Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-06-18 08:55

Icke-inflationen möter överbyggnationen: Gräddhyllan Lomma höjer VA-avgiften med 9%

Icke-inflationen fortsätter fira strålande segrar och möts i Lomma med överbyggnationen. Således höjer Lomma sina avgifter för vatten och avlopp med 9% nästa år efter att 2019 året höjt med 7.5% på monopolverksamheten.
Lomma hamn.
Lomma kommun har nu dels upptäckt att deras VA-ledningar är så gamla som de är, och dels har man byggt ut så mycket i kommunen att det inte längre finns någon oanvänd infrastruktur att tjäna pengar på.

Bland sägs det att JM byggde tätare än planerat för att tjäna mer pengar per hektar mark, vilket gjorde att kapaciteten i kommunens VA-nät tog slut. JM har nu byggstopp i Lomma hamn, men slipper betala för kapacitetsbristen, som istället hamnar i knät på de boende i kommunen med en nioprocentig avgiftshöjning, efter att redan fått en höjning på sju och en halv procent.

VA-monopolen får inte ta ut övervinster, så höjningarna är inte ett sätt för kommunen att dränera invånarna på pengar, men förutsätter förstås att kommunen räknat rätt så det inte behövs ytterligare höjningar.

Som bloggen påtalat i många år finns det ingen gratis expansion av befolkningen när man inte har ett överskott av oanvänd samhällsservice och infrastruktur. Istället kostar det pengar, och idag är det dyrare att bygga infrastruktur (eller skolor) än vad det var förr i tiden, helt enkelt för att arbetsinsatsen är den samma, men kraven är högre, och lönerna har ständigt höjts mer än inflationen. 

Hade Lomma inte gått på myten om expansion som något positivt, hade invånarna sluppit dessa höjningar av VA-priserna och en hel del andra kommunala utgifter som antagligen byggnation av dagis, skolor med mera.

Något påverkan på KPI-inflationen blir det förstås inte. Man kan enligt substitionsmetoden för inflationsberäkning substituera genom att flytta till en annan kommun, snarare innebär väl nya VA-ledningar att avloppet och vattnet blir bättre, och således är det egentligen en prissänkning enligt kvalitetsjusteringen ...

Nu drabbar höjningarna förstås ingen fattig, eftersom det är gräddhyllan Lomma. Nåja, fattigdom är ju relativt, så det finns ju även fattiga i Lomma.

Lokaltidningen.se har en artikel kring det hela, men nämner inte att JM byggde tätare än planerat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

31 kommentarer:

  1. Mer höjningar inom infra är väl att vänta. Som tur är från en rätt så låg nivå, det är inte direkt så att VA-avgifterna är det som knäcker hushållen...

    Vattenförbrukning kostar väl för övrigt någonstans i storleksordningen hälften jämfört med Danmark, eller en tredjedel jämfört med Tyskland. Det är gott.

    SvaraRadera
  2. "JM byggde tätare än planerat för att tjäna mer pengar per hektar mark"

    Jag gissar att exakt hur högt och tätt man får bygga är specat i detaljplanen och allt som avviker får inte bygglov av just den orsaken.

    Eller sitter Lomma och ger bygglov till byggnation som strider mot detaljplan?

    Notera att detaljplan också hanterar teknisk försörjning i planbeskrivningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, så det är därför man fått byggstopp. För att man följde planen för teknisk försörjning?

      Radera
    2. Då är alltså någon bara inkompetent och har byggt snabbare än vad den planerade tekniska försörjningen byggts? Eller så är någon inkompetent och har inte byggt ut planerad teknisk försörjning snabbt nog?

      Radera
    3. I artikeln beskrivs ju två ganska trovärdiga orsaker:

      1. Att ledningarna är i sämre skick än man trodde.
      2. Att intensiva(re) regn medför översvämningar och att kapaciteten måste byggas ut.

      Avseende punkten 1 så är säkert åldern på ledningarna känd, men det är alltid svårt att bedöma den exakta livslängden på tekniska anläggningar.

      Avseende punkten 2 så är det något jag själv klurat på en del, är det verkligen så att regnen blivit intensivare (klimatförändringar?), finns det i så fall statistik på det, eller är det så att toleransnivån för översvämningar etc minskat? NB att dagsnederbörd osv inte behöver visa att regnen blivit intensivare, det är ju kanske intensiteten under en timme eller liknande kortare tidsperiod som har betydelse för kapaciteten. Att man skulle ha "förbyggt sig", nja, det låter inte jättetroligt. T ex brukar maximalt exploaterad yta och maximal byggnadshöjd anges. Större andel tak och hårdgjorda ytor på tomten leder så klart till större behov av dagvattenhantering, men det är svårt att se att man skulle få det resultatet med en vanlig detaljplan.

