Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-06-14 09:41

Inflationen stiger - kronan stärks på förmodade räntehöjningar

Inflationstakten KPIF steg i maj till 2.1% från 2.0% och enligt KPI är inflationstakten 2.2%. Den svenska kronan stärks, eftersom detta gör Riksbankens räntehöjningar sannolikare.
Minutchart USDSEK. Man ser tydligt när inflationssiffrorna gav effekt på växelkursen.
De som försökt snacka ner räntan genom att hävda att inflationen skulle komma in under Riksbankens mål på 2.0% fick alltså en knäpp på nosen. Inflationen, både KPIF och KPI, steg i maj månad.

Kläder - vars pris till viss del beror på den fallande svenska kronan - drivmedel och logi drog upp inflationen. Fallande priser på flygresor och el sänkte inflationen.

På helåret stod bland annat kostnader för boende med 1.0 procentenheter, transport 0.5 procentenheter, livsmedel 0.3 procentenheter och resturang 0.2 procentenehter, medan mobiltelefoner sänkte inflationen med 0.2 procentenheter. Detta avser alltså andelar av 2.2 procentenheter KPI, inte prisökningarna inom respektive segment.

Så Sverige rusar vidare in i lågkonjunkturen med högre infaltion och förväntade räntehöjningar. Den närmast NPF-diagnosticerade Riksbanken stirrar enbart på KPIF och kommer inte bry sig om något annat är tanken.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

43 kommentarer:

  1. Jag tycker det är intressant att inget rår på vår ränta den ska ligga lågt oavsett vad, att vår valuta sjunker i värde verkar inte heller spela någon roll för inflationen.
    Kanske spelar inte det någon roll om vår valuta droppar 50% då våra grossister har flera 100% i påslag.
    Den som lever får se.

    SvaraRadera
  2. Så tror ni att RB höjer eller påpekar att dom inte kan gå en annan väg än FED och ECB. Jag tror mer på det sistnämnda. Även om inflationen skulle dra iväg uppåt hade man inte höjt i ett läge där FED kanske sänker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konsensus är sänkningar av FED.
      Det innebär att ECB kommer att sänka eller ligga kvar på nuvarande nivå.
      ECB vill inte att EUR stärks.
      För Sveriges del innebär det att Riksbanken låter räntan ligga still eller en sänkning.
      Sen kan det så klart blir att konsensus har helt fel.

      Radera
    2. Vad tror du händer med CHF och GULD i ett ränterace mot botten?

      Radera
    3. Det trendar sannolikt vidare som nu.

      Radera
  3. Tror det blir höjning i höst även om de vet lågkonjunkturen är på väg. För pinsamt att inleda en lågkonjunktur med minus ränta. Blir för uppenbart att det är något väldigt fel med svensk ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, att RB höjer räntan är en bra indikation på nära förestående konjunkturras.

      Radera
    2. Och då faller bostadspriserna som numera är extremt räntekänsliga och fallet i konjunkturen förstärks.

      Radera
    3. Japp bostadspriserna kommer rasa kraftigt ifall räntan ökar med 25 punkter.

      Radera
    4. Om reporäntan höjs med 25 punkter till noll-ränta påverkar det sannolikt inte bolåneräntan i någon större omfattning och därmed inget ras i bostadspriserna.

      Radera
    5. @Stefan: Synd att vi aldrig kommer få uppleva det va? :)

      Radera
    6. En av de största missuppfattningarna är tron på att minusränta ger en svag SEK. Som du vet har Schweiz ännu lägre minusränta kontra Sverige men en stark valuta.
      Fundera på den du så kommer du säkert till rätt slutsats vad svag SEK beror på.

      Radera
    7. @Stefan: Växelkursen beror väl på ränta + förtroende. Schweiz saknar bara det ena. Sen är Schweiz kanske världens dummaste exempel. Schweiz har något som inget annat land i världen har och det är en valuta som har ungefär samma status som guldet.
      Men just nu funderar jag på varför det regnar när väderprognosen visade klarblå himmel.

