Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-06-28 09:03

Gävle höjer VA-taxan med 57%

I Gävle kommun togs förra veckan beslut om att höja VA-taxan med 57%. För ett villahushåll innebär det en ökad kostnad på 2300:- SEK skattade pengar. Bland anledningarna som framförs är att antalet invånare i kommunen blir allt fler.
Gävle.
Vattenbrist och ökat behov av vattenrening i takt med stigande befolkning gör nu att Gävle höjer sina VA-taxor med 57% på tre år, från vad som uppges vara en låg nivå.

Det nuvarande reningsverket räcker inte till och ny kapacitet för en halv miljard kronor måste byggas. Därtill behöver man framöver bygga ett nytt reningsverk för det ökade behovet, vilket förväntas kosta en miljard kronor om budgeten håller.

Till Gävle Dagblad säger kommunern att allt vatten i princip används idag och att man inom tio år också måste ha ett nytt reningsverk "när kommunen växer". Att stoppa tillväxten och spara denna miljard verkar inte slagit kommunen.

Gävles expansion upp till över 100 000 människor verkar inte vara en god affär för invånarna, och år 2006, 2008, 2009, 2010, 2013 och 2014 höjdes kommunalskatten, från nivåer som redan 2006 var långt över Sverigemedel. Man har nu 33.77% i kommunalskatt jämfört med 32.19% i Sverigemedel, vilket är högre än andra kommuner i storleken, t ex Borås med 32.79% - också över Sverigemedlet. Samtidigt har kommunen ökat från 92 416 personer 2006 till 101 455 förra året. 

Kommuner kan förstås expandera i storlek för att de tycker det är roligt, men stordriftsfördelarna märks inte av. Som bloggen brukar påtala så växer de kommunala utgifterna linjärt med befolkningen. Snarare finns en risk att förvaltningskostnaderna skenar, och som i fallet med VA att det behövs massiva investeringar i infrastruktur och samhällsservice.

Kommer då VA-taxehöjningar avspeglas på KPI-inflationen? Med substitutionsmetoden måste det väl gå att flytta någon annanstans, där priserna inte höjts (även om de är högre), och således blir det ingen inflation.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

30 kommentarer:

  1. Det låter ju som att det var rätt billigt ursprungligen. För oss höjde de nyligen avgiften med några procent så vi betalar nu cirka 535 kronor i månaden (fast+rörligt). Det blir cirka 6400 om året. Om en höjning med 57% ger 2300 kr i påslag hade de runt 4000 på helåret tidigare för att ligga hamna på runt 6300, lika som vi har.

    Enligt Svenskt Vatten låg genomsnittaxan 2018 på 7291 kr. De skriver också att man kan vänta sig en fördubbling av kostnaderna de kommande 20 åren:

    "Investeringsrapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt
    vatten och avlopp behöver stiga med 100 %, alltså fördubblas, i dagens penningvärde
    under de kommande 20 åren. Därtill kommer inflation som läggs utöver denna nivå.
    Denna bedömning ligger i samma härad som tidigare analyser.
    Denna nivå innebär en genomsnittlig ökning av taxan med 4 % per år utöver inflation
    (prisökning i samhället)."

    https://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-juridik/vass/taxa/taxestatistik2018.pdf

    SvaraRadera
  2. Sveriges befolkning kommer att öka så givetvis kommer samhället fortsätta växa. Boverkets prognos pekar just nu på att fram till 2027 behövs det 650.000 nya bostäder och det är inte så lång tidshorisont när det gäller samhällsplanering.
    Om VA återspeglas i KPI, det beror nog på att det är en väldigt liten post i sammanhanget.

    SvaraRadera
  3. Ja, VA ingår givetvis i KPI. Det är en väldigt liten post.

    SvaraRadera
  4. En högst välkommen förändring. Nytt reningsverk, och kyldiskarna fylls med allt fler smådjur. Nu växer kommunen så det knakar. Sverige har ju alltid varit under förändring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när man officiellt blivit vitlistad vet jag inte om man får referera till vad man tror skribenten åberopar. Trååkigt.

      Radera
  5. Avgiftshöjningen har så klart inte enbart med expansionen av kommunen att göra utan även:
    "VA-näten byggdes i stort under 50-70-talen och är i behov av att bytas ut och utvecklas i takt med regionens tillväxt samt anpassas till dagens och framtidens klimat.
    För att möta tillväxten i Gävle och skapa redundans med leverans från flera vattenverk kommer en ny vattenförsörjningsanläggning i samverkan med Älvkarleby kommun att byggas. Beslut togs av respektive kommunfullmäktige sommaren 2018"

    Redundans och ersättningsinvesteringar har lite med expansion att göra. Faktum är nog att va-taxan i Gävle varit för låg, man har inte fonderat tillräckligt för framtida återinvesteringar. Inte bra, men inte den enda organisationen som misslyckats med detta. Vanligt förekommande inom BRF:er, till exempel.

