Cornucopia?

Aktuellt

Reklam: Få 200:- SEK om du skaffar ett Revolutkort

Detta inlägg bör ses som marknadsföring för Revolut, och är alltså reklam. Revoluts förpackning för deras premium metallkort. Jag ha...

2019-05-04 16:33

Väder är fortfarande inte klimatförändringar

Årets utfall av väder är lika mycket klimatförändringar som förra årets skogsbränder var det - det vill säga inte alls. Väder är och förblir en lokal eller regional anekdot, och säger inget om klimatförändringarna. Det är fortsatt mycket olyckligt när populistiska sidor i klimatdebatten använder tillfälligt väder något år som slagträ i en debatt. Det visar på okunskap och biter i slutändan bara tillbaka på dem själva.
Sätila, fjärde maj 2019 08:15 på morgonen.


De som förra sommaren nyttjade årets tillfälliga väder och sommarens skogsbränder för politiska syften och för att rädda kvar det inkompetenta Miljöpartiet i riksdagen får nu som förutspått tillbaka för att de använde ett års väder som ett bevis på klimatförändringar. Om ett års tillfälliga torka och höga temperaturer är ett bevis för global uppvärmning, så är lika gärna aktuella snöfall i Sydsverige ett bevis för global nedkylning.

Men så är det inte. Väder är inte ett bevis för klimatförändringar. Väder är en lokal eller regional anekdot, och varierar stort från år till år. Debatten skadas grovt och aktörers trovärdighet på bägge sidor skjuts effektivt i sank när de blottar strupen på detta vis.

Jag skrev förra året att väder är inte klimat, och står fast vid det. Dessutom heter det global uppvärmning, inte lokal uppvärmning. Effekten slår olika på olika platser, och är störst där det är som kallast - på hög höjd i våra bergskedjor eller nära polerna. 
Arktis isvolym i april 1979 till april 2019. Gått ner från ca 15.4 miljoner km3 till ca 13.4 Mkm3. Källa: National Snow & Ice Data Center.
Och nej, istäcke är inte det man ska mäta, utan isvolym, så sluta med det också. Därtill varierar även vädret på polerna från år till år, och vissa år ökar alltså isvolymen, men det är bara en anekdot, precis som förra årets skogsbränder, torka och värme.
Nära Kilimanjaros topp Uhuru Peak februari 2019. Sista resterna på sydsidan av den glaciär som för några decennier sedan täckte toppen och gav berget dess klassiska look med vit hätta. Numera är det bara vit hätta tillfälligt vid snöfall. För er som undrar över klimatpåverkan av att resa till Tanzania, så har bloggaren privat och via sitt bolag bara senaste året via Trine (annonsör - länkar ej) investerat i solcellsinstallationer i Afrika, som reducerar CO2-utsläppen med 373 ton när bland annat diesel och fotogen ersätts med solenergi. Det motsvarar 37 års CO2-utsläpp av en medelsvensk. 
Klimat är istället ett medelvärde. Och eftersom vi pratar om global uppvärmning, så handlar det just om globala medelvärden. Inte anekdoter från Sverige eller någon annan region, även om de svenska medelvärdena redovisar svenskt klimat.

Klimatförändringar och enskilda års anekdoter. De glidande medelvärdena är klimatet, de sågtandade linjerna är vädret år till år och enskilda anekdoter. Titta på ovanstående graf och var medveten om att sk klimatförnekare hävdar att det blir kallare och att temperaturen inte ökat sedan millenieskiftet. Källa: NASA
Så sluta använda väder enskilt dag, månad, eller år som ett bevis på något. Du kommer då bara bli motbevisad inom någon dag, månad eller år, eftersom vädret sedan ändras och kommer visa tvärt emot det du vill hävda.

Det enda du uppnår genom att hänvisa till vädret som bevis kring klimatförändringar är att du utmålar dig som okunnig populist och vetenskapsförnekare, samt att du har klen förståelse för frågan. Ja, således är många politiker populister, vetenskapsförnekare och har klen förståelse. Ingen är förvånad.

Klimatdebatten bör istället vara seriös (man ska vara seriös). T ex kostar det cirka 1500 kronor att skrubba bort ett ton CO2 ur atmosfären med modern teknik, förslagsvis genom energiförsörjning via kärnkraft. Det innebär att till en kostnad av 2:25 SEK per liter bensin kan man helt ta bort klimatpåverkan av bensin. Det är lägre än aktuell moms på bensinen (som är ca 3:50 SEK just nu). Men de pengarna går till annat än klimatarbete, utangår  rakt in i statskassan till politikernas andra hobbyprojekt - projekt som alla släpper ut CO2.

Att du av ideologiska skäl avskyr klimatpolitiken gör inte att vetenskapen har fel. Bortse från all idioti som slängs ut från olika håll. Nej, jorden går inte under om tio år. Möjligheten att begränsa klimatförändringarna till önskade nivåer om 2.7 graders ökning till år 2100 (när i stort sett alla idag levande är döda) är dock förbi då, beroende på vilket klimatscenario som visar sig stämma - det finns flera olika möjliga utfall och är inte hugget i sten.

Gör dig själv en tjänst och var vuxen, och ägna dig åt vuxen debatt med vuxna människor kring hur klimatförändringarna ska begränsas respektive hanteras. För även med Parisavtalet blir det omfattande klimatförändringar, som måste hanteras. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att inget kommer ändras, för det kommer det.

Exakt hur kommer vi få uppleva tids nog, och vad för åtgärder som tas, så blir effekterna därefter. Det går inte att förutspå exakt med modeller (modell=förenkling), då exakt påverkan av olika faktorer beror på hur man väger modellerna. Däremot kan man precis som IPCC gör titta på olika utfall.

Men varken jorden, mänskligheten eller civilisationen kommer gå under på grund av detta. Däremot kommer det bli dyrt och stora förändringar och lidande för de värst drabbade.

Vad som är intressant är att vi står inför icke-linjära effekter, som när tundran och permafrosten tinar och släpper loss massiva volymer av CO2 och metan, som varit infrusen i den eviga isen. Å andra sidan sägs det att global uppvärmning kan stoppa Golfströmmen och göra det kallare, vilket i så fall kommer frysa tundran igen. Så man kanske inte kan räkna med en helt linjär eller exponentiell utveckling där heller. Naturen har en tendens att fungera i S-kurvor, som tillfälligt kan se exponentiella ut, men sedan planar ut på ett nytt normalläge.

Klimatförändringarna pågår. Du avgör själv hur löjlig du vill vara.