      Radera
    8. Rätt svar. FÖRTROENDE. Trist att du belönades med regn som pris.

      Radera
    9. Men det är ändå lite knäppt att EU verkar ha högre tillväxtutsikter och högre status än Sverige med tanke på att EURO inte sjunker lika mycket som SEK.
      På västkusten får man impregnera håret och acceptera utspädd fatöl (med regn i) ifall man vill njuta av uteserveringarna.

      Radera
    10. Men du får njuta av billig inhemsk öl nu när SEK är så svag...
      För att inte tala om alla turister som nu frossar i svenska kvalitet på landets krogar för typ ingenting...

      Radera
    11. Den är inte billigare för mig utan 10% dyrare jämfört med förra året då jag tillhör den där misslyckade skaran av befolkningen som lever på förvärvsinkomst. Känner du några såna, Stefan? :)

      Radera
    12. Spelar ingen roll hur mycket SEK sjunker, den kommer aldrig sjunka tillräckligt så det blir billigt för svensken eller turisten i landet.
      Så är verkligen SEK billig i dagsläget? Det kanske är precis tvärtom, att vi har en övervärderad valuta som bara är i början av sin korrigering.

      Radera
    13. Kanske. You never know. Lars säger ju att vi är ett importland och då är det dåligt för oss.

      Radera
  4. Räntehöjningen sker först när inflationen har stigit till minst 2.4% på årsbasis.
    I annat fall kommer man snart få sänka räntan på nytt.

    SvaraRadera
  5. Nån som vet hur hög den riktiga inflationen är? Tydligen så räknar inte RB in bostadspriser i inflationsuträkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör man.

      Boendekostnad - i där ingår priset på en snittvilla och den stiga eller sjunka.

      Dock så ökar ju inte boendekostnaden med 10% om villan stiger med 10% i värde.

      Radera
    2. Runt 7% har den väl varit de senaste åren. Penningmängdökning=inflation

      Radera
    3. [email protected] rätt! Men det måttet använder man inte, om man som större delen av världen följer Keynes lära. Nu räknar man på varor och dom kan bytas ut me. Tex om potatis går upp mycket så räknar man på tex rispriset istället för man tänker att folk då går från potatisen till andra liknande varor.

      Radera
    4. Inflation är ökningen av penningmängd i förhållande till tillväxten av omsättningen av varor, tjänster och tillgångar ("ekonomisk tillväxt").

      Man kan således ha 7% ökad penningsmängd och 2% inflation samtidigt. Mellanskillnaden beror på att aktiviteten i ekonomin ökar. Går omsättningstakten ner på pengarna dvs sparandet ökar, så ökar också behovet av penningmängden. Skillnaden mellan 7% och 2% kan sannolikt förklaras av ekonomiskt tillväxt och stigande sparkvoter.

      Radera
    5. Ett problem som uppstår vid stora penningsmängdsökningar är att dom nya pengarna fördelas tidsmässigt olikt i samhället. De som får pengarna först kan således köpa mer än de som får pengarna sist. Tex tar tid från att hussäljarens el byggherrens pengar från banken har gått hela vägen ner till branscher som inte berörs av den bransch som i huvudsak tar del av dom nya pengarna först.

      Radera
    6. En rimlig definition av inflation är penningmängdsökning. Det gör att deflation, som anses farligt för ekonomin, också blir det. Minskar pengar i ekonomin så kan folk inte handla varor, företag går back och folk blir arbetslösa. Det vi såg på 30-talet i USA. På sikt kommer löner/priser anpassa sig men det tar tid. Det finns därför starka argument för att undvika en minskning av penningmängden.

      Nu kallar många KPI-ökning för inflation. Det leder sen till att KPI-minskning kallas deflation, vilket ses som något vi ska undvika till varje pris, även fast det är harmlöst.

