en större kommun? 35 elever per klass, istället för 30?

Antalet äldre och funktionsbegränsade i behov av omsorg blir inte färre om man slår ihop två kommuner, utan exakt lika många. Avstånden till dessa från t ex centralorten riskerar dock att öka när man slår ihop två kommuner. 

Antalet personer i behov av ekonomiskt stöd och annat stöd från socialtjänsten förblir också det samma. Avståndet till kommunkontoret kan dock öka.

Och antalet olyckor, bränder och annat räddningsbehov förblir det samma. Dessutom är det redan mycket vanligt att man har räddningsförbund där flera kommuner poolar sina resurser. Till och med Sveriges största kommun Stockholm ingår i ett kommunförbund kring räddningstjänsten, och det skulle inte ändras om två av kommunerna i förbundet skulle gå samman, t ex nyhetsaktuella Danderyd och exempelvis Täby.

Även infrastruktur som VA ingår i kommunernas verksamhet, och är förstås helt linjär mot behovet. Bara för att man slår samman två kommuner kan man inte lägga ner halva vatten- och avloppsnätet.

Bygglov står i proportion till kommunens invånarantal och verksamheten i kommunen, och inga besparingar sker vid en sammanslagning. Samma jobb ska fortfarande utföras.

Och så fortsätter det.

Kommunernas faktiska utförande personalstyrka, och inte heller dessas lokalbehov minskar inte vid en kommunsammanslagning om inte sammanslagningen är tänkt som en ursäkt på att försämra den kommunala servicen, t ex med fler elever per klass.

Inte heller blir kommunen av med eventuella tomma lokaler vid en sammanslagning. Däremot kan man få hybris och få för sig att bygga enorma utbildningscentrum, och köra elever med buss över hela kommunen för att spara in en rektorstjänst och lägga ner skolor. Fast de nedlagda skolorna förblir i kommunens ägo, då få vill köpa en F-9- eller F-6-skola från 70-talet, och istället ökar alltså kommunens kostnader.

Kommunens behov av transporter ökar vid en sammanslagning, om inte utkanterna ska riskera få sämre service.

Den politiska administrationen ökar förstås med fler politiker i fullmäktige vid en sammanslagning. Inga pengar sparas heller där.

Däremot minskar väljarnas inflytande och deras avstånd - både bildligt och bokstavligt - till den kommunala makten ökar vid en kommunsammaslagning.

Antagligen finns det en punkt för den största kommunstorleken, och den är nog runt 30 000 invånare. Det som krävs för att bära egen gymnasieskola. Därefter finns inga som helst skalfördelar med en större kommun. Mindre kommuner kan samarbeta över kommungränserna om t ex gymnasieskola, vilket också sker i verkligheten.

Bara det faktum att större kommuner delar upp sig i administrativa delar som stadsdelsnmnder, är ett bevis för att större kommuner än en stadsdelsnämnds storlek inte behövs och inte heller ger några stordriftsfördelar. Stadsdelsnämnderna bevisar snarare att byråkratin också växer linjärt, men sannolikt snarare ökar med större enhet än med mindre - i våra minsta kommuner hittar man sällan heltidsavlönade politiker och definitivt inte en massa heltidsavlönda stadsdelsnämndspåvar.

Kommunkrisen kan ej botas via sammanslagningar. Sammanslagningar riskerar snarare leda till ökade kostnader, sämre service och minskat inflytande över väljarnas vardag, som t ex deras barns skolor och dagis. Sämre service kan man uppnå precis lika bra utan att slå ihop kommuner.

Myten om stordriftsfördelar gäller inte personalintensiv kommunal verksamhet, som per definition måste utföras där folk bor (t ex skolor) och kan inte per lagen läggas ner, flyttas utomlands eller flyttas till en annan del av landet som i fallet företag. En kommun är inte ett företag och kan inte bestämma att exempelvis flytta sina skolor utomlands, eller lägga ner äldreomsorgen, samt sälja socialtjänsten till en annan kommun. Det finns ingen vits med sammanslagning, och kommunal verksamhet ska inte bedrivas enligt principer från näringslivet.

Så släpp feltänket om stordriftsfördelar för kommunerna.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

41 kommentarer:

  1. Mindre kommuner kan samarbeta...visst, kommunalpolitikerna tjänar ju på det. Det spelar nästan ingen roll hur inkompetenta de är, de får behålla jobben ändå. Många små kommuner har så dåligt ställt att de inte ens har råd att investera i nya bostäder eller bygga infrastruktur. Sådana kommuner behövs inte. Hur ökar man sin attraktivitet då? Små, fattiga kommuner lever på ett sluttande plan. De förintar sig själva.

