Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-06-27 09:21

Fallande och mycket låga marginaler för restaurangerna

Restauranger och caféer sägs vara räddningen för fastighetsägarna i butiksdödens spår, men marginalerna i restaurangbranschen är mycket låg, och dessutom fallande i takt med stigande överetablering. Siffror från företaget Bisnis Analys följer.
Kökspersonal på Oaxen Krog, Djurgården. Hög lönsamhet för branschen med en nettomarginal på 3.3% år 2018.
När butiksdöden härjar är tanken att man som fastighetsägare istället ska få restauranger och caféer som hyresgäster, vilket också sker till viss del. Problemet är att när konsumtionen flyttar till köplador eller onlinehandel, så kvarstår fortfarande konsumtionen, och allmänheten får alltså inte mer pengar över till restaurangbesök, inte ens till lunch.

Kort sagt ska allt fler restauranger konkurrera om samma mängd kunder och pengar.

Branschen är inte direkt en guldgruva. Nettomarginalen för restauranger i Stockholm är nu nere på 2.2% enligt data från analysföretaget Bisnis Analys tagit fram åt bloggen. För två år sedan var siffran 2.7%, vilket fortfarande inte är särskilt imponerande.
Trendanalys rullande nettomarginal för restauranger i Stockholm. Källa: Bisnis Analys
Siffrorna är rullande per år och viktas mot tolv månader tidigare. Hälften av boksluten är inne än så länge, så de senaste siffrorna är för 2017-2018, medan förra punkten var för 2016 - 2017.

Restauranger i Stockholm har dessutom sämre lönsamhet än i riket i stort, 2.2% mot 2.5% i nettomarginal. För riket har marginalen fallit från 3.0% 2015-2016 till 2.5% 2017-2018. Restauranger med 1-5 anställda har 2.0% i nettomarginal i riket.

Omsättningen i branschen har ökat, men marginalerna minskar. Konkurrensen leder till en prispress där vinsten snart uteblir helt.
Gyldene Freden. Ett nettoresultat på 0.2 promille.
Kort sagt finns det mycket dåliga möjligheter att höja hyrorna för restauranger, och fastighetsägare har nått vägs ände vid bytet från butiker till restauranger och caféer. 

Och som siffrorna ser ut krävs inte mycket för att snabbt dra igång konkurser. Det räcker att svenskarna håller lite hårdare i plånboken vid exempelvis en fördjupad lågkonjunktur.
AG. Skyhöga 5.1% i nettomarginal, trots mycket enkelt att få bord i de väl tilltagna lokalerna. Kan bero på relativt sett billiga okaler på Kungsholmen, och därtill minst sagt diskret beläget.
Fundera också på hur det hade sett ut om restaurangmomsen inte sänkts till 12%, eller om den i statens eviga jakt på pengar återigen höjs till 25%.

En sak är åtminstone säker - ni blir inte skinnande när ni går på restaurang. Det här är vad maten faktiskt kostar att tillaga och servera, givet personal, lokaler, insatsråvaror, energi med mera, med på sin höjd någon procents vinst åt ägaren. Undantag finns vad gäller att bli skinnad, men vinstmarginalerna kring Stureplan drabbar ju ingen fattig och klientelet bryr sig uppenbarligen inte om vad det kostar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

50 kommentarer:

  1. Tack vare inflationen, nya fiffiga skatter, och kronfallet så omfördelas köpkraft ytterligare från oss medborgare. Men, Sveriges ekonomi går som tåget, inget att se här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom jag har lån ökar inflationen min köpkraft.

      Radera
    2. Gäller väl bara om din inkomst stiger i högre takt?

      Radera
    3. T ex om man äger tillgångar med högre avkastning än låneräntan. Lånet blir mindre och mindre betungande med åren.

      Radera
    4. Cornucopia? Inflationen ökar våra priser till kund, det leder till att min lön ökar. Inflationen leder till ökad lön samtidigt som räntorna ligger stilla.

      Radera
    5. Det gäller även om du sparar i reala tillgångar, tex aktier eller för all del om du sparar i en stabilare valuta. Mitt lån betalar sig snabbare ju mer kronan sjunker, 20% så här långt tack vara sparande i utländsk valuta.

      Radera
  2. Olycksbådande då det vittnar om en obefintlig uthållighet i en bransch med så många anställda.

    SvaraRadera
  3. Har skrivit det innan. Ökad omsättning och minskad marginal kan innebära ökad vinst. Hur ser det ut med vinsterna i branschen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du omsättningen har ökat med mer än 3.0/2.5=20% på två år. Vore ju i så fall en fantastisk tillväxtbransch, med tanke på en BNP-tillväxt på 3-4%.

      Radera
    2. Restaurang & Café anses av bankmän jag talat med vara de (i särklass) sämsta branscherna att driva företag i särskilt ur lönsamhetssynpunkt. Att tala om "vinster" i den här branschen är ganska främmande eftersom "vinster" är obefintliga. Man ska vara mycket nischad om det ska gå, typ snabbmatshak med en standardiserad meny eller ensamföretagare med en kebabvagn. I styrelsemöten hos hotellägare används 80% av diskussionen om hur man ska få rätsida på lönsamheten i restaurangdelen. 20% ägnas åt hotelldelen som nästan alltid är lönsam. Om människor inte hade behov av att äta och umgås skulle nog rationella hotellägare klippa bort restaurangen eftersom den i 8 fall av 10 utgör en belastning på resultatet och kräver stor möda med att hitta rätt personal

      Radera
    3. Vet flera restauranger som höjt lunchpriser från 80 kr till 95 kr under ungefär denna period. Där har du din 20 procentiga omsättningsökning, utan att behöva servera fler luncher.

      Radera
  4. Mycket medel tas ju ut av ägarna, hade jag ägt en restaurang hade jag inte velat ha förmögenheten i det AB:t även om det kostar extra skatt när det tas ut.
    Går det nedåt är det bara konkurs eller aktieägartillskott som gäller.

    SvaraRadera
  5. Nästa fråga är om det kommer en kontorsdöd inom kort. De flesta tjänstemän klarar att jobba med en laptop och en telefon, vilket kan ske hemifrån eller på ett lokalt coworkingkontor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror alternativ två är framtiden. Finns inget syfte för många företag att ha stora kontor i innerstaden när enda syftet är att alla ska ha lika långt till jobbet.

      Dela upp avdelningarna och hyr i kranskommuner, där finns stålar (och miljö såklart) att spara till tusen.

      Radera
    2. Jag har frågat mig många ggr varför så många människor måste åka till jobbet varje dag. Själv åker jag dit en gång i månaden, liksom de flesta av mina kollegor. Resultatet är att halva kontoret ständigt är tomt. Kanske är anekdotiskt? Min fru åker till jobbet(inköpschef) varje dag, men skulle utan vidare kunna jobba varannan dag hemma och får då mer gjort än på kontoret. Win-win.. Otidsenlig chef förstås, men det kommer att ändra sig. Så kontorsdöden lurar lika säkert runt hörnet som butiksdöden. Kanske ännu säkrare.

      Radera
    3. Man tvingar väl 100% att infinna sig på kontoret för att få styr på de där 2-3%:en som inte kan jobba på eget ansvar och som måste ha en chef i nacken för att nåt ska hända.

      Radera
    4. Huvudet på spiken. Men de som såsar hemma är samma som såsar på kontoret också och skulle då snabbt kunna sorteras ut när produktionen faller ner till noll. Spenderar själv varje mötesfri dag hemifrån och där får man oftast mycket mer gjort än i kontorsmiljö där halva dagen kan gå åt distraktioner.

      Radera
    5. Att inte ha personalen samlad på ett kontor är ett bra sätt att bli av med dem, så att de byter till andra firmor.

      Radera
    6. Ja, det händer ju ibland. Man brukar väl ha in-house-fredag eller nåt för att undvika det.

      Radera
    7. Jobbar 100% på distans och är chef över ca 25 personer som jag i princip aldrig ser, för de jobbar också på distans och bor dessutom i andra länder. Så har jag jobbat i 10 år nu och tycker det fungerar bra, även om det krävs lite mer ansträngning runt det sociala. Skulle krävas stor övertalning för att återgår till att sitta på kontor och ruttna bort i en bilkö. Min arbetsgivare uppmuntrar alla att jobba hemifrån och jag gissar att detta kommer bli normen i framtiden.

      Radera
  6. Intressant läsning. Trodde inte marginalerna var så pressade inom resturangbranchen! Det känns verkligen som att det finns förutsättningar för en perfekt storm när/om lågkonjunkturen slår till med full kraft. Det blir spännande tider framför oss :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns pengar att tjäna i branschen men det gäller främst små lunchvagnar eller små kiosker där ägaren med familj sliter som djur mellan kl.10-14, Mån-Fre.
      Jag ser ingen bra utveckling för fina dyra restauranger som har öppet 12 timmar per dag hela veckan och där man mest betalar för namnet och den flashiga inredningen.

      Radera
  7. Men om fastighetsägarna vill ha nåt uthyrt så får dom väl sänka hyran? Är det inte så marknadsekonomin ska fungera?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jobbigt för dem att sänka hyran så det krävs en lite längre period av mer och mer vakanser innan det händer. Tror dock de ska ner rejält i många lägen, 50% på sikt på inte otroligt.

      Radera
  8. Restauranger har rätt kass marginal ja, men är det inte lite som med dagligvarorna, det uppvägs av väldigt hög omsättningshastighet?

    SvaraRadera
  9. Det får väl bli som på landet. Loppis och second hand. Lite ironiskt ökar det utbudet då det är sak samma om det finns 5 eller 40 butiker med samma årets mode. De gånger jag letar efter ett plagg som inte är årets mode blir jag besviken på den lokala fysiska marknaden.

    SvaraRadera
  10. Det är ofta skattefinansierat ändå,bidrag är redan lösningen.
    Familjeföretag betalar ingen arbetsgivaravgift. Man kan få nystartsbidrag som nybliven ägare, har familjen mer än tre medlemmar kan man rotera ägandskapet och få nya bidrag den vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eh, va? Det var nytt att familjeföretag inte betalar arbetsgivaravgift. Har jag aldrig märkt.

      Radera
    2. Så här?
      https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Anstall-med-stod/Vara-anstallningsstod/Nystartsjobb.html#/nystartsjobb

      Radera
    3. Har du inte märkt det?
      Va!

      Radera
  11. "Kort sagt ska allt fler restauranger konkurrera om samma mängd kunder och pengar."

    Det är ju inte säkert det är ens det. När butikerna försvinner så finns det mindre motiv att uppehålla sig i centrum. Restaurangerna tappar då den eventuella målgruppen.

    Frågan är om det inte är lite omodernt tänk att all verksamhet skall förläggas till stadens mitt. Man ser ju på sina håll hur ohållbart det blir, går ju knappt att ta sig dit och marknaden drar lärdom - antagligen mycket bättre med butiker på ställen dit folk kan ta sig.

    SvaraRadera
  12. OT:

    Handelsnettot kraftigt positivt, så nu kanske vi kan få slippa bölandet om att Sverige inte längre är ett exportland. Har inte varit lika stort handelsnetto sedan 2011. Har varit positivt hela året, så Sverige är åter ett exportland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-och-tjanster/utrikeshandel/utrikeshandel-med-varor/pong/statistiknyhet/varuexport-varuimport-och-handelsnetto-maj-2019-i-lopande-priser/

      Radera
    2. Det passar inte med bloggens narrativ.

      Radera
    3. Det är det som är så bra med en billig krona.

      Radera
  13. Intressanta siffror, i höstas försökte en centerpartistisk valarbetare först förneka lagen om tillgång och efterfrågan när jag konfronterade denna med stillastående ingenjörslöner (självklart skulle vi ha oreglerad arbetskraftsinvandring för att det var sådan brist på ingenjörer) efter detta skulle valarbetaren visa vilka branscher det var som hade så enorm brist på personal, tydligen var det kockar det var brist på.

    SvaraRadera
  14. En liter gott lokalt vitt vin på toscansk byrestaurang 8 euro. Små mariginaler? Vet ej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Sverige måste man sälja mat för att få sälja alkohol. Köper man endast ett glad vin så måste man ändå betala för nödvändig kringverksamhet (köket).

      Radera
  15. Restauranger är för övrigt de mest krävande hyresgästerna när det kommer till fastighetsförvaltning. Mycket klagomål och friktioner både från hyresgästen själv och omgivningen. Relativt sett vanligare med konkurser, hyrestvister, störningar, kriminalitet i verksamheten. Driftnettot blir något sämre jämfört med vanlig butik. Påverkan på marknadsvärdet kan vara både positivt och negativt. Men risken är större att du får en tungt kriminell hyresgäst/verksamhetsutövare som drar ner marknadsvärdet på din fastighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt det du säger stämmer väl med min bild. Jag tror att den obefintliga lönsamheten har ett finger med i spelet varför det ser ut som det gör

      Radera
  16. Så kontentan av det hela är att så småningom kommer fastighetsbolagen få ta smällen som komma skall?

    SvaraRadera
  17. Om Sverige följer USA så lär även restauranger lämna centrum och flytta till köpladorna utanför stan. Enkelt att köra dit, gratis parkering osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den avgörande skillnaden mellan Sverige och USA är promillegränsen för rattfylla. Tror inte det går driva restaurang i Sverige om man måste köra bil dit. Undantag finns såklart men generellt så är det min uppfattning. Har bott i USA, där är det självklart att köra hem efter middagen, 2-3 glas vin, avec, inga problem. Inte ens något folk reflekterar över.

      Situationen i Sverige kan ändras iom självkörande bilar men det är ett par år bort än så länge. Jag tror det kan vara en game-changer för restaurangbranschen(förutsatt att våra retarderade politiker inte lagstiftar om att man måste vara nykter för att åka i en sådan).

      Radera
  18. Jag är inte så säker på att just nettomarginal är det mest relevanta nyckeltalet här. Den är alltid låg i företag som hela tiden skapar sin omsättning från scratch eller som i fallet butiker omsätter sitt lager på ett par dagar. Hur ser bruttomarginalen ut? Hur ser avkastning på eget kapital ut?

    SvaraRadera
  19. Caféer och lunchrestauranger som inte ligger i direkt anslutning till butiker eller arbetsplatser lär ju få det dyrt men hur kan det vara ett problem för restauranger?

    Jag går inte till restaurang A istället för B eftersom A erbjuder "mat" till X kronor men B säljer "mat" för Y kronor.

    Jag går till restaurang A för att dom serverar den "mat" jag gillar, den kvalitet jag kräver och i allmänhet är en plats jag trivs på. Jag hade utan problem kunnat betala 50% mer än jag gör nu på mina favoritrestauranger för exakt samma nivå av service som idag.

    På samma sätt har jag inga problem att betala flera hundra tusen kronor mer för en BMW än för en Dacia även om bägge är "bilar" och kan ta mig från en plats till en annan oavsett om dom kostar lika mycket att tillverka eller inte (det gör dom inte).

    Allt här i världen är inte y = x utan en del är y=kx+m där m råkar vara service eller något annat mervärde som inte kostar en krona att producera men som är värt mycket.

    SvaraRadera
  20. Flera restauranger i Uppsala har konkat. En av Oleary's är till salu

    SvaraRadera
  21. Jag upplever att förutom restauranger så har även antalet apotek ökat, om än inte i samma omfattning. Apoteken kanske är mindre känsliga för sämre tider, sämre tider medför sannolikt att vi i snitt mår sämre.

    SvaraRadera