      Så, tja, visst kan man OCKSÅ haft en felaktig uppfattning om det existerande systemets kapacitet, men ovanstående är nog också bidragande förklaringar. Mig veterligen var senaste översvämningen 2014 så det är ju inte som om det är ett frekvent återkommande problem direkt.

      Radera
    4. https://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/hydrologisk-forskning/intensivt-regn-och-oversvamningsrisk-1.82587

      Bla bla bla lite beskrivning av varför det inte är helt trivialt att faktiskt avgöra översvämningsrisken.

      Radera
    5. Nya områden planläggs så att svämning görs lokalt i försänkta markområden. Bla i centrala Lomma strandstad finns det en fördjupning i "mitten" som fångar dagvatten vid slagregn.
      Det är lagkrav på detta. Avloppsnäten är inte dimensionerade för slagregn.

      Det sägs att intensiteten ökar, men det är svårbelagt, det är ändå bara "hundraårsregn".

      Problemet är nog att man snålat i projekteringen från början och dessutom är matande ledning till området för liten. Kommunen har en tendens att bara göra saker inom projektbudgeten och noll framförhållning. Som alla kommuner.

      Radera
    6. Fördröjning inom egen tomt är en teknik att minska belastning på VA-nätet ja. Och så kan man ha en utflödesreglering, infiltration, etc osv. Men var är det lagstadgat menar du?

      "Snålat i projekteringen från början" - dagvattenledningarna kan ju vara lagda på typ 70-talet, man kunde knappast i detalj förutse vilka områden som skulle komma att exploateras då. I det här fallet var det väl en festlig asbestfabrik på den tiden?

      Radera
    7. Eternitfabriken är spännande fabrik som låg precis vid den långa sandstranden i Lomma. Hus med tak och väggar av eternit från Lomma finns i hela Skåne. Många som arbetade i fabriken fick cancer av att jobba med asbestcementen.

      Radera
    8. 2000 i förtid döda, en hel del därför att de litade på fabriksledningens lögner om att asbest var ofarligt. Skadestånd: några tusenlappar per drabbad. Fantastiskt.

      Radera
    9. @BD- det regleras av bla Miljöbalken,
      https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/flera-lagar-reglerar-dagvatten/
      Beroende på hur förorenat får man ju bedöma vilka åtgärder som krävs. Många kommuner har dessutom egna regelverk antagna vilket också preciserar kraven.

      Om man bygger ut ett område och belastar befintlig infrastruktur, är det då inte att snåla om man inte åtgärdar begränsningar i befintlig infrastruktur samtidigt?
      Jag tror INTE kommunens planavdelning har haft så dålig koll att man inte förstått att de expansionsplaner som finns föranleder ngn form av åtgärd på sikt. Man har medvetet skjutit upp på åtgärderna tills dess att det tar stopp.
      Säkert av flera skäl.

      Det var i början av 70-talet som man hade medicinska bevis för sambanden asbets ochh lungsjukdomar, fabriken stängdes -77 och det var en katastrof då för Lomma. Men med tanke på hur utbredd rökningen var då var det nog en välsingnelse för många Lommabor som aldrig fick chansen att bli sjuka i riktigt otrevliga sjukdomar.

      Radera
    10. 1. Jo, omhändertagande av dagvatten generellt är lagreglerat, men att just den metod du beskrev skulle vara lagstadgad tror jag inte?

      2. Nu säger dom ju att skicket på ledningarna var sämre än man trott, då gör man antagligen en investering tidigare än man planerat. Alltså en överraskning men ändå inte så att säga. Att projektera och byta fullt fungerande ledningar innan den tekniska livslängden är slut är ju i någon mån slöseri, och ska undvikas med skattemedel. Om du vill kalla det "snåla", varsågod.

      Radera
    11. Potato, potäto.
      Jag avsåg inte att just den metoden är lagligen bestämd, man har ju stor frihet att välja metod så länge man når rätt effekt, såsom lagtexten är skriven. Men BAT eller standardlösningar är på något sätt ändå normen du möter i ärendet.

      Jag vet inte vad den tekniska livslängden är på Ledningar, gör du?