    SvaraRadera
  6. Kommunens löpande kostnader är direkt proportionella mot befolkningsmängden, men detta är alltså en tröskeleffekt som beror på att man centralicerat en funktion utan skalbarhet. Jag skulle vilja påstå att problemet är centraliceringen och inte befolkningsmängden. Man bör rimligen kunna bygga VA infrastruktur decentraliserad, dvs man bygger ett mindre verk i anslutning till nya bostäder. Som då får stå för investeringskostnaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Öhh, du hänger inte med så mycket i VA-branschen va? Ökade krav på renhet av både dricksvatten och avloppsvatten leder till ökad centralisering. Rening med mikrofilter och desinficering med UV-ljus osv. blir väldigt, väldigt dyrt att decentralisera. Eller vad tänkte du att man skulle vinna på det?

      Radera
    2. Enligt ett test Hyresgästföreningen gjorde hamnade Gävle och/eller Valboområdet bland Sveriges områden med mest PFA ämnen i dricksvattnet, så det kanske också bidrar till att uppgraderingar behövs och därmed ökade kostnader?

      Radera
    3. Det skulle givetvis så PFAS. Källa: Hem & Hyra Aprilnumret.

      Radera
    4. Tekniknivån i samhället har också höjts sedan 50-talet. Tex konsten att producera en UV lampa som säkert bara NASA gjorde då. Skapas bara efterfrågan på rening i mellanskala (tex ett flerfamiljhus eller villaområde) så kommer systemlösningarna, grundtekniken finns och är ekonomiskt överkomlig.

      Radera
    5. Filtreringsarea och UV effekt bör rimligen vara proportionell mot mängden vatten som ska renas. Dvs tekniken bör vara godtycklig skalbar. Fördelen med decentralisering är att större delen av ledningssystemet kan vara av lägre kvalitet (ett villaområde kan ha "sjövatten in, dagvatten ut") och inte som nu helt rent vatten hela vägen från vattenverket och sedan avlopp/dagvatten i två system ut. Lägre kvalitet betyder inte att det ska gå sönder mer ofta utan att typningen är lägre.

      Radera
    6. Du verkar inte ge dig, eller försöka tänka efter...

      Tror du följande är skalbart?

      Dimensionering, ett avloppssystem måste dimensioneras för maxflöde. Så klart kan utjämningsbassänger användas. Men normalt kan dimensioneringen hållas lägre i ett centralt system då kapacitetsbehovet inte alltid sammanfaller.

      Byggnation: Brukar det vara billigare att bygga ett stort hus, eller många små?

      Underhåll: Tror du det blir effektivast att underhålla ett verk eller många små?

      Kontroll/övervakning: Tror du det blir billigare att kontrollera ett verk (med x antal kontrollpunkter/mätpunkter) eller många små (med antalet verk * x kontrollpunkter).

      Ännu värre blir det om du ska ha decentraliserad vattenrening, med alla krav på analyser som ständigt måste göra för att säkerställa god kvalitet. Blir till att utöka labbet rejält...

      Radera
    7. När det gäller kontroller så är det en riskanalys som ligger till grund. I ett decentraliserat system minskar risken att något händer i ledningarna (mindre system) samt att effekten av ett fel blir begränsad. I ett centraliserat system är worst case att alla i hela staden blir förgiftade men i ett decentraliserat blir det enbart ett mindre segment. Så därför är det rimligt att anta att analysbehovet minskar. När det gäller övrig kvalitetssäkring som du nämner så har en decentraliserad lösning stordriftsfördelar på ett annat plan. Byggs det ett vattenverk om året blir naturligtvis komponenterna dyra (hantverk). Byggs det 10000 reningsverk så kan komponenter och system massproduceras. Så stordriftsfördelarna hamnar i en annan del av ekonomin.

      Radera
    8. Det är mycket billigare med centraliserad VA. Det kostar inte att lägga större ledning, det kostar att gräva. Mindre ledningar behöver också betydligt mer underhåll.

      I ett centraliserat system minskar risken för fel eftersom det är färre och mer driftsäkra komponenter.

      I fallet haveri så har man redundans och sektionering.

      Radera
    9. Såvitt jag det är UV-rening inte riktigt samma sak som UV-lampa. Stor skillnad.

      Radera
    10. Sannolikheten för fel minskar ej i decentraliserade system, snarare tvärtom. Däremot minskar konsekvensen av desamma. Kostnaden för att uppnå samma kontroll/kvalitet i decentraliserade system är självklart högre. Förvisso ger det högre redundans, men kostnaderna för denna redundans torde bli hög. Förutom driftskostnader lär det även kista mer att planlägga och bygga mindre produktionsenheter givet samma kvalitets- och miljökrav.

      Radera
  7. För de med inflations-Tourettes så kan det vara intressant att titta på KPI:s delkomponent: "04.4 egnahem. Vatten och bostadsanknutna tjänster". Ökningen de senaste 12m har varit ca 3,7%.

    SvaraRadera
  8. 57% är riktigt saftigt.
    Men det är nog inte den enda kommunen som kommer råka ut för sådant. VA-systemet verkar ju vara en sådan där sak som gärna struntas i ett tag om det går, med ökad senare kostnad som följd.
    För den delen - Hur såg det ut ekonomiskt för kommunerna när VA-anläggningarna byggdes upp och ut tidigare?
    Lånade staten ut eller subventionerade medel till det? Eller var det även då självfinansiering via avgifter?

    SvaraRadera
  9. Det finns teorier om hur samhället bäst hanterar befolkningsökning som går ut på att bygga separata självständiga samhällen på kanske några tiotusentals invånare. Dessa knyts samman med snabb kollektivtrafik mellan samhällenas centrum.

    På så sätt får man fördelarna av att inte trycka ihop alla människor på samma plats, men tillräckligt med underlag för grundläggande service, och de snabba kommunikationerna gör att fördelen med stora samhällen kommer invånarna till del då de snabbt och enkelt kan ta sig till stora arbetsplatser och underhållning som ligger i andra samhällen.

    Delar av Skåne har byggts på denna princip.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iblandekonomi: Intressant inlägg! ... Centralortsteorin var helt riktigt som du påpekar tydligt märkbar i Skåne ... primärt f.d. Malmöhus Län ... på det sätt vilket järnvägsnätet blev uppbyggt till och med innan Centralortsteorin var etablerad som samhällsplaneringsmodell.

      Radera
    2. Ah. Castellus. Jovisst. Nederländerna bygger bitvis så. Dock är sådant även beroende av lokal/regional geografi och annat. Men menar ni det skulle även ha bäring för VA?

      Radera
  10. Minns jag inte helt fel har Gästrikevatten slagits ihop med en mängd mindre va-bolag.

    Man lider stort av problematiken stora avstånd, dåligt befolkningsunderlag och gammalt nät i många av dessa delar. I mångt och mycket är det även detta höjningen syftar till att hantera. Gävle försöker alltså öka investeringstakten i sina föråldrade VA-nät. Kopierar från deras egna sida:

    "När Gästrike Vatten bildades 2008 hade inte alla ägarkommuner en VA-taxa där avgifterna täckte kostnaderna för VA-verksamheten, istället användes en del skattemedel för att täcka kostnader."

    Med andra ord är det katastrofalt skött tidigare.

    Detta kommer fortsätta i kommun till kommun hela landet över. Generellt kan man säga att det via Svenskt Vatten pågått en enorm insats för att höja nivån på och kunskapen hos personalen som arbetar med detta. Väldigt framgångsrikt.

    Vi betalar alltså nu för tiotals år misskötsel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast "katastrofen" infinner sig ju inte förrän nu när man plockat bort skattefinansieringen?

      Radera
    2. Spännande att de inte ens tog ut avgift nog för att täcka den dagliga driften än mindre avskrivningstakten. Att ha ett VA bolag med höga taxor som ger vinst och sitter i koncern med mindre lönsamma kommunala verksamheter är ju annars en klassiker för att hålla skatten låg och slippa betala så mycket till utjämningen

      Radera
  11. Till Gävleborgs Län flyttar man för att dö. Läkarbristen där har länge varit den sämsta i hela Sverige. Länet är helt enkelt inte bäst på någonting, kustdelarna är tämligen patetiska för att vara kust, och skogslänsdelarna är redneckbonning t.o.m för att vara svenska skogslänsdelar. Det enda Gävle har att locka med är Brynäs och möjligheten att som publik få en puck i huvud på läktaren som snabbt befriar en från misären. Ryktesvis har jag hört att man är sverigeledande på brudkistetillverkning, men det kan ju i så fall enbart bero på att alla unga flickor börjar planera för att ta sig bort därifrån redan när de börjar förstå vilket kvalitativt begränsat urval av ungkarlar som väntar att välja från om de är korkade nog att stanna kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gävle har Sveriges snyggaste brandstation dock ;)

      Radera