      Om priset på en vara sjunker, t.ex en TV-apparat blir billigare, så kommer folk använda pengarna att köpa annat eller mer av samma vara. Hjulen i ekonomin snurrar oavsett på. Empiriskt kan vi se det i t.ex. Schweiz där KPI är på samma nivå som för 10 år sedan utan att man fått någon arbetslöshet. Tvärtom, den är på låga 2-3%. Ett annat sätt att inse det är att notera att folk konsumerar olika varukorgar. KPI är bara ett snitt. Vissa kanske köper mycket elektronik och de har "KPI"-minskning varje år. Likaså företag som säljer elektronik. De har prisminskningar hela tiden utan att de går i konkurs.

      Riksbanken slåss därför mot väderkvarnar när de vill upprätthålla KPI-ökning på 2,0%. Sanningen är att det kan ha motsatt effekt. Sänker de räntan för mycket expanderar penningmängden för snabbt, vilket leder till bubblor. När dessa bubblor sen spricker riskera penningmängden att minska och vi får det deflationsscenario Riksbanken just är rädda för.

      Radera
  6. Spelar ingen roll hur hög inflation vi har. Det som spelar roll är hur hög inflationen väntas bli. Och det kan man läsa sig till när man undersöker de stora avtalen om löneökningar för löntagare.

    Slutsats: Fortsatt inflationsnivå under 3% ger ingen anledning att höja räntan.

    SvaraRadera
  7. En ränta på över 0 kommer vi nog aldrig få se igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ska aldrig säga aldrig. Räntan kommer att stiga efter den stora korrigeringen.

      Radera
  8. DI säger "Skillnaden mellan inflationsprognoserna och de faktiska utfallen har bland annat berott på att förändringar i den underliggande varukorgen som infördes vid årsskiftet haft större effekter än tidigare beräknat." Vad är det för förändringar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varje år så viktas de ingående varorna om för att återspegla aktuell konsumtion. T.ex. för 15 år sedan fanns inte streamingtjänster som många abonnerar på nu, samtidigt kanske något annat minskat.
      När man gör detta så uppstår en liten skillnad enbart av omviktningen den s.k. korgeffekten som också beräknas. Vidare så samlas mer data automatiskt från kassaregister i år vilket ger ett bättre underlag. Tidigare så har det varit en manuell inmatning osv.
      Men ska vara av marginell nivå.

      Radera
  9. Det som talar emot större räntehöjningar på säg 3år är att bankerna är villiga att låsa räntan så lågt. 3års räntan är lägre än 3månaders. Bankerna är alltså relativt säkra på att räntan kommer vara låg minst med ett snitt på 3 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och som jag nämnde i en kommentar på någon tidigare blogg post. I US så är 30års bostads lån på 3.8% vilket ju inte heller talar för att de förväntar sig låga räntor framöver

      Radera
    2. Dom förväntar sig låga räntor måste du mena va

      Radera
    3. Ja, låga ska ju Var höga så klart.. Med någon definition på hög då, 3.8 är ju en bit över rörlig, men tycker billigt med bundet i 30år.

      Radera
  10. Jag binder på 3 år nu eftersom jag har lite dåliga marginaler. Får 1,29 och det är lägre än mitt rörliga lån är på nu. Jag hoppas att räntan höjs för kronans skull trots att jag har bolån. Oroande att värdet är så lågt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lustiga är att banken(troligen Finansinspektionen) kräver att du klarar lånet till en ränta av 7% men du kan låsa den på jätte mycket mindre. I vissa fall kan det vara sunt men om du lånar till nått annat säg nått som har större inkomster än lånet är det märkligt.

      Radera
    2. Fast det bygger väl på att då måste man kunna lösa hela lånet på omläggningsdagen.
      Lånar man på 30 år så kan allt hända.

      Radera

    3. Mitt bolån med 7% ränta blir drygt 11 000kr per månad innan ränteavdrag. Det hade varit väldigt jobbigt i min ekonomi. Det räknades på 7% när vi tog lånet också. Tror räntorna var drygt 3% vid den tidpunkten.

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Inflation och räntehöjningar i denna ekonomin, stagflation står runt hörnet.

    SvaraRadera
  13. Det blir säkert inga räntehöjningar, oavsett konsekvenserna. Stefan har bestämt sig.

    SvaraRadera