Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2019-06-09 08:21

Finns det någon framtid för svenskt jordbruk?

Finns det egentligen någon framtid för svenskt jordbruk? Och hur ser den framtiden i så fall ut?
Svenskt jordbruk.
Det svenska jordbruket har sin grund i med dagens mått mätt småskaliga självägande fria bönder, vilket man ser på det stora antalet utspridda ladugårdsbyggnader på landsbygden. Idag kanske en av tjugo sådana byggnader faktiskt används i ett professionellt jordbruk där brukaren faktiskt kan försörja sig på detta, eller rent av lägre.

För att kunna ge ett överskott som kan betala en lön blir behovet av areal allt större, samtidigt som de obefintliga räntorna har drivit upp markpriserna. De allt äldre bönderna - med allt större areal, ägd eller arrenderad - jobbar i stor utsträckning för att finansiera bankernas vinster på de nödvändiga lån man tagit för att expandera, effektivisera och modernisera verksamheten. Dessa investeringar är enda sättet att överleva med världens hårdaste regler, högsta skatter och högsta kostnader, i en konkurrens som är internationell. En svensk bonde konkurrerar med den fattigaste bonden i en fd öststat i EU, och har inget unikt att erbjuda annat än till nationalromantiska svenskar, som vill köpa och betala för svenskt.

Utanför de stora jordbruksslätterna på Västgötaslätten, Östgötaslätten, Mälardalen och framför allt Halland och Skåne, är åkrar och betesmarker uppluckrade och små. De är irrationella och kostsamma att sköta. Enda sättet är i princip att bedriva dem som hobbyjordbruk, där vinst eller åtminstone lön är ointressant.

I takt med att fler och fler heltidsbönder lägger ner blir enheterna på jordbruksslätterna och -dalgångarna större när mark köps upp eller arrenderas av de allt färre professionella brukarna. Fast de små markerna i skogarna kan inte motiveras ur stordriftsperspektiv. På sikt kommer dessa växa igen. Även hobbyjordbruken kommer knäckas av regelverken. Inte ens de mest fanatiska hobbyisterna - hästägarna - kommer på sikt klara av det hela vare sig regelmässigt eller ekonomiskt, även om de sannolikt blir de sista kvar på gödselstacken innan pengarna tar slut. Annars är ju definitionen på hobbies att de får kosta hur mycket som helst.

Vore det inte för de låga räntorna hade svenskt jordbruk dött ut för länge sedan. Manegen krattades när man bytte från jordbruksminister till landsbygdsminister. Allt större del av EU-pengarna går till annan verksamhet än jordbruk på landsbygden. Ur politikernas perspektiv - och även i verkligheten - ger en miljon kronor i stöd lika många heltidstjänster och minskar arbetslösheten oavsett vad för bransch som får pengarna, och jordbruket har inte längre någon exklusivitet här.

Förr eller senare kommer stora utländska företag börja ta över svensk mark, men de gör det knappast till dagens räntedopade priser. Istället bidar de nog sin tid tills kraschen kommer.  Vem ska köpa jordbruken som läggs ner om kreditkranen stryps? Vem ska ta över mjölkrobotarna och traktorerna i mångmiljonklassen?

Storbolagen kan lugnt bida sin tid.

De enda överlevarna blir de som är tillräckligt stora, samt de som kan sköta sin egen förädling, som t ex Vapnö Gård/Wapnö. Nästa steg blir väl att etablera egna gårdsslakterier, vilket kräver enorma jordbruk för att fungera. 

Idag kan du inte ens lägga ner ditt jordbruk om du har djur. Anmäler du en tjur till slakt idag får du en slakttid till årsskiftet. Enda sättet att lägga ner på är att ta fram bultpistolen och dolken och avliva djuren själv - sälja hemslaktat kött får du inte göra och en enda nöt är mer än vad ditt hushåll klarar av att äta på ett år, och slakterierna tar inte emot djuren på grund av köerna från förra årets torka. Så de som har lite större djurbesättningar har bara alternativet att fortsätta. Om inte annat blir det för dyrt med den tvingande hämtningen av kadavren till destruktion, så det är inte bara uteblivna inkomster att avliva besättningen på grund av väntetiderna till slakt, utan också stora utgifter.

Jordbruket i Sverige kommer överleva på jordbruksslätterna och en del brukligare dalgångar, men de små plättarna i skogsbygderna är dödsdömda. Sedan kommer det heta jordbruket i Sverige och inte svenskt jordbruk, för tids nog kommer det inte vara svenskt längre. Det enda som hindrar än så länge är de skyhöga räntedopade priserna på marken, men när kraschen en dag är här kommer svensk bonde vara ett minne blott och ersättas av svensk dräng. Fast mer sannolikt billig utländsk arbetskraft med konkurrenskraftiga löner som kan konkurrera med Rumänien.

De systematiska felen och hindren i svenskt jordbruksstruktur är för stora, och det kommer aldrig gå att backa bandet. Generationsskiften blir nog svårt, då få vill jobba 24/7/365 till mycket låg lön, utan möjlighet till semester, samt ta på sig skulder som kan mätas i 10-tals miljoner kronor.

Sedan kan man ha tur enskilda år, som just nu med brist på fläskkött pga svinpest i Kina, misslyckad sådd i USA och sjukdomsangrepp på majsen i Kina. Men det är som att vinna lägsta vinsten på stryktipset. Lite pengar tillbaka på en systematisk förlustverksamhet.

Tillägg: Påminner om att med bönderna så åker även snöröjningen och vägunderhållet bort på alla svenska enskilda vägar. Enda sättet att få ekonomi i det är att använda maskiner som annars står stilla vintertid - ingen kan få ekonomi i att ha en traktor för en enskild väg, bara för att köra den när det blir snö. Övrig landsbygdsbefolkning är beroende av bönderna för sin infrastruktur.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

73 kommentarer:

  1. Beror väll på... Vad folk vill ha.
    Vi köper det vi kan svenskt. Skönt/könns bra o slippa bekämpningsmedel(köper eko) och äckligt hormon/antibiotika kött.
    Desutom känns der bra att sponsra svensk näring

    SvaraRadera
    Svar
    1. En bransch kan inte långsiktigt leva på välvilja.

      Radera
    2. Erik, berätta det för swishjournalisterna.

      Radera
    3. Burn! Svårt att säga hur mycket sanning det ligger i teorin "1000 True Fans", men kombinera den med "10000 Hours" så har du antagligen något du kan leva på, yes.

      Radera
    4. Angående swishjournalisterna, detta är något som kan rädda enskilda journalister men knappast hela branschen. Detta samma gäller antagligen även för jordbruket, med den skillnaden att jordbruk är betydligt mycket mer kapitalintensivt.

      Radera
    5. Fråga: går det inte ganska bra för norska bönder ?

      Radera
    6. Köpa eko för att slippa bekämpningsmedel? Funderat på om det är ute eller innehöns som behöver meducin när flyttfåglarna passerar?

      Radera
  2. Ett ovanligt negativt inlägg men tyvärr spot on.

    SvaraRadera
  3. Det finns länder (och allt fler delstater i USA) där politikerna insett att det finns stora skatteinkomster att tjäna på att legalisera sånt som går att röka med efterföljande fnisseffekt. Minst tre skäl finns nu för att detsamma snart kommer att ske i Sverige (och därmed bidraga till att rädda jordbruket).

    1. Stora skatteinkomster för staten.
    2. Många unga invandrare i behov av jobb är redan bekanta med odlingsformerna från sina hemländer.
    3. Klimatförändringarna har gjort sveriges väder allt bättre för både det ena och det andra.

    Dessa punkter i kombination gör att den svenska staten kommer att kunna casha in stort - samtidigt som man kan använda den fungerande odlingen här som bevis för climate change att verkligt.

    Det är en win-win-win-win med statens ekonomi som den största delvinnaren - vilket torde vara oemotståndligt i det långa loppet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har noll med jordbruk att göra. Det är en växthusindustri, som lika gärna eller bättre kan bedrivas i ett stortstadsnra industriområde.

      Radera
    2. Dessutom kan inte svenska löne konkurrera med odlare i låglöneländer, så problemet kvarstår.

      Men knarkare kommer alltid vilja knarka lagligt, inget nytt under solen.

      Radera
    3. Precis som vanliga rökare vill kunna röka lagligt och folk som gillar alkohol vill kunna köpa alkohol lagligt. ;-)

      Om nu nitton av tjugo lantbruksbyggnader står oanvända så har du redan där stommar till massor av växthus. Sedan drygar man ut med sånt som kräver odling utomhus, samt getter och får och annat halalkött som det är stigande inhemsk efterfrågan på.

      Radera
    4. Röka är nog en cashcrop men Cornu har nog en poäng i att om det blir en stor grej så kommer nog närodlat bli en statusmarkör för en urban medelklass och ICA xtra maja odlat någon annanstans för kreti och pleti.

      Radera
    5. När jordbruket inte går att få lönsamt på 10 miljoner människor som behöver mat varje dag, hur tror ni att det ska kunna bli lönsamt på kanske 200 000 knarkare? Så stor profit är det inte på cannabis, det där är bara argument från knarkarna för att få knarka lagligt. Det är ju inte ens särskilt lönsamt att idag langa hasch, det är bara en inkörsport till tyngre och mer lönsamma droger.

      Radera
    6. Man kunde släppa hampodlingen fri dock. Precis som du skriver är knarket en växthusindustri, men industrihampa är en ekonomigröda som fått ta all skit.

      Radera
    7. Det är tillåtet att odla industrihampa, lite krångligt, men ändock tillåtet.

      En liten notering,hade industrihampa varit mer vanlig hade dess pollen kunnat sabotera droghapaodlingarna.

      Radera
    8. Cannabisodling kommer inte ge många nya arbetstillfällen. Ett växthus 200x200 meter hade antagligen varit nog för att förse sveriges cannabisrökare (300 000 pers som snittar ett gram per dag, ca 2,5 kg/m2/år med 5 skörder per år). Nästan allt kan automatiseras.

      Radera
  4. Vi får väl hoppas att kronan blir så låg att vi helt enkelt inte har råd att köpa utländsk mat. Först då blir det lönsamt med Svenska jordbruk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var inte orolig - rödgröna svenska politiker var på studiebesök i Venezuela för 10-15 år sedan när det begav sig och lärde sig allt om hur man skapar tillväxt och ekonomisk boom.

      Att kurvorna vänt därborta sedan dess är bara dumma USAs fel som pressat ned oljepriserna och Norge som drygar ut sina leveranser med sälfett.

      Radera
  5. Alla bönder jag vet om, är sådana som dig Lars. Hobbybönder. Det påminner mycket om fisket. Där det går kanske 100 hobbyfiskare på en yrkesfiskare.

    Det är ett nytt sätt att bedriva företag detta då skatterna är för höga. Istället blir det en svart historia sida vid sida av pensionen eller det andra jobbet. Vissa har det enbart för att kunna dra momsen på verktyg som behövs mm.

    Men jag tror nog att det finns chans till lönsamhet, i alla fall i fisket. Tar man bort de människor som har gården/fiskebåten som enbart chans till svart försörjning eller form av skatteplanering så blir konkurrensen lättare. Det som behövs i det fallet är en allmän förändring i synsättet och att myndigheter slutar att se mellan fingrarna till företag som går plus minus noll år efter år. Det blir ju inte lättare att man har världens högsta(nästan) skattetryck och de pengarna som man tjänar in skall gå till pensionen till den som ligger och konkurrerar med dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gård och fiskebåt för svart försörjning? Det skulle alltså finnas nån konkurrens som blir störd pga detta? De får pension av de ärliga småbönderna och lokala kvotfiskare vars inkomst tas till detta syfte?

      Radera
    2. Jag ger ett hypotetiskt exempel. Mr x och mrs y äger en gård. Båda har vanliga jobb. De driver gården med förlust varje år. De får därför dra av detta på skatten. Gården säljer sedan hö, virke eller hästplats svart till människor. När de behöver virke, eller verktyg till fritidshuset vid kusten, så sätter de upp detta på gården och drar momsen. Jämför detta med en RIKTIG bonde som skall leva på det han producerar och dessutom betala skatt, kanske går skatten till den tidigare nämnda som har något skattediande jobb. Ett totalt vansinne.

      Ett verkligt exempel från min bransh.
      När jag skall fiska, så skall jag förutom just fiska då:fylla i momsrapporter, landningrapporter, skattedeklarartioner, avräkningsnotor, statistikrapporter, föra vanlig bokföring samt fiska med lagliga medel. Som belöning för detta får jag världens högsta skattetryck kastat i ansiktet på mig. Detta skattetryck går bland annat till pensionärer som ligger och fiskar svart bredvid mig.

      De behöver inte fylla i ett papper utan går bara ut och fiskar. Sedan säljer de det de får svart till någon handlare och får alltså mer ut än vad jag får då de inte behöver betala skatt. Jag skall dessutom betala skatt som går till deras pension.

      Variant på detta är pensionerade yrkesfiskare som driver sina bolag minus. Då får de dra av förlusten på skatten, kan yrka traktamente som de kan dra emot pensionen. Ja det finns massor av kreativa exempel när skatterna är för höga.




      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Peak Oil kommer snart, eller har redan inträffat . Resultatet blir att det blir för dyrt att importera från andra sidan jorden. Stackars Sverige

    SvaraRadera
  8. En mycket bra kuslig och sann krönika.
    Man känner en vanmäktig ilska mot våra politiker som inte värnar det svenska på något område. Inte ens de etniska svenska folket och vår kultur.
    Att då våra bönder hamnar i strykklass är helt logiskt.
    Är själv fritidsbonde med frigående kor året runt och har tycker jag själv en idyll med välbetade ängsmarker med fri sikt.
    Men som du skriver vad bryr sig en riskkapitalist från ett annat land om sådana saker.
    I vår by ägs numera de flesta fastigheter av utboar de kommer och gästspelar de vackra dagarna ofta lit styva i korken och vill bestämma.
    Och deras ängsmarker beskogas.
    Vill folk ha den utvecklingen?
    Att politikerna tycker det är ok är ju helt klart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som äger fiolerna bestämmer vad som skall spelas, yes.

      Radera
    2. Poängen med att organisera ett samhälle med lagar är att i vissa fall sätta sig över den ordningen.

      Radera
  9. Låt Försvarsministern och Försvarsdepartementet ansvara för svenskt jordbruk - det är det enda långsiktigt hållbara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra där!
      - den kommentaren ser ut att ha tystat både troll och tomtenissar.

      Radera
  10. Jag reste i södra Ryssland 2008 (faktist nära Ukraina, Pavlovsk där det varit bråk på senare tid). Det som slog mig var hur Stalins tvångskollektivisering påverkat landskapet och ytterst hela samhället, och att detta egentligen inte ändrats sedan dess. I Sverige ser man fortfarande spår av det småskaliga familjejordbruket, med gårdar utspridda, byar mm. I södra (och kanske på andra håll i Ryssland) så finns inte detta. Fälten är så stora att man inte ser var de slutar. Här och vär en maskindepå, och så en fattig by, med risiga trähus, hälften av gatorna asfalterade, gaslednignar, höns som springer omkring på gatorna, gamla kvinnor med den sedvanliga sjalen över huvudet. Om ytterligare 50 år kanske det är såhär det ser ut också i Sverige? Ägande av produktiva tillgångar, fastigheter, skog, jorbruksmark i ännu högre grad koncentrerad i ett fåtal händer, som, med billig centralbankskredit i ryggen, köper upp allt. Medelklassen allt fatigare, på sikt utraderad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant den skattebetalande medelklassen är satt i strykklass.
      Pålaga på pålaga och ändå går ekonomin på knäna.....

      Radera
    2. Just den "naturresursen" bråkar EU och Ryssland om.
      Det är från Ukraina EU ska få sina billiga bulkvaror är det tänkt.

      Men vi får se, den uteblivna skörden i USA kan få oanade konsekvenser.

      Radera
  11. Låter dystert. Men om väntetiden på slakt är ett år så låter det som att det finns tillväxtmöjligheter inom slakterinäringen eller är den branchen sönderreglerad så att det inte går att etablera nya företag? Med tanke på kinsernas behov av fläskkött så borde Sverige satsa på export med profilen bra kött och sunda villkor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sönderreglerat för att skydda oligopolen.

      Radera
    2. Slakteribranschen är både sönderreglerad och har en ursel lönsamhet.
      Kolla in HK scans aktiekurs

      Radera
  12. Det finns väl inte så mycket att anmärka på att jordbruket går mot större enheter, det liknar väl andra branscher, länder och tidsperioder. Dock så är väl de utspridda gårdarna i landskapet en konsekvent av skiften?

    SvaraRadera
    Svar
    1. gbdcrvx: Sansad kommentar. I minnet finns att diskussion fördes i nära nog samma termer för femtio år sedan när svenskt jordbruk strukturrationaliserades och flyttlassen gick! Min moster och hennes make arrenderade ut alla ägor, åker så väl som vall och skog och satt sedan och drack kaffe och glodde ut genom fönstret. Ett av de tiotusentals småbruk som inte längre bar en familj!

      Radera
  13. Finns det någon plan för Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Siste man släcker ljuset?

      Radera
    2. Tror inte att det kommer att behövas
      Ljuset är nog inte det sista som finns kvar

      Radera
    3. Behövs inte, detta fixar Ygeman.

      Radera
  14. I takt med en allt lägre krona. förfall i skolorna och import av lågkvalificerad arbetskraft så är vi kanske snart nere på den nivån att Sverige får börja konkurrera på just lågkvalificerade arbeten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte du förstår att regelverken för jordbruket och livsmedelskedjan är sådana att detta inte är lågkvalificerat. Inte om du inte ska hamna i fängelse för regelbrott. Skulle t ex IT-branschen ha lika hårda regler, skulle den också bli utslagen.

      Radera
    2. Ok, ber om ursäkt för min okunskap.

      Hur många år på universitetet krävs det för att bli bonde?

      Radera
    3. Verkar vara en svår och avancerad kurs.
      Antagningskrav: Du skall ha minst grundskola med lägst betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk samt matematik, eller motsvarande kunskap. Du ska vara minst 20 år gammal.

      https://www.vgregion.se/f/naturbruk/vuxenutbildning/yrkesvux/lantbruksutbildning/?utm_campaign=studentum.se+-+Vuxenutbildning%2C+V%C3%A4strag%C3%B6taland+utbildningar&utm_medium=Klick+fr%C3%A5n+studentum.se&utm_source=Lantbruksutbildning

      Radera
    4. Agronom är väl fyra eller fem år numera? Att bli dräng räcker dock gymnasieutbildningen ovan.

      Radera
    5. Jag vill se den lågutbildade invandrare som är beredd att satsa tiotalet miljoner för att driva jordbruk här.
      Eller för den delen en bank som är beredd att hjälpa till med att finansiera en sådan verksamhet.

      Radera
    6. Kent, jag vet minst ett par sädesbönder med akademiska examen, eller nära på civ ing och masterutbildning

      Radera
    7. Rickard, Jag vet minst ett par bönder som bara gått ut grundskolan.

      Inget att förakta iofs i ett land där man kan bli statsminister med en icke slutförd svetskurs.

      Radera
    8. Hur gamla är de? Utbildningsnivå idag är inte samma som för 50 år sedan. Jmf m att man kunde bli börs-VD på gymnasieexamen.

      Radera
    9. Det är anekdotisk bevisföring. Trodde det myntet skulle trilla ner, men ok de bönder jag känner är nog alla runt 50.

      Men jag tror nog fortfarande det går utomordentligt bra att vara lågutbildad i ett yrke som nog oftast tas över från föräldrarna och dessutom blir allt mer specialiserat inom allt smalare områden.

      Träffade en grisuppfödare en gång, han avlar inte ens grisarna själv utan tar smågrisar som han föder upp. Och när det är dags för slakt så gör han ju inte det heller själv.

      Hur lång tid kan det ta att lära sig den lilla biten?

      Den bonde jag träffar oftast slutade nyss med kor, och sysslar nu bara med spannmålsproduktion.

      osv och naturligtvis ökar kraven inom varje område men de blir som sagt var också allt smalare.

      Jämför med den bredd som krävdes av en bonde för 100 år sedan så tror jag inte att det är ett yrke som direkt blivit mer kunskapskrävande idag.

      Radera
    10. Och utan gedigna meriter, hur ska du kunna få lån från banken till verksamheten? Det går om du är 50 och jobbat i yrket sedan du var 15. Men om du är 25 år idag, vad tror du banken kräver för att bevilja dig lån att ta över en verksamhet?

      Radera
  15. Snart kanske vi kan odla genmanipulerade kaffebönor som kan växa här. Finns ingen gräns för teknologin.

    SvaraRadera
  16. Den misslyckade majssådden och förra året torka lägger sig på foderpriserna och är inget att glädjas åt.

    SvaraRadera
  17. Industriproduktion minskar ständigt, jordbruken läggs ner, skolresultaten är katastrofala, elenergi produktionen minskar - befolkningen ökar dock kraftigt - allt detta har lett till att Sverige numera är ett importland med en allt svagare krona - ska bli intressant att se vad detta lilla land på Nordkalotten ska leva på i framtiden?!

    SvaraRadera
  18. Svar nej, snarare råvarukoloni (malm och skog), iaf om EU får bestämma. Med kort odlingssäsong och en liten istid runt hörnet blir det nog bäst så.

    SvaraRadera
  19. Jag är positiv på sikt.
    Det kommer att bli värre ett tag sen vänder det.
    Skälet till det är odligsrobotarna som är på gång.
    När de väl är klara för den kommersiella marknaden då kan man köpa en liten gård och vara självförsörjande som Mandelmann, fast med en i praktiken minimal arbetsinsats.

    Stora lantbruksgårdar är nog däremot dödsdömda.

    SvaraRadera
  20. Självkörande bilar och självkörande gräsklippare. Känns som onödiga prylar. Säkerhetsfunktioner i en bil för att förhindra krockar m.m. dock bra.

    Varför försöker ingen utveckla självkörande traktorer?
    Från sommarstugan har jag utsikt mot ett mycket stort gärde, gammal havsbotten. När bonden slår hö blir han inte färdig på en dag. En programvara, som sparar hur bonden körde på en åker och kan repetera precis samma rattvridningar och hastighet vid ett senare tillfälle låter som något betydligt enklare att lösa än en självkörande bil. Åkern är tom på folk. Nästa gång kör bonden ut traktorn på åkern, trycker på start och går därifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm, den tekniken har funnits ett bra tag nu.
      En sådär tio år, men tekniken är dyr och bonden måste ändå sitta i traktorn och övervaka.

      Men jag rekommenderar att ni googlar: farm robots.
      Där är framtiden för jordbruket.
      Dessutom lär robotarna bli betydligt billigare än vad en traktor kostar, minst 1/10 del.

      Radera
    2. Exakt vad skulle göra en robotiserad jordbruksmaskin så mycket billigare än en manuellt styrd?

      Radera
    3. @Richard,
      Föreställ dig ett fordon som ser ut som en marssond.
      Maskinen är utrustad med mjukvara som känner igen ogräs och rensar bort densamma.
      Maskinen är solcellsdriven och kostar mellan 50 000 och 100 000.
      Kapaciteten är att den klarar att hålla ett hektar, ungefär, fritt från ogräs.
      Föreställ dig att samma maskin kan plantera samma yta också.

      Då kan några familjer vara självförsörjande på alla grönsaker.
      Tänk Sara Bäckmo eller Mandelmann fast utan det tråkiga jobbet med att rensa ogräs.

      Där är framtidens jordbruk.

      Frågan är om det är lönt att ha fler robotar för att odla en större areal?

      Radera
    4. Varför skulle den bli så billig?


      Varför kostar en massproducerade skördetröska flera miljoner, och det är en otroligt enklare konstruktion. Men robust (nåja)

      Det är om din skörderobot tillverkas i miljoner exemplar och då ersätter fattiga indier som arbetar på fälten.

      Jag tror inte de har träskor, utan sandaler...

      Ogräs är inte problemet, moderna grödor är så stark ägande att under gynnsamma förhållande kväver de ogräset.

      Alltså, jag säger inte den inte går att utveckla, fördelar som att den kan gå på styltfötter som inte plogar sönder jorden, den kan till viss mån ersätta bekämpningsmedel, den kan säkert göra massa smarta saker.

      Jag ser bara inte kalkylen, om det inte är tänkt att människor för höga löner skall ersätta dagens mekaniserade jordbruk, tex efter peak oil då både maskiner och konstgödning inte finns att få ekonomiskt.

      Eller tex om pollinerarna försvinner...

      Radera
    5. Det är precis det som är meningen.
      Dessa nya robotar är tänkta att ersätta de enkla jobben på fälten.
      Samma med volymer, flera miljoner robotar ska tillverkas.

      Dessa tänker sig hyra ut maskinerna per dygn
      https://www.smallrobotcompany.com/

      Presentation av flera robotar som rensar ogräs
      http://www.agriexpo.online/agricultural-manufacturer/weeding-robot-2390.html

      Robot som plockar äpplen i Nya Zeeland
      https://www.technologyreview.com/f/613237/a-robot-apple-picker-is-using-machine-vision-to-harvest-fruit-in-new-zealand/

      Robot som plockar jordgubbar
      https://www.google.com/amp/s/www.bbc.com/news/amp/business-43816207

      Till sist:
      "Tertill is a solar-powered and weatherproof robot that weeds your garden every day.
      Created by roboticist Joe Jones – inventor of the Roomba – Franklin Robotics’ Tertill is designed to live in your garden and take care of the weeding, come rain or shine."

      https://www.kickstarter.com/projects/rorymackean/tertill-the-solar-powered-weeding-robot-for-home-g

      Traktorn ersatte hästen.

      Dessa maskiner är mer som ersättare till drängar och pigor.

      Radera
    6. Rickard [email protected] jag är gammal bondpojk. Vilka grödor klarar av att konkurrera ut ogräs? Jag skulle gärna vilja se exempel på de .

      Radera
  21. Det jag efterfrågade var en pyttetraktor, med minne hur den körts. Utan krav på övervakning.

    De automatiska gräsklippare, som finns, kräver att man gräver ner någon sorts kabel utmed tomtgränsen.

    En sådan pytteliten traktor borde vara billigare i inköp, än de vidunder många bönder i Sörmland använder. Skulle den drivas av el, borde den även bli betydligt billigare i drift än vad som nu används. Ett litet fordon borde även vara skonsammare mot marken.

    Massey Ferguson var länge populära. Små användbara traktorer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, nu förstår jag vad du menade.
      Lugn, de är på gång.
      Se mina länkar längre upp.

      Radera
  22. Det tragikomiska är att vi importerat enorma mängder människor från agrara kulturer för vilka ett svenskt familjejordbruk är high tech och som borde passa som hand i handske.

    Borde vara en bättre sysselsättning än att gå på bidrag och samtidigt borde dom kunna konkurrera med Östeuropeerna.

    Om nu inte de idiotiska reglerna satte stopp. Gårdsförsäljning av kött borde man kunna klara med kringresande veterinärer. Sedan om man steker eller grillar köttet ordentligt försvinner de flesta problemen.

    Kom ihåg att Halal inte bara handlar om att be medans man skär halsen av djuret utan det är ett regelverk för att garantera mathygien. Här i Kina är Halarestauranger normalt sett dyrare och renare än de vanliga syltorna.

    SvaraRadera
  23. Och allt började med att det var Gustav Vasas fel

    SvaraRadera
  24. [email protected] har du koll på hur stora tullarna var på jordbruksprodukter innan vi gick med i EG ? Nu hade vi ju inte på långa vägar så hårda regleringar då men det skulle vara intressant å se i % hur mycket dyrare vi producerade då. Nu räcker inte ens ett 50% stöd. Sedan är det sjukaste och det jag aldrig förstått logiken i att det tillåts säljas jordbruksprodukter (egentligen alla produkter) i Sverige som som framställs på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Man kan inte ha hårdare regler än var på de varor man importerade blivit framställda. Då går man andra länders vägnar.

    SvaraRadera
  25. När räntorna sticker iväg är det nog slättbygderna som drabbas mest. Bra jord på söderslätt och på de bördigare öarna i det skånska slättlanskapet går på uppåt 550 000 kr/ha. Att marken då ger 10 ton vete/ha är en klan tröst och de som äter bröd (alltså inte hälsointresserad medelklass) struntar i närproducerat.
    Givet låga markpriser, avfolkning och stigande efterfrågan på idisslarkött bör ge underlag för större arealer i glesbygd för frigående nöt - om vargen bekämpas. Bör kunna värderas högt på marknaden som naturbeteskött utan soja/GMO etc.

    SvaraRadera
  26. Kan kolinlagring i jordbruksmark vara en del av framtidens jordbruk?

    https://www.washingtonpost.com/business/2019/06/12/new-plan-remove-trillion-tons-carbon-dioxide-atmosphere-bury-it/?utm_source=reddit.com&utm_term=.5ee190d14794

    ~150 - 200 kr / ton CO2

    ~3 ton per hektar och år.

    En gård på 50 hektar kan få in 30 000 :- extra bara för att bruka jorden lite annorlunda.

    SvaraRadera