    SvaraRadera
  2. Räddningstjänst kostar ca 1 procent av kommunens budget,typ som snöröjning.
    Kuriosa: Av geografiska skäl så delar nämda täby och danderyd brandstation och det sen innan storförbundens tid, samma för solna och Sumpan.detta görs möjligt pga de ovanligt gynsamma geografiska förutsättningarna.

    SvaraRadera
  3. Det finnas en del skalfördelar om en kommun är större, precis som det finns för större företag. Exempel, man behöver bara en kommunledning istället för två.

    Om det går trettio elever i en mellanstadieklass och man inte kan fylla ut en jämn multipel av 30 så får man en förlust. Exempel, varje kommun har 75 elever i en årskull. Två kommuner behöver 6 lärare men en kommun bara behöver 5.

    Däremot kan nyttan av konkurrens vara viktigare för att öka effektiviteten än de skalfördelar som finns.

    Exakt var gränsen går kan diskuteras, kanske är det 30 000. Det är 375 personer per årskull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommunledningen blir större och med fler heltider. Ingen vinst. Bara sämre demokrati.

      Radera
    2. Är det bättre demokrati om man skall rösta om vem som skall få en andel av ingenting?

      Radera
    3. Är det relevanta kostnader då i förhållande till alla andra?
      Man sparar ett kommunalråd, och en socialchef, teknisk chef etx men behöver desto fler underlydande.

      Riskeb är snarare, och det borde du med ditt signum inse att ju större administration desto större risk att onödiga tjänster skapas och "försvinner".

      Den enda fördelen jag kan se av en större enhet är ifall man har stora skillnader i befolk ingens ålder mellan över kommunen. Då kan man kanske lägga ner obehövliga skolor i en kommundel och äldreboende i en annan.

      Det brukar bli populärt :)

      Radera
  4. Regional utjämningstanke, fattig kommun blir sammanslagen med rik granne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ena parten blir nog inte lika nöjd som den andre

      Radera
    2. Blir i slutändan som ett amerikanskt subprimelån, man blandar bra och dåligt tills ingen vet vad som är vad, säkert en lockande tanke för många politiker.

      Radera
  5. Om det inte fanns stordrifts fördelar så skulle ju inget läggas ner efter en sammanslagning, det görs ju aldrig för att politiker bara vill djävlas lite med sina väljare. Och på samma sätt så skulle det ju då inte heller vara ett problem att ha all kommunal service i varje tätort/stadsdel i större kommuner. Sen kan man så klart lösa det mesta genom samarbete mellanrum flera kommuner. Det går ju om man vill kvar blir ju då egentligen lite extra byråkrati varav mycket behövs för att lokal demokrati ska fungera.

    SvaraRadera
  6. Bilden från Hagförs. Vilken jädra sossebunker. Tänk att de grävt ner sig där bland luntor med utredningar under alla år på uppvärmda kontor. Man baxnar..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Föredömligt litet kontor och inte bränt pengar på nytt onödigt hus. Bra helt enkelt.

      Radera
    2. 33.7% i kommunalskatt. Knappast "bra".

      Radera
    3. Stefan. Jo, det är bra.
      Tycker att det generellt låter som om en smula sunt förnuft stannat kvar i Hagfors även om globaliseringens vindar rasat extra hårt i regionen. Det är bra!
      Det är också en bra! artikelserie bloggarjäveln gör om en bruksort i inlandet som verkar kämpa på som en underdog.

      33,7 bla bla. Man kan kanske få något för pengen där?- som inte mäts i pengar.(lärare intresserade av kunskap? Frid? Vad vet vi?)Och det är möjligt att det är värt det. Det har inget med spottstyvrar att göra, det är principen.

      Radera
    4. Stoik: som vaddå? Vad får man där för skatten som man inte får någon annan stans?

      I den mån man får något utöver det riksdagen beslutat om så är det mest av karaktären att man slösat bort skattebetalarnas pengar...

      Radera
  7. Frankrike har drygt 6 ggr så stor befolkning som Sverige och över 36 000 kommuner.
    Om man vänder på resonemanget så kanske det inte skulle kosta mer om Sverige istället skapade 6000 kommuner. Då skulle vi få ännu närmare till politikerna och mer direktdemokrati.

    Jag har svårt att tro att detta skulle bli till samma kostnad eller ens billigare. Däremot finns det säkert en optimal storlek på en kommun och jag tror inte Sverige är optimalt avseende detta om man ser till kostnad och demokrati.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stockholms stad är en av få kommuner med en skattesats under 30%, tillika är det Sveriges största kommun.
      Att ha en massa småkommuner som inte kan bära sina egna kostnader gör att landsbygden utarmas på grund av ett högt skattetryck via kommunalskatten.
      Dessutom kan landsbygdsborna räkna med högre kostnader på sitt elabonnemang kontra stadsborna så vem är egentligen alla dessa småkommuner till för förutom politikerna själva?

      Radera
    2. Du kan inte bara titta på skattesatsen.

      Det är skatteunderlaget som räknas och som skall täcka alla utgifterna.

      Det är mycket osannolikt att Stockholm stad skulle vara så effektivt med sin enorma byråkrati. Tvärtom skulle jag säga.

      Radera
    3. Det jag är ute efter är att kommunalskatten är orättvis.
      Hela Europa är byggd på "enorm byråkrati" så det gäller inte bara Sthlm stad.

      Radera
    4. I Stockholms län finns 80,000 statsanställda som avlönas av hela landets skattebetalare. Vore ju f-n om de inte skulle ha råd med lägre kommunalskatt då!

      Radera
    5. Men Stockholm har mest plats för onödiga tjänster. Vad de gör i Frankrike och Italien, eller Grekland öfr den delen påverkar inte vår skatt. Ännu.

      Kommunalskatten är rättvis så länge vi har kommunala val. Det som är orättvist är att vissa kommuner får bidra mycket till utjämningsystemet men kan inte påverka hur de fördelas, det finns inga demokratiska verktyg för detta.

      Radera
    6. Kul att ni är nöjda.
      De boende på landsbygden är inte lika nöjda.

      Radera
    7. Orättvist med utjämnings systemet!? Den absoluta majoriteten av dessa ststsanställda betalar ju skatt i Stockholms län! Där kan man snacka om bidrag!

      Radera
    8. Jag är inte nöjd. Du halmgubbar. Jag tycker det är helt rätt att om man nu skall ha ett utjämningsystemet skall det ta mindre hänsyn till sådana faktorer som gör att Malmö eller Göteborg får stora bidrag och Sorsele blir utan.

      Bättre sätta lite press på ex Malmö så kanske Jämth sätter press på Löven.

      Radera
    9. Stefan Östergren.Fast det är väll helt ok för de flesta med marginellt högre skatt men mer rimliga priser på boende?
      Gungor och karuseller ?

      Radera
    10. Rimligt och rimligt. En dag ska ju kåken säljas och historiskt har kåkarna på landet varit de sämsta affärerna.

      Radera
  8. Hur många kommuner med bra ekonomi vill slås ihop med de med sämre ekonomi. Sen kommer ju eventuellt styret ändras beroende på röstunderlag. Tänker att styrande ev inte kommer vara så positiva.

    SvaraRadera
  9. Visst, det är en sak. Intrycket man får är att det snarare handlar om att en kommun där de röda är i majoritet inte vill slås ihop med en kommun där de blå styr och tvärtom....

    SvaraRadera
  10. Problemet som jag ser det är att kommunerna har för lite frihet. Staten styr som en diktator lagar regler paragrafer som ska följas osv.. Riktade bidrag som man måste ansöka om osv... hög tid att kommunerna får mer självbestämmande.
    tycker jag

    SvaraRadera
  11. Kanske det, men om då beror det bara på dåligt utförande - självklart finns det ytrymme för effektivisering vid sammanslagning.

    Med det sagt är jag inte för det oavsett, för vad som klassiskt händer (i sammanhang där inte obeskrivligt inkompetent verksamhetsuteckling ger dessa 0 skalfördelar) är att kostnaderna vid centralisering istället blir dolda och asymmetriska, exempelvis via helt nya typer av ömtåligheter för det större systemet. Tvärt om skulle jag vilja se tydligare separation. Enda sättet att värja ett större samhälle mot att allt faktiskt förr eller senare går åt helvete är att se till så att inte allt gör det samtidigt.

    SvaraRadera
  12. Fördelen med större kommuner är att det är lättare att attrahera och sysselsätta specialister. Specialister som varje kommun behöver, men som inte har så mycket att göra i en liten kommun.

    SvaraRadera
  13. Sänk eller ta bort SINK skatten så kommer gråmullarna flytta utomlands. Det gjorde vi för 4 år sedan. Helt enl en 25 år gammal livsplan. Allt och då menar jag allt är bättre där vi nu bor. Mkt högre livskvalitet än i Sverige. Betalar först SINK skatt 25% i Sverige och sen skatt här i Spanien. Har en god års lön eftersom jag redan för 35 år sedan insåg att ett politiker styrt pensions system inte kommer fungera. Jag har max i allmän systemet vilket innebär att jag får 17 000 kr/mån min slutlig låg runt 70 000 per /mån. Så mina privata p försäkringar räddar min ekonomi. Och att här nere så kostar det mesta hälften mot i Sverige. Men här nere kör inte ICA butiken ägare Ferrari. Sverige är ett genomruttet land på många sätt. Sossatarna pekar ogta ut Ryssen som den store satan. Vi har mer oligarker i Sverige. Mitt tips planera era liv långsiktigt och lämna skeppet i tid. Sol hälsningar från Malaga sitter just nu och tittar ut över Medelhavet Afrika skymtar i SV ca 28 gr inte moln på himlen Madam stökar i köket pilsnern kall o go (en burk öl 33 cl kostar ca 5 kr på "ICA" = El Cote Englies)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och en cana kostar 1 euro på den lokala krogen.

      Radera
    2. Sverige kan ju inte vara så dåligt. Många har arbetat/drivit företag och är nu i solen som du.

      Radera
  14. Jeep och på happy hour så blir det en pint för just över 1 euro. Skrev ett till rätt långt inlägg men spillde lite öl på mobben se det försvann ut i den digitala oändligheten. Kanske lika bra för jag skrev om hur Ärthjärnorna kör landet i sank. Nåväl sambeskqttningsavtalet Swe Spa gör att man får tillbaks den skatt man betalar i Spa per omgående bara lämna in begäran och kvittot på inbetalningen så kommer slantarna per omgående inte som någon skrev att det tar flera år. Då gör man inte rätt. Skål på er som stitter fast på SweTanic full fart med Magdalena vid rodret sjungande Bättre och Bättre dag för dag. Jo för henne ja med sin goda lön och sin garanterade pension.

    SvaraRadera
  15. Klart det finns skalfördelar som skulle kunna innebära kostnadsbesparingar, detta verkar på plussidan. En större stad för dock ta kostnader, som då blir oproportionerligt större än vad den lilla kranskommunen tar. Staden lockar förstås en större andel unga vuxna och pensionärer, som i många fall taxerar rätt mediokert. Livets faser blablabla.

    Börjar mer och mer tvivla på hur rimligt det är att man genom att flytta några kilometer finner fyra kranskommuner med betydligt lägre skatt. Nu pratar jag om Skåne, med lågskattekommuner såsom Vellinge, Lomma, Kävlinge och Staffanstorp. Samtliga gränsar till Lund alt. Malmö vilka båda delar skattesatsen på 32,42%. Så nästa gång Bengt H, besöker sin släkt i Burlövs kommun, så fundera på dess existensbehov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, socialism innebär att tvinga andra göra som man vill, helst med hänvisning till buzzword som solidaritet osv.

      Radera
    2. Nu är det väl inte så att man ens behöver flytta så himla mycket - det räcker väl med att ha rätt bokföringsadress den 1a November?

      Radera
    3. Som av en slump adressändrar jag 2:a November.

      Radera
  16. Små kommuner har skapar för små arbetsplatser för specialister inom t.ex. samhällsplanering, juridik osv.

    Små arbetsplatser är väldigt känsliga för personalbyte, föräldraledighet, semester, sjukskrivning osv.

    Små arbetsplatser riskerar lätt att tappa kraft i kompetensutveckling inom specialistområdena.

    Små kommuner kan visserligen samverka inom många områden och på så sätt få skalfördelar genom samarbete, men det är ofta politiskt svårt att betala en annan kommun för kompetens som man själv är i behov av, om än inte på heltid.

    Inom enstaka kommunala ansvarsområden skulle jag säga att +100k invånare och tillväxt är ett bra riktmärke för att kunna skapa arbetsplatser med tillräcklig volym av kompetenta anställda som inte behöver vara allt-i-allon.

    Avfolkningskommuner och rostbälteskommuner i Sverige står inför ett rejält kompetenstapp när 50- och de få 60-talisterna som flyttade tillbaka till byn går i pension då det knappast finns hemflyttade 70-talister eller yngre med rätt utbildning.

    De yngre från 60-talet och framåt blev kvar på universitetsorterna, eller flyttade vidare till Stockholm.

    SvaraRadera