På den här bloggen berörs över huvud taget inte barn under 18 år, vare sig med namn eller omskrivningar, eller på metanivå. En sådan diskussion kommer tas när eventuella barn har fyllt 18 år och blivit myndiga och kan hållas ansvariga. Vad andra medier gör skiter jag fullkomligt i, det handlar om etik och moral, samt ett vettigt debattläge. Alla kommentarer som öht alls berör några barn kommer raderas, så lägg inte den tiden på ditt tangentbord. Ge dig på en vuxen om du vill angripa någon, och då alltså inte heller någon i sin föräldraroll (dvs berör barn).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

157 kommentarer:

  1. Under tiden läser jag om glaciärer som växer, och att polarisarna är lika stora och utbredda som för hundra år sedan. Håhåjaja. Vem ska man tro på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske ska läsa på bättre källor och inte titta genom ett nålsöga. T ex inte storleken på polarisarna, utan volymen, vilket står i inlägget. Och inte titta på enskilda glaciärer osv. Men vill du inte se helheten utan bara det du vill se så är det väl helt meningslöst att du öht lägger tid på detta?

      Radera
    2. Precis, den arktiska sjöisen har ökat med 30% i volym de senaste tio åren, läser jag. Det lär ha varit ett mycket gott år för istillväxten i år. Jag får ju inte länka här, men det verkar vara vederhäftiga källor. #vemskamantropå

      Radera
    3. Körsbärsplockning.

      Jag sågar ner gamla körsbärsträd.

      Radera
    4. Lustigt, här hävdas det att isen från 1979 gått ner cirka 3000 kubikkilometer per tio år de senaste 40 åren. Alltså även de senaste 30 åren.

      http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/

      Här uppges isen i april gått med 38 800 kubikkilometer i april 1979 till idag.

      https://nsidc.org/arcticseaicenews/ Detaljgraf http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/2019/05/Figure3.png.

      Förstår att du inte länkar till källor, det här var vetenskapliga källor jag länkade till. Varför gör du utspel som är så lätta att avfärda?

      Radera
    5. Ja, 13.5 miljoner km3 i april 2019 är det lägsta sedan 1979, då volymen i april var ca 15.4 km3. Om du inte orkar klicka på grafen.

      Radera
    6. 15.4 miljoner km3 alltså.

      Radera
    7. Varför utgår du ifrån 1979? Ohh snap!

      Radera
    8. Grafen finns i blogginlägget ovan för alla att se.

      Radera
    9. Ni övriga kan därefter göra en bedömning av Sandows så kallade trovärdighet i denna fråga.

      Radera
    10. Trodde inte man fick länka i denna blog.

      Radera
    11. Du får såklar länka till sidor som inte är av kommersiell natur som ex wikipedia, myndighetssidor eller forskningssidor

      Radera
    12. Från och med 1979 finns det satellitmätningar av hög kvalitet. Satelliten som sköts upp 1978 hette Nimbus 7 och inte "Ohh snap".

      Radera
    13. Ja Sandow är en typisk klimatförnekare. Många är de som plockar körsbär. Fundera istället på varför temperaturen i haven ökar. Själv så är jag glad så länge golfströmmen värmer upp oss.. bör så förbli, annars blir här kallt trots global uppvärmning

      Radera
    14. Och Niklas är säkerligen en typisk klimathjälte. Får jag fråga hur mycket du har flugit de senaste åren, du som har insett att vi har ett klimathot?

      Det slår nästan aldrig fel nämligen. De som gapar om klimatförändringar är samma människor som flyger mest, de gillar statusen med att vara klimathjältar, men samtidigt så finns det ju status i att vara beresta. Det innebär att de flyger omkring mycket mer än medelsvenson som är skeptisk till klimathotet, men har ändå en högre svansföring i klimatfrågan, för de är upplysta. Jovars.

      Gud bevare oss för alla hycklare.

      Radera
    15. Niklas: världshaven har väl blivit långsamt varmare sedan man haft tillförlitliga mätningar, runt år 1880. Som jag förstått det en jämn, inte accelererande, uppgång. Varmare hav släpper mer kolsyra.

      Varför det blivit så har jag ingen aning om. Har du någon intressant teori?

      Mvh förnekaren

      Radera
    16. Har du några referenser på det Sandow, eller är det som dina "isvolymen har ökat med 30%" senaste tio åren, som visade sig vara en ren lögn?

      Radera
    17. Nu är det ju så att arktis is har minskat under många år men samtidigt har antarktis is ökat. Varför tog du inte med den grafen Cornu?

      Radera
    18. Cornu
      Du har inte lust att utveckla din investering i Trine
      Det låter som att där finns möjligheter att slå två flugor i en smäll.

      Tack förresten för dina intressanta blogg Du är rysshatare i motsats till mig själv, men rakryggad och viker inte ner dig.Respekt.

      Radera
    19. Se t ex

      https://cornucopia.cornubot.se/2019/03/hur-kan-du-som-privatperson-anvanda.html

      https://cornucopia.cornubot.se/search/label/Trine

      Vad gäller rysshatare så är det synd att du sprider ett Kreml-narrativ på det viset. Jag kritiserar Kreml, Kreml är inte Ryssland. I övrigt är det rätt väldokumenterat att jag bevisligen INTE är en rysshatare i mitt privatliv.

      Radera
    20. Även i Antarktis har isvolymen minskat, satellitdata och modelldata för 1992 till 2017:

      https://www.nature.com/articles/s41586-018-0179-y

      Radera
    21. Är det den där satelliten "Oh snap!" som varit i farten igen, Somebody?

      Radera
  2. Är övertygad om att elbilar kommer ta över huvuddelen av bilmarknaden senast 2025. Men sett och hört en del om bränsleceller kontra batteri. Vad jag förstått är att nästan all vätgas idag tas fram från fossilgas men det talas och skrivs om hur vätgas ska tas fram från vatten. Hur ser kostnadsbilden ut för elektrolys idag?

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför vätgas?
      Räckviddsångesten är något ICE förare ägnar sig åt enligt bloggen.

      Som energibärare är vätgas jättebra, och jättedåligt.

      Men varför inte en vätgas-bränslecell-rangeextender på en elbil med ett rimligt batteri?

      Vätgas-bränslecell lösningen har bättre verkningsgrad än dieselmotor rangeextendern.

      Radera
    2. Ser verkligen inte behovet av att lägga pengar på något sådant. Inte ens i glesbebodda Sverige är laddning av elbil något problem. I det mer tätbebodda kontinenten obefintligt, pga ännu kortare avstånd.

      Ja, som jag bloggat om upprepade gånger - räckvidden på en modern elbil är inget problem. Dock, om man som ICE-bilförare vill köra tio timmar utan att äta eller gå på toaletten, fortsätt kör fossilbilar.

      Radera
    3. Vi kommer att se ett produktionsproblem med batteri framöver, även Tesla har ju räknat med detta. När stora städer kollektivtrafik ska elektriffieras kommer det initialt att sluka enorma mängder batterier, vilket i sin tur gör att privatbilusmen får stå tillbaka en tid. Tror därmed att priserna inte kommer att sjunka inom de närmaste 20-30 åren.

      Radera
    4. Med tanke på den massiva investeringen och forskningen på batterier kommer förmodligen vätgas/bränsleceller att bli en väldigt kort parentes. Mest sannolikt kommer batterierna inom några år att vara så bra och billiga att ingen längre behöver fundera över att köpa el eller fossilbil. Elbilen kommer att vara billigare och bättre i alla avseenden. Vi befinner oss just nu i en disruptiv förändring i det avseendet, men det kan vara svårt att se med mänsklig uppmärksamhet och tishorisont på några veckor.