      Min poäng är att om kommunen planerat för det med en lite mindre opsan hoppsan kanske inte exploatören fått ett tråkigt besked mitt i planeringen. Det kostar i viss mån också pengar, samtidigt som ännu fler är berörda.

      Nu kommer området mest vara en ful grushög tills man höjt taxan nog för att investera.
      Självklart skall man inte höja i onödan eller slösa skattepengar men min uppfattning är inte att Lomma kommun har dålig koll på sina VA system, bara dålig framförhållning.

      Det har varit många akutinsatser och det har nämnts att man måste se över nätet på flera ställen i förtid.

      Radera
    12. Precis som jag skrev tidigare är det ibland ganska svårt att exakt förutse teknisk livslängd. Det var liksom det som var poängen. Tror inte din bilmekaniker kan ge ett tvärsäkert svar på exakt hur många mil växellådan håller heller.

      Radera
  3. Hmmmmmm, jag känner lukten av en gravad hund. Mer befolkning och tätare byggnation borde betyda att även arbetstillfällen och BNP-generering per kvadratkilometer ökar, så totalt borde kommunen gå med vinst tack vare ökade skatteintäkter och skalfördelar.

    Man kan bygga en större centralskola och ett större centralkök för alla kommunalanställda.

    När Lomma växt lite till kan de lägga ner kolkraftverket och få lönsamhet i den kommunala reaktorn. En gammal kollega arbetade på ASEA på 70-talet och berättade att han sett färdigt säljmatetial för kvartersreaktorer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barsebäck ligger i Kävlinge kommun...
      Det är Kraftringen som äger och driver värmeverket och nätet i Lomma tätort.

      Det är dessutom sammankopplat med Lunds nät, som försörjs från biopannan i Örtofta. Den går även till HElsingbor och Landskrona.

      Radera
    2. Då kan vi snacka seriös prepping med egen reaktor i bunkern, kanske kan gräva ner en komplett utrangerad atomubåt ;-)

      Radera
  4. Det är inte kommunen som höjer avgiften utan VA SYD, som tog över VA vid årskiftet.
    Motiveringen var att kommunen inte hade muskler att driva både underhåll och projekt.

    Nu är ju merparten av VA nätet i kommunen 40-60 år gammalt, bla i norra delen där inte mycket expansion skett har det varit minst en större vattenläcka per månad under ett bra tag pga gamla eternitledningar som kollapsar.

    De bostäder som JM mfl byggt i Lomma strandstad (se bilden) är överlag en god ekonomi för kommunen, då det är låga kostnader associerat med de boende som företrädesvis är medelålder eller övre medelålder med låga behov av kommunal service (än så länge) men med goda inkomster. Ialla fall jämfört med villamattor. Deras vattenförbrukning är också jämförelsevis låg i förhållande till mängden pooler i villamattorna i kommunen, eller för den delen gräsmattor.

    Här är dessutom nätet nytt, även om matande ledning från Lommas äldre delar är gammal. Och här ligger nog begränsningen.

    Huruvida JM byggt för tätt kan jag inte uttala mig om.

    Nästa expansion i kommunen innebär bla fler yttäckande villamattor som kommer ställa högre krav på vattennätet. Upp emot 1000 fastigheter (blandad bebygglese) planeras i norra delen. Men här finns ett eget reningsverk, Lomma är kopplat till Malmös reningsverk i Sjölunda.

    Vattenförsörjningen kan dock bli en utmaning, troligen får man satsa på vattenåterföring och ev. införa begränsningar på vattenanvändningen till bevattning eller rekreation (pooler)

    Själv har man brunn, då grundvattennivån är ca 3 m ner under normalår, vid 9 möh.

    Krisar det finns Alnarpströmmen 75 m ner, men det är lite för salt så nära havet för att gå att dricka.

    I slutändan är dock begränsningen Bolmen och Bolmentunneln, även om den körs på ca 40% av tillstånds och kapacitetsvolymen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För övrigt en av få gånger jag haft ett foto i bildbanken exakt på objektet i fråga.

      Radera
    2. Ja, där har du stått nere vid kajen och fotografera Kajgatan.

      Radera
    3. Taxan beslutas av kommunfullmäktige, däremot är det möjligt att det blivit tydligare vad VA kostar efter att det verkligen brutits ut från den kommunala ekonomin (även om VA alltid måste särredovisas) Det är också möjligt att medlemskapet i VA SYD har lett till att det finns bättre kompetens större resurser för det underhåll som behövs.

      Radera
    4. Självklart har VA syd helt andra projekteringsresurser än en kommun, samt förmodar möjligheter att handla upp entreprenader effektivare.

      Radera
  5. Det finns inget som säger att ökat antal kommuninvånare eller, för den delen, ökat antal riksinvånare skulle göra kommun eller land rikare baserat på BNP/capita.

    Om det finns expanderande konkurrensutsatt verksamhet t ex svensk exportindustri som har vakanser (minns 1960-talet) så finns det skäl att dra slutsatsen att kommun eller stat blir rikare genom befolkningsökning.

    Om vakanserna finns i den skattefinansierade sektorn t ex lärare, poliser, socialtanter, kommunala väktare, sjukvårdspersonal etc så är det högst osäkert om kommun eller stat blir rikare - strikt räknat fattigare skattebetalare men cost vs benefit kan göra ekvationen annorlunda.

    Om befolkningsökning i kommun och stat nästan enbart beror på ökat antal bidragstagare så är det inte vågat att dra slutsatsen att kommun och stat blir fattigare dvs tvärtemot vad DN och Sandviken hävdar (hävdade)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givet att ett land har begränsade resurser (=begränsad yta) så finns det förstås ett tak för geografiskt betingad BNP för ett land, alltså de naturgivna förutsättningar, t ex vattenkraft, skog, jordbruksmark, som ett land har. Resten blir inga USP:ar för landet, då vem som helst kan ägna sig åt programmering, det kräver inte naturtillgångar.

      Radera
  6. Vi kanske borde ha ett system där "bostadsutveckarna" får betala ny infrastruktur? Skulle vilja se JM:s kalkyl om de dessutom skall bekosta nytt VA-verk, spårvagn och stadsdelsreaktor. Blir nog så man får arbeta i framtiden för att få kalkylerna att gå ihop.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De kostnaderna stoppar man bara in i bostadsrättsföreningarna som skulder utan amortering och med orealistisk framtida ränta i den ekonomiska planen.

      Radera
    2. Det skulle förvåna mig mycket om inte Lomma kommun reglerat kostnaderna för infrastruktur i ett exploateringsavtal. Ett sådant följer varje detaljplan där någon annan en kommunen exploaterar. När det gäller VA-kollektivets kostnader tas anslutningsavgift ut. Hur stor den är regleras i VA-taxan, som enligt ovan nu höjts. Att VA-taxor höjs är nog bara att vänja sig vid. Av tradition har VA-taxan inte höjts i våra kommuner, man har istället valt att skjuta på reinvesteringar.

      Radera
    3. Exakt. Lomma är inte på något sätt unikt i vad som komma skall. Det är i stort sett likadant överallt.

      Det man kan diskutera är huruvida det är lönsamt att bygga vilor för barnfamiljer?

      Radera
  7. JAg kan bara konstatera att Lomma har en av Sveriges lägsta anslutningsavgifter till VA. Så mer eller mindre medvetet har politiken valt att finansiera utbyggnad mha brukningsavgifter, dvs dela kostnaderna på hela kollektivet.

    Trots detta är även brukningsavgifterna också efter en ytterligare höjning i jämförelse relativt låga

    SvaraRadera
  8. Vattnet rinner av snabbare från dagens tätorter jämfört med förr.

    Andelen hårdgjorda ytor är högre nu jämfört med förr. På 1950-60-talet var det inte ovanligt med grus på gångar och parkeringar. Grönytor eller rent av orörd natur var större än dagens högre täthet i nya planer. Det gör att dagvatten måste tas om hand i högre grad än tidigare.

    Förr fanns det fanns fler lämpliga områden att planlägga, dels för att det helt enkelt inte var lika utbyggt, dels för att kommunerna hade en mer aktiv inköpspolitik av mark jämfört med under de senaste 30 åren.

    Vi bygger mer i låga områden, gärna nära sjö och hav.

    Vi hade mer öppna diken. De kan oftast ta hand om mer vatten jämfört med kulvertar.

    Allt ovanstående bidrar till risken för översvämningar och antalet översvämningar ökar.

    SvaraRadera
  9. I tyskland exploderar dels kostnader på vatten pga folk sparar vatten, men kostnader för infrastruktur är det samma, när föreningar och hyresvärden i sverige gå över till IMD kommer kommun snart överallt införa grundavgift på va per bostadslägenhet istället.
    Och samtidigt finns ofta för lite flöde och kommunerna få spola efter eftersom infrastruktur är byggt för mer flöde. Folk som spara mer få betala mer nästa år.

    SvaraRadera