      Radera
    5. Det kräver att vi kan tillgodose batteritillverkarna med tillräckligt med råvara i form av metaller. Jag är tveksam att man lyckas med det.

      Radera
    6. Nästa generation batterier kommer inte att kräva några ovanliga metaller, till förtret för barnarbetarna i Kongo.

      Radera
    7. Elbilen är disruptiv för vissa sektorer av bilbranschen men för konsumenterna och samhället i stort gör den exakt samma jobb på ungefär samma sätt. Jag är sugen på en elbil som varande lite bättre bil än de vi har nu men jag ser inte hur det skulle förändra livet i stort.

      Radera
    8. Nya Tesla S, sägs kunna köra 100mil med fullt batteri. Som vanligt planerar vissa för dessa sk sällanresor vart annat år utan kissepaus. Själv kör jag 30 mil, utan ångest för räckvidd. Vätgas nja. Jag tror på el

      Radera
    9. Jag tror på vätgas som industriråvara, inte som fordonsbränsle, vätgasen är för svår att lagra och hantera.

      Radera
    10. Håller med Svinto och Magnus, men jag tror också att den självkörande elbilen kommer döda kollektivtrafik som tåg och buss. 2035 kommer man att börja riva upp järnvägsspåren när alla passagerarna åker bil och godset åker självkörande lastbil dörr till dörr.

      Radera
    11. Elflyg kommer säkert ta en hel del av persontransporterna 2035 på avstånden som morgondagens batterier klarar. De projekt som pågår och avser ha färdiga godkända plan inom några år bygger på dagens batterier och avstånd på ca 40-50 mil (Med reservkraft).

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. Varför reservkraft?
      Får man till räckvidden ser jag en möjlighet med eldrivna, autonoma City hoppers som flyger smidigt mellan regionala tätorter.

      Det är bara ett kort utvecklingssteg map autonomfunktionen jämfört med vägburna fordon som kommer ta mycket lång tid att utveckla.

      Radera
    13. Jag tror det krävs reservkraft för att tillåta flygning med passagerare. Om landning inte kan ske på avsedd plats ska man kunna flyga till alternativ landning.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    14. Att man använder huvudsakligen naturgas vid vätgasproduktion är av praktiska orsaker då nästan all vätgasproduktion är för att tillverka ammoniak till konstgödselframställning. Och samma värme som används för att tillverka vätgas används i nästa steg för tillverkning av ammoniaken.

      Tillverkning av vätgas via elektrisk katalys har idag en mycket hög effektivitet på mellan 70-80%, men är än så länge ganska dyrt pga. stora investeringskostnader. Men vid en ökad produktion så kan man anta rejält sänkta kostnader eftersomm själva tillverkningskostnaden är mycket låg.

      Dessutom så kan man även räkna hem ett mycket lägre elpris då elförbrukningen skulle kunna anpassas till överkottsproduktionen från vindkraft som då inte skulle behöva lika mycket reglerkraft i kraftnätet. Så vätgas bör ses som ett utmärkt sätt att lagra överkott från elnätet.

      Och en av de stora fördelarna med vätgas kontra batterier är just energitätheten vid lagring som är ungefär fyra gånger så hög som hos de bästa batterierna idag.
      En annan fördel är givetvis att de vansinniga mängder batterier som idag installeras i rena elbilar kan minskas till en tiondel eller mindre per bil i vätehybrider.

      Radera
    15. Tack Jörgen för ny kunskap. Då är det alltså investeringskostnaden för elektrisk katalys som är avgörande för produktion + distribution + tankställen. Borde fungera.

      Batterierna idag håller på att förbättras och nya typer är nära. I några fall är det inte bara kapacitet som blir högre utan ingående molekyler är betydligt billigare än tex kobolt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    16. Hur bra är egentligen elbilar. Vitsen är ju att man fyller på batteriet med fossil fri el. Och så fasar vi ut kärnkraft samtidigt. I vissa länder, kanske?
      https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7208474

      Radera
    17. Den stora investeringskostnaden för elektrolysanläggningarna gör att man vill köra dem dygnet runt, året runt och inte bara den tredjedel av tiden som det blåser bra då det tredubblar investeringskostnaden.

      Radera
    18. Jag tror inte på några större genombrott inom batteritekniken utan ett byte av kemi. Litium-kol har varit grunden för de energitätaste batterierna (vid rumstemperatur) sedan åttiotalet. Det som sker nu är mest finslipning.

      Den som kan få natrium-svavel att funka i rumstemperatur kommer nog att bli ganska rik. Men jag har inte sett något som tyder på något sådant.

      Däremot så tror jag att vätehybrider är framtiden. Hanteringen av vätgas skiljer sig inte väsentligt från hanteringen av metangas som vi redan nu använder som fordonsbränsle. Tillverkningen är mest en investeringsfråga.
      Och om man löser problemen med effektiviteten och en samtidigt hög effekttäthet hos bränsleceller så kommer systemeffektiviteten inte ligga långt efter elbilens, samtidigt som man slipper ett antal av dess nackdelar.

      Bla Toyota har kommit ganska långt på området.
      Och det faktum att det nyligen har skrivits ett antal negativa artiklar i Tesla-bloggosfären tyder på att de är på rätt väg.

      Radera
  3. Mellan 1940-80 så var de globala temperaturerna hyfsat konstanta, trots massiv ökning av CO2 i ett koncentrationsintervall där stort genomslag förväntas.

    Vilka naturliga motverkande faktorer används i modellerna för att förklara temperaturutvecklingen under ovan nämnda period?

    Frågar inte åt en kompis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bland annat flera stora vulkanutbrott vill jag minnas, plus att VK2 drog upp en hel del sot i atmofsären. Men fråga en forskare istället för ett kommentarsfält.

      Radera
    2. Sedan finns stora buffringseffekter t.ex. i världshaven. När dessa är börjar bli fyllda/uppvärmda så blir det istället snabba förändringar.

      Radera
    3. Vatten har bland den högsta värmekapaciteten, och den högsta för naturligt förkommande substanser. Så dess buffrande och utjämnande egenskap är en orsak till att planeten är beboelig. 70% av ytan är vatten. Havens buffrande effekt kommer aldrig att bli utarmad. Kapaciteten är alldeles för stor. Däremot kan eftersläpningen i systemet göra att det ändå blir otrevligt varmt, om man tillför energi snabbare än som kan absorberas av havet.

      Radera
    4. Om jag minns rätt från fysiklektionerna så kan en kall vätska binda mer gas än en varm vätska. Av detta följer att först värms haven upp, SEDAN avger den CO2. Inte tvärtom som klimatalarmisterna hävdar att CO2 orsakar uppvärmningen.

      Radera
    5. Havet binder C02 och det bildas kolsyra vilket sänker PH-värdet, alltså försuras haven. Samtidigt minskar havens upptagningsförmåga då systemet mättas.

      Radera
    6. Värmt vatten släpper ifrån sig tidigare absorberat CO2, således om det blir varmare av CO2 i atmosfären så släpper havet ifrån sig ännu mer CO2 som gör det ännu varmare, etc. Men var lugn, havet är stort... och långsamt. Det handlar om hundratals eller tusentals år. Havet är en rejäl buffert som vi kan lita på.

      Radera
    7. Vad finns det egentligen för belägg för att CO2 värmer upp atmosfären??

      Radera
    8. Öh, den världsberömde forskaren Svante Arrhenius visade redan på 1800-talet hur CO2 fungerar i värmesammanhang. Sedan dess har vetenskapen tuffat vidare via otaliga experiment utan att motbevisa det han visade. Det är således inte någon som helst tveksamhet om hur CO2 påverkar klimatet. Så du får helt enkelt lita på en auktoritet i det här fallet. Lita på Svante helt enkelt.

      Radera
    9. Att det finns en buffert är bra, det ger mänskligheten tid att ställa om, inte att elda ännu mer.

      Radera
    10. Man kan läsa denna som lite motvikt till klimathysterin a`la IPCC.

      "So, different to the IPCC's interpretation the steep increase of the concentration since 1850 finds its natural explanation in the self accelerating processes on the one hand by stronger degassing of the oceans as well as a faster plant growth and decomposition, on the other hand by an increasing residence time at reduced solubility of CO2 in oceans. Toge ther this results in a dominating temperature controlled natural gain, which contributes about 85% to the 110 ppm CO2 increase over the Industrial Era, whereas the actual anthropogenic emissions of 4.3% only donate 15%. These results indicate that almost all of the observed change of CO2 during the Industrial Era followed, not from anthropogenic emission, but from changes of natural emission. The results are consistent with the observed lag of CO2 changes behind temperature changes (Humlum et al., 2013; Salby, 2013), a signature of cause and effect. Our analysis of the carbon cycle, which exclusively uses data for the CO2 concentrations and fluxes as published in AR5, shows that also acompletely different interpretation of these data is possible, this incomplete conformity with all observations and natural causalities."

      https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921818116304787

      Radera
    11. Varför hänvisar du till en totalsågad skrift:

      "
      The publication of the paper by Harde (2017) in Global and Planetary Change has concerned many researchers and experts in the field. We, the authors of this Commentary, all being members of the Editorial Board of Global and Planetary Change share these concerns and see our personal reputations and the reputation of the journal at risk. The acceptance of this paper has exposed potential weaknesses in the implementation of the peer review system, and quality control mechanisms have failed in this particular case."

      "
      After the publication of the article by H. Harde, one formal Comment was received and accepted for publication (Köhler et al., 2018). This
      Comment was sent out for review to three leading experts in the field. Following peer review, all three supported the fundamental concerns raised by Köhler et al. (2018) and pointed to further gross flaws of the article by Harde (2017). All three experts indicated that they were surprised that the paper by Harde (2017) had been accepted for publication in Global and Planetary Change."


      Skräpvetenskap således.

      Radera
    12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    13. Någon närmare presentation av dom som står bakom denna "totalsågning" och deras eventuella beroendeställning får vi naturligtvis inte.

      Radera
    14. Man borde inte behöva grotta ner sig i IPCCs rapporter för att få svar på en så trivial fråga som jag ställde. Media skriver spaltkilometer om klimat varje dag och tycks tro att mediekonsumenten är en obildad idiot och rapporteringen blir därefter.

      Tidigare har en teori om aerosoler lyfts fram som förklaring, men aerosoler var bara lokala och ej globala.

      Radera
    15. Om man orkar läsa igenom hela den här skriften får man svar på många frågor om klimatet, och inser troligen också att man inte behöver vara rädd för koldioxid:

      https://drive.google.com/file/d/1-ZxMDcU4ATwGiY_mxRrh-ZTOSTbvAcfS/view

      Radera
  4. Många tror också att smältning av isen i havet kommer att orsaka havsnivåhöjning. Det kommer om möjligt orsaka nivåsänkning, däremot inlandsisen om den smälter kommer orsaka höjningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ganska korrekt. Havsis flyter som bekant på havet och har lägre volym än vatten. Tror dock Arkimedes princip gör att effekten blir noll, inte nivåsänkning - en del av isen är som bekant ovanpå vattenytan pga arkimedes princip.

      Avsmältningen av havsis ger ingen påverkan på havsnivån. Däremot är det en intressant mätare på den stigande temperaturen i havet, som binder betydligt mer värmemängd än luft.

      Radera
    2. Avdunstning borde också öka, vilket borde orsaka mer regn. Med höjda co2 nivåer borde detta tillsammans med ev. nån extra grad göra att växtligheten ökar, se DIs artikel för nån vecka sen där man beskriver hur klotet blivit grönare. Detta i sin tur, så länge vi inte hugger ner all skog, kan på sikt binda mer co2, teoretiskt. Naturen finner alltid en utväg.

      Radera
    3. Förenklat. Växtlighet behöver näringsämne, sol, CO2 och vatten. Endera av dessa begränsar effekten av de andra. Det blir inte mer näring i våra jordmåner bara för att det blir mer CO2 och vatten.

      Radera
    4. Fast näringen kan ju vara bundet i isen som smält, avdunstat och regnar ner?

      Radera
    5. Is är vatten. I den mån det finns silt i isen, så sjunker den till botten på havet eller stannar kvar där glaciären smälte. Inte där vi har skogar, inte på kanske 1000 år iaf.

      Se tidigare foton från Grönland.

      http://cornucopia.cornubot.se/2016/08/ett-besok-till-gronlands-krympande.html

      Inte mycket som växer där glaciärerna smält.

      Radera
    6. Oavsett vad tror jag naturen finner en väg till balans igen, men vi människor kanske inte gillar det.

      Radera
    7. Ja, jorden och naturen hittar en balans givet tillräckligt med tid. Problemet är de mänskliga samhällen vi lagt rätt mycket pengar och resurser på och som behöver anpassas eller flyttas.

      Radera
    8. Is är renare än vattnet som den omges av. Polarisarna som bildas ur fruset havsvatten är således av betydligt lägre salthalt än omgivande hav.

      Den is som bildats ur nederbörd är i princip fri från näringsämnen. Det kommer ta tusentals år för växtligheten att få Grönland att grönska igen under inlandsisen när den smält bort.

      Många hävdar att ökad CO2 halt gör att det binds i växtligheten. Det stämmer inte, då hade vi inte sett en ökning redan. Mycket av utsläppen binds, men inte tillräckligt. Vatten är ibland en tillväxtbegränsande faktor, koldioxid är det nästan aldrig.

      För att binda amtosfärisk CO2 måste vi skapa enorma ytor med eneergiskog.

      Radera
    9. När havsisen smälter runt Antarktis och Grönland glider mer is från glaciärerna snabbare ut i havet så det blir en höjning av havsnivån. Samtidigt kyls givetvis havsvattnet av all is som smälter.

      Jobbat lite i växthuset och där blev det 28 grader när dörrarna i båda ändar var stängda fast de tackluckor som har automatik var öppna. Ute var det blåsigt och 8 grader så min lokala växthuseffekt var 20 grader.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Ja, Richard, hade snacket om "mer växtlighet" stämt hade inte CO2-halten i atmosfären stigit. Men nu stiger den som sagt.

      Radera
    11. Här finns för övrigt foto på försök att plantera olika träd på Grönland nära inlandsisen.

      https://cornucopia.cornubot.se/2016/08/mat-och-jordbruk-pa-gronland.html

      Inte gått något vidare, trots att det handlar om sorter som växer på t ex taigan.

      Radera
    12. "40 år gammal planterad skog utanför Kangarlussuaq. Forskare provade att plantera in nordligt växande trädslag utanför Kangarlussuaq. Flera tusen trädplantor planterades. Några hundra har överlevt, men växer extremt långsamt. Bristen på matjord och framför allt nederbörd i den arktiska öknen gör att träd som växer i Sibirien inte växer lika bra utanför Kangarlussuaq."

      Radera
    13. Fast vi rätt duktiga på att avverka gammal fin skog och istället odla annat. Om vi hade planters mer co2 bindande växtlighet, globalt, tror jag att vi hade sett effekt redan inom 50-100 år.

      Radera
    14. Man jan ju undra hur de afrikanska ländernas projekt gått, inte hört en stavelse om det sen dess: https://www.landlantbruk.se/lantbruk/tio-afrikanska-lander-satsar-stort-pa-plantering-av-skog/

      Radera
    15. De stora polarisarna speciellt i Antarktis påverkar världshaven med sin stora massa (gravitationen) så oaktat volymen på vatten vid en smältning så kommer denna förändring påverka rätt mycket.

      Radera
    16. Får bara flika in angående Grönland att förleden "grön" naturligtvis inte avser färgen eller ens anspelar på grönska. Grön betyder även "frisk, ny". Grönland betydde alltså ungefär det "nya fräscha landet" vilket är fullt logiskt.

      Radera
    17. Ang att plantera mer skog, det krävs också näring och vatten. Just näring är ett problem om man planterar i stor skala.

      Radera
    18. @sjunkbomben,
      Mykorrizza och fåglar frigör mineraler/näring ur berggrunden.
      Så det är mer en fråga hur och vad man tänkt odla.
      Annars kan man gödsla med rätt sorts stenmjöl.

      Men som sagt var, det gäller att välja växter med omsorg.
      Lupin är till exempel en bra början för att bygga upp en bra jordstruktur här i norden.

      Radera
    19. Nja Grönland, fick sitt namn just för att det var grönt på sina ställen. F ö har Nano rätt, det ar just isen utanför Arkimedes princip som höjer havsnivån

      Radera
    20. "Se tidigare foton från Grönland."

      Häri ligger problemet. De som gapar mest om klimathotet är just de som producerar mest koldioxid. För det är väl inte så att du tog Teslan till Grönland?

      Radera
    21. Som du ser i bildtexten under Kilimanjarofotot ovan har jag bara i år investerat i CO2-reduceringar på 373 ton, eller 37 års utsläpp för medelsvensson. Läser du inte eller projicerar du?

      Radera
    22. Niklas, se mitt svar ovan! Det är enligt min uppfattning osannolikt att Grönland namngavs efter grönska. Grön har flera betydelser. Man pratade på den tiden också om grönt kött till exempel. Det vill säga färskt kött. Finns också belägg för uttryck som grönt trä - färskt otorkat virke.

      Helt säkra lär vi aldrig bli, men jag tror detta är den rimligaste förklaringen!

      Radera
    23. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    24. "Som du ser i bildtexten under Kilimanjarofotot ovan har jag bara i år investerat i CO2-reduceringar på 373 ton, eller 37 års utsläpp för medelsvensson. Läser du inte eller projicerar du?"

      Jag är inte intresserad utav hur mycket du har investerat i vad eller hur många mil du åkt tesla. Jag är intresserad utav hur mycket koldioxid du släppt ut genom att flyga. För det är så, alla ni klimathjältar står över alla andra och berörs inte alls av de klimatutsläpp de gör. Därför kan Al Gore flyga världen runt, MP kärringen flyga ner till Afrika och kämpa emot den globala uppvärmningen och så vidare.
      '
      Vill du ha min respekt(vilket du säker inte vill) så sluta flyg. Klarar jag av att inte flyga som är en idiot skall väl du klara det?

      Radera
    25. Fast jag argumenterar för flyg, inte mot flyg. Flyg är helt enkelt modernare och bättre.

      https://cornucopia.cornubot.se/2019/03/taget-kan-aldrig-mer-konkurrera-med-det.html

      Och din respekt har jag aldrig bett om.

      Läs på om halmgubbar.

      Radera
    26. Flyg är den onödigaste klimatpåverkan jag kan hitta. Att du försvarar flyg samtidigt som du påtalar klimathotet är bara ett uttryck för ditt hyckleri. Som att bosätta sig i de mest vita, SD tätaste områdena i Sverige och sedan gapa rasister åt folk på din blogg.

      På tal om halmgubbar med. I din tankevärld så står det mellan tåg och flyg. Inte avhållsamhet och lyxkonsumtion. Världen blir inte bättre för att familjen Andersson flyger till Thailand. Eller om MP politikern flyger ner till Afrika för att skåda på det globala klimathotet. Eller att herr Vilderäng måste visa sig på styva linan och klättra i bergen. Världen blir dock bättre om MP kärringen, familjen Andersson och herr Vilderäng uppvisar avhållsamhet. I alla fall om man tror på det globala klimathotet.

      Radera
  5. Meen, måste gå längre bak än 200år
    https://d33wjekvz3zs1a.cloudfront.net/wp-content/uploads/2018/11/Global-Temperature-2500BC-2015.jpg

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Källa: https://youtu.be/yegKl2nKBQI?t=32

    SvaraRadera
  8. Jag har hittat detta arbete, som redovisar satellitmätningar mellan 1978 och 2018.
    Det visar på, dels lokala variationer, men främst på skillnader i de olika luftlager.
    Mycket beräkningar och matte, men det mesta redovisas även i tabeller och grafer, för oss vanligt dödliga.
    En sak som slår mig, är att temperaturen i stratosfären har sjunkit under hela mätperioden. Nåja, ni får läsa själva.
    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682618305030?via%3Dihub

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Based on these results and bearing in mind that the climate system is complicated and complex with the existing uncertainties in the climate predictions, it is not possible to reliably support the view of the presence of global warming in the sense of an enhanced greenhouse effect due to human activities."

      Hoppsan! De forskarna lär nog få se sig om efter fortsatta anslag :)

      Radera
    2. Är artikeln antagen och genomgått en peerreview?

      Radera
    3. Jag skulle rekommendera att läsa eller skumma följande tweets, som går åt den där artikeln.
      https://twitter.com/AtomsksSanakan/status/1058749773971447808

      Speciellt kan följande tweet lyftas ut som pekar på att hela deras grundpåstående, att modellerna inte förutsäger en nedkylning, är fel. Se https://twitter.com/AtomsksSanakan/status/1058759847091552256

      Sen är denna rekommenderad visning för rent tänk kring klimatmodeller. https://www.youtube.com/watch?v=JrJJxn-gCdo

      Radera
    4. Huruvida den är granskad eller inte, har jag ingen aning om. Jag är inte heller rätt man, att granska beräkningarna. Men jag noterar, att redovisade mätningar, är de som NOAA har redovisat. När det gäller twittraren, vars tweet jag bara hastigast ögnade igenom, blir jag konfunderar andra forskare med epitetet, inkompetenta. Antingen tyder det på, att han är en genuint ohövlig typ, eller lider av en grandios självbild. Jag skall titta igenom hans tweet mer noga, samtidigt som jag skall kolla igenom lite av den långa referenslistan som finns i arbetet.

      Radera
    5. Men du hänvisar just till denna och inte antagna artiklar.

      Radera
    6. Ja, jag länkade till den, för att jag tycker att den var intressant. För de facto, refererar den till faktiska mätningar. Och även om jag inte orkar följa med i deras uträkningar av värmeöverföring, mellan olika luftlager, klarar jag av att läsa grafer och tabeller.

      Radera
  9. Fast ingen säger att det är Global uppvärmning längre, utan det nya är Klimatändring. Så de kan bara ha fel om klimatet inte ändras.

    SvaraRadera
  10. För övrigt har väl klimatet alltid ändrats, med och utan människor, med och utan kolkraftverk och fossilbränsledrivna bilar. Och vad säger ni om att halten CO2 de facto varit mycket mycket högre, om vi går tillbaka till tidigare tidsåldrar? Utan höga CO2-halter, fem gånger högre än idag enligt uppgifter jag sett, pga kraftiga och långvariga vulkanutbrott, hade inte den fantastiska och frodiga faunan och floran under dinosauriernas epok existerat Inte heller hade världens lager av gas, kol och olja blivit till med dagens fattiga CO2-nivåer.
    Låt oss försöka påverka de miljöproblem som vi har en chans att påverka såsom förgiftningen av våra vattendrag och jordar och kroppar, och den troligtvis katastrofala minskningen av insekter, inkl de pollinerande insekterna.

    SvaraRadera
  11. Klimat Grönland mellan 500 och 1990 : https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Greenland

    SvaraRadera
  12. Ett stort problem är att de flesta människor inte inser magnituden på problemet. Om man räknar lite på det ser man att människan VARJE DAG eldar upp en kub olja motsvarande 140 meter sida, och en kub kol motsvarande 280 meter sida. Om man tror att detta inte får några negativa konsekvenser är man rejält naiv. Å andra sidan har människan just nu inget val. Försök att föreställ er dessa kuber och jämför med exempelvis kaknästornet eller eiffeltornet hur höga de är, varje dag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknade lite fel. Det skall vara 250 meter sida på oljekuben.

      Radera
    2. I vilket fall visar det på en enskild människa sällan förstår magnituden av sina handlingar i ett större perspektiv.

      Radera
    3. Situationen är väl sådan, att det inte finns några som helst vettiga alternativ till att bränna fossila ämnen. Den globala tillförseln av energi, är ju till 88% fossil. Inte ens kärnkraften kommer kunna fylla det hålet, som i nuläget svarar för 4% av den globala energitillförseln. Det enda alternativet, om vi skall sluta med fossilt, är att låta 3/4 av befolkningen dö ut.

      Radera
    4. Varför skulle någon dö för att man minskar användandet av fossila bränslen?

      Radera
    5. Det finns flera skäl till att ställa om. Om man tvekar om klimatpåverkan kan man alltid fundera över när det tar slut. Land efter land når peak oil/gas. Marknaden kanske löser många problem, men är likaså affekterad av gruppsykologiska förnimmelser.

      Vår civilisation bygger på billig energi. Kan den inte levereras pajar hela skiten, så enkelt är det.

      Radera
    6. Marknaden vaknar allt mer och intresset för alternativen till fossilt ökar. Marknaden är inte en enda "organism" och visserligen är det fossila betydligt större men alternativen växer snabbare. Kostnaden för många alternativ har också fallit kraftigt de senaste åren. Utbyggnaden av vindkraft är lönsamt i Sverige även utan subventioner. Beslutade projekt fram till 2022 ger därmed dubbelt så mycket kWh som de två reaktorer i Ringhals som ägarna beslutat stänga. Sverige exporterar sedan ett antal år mycket el och detta kommer att öka de närmaste åren.

      Klimatnyttan 2018.
      Elexportens 17,2 TWh under 2018 ersatte kol- och gaskraft som är betydande i de flesta importländerna. Utsläppen i våra grannländer minskade med omkring 10 miljoner ton. Det är en femtedel av Sveriges egna utsläpp.

      Frågan är hur snabbt ny energi byggs ut i världen framåt. Själv satsar jag mest investeringar i mer omogna energikällor och effektivare användning än just vindkraft.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. I verkligheten kommer naturligtvis fossilt att fortsätta dominera minst 50 år till.

      Radera
    8. @sjunkbomb Vi kan ju börja med en global försöksperiod med fossilfritt, under en odlingssäsong i jordbruket. Jag hoppas du har långtidspreppat, innan vi påbörjar försöksperioden.

      Radera
  13. En tråkig konsekvens av klimathysterin är att man har tappat fokus på det som verkligen skadar, dvs utsläpp som ger cancer, hjärtkärlsjukdomar mm.

    Förbränning av biobränslen är inget vi ska hålla på med. Det är nästan lika farligt som kol. Vedeldning ska inte ses som ett alternativ pga höga skatter på vatten- och kärnkraft. Utsläpp från flyg är inget vi ska koncentrera åtgärder emot då de flyger på hög höjd där det inte finns några människor. Utsläpp däremot från fossildrivna bilar i storstäder ska vi försöka minska.

    SvaraRadera
  14. Klimatpolitiken bör debatteras. Dvs givet klimatförändringar, vad ska man göra och inte göra. Historiskt är demokrati och marknadsekonomi det system som klarat av att lösa problem och skapa välstånd. Det är därför rimligt att anta att det gäller för klimatpolitiken. Då bör politikerna ae till att avreglera klimatpolitiken och låta marknaden, dvs konsumenternas val, sköta jobbet. Börja med att ta bort straffskatt på kärnkraft samt subventionerna på vindkraft mm och låt elkonsumenterna välja produktionsform på en öppen marknad. Ta bort alla skatter på bensin, diesel och el och inför en kilometerskatt på bilar som baseras på tyngd (som korrelerar med vägslitage), och låt bilköparna välja mellan de olika alternativen. På så sätt får vi en demokratisk lösning på problemet där alla enskilt kan välja hur de ska hantera klimatfrågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marknaden har dock visat sig extremt inkapabel till att hantera varor med externa effekter såsom viss typ av resurshantering som exempelvis fiskbestånd eller markanvändning samt produktion och konsumtion av varor som har negativa effekter på miljön. Så, nej. Marknaden kan inte lösa detta.

      Radera
    2. Fast i dagsläget vill politikerna tex lägga ner kärnkraften som inte släpper ut någon koldioxid. Så politiker kan uppenbart inte lösa något, men konsumenter i en marknadsekonomi kan välja tex kärnkraftel och därmed öka efterfrågan på dito och då styra över ekonomiska resurser för att bygga nya kärnkraftverk. Som ett exempel på hur marknadsekonomi fungerar.

      Radera
    3. Unknown:kärnkraften släpper ut massor med co2. Uranbrytning är väldigt smutsig, kräver mycket arbete med fossilbränslen. Lägg därtill den enorma lokala miljöförstörelsen.

      Att utsläppen i själva kraftverken är noll, är förvisso sant, men samma sak kan jag ju säga om min bil, om jag stänger av motorn och låter den rulla nerför en backe. Man måste se hela processen.

      https://www.greenpeace.org/archive-sweden/se/Karnkraft/Uranbrytning/

      Radera
    4. Är brytningen av uran mer eller mindre smutsig än brytningen av Co, Li, REE och övriga metaller som behövs i batterier och för vår moderna livsstil? Kobolt bryts väl ofta under vidriga förhållanden. Sedan krävs det enorma mängder Cu för att elektrifiera samhällen.

      Radera
    5. Det har jag svårt att svara på. Jag vet att uran ibland sambryts med andra metaller som guld och koppar. Mycket smutsiga verksamheter. Men eftersom vi inte ser det, finns det inte och vi kan glatt köpa vårt "rena" uran...

      Radera
    6. Martin: men om man punktbeskattar i nivå med förväntade externa kostnader så bör ju marknaden faktiskt hantera konsekvenserna på ett effektivt sätt. Det är i så fall politikens fel ifall skatteintäkterna inte kanaliseras för att hantera externa kostnaderna.

      Det är här jag tycker att politiken är fullkommligt snett. Marknaden har visat att vägen fram är inte att försöka hindra klimatförändringarna utan att vägen fram är att bita i det sura äpplet och hantera klimatförändringarna. Likväl envisas politikerna med att dutta med bidrag till elcyklar och annan symbolpolitik som varken påverkar klimatet eller hanterar effekterna av klimatförändringar.

      Notera att konsekvensen av detta också är att det är tämligen ovidkommande ifall människan orsakat klimatförändringarna eller inte. Så mycket talar ju för att vi får klimatförändringarna ändå.

      Radera
    7. Om kärnkraften släpper ut massor med CO2, och du med massor menar något som är i närheten av fossilkraftens utsläpp finns det bara en förklaring till att kärnkraft är så billig, i lönndom skänker fossilindustrin massiva mängder olja till kärnkraften...

      Radera
  15. Sommaren kom av sig lite kan man säga. Jag skickade en bild till Lars, tror jag, gränssnittet på Google drives webversion är skakigt (at best)|||

    Försökte köpa en t-tröja häromdagen och människan i kassan bara stirrade på mig. T-tröja, T-tröja sa jag och hon förstod ingenting. Det var en svensk tjej, så det är inget invandrarrelaterat, men man måste säga shirt så kiddsen förstår.

    När jag förstod att hon börjat prata Svenska så sa jag T-shirt och så blev det spring i fötterna direkt.

    Själv köper jag alla kläder på Jula. BLWR står på allt jag har på mig just nu minus strumporna som är av ett bättre märke. Normalt sätt är det BLWR 100%. Byxor, skor, strumpor, t-shirts, kalsonger. Däremot är Julas T-shits skit; tål inte ens en tvätt, stygnen sitter med 1 cm mellanrum och hela upplevelsen känns som skit.

    SvaraRadera
  16. Ett varmare klimat bör medföra exempelvis högre uppmätt medeltemperatur, ökad frekvens av uppmätta värmerekord och minskad frekvens av uppmätta köldrekord. Om flerhundaåriga värmerekord slås relativt ofta samtidigt som motsvarande inte sker med köldrekord bör detta - liksom högre uppmätt medeltemperatur under given tidsperiod - kunna ses som indikation på varmare klimat. Snöfall i början av maj är så vitt jag vet inte något unikt i hundraårsperspektivet historiskt sett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I teorin riktigt, men lite försiktig måste man vara eftersom urbaniseringen värmer upp mätpunkter i och runt städer. En termometer i centrala Stockholm SKA slå fler värmerekord och färre köldrekord med tiden eftersom staden växer och värmer. Mätpunkter i obygden är opåverkade av detta.

      Radera
    2. Motsvarande gäller även vid analys av medelvärdesbildning av temperaturmätningar.

      Radera
    3. Rent krasst måste väl inte ökad medeltemperatur leda till fler temperaturtoppar eller färre temperaturbottnar? Temperaturen skulle ju kunna jämna ut sig, ELLER få fler och djupare dalar, även fast medelvärdet höjs.

      Radera
    4. Ok. Jag har dock uppfattat det som att klimatmodellerna förutspår både stigande medeltemperatur och ökad frekvens av värmerekord. Om mätdata matchar båda dessa förutsägelser så bör det indikera god kvalitet hos modellerna.

      Radera
  17. Det är nog för flyget har stått stilla en vecka det har blivit kallare ;-)

    SvaraRadera
  18. Aftonblodet:
    Flis från Amazonas värmer upp bostäder i Stockholm:
    Här lastar det enorma bulkfartyget av tonvis med träflis från Amazonas för att värma upp stockholmarnas lägenheter.

    Det brasilianska företaget som tillverkar och säljer flisen är miljöcertifierat – men anklagas samtidigt för markstölder och illegal avverkning.

    SvaraRadera
  19. Jens G skriver: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10156437447953251&id=644748250

    SvaraRadera
  20. Spontan tanke. Hur mycket mer koldioxidutsläpp innebär skogsbränder som konsekvens av att Sverige är oförmögna att anskaffa den utrustning som krävs för att bekämpa skogsbränder enligt MSB? Sålänge som vi fortfarande bränner fossilt är ju co2=co2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skogen är ju inte fossil så skogsbränder kan mycket väl bara vara en del av ett kretslopp, så sett.

      Radera
    2. Men det tar ungefär 50 år innan den nya skogen har återtagit kolet från atmosfären.

      Radera
    3. Jo men sålänge som vi förbrukar fossilt bränsle så ser inte atmosfören skillnad på co2 och co2.

      Radera
  21. Brasilianskt värmeflis till stockholmarna. Bra med nyspridning av insekter som ersätter de som försvunnit

    SvaraRadera
  22. Angående koppling väder och klimat(förändring) så vill jag börja med att skriva att jag faktiskt kan ganska lite om detta. Modeller av hur väder är kopplat med variabler som medeltemperatur verkar vara rätt komplexa. Men. Jag tänker mig att anledningen till att medeltemperaturen anses vara en relevant metric är väl att den är en viktig variabel i normalfördelningen av temperaturer som tillåts vid varje medel. Nu vet vi ju att andra variabler som standardavvikelsen påverkar hur flack denna fördelning kommer vara vid ett givet väntvärde. Ifall klimatförändringen påverkar dessa variabler (och troligtvis andra) så har ju en klimatförändring i alla fall i teorin en potential att skapa mer extremt väder (både kallare och varmare). Vilket för mig faktiskt skapar en länk mellan klimatförändring och väder. Här utgår jag från grundantagandet att temperaturer är normalfördelade runt medelvärdet, vilket såklart inte behöver vara sant. Jag lär mig gärna mer, så peka gärna ut felen i resonemanget.

    SvaraRadera
  23. Tillägg: Även om klimatförändringen ofta uppskattas med hjälp av ett glopalt medelvärde så borde detta även vara relaterat till förändringar i lokala medelvärden. Såg att den tanken inte framgick i tidigare resonemang.

    SvaraRadera
  24. Jag undrar flygets utsläpp av vattenånga tas med som en faktor i IPC:s klimstberäkningar och prognoser, alltså de contrails som flygen lämnar efter sig. Som ni kommer ihåg stod ju allt civilt flyg i USA på marken i 3 dagar i samband med 9/11, och därför har det kallats ett gigantiskt klimatexperiment.

    Ett citat från Globalnews med rubriken
    "Empty skies after 9/11 set the stage for an unlikely climate change experiment":

    In 2004, NASA scientist Patrick Minnis wrote that “increased cirrus coverage, attributable to air traffic, could account for nearly all of the warming observed over the United States for nearly 20 years starting in 1975.”

    Minnis also argued that a steady increase in cloud cover over the United States, about one per cent a decade, was due to increasing air travel. He also found that increases in cloud cover were more pronounced in populated areas, and stronger in winter, when contrails are bigger.

    The warming effect happened because the high-altitude clouds that contrails created tended to trap warm air, Minnis wrote. On balance, though contrails can both warm and cool, there is more of a warming effect."

    SvaraRadera
  25. Svar
    1. Inlägget alltså. Kommentarerna har jag inte läst alla.

      Radera
  26. Om ändå Urban Persson kunde kommentera igen...
    Saknaden är stor!

    SvaraRadera
  27. Det som oroar mig är det som vi inte vet, t.ex.: Hur luftströmmarna på hög höjd utvecklas? Hur varmare hav ger mer energi till t.ex. orkaner. Hur snabbt golfströmmen förändras? Om golfströmmen försvinner från USA:s östkust så höjs havet med en meter utanför New York, pga att golfströmmen trycker ned havet. Hur snabbt isarna smälter (då menar jag underifrån via haven)? Det finns mycket mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju en ständig fråga, jag förstår inte ens tanken att jorden skulle sluta bubbla och flytta runt på väder, kontinenter, land som höjer sig och sjunker, så gör ock hav.

      Radera
    2. Det som skrämmer mig mest är att vi människor inte verkar förstå hur oerhört lite vi förstår. Väder är komplext och hur komplext är då klimat?

      Radera
  28. Tack för att ni bemöter en massa inlägg. Har en fråga till er här som är insatta, då jag själv verkligen inte är det. "Klimatskeptiker" eller vf man ska kalla dom för har ju ofta hänvisat till "den ryska" klimatuppvärmingsprognosen, då dom påstår att det är den enda som någonsin fungerat, och att av någon anledning så visar i princip alla andra länders prognoser fel, årtionde efter årtionde (lite likt riksbankens ränteprognoser). Stämmer detta? Eller är det skitsnack?

    SvaraRadera
  29. Väder är fortfarande inte klimatförändringar men vi kan se att både klimatalarmister och klimathots förnekare använda väder som bevis för sina tester. Det gäller bara att hitta rätt väder.

    Den stora skillnaden är att klimatalarmisterna jämfört med andra har massmedias öra inklusive public service där man får framföra sitt budskap utan att riskera få besvärliga frågor eller möta motdebattörer som kan nyansera budskapet.

    SvaraRadera
  30. Dom flesta människor (som jag kollat med) är dåligt eller mycket dåligt uppdaterade om atmosfärens sammansättning, i detta forum är det säkerligen bra men, atmosfären består av ca 78,5% Kväve och 20,5% Syre, den sista procenten består av andra gaser och då till största del av Argon 9/10, en liten del av den sista 1000-delen av atmosfären är ”klimatgaser” där Vattenånga står för ca 65% och CO2 ca 18% sen är det lite metan och annat. CO2 del utryckt i PPM av atmosfären (parts per million) är ca 400, dvs 400 miljondelar av atmosfären är CO2 som historiskt (många miljoner år) sett är en väldigt låg andel, halterna har legat på 7000-8000 PPM.
    Faktum är att vi under de senaste 400.000 åren i princip ständigt haft istid så en liten ökning av CO2- halten har säkert varit bra för oss så vi kunnat bosätta oss så här långt norrut.
    Människan är ju som bekant en stor koldioxidpåverkande inslag av Jordens fauna, förutom allt vi skitar ner och förstör så andas vi ju också, inandningsluften innehåller som förklarat ovan 400 PPM alltså 0,000004% CO2 och utandningsluften 4% CO2 alltså en ökning med 1.000.000 ggr, det är därför bra om man ”pratar” med blommorna så man förser dom med deras ”mat”, CO2.
    Lite tankar och perspektiv på tillvaron:
    Att förklara temperaturökningen på Jorden med CO2-utsläpp är ju att göra det väldigt enkelt för sig:
    Solen förser jorden med en energimängd/dygn som motsvarar all energi vi förbrukar (i dagsläget) under 7000 år (vissa hävdar 5000, men det kan kvitta, mycket är det) om Solen som är en ”vätebomb” och som ständigt förändrar aktiviteten ökar med 1% skulle vi få extra energi till jorden motsvarande 70 års mänskligt förbrukning/dag, kan kanske påverka jordens temperatur, solen har haft hög aktivitet som nu avtar, (vet ej procenttalet så 1% var bara ett exempel).
    Jorden inre aktivitet med flytande magma som i bla Yellowstones Nationalpark kommer närmare ytan, påverkar det något? Jordens inre aktivitet med vulkanutbrott har ju haft en enorm påverkan på klimatet, historiskt, och var en förutsättning för livet.
    Jorden befolkning ökar ju också ganska kraftigt med ca 80 milj människor om året (ett helt Tyskland), alla dom vill ju också få tillgång till energi = ännu mer nedsmutsning. Dom flesta av Jordens befolkning får också hela tiden en högre levnadsstandard = ännu mer nedsmutsning.
    Om man ställer ut en massa solpaneler och solceller på jordytan vad händer med energin/värmen som man samlar upp, lagrar och inte återreflekteras ut i rymden?. Nu är det ju fortafarande så lite men det byggs på.
    Om man vill minska köttproduktionen då kossor, grisar och får mm ”fiser” och spär på utsläppen av metangaser, borde man då inte förbjuda husdjur också, måste ju vara en ganska stor miljöbov då det också ska produceras mat till dom och husdjur har man ju oftast bara av egoistiska skäl.
    Jag är också helt övertygad att någon reglering av fossildrivna fordon är helt onödigt då drift på el är självklart då verkningsgraden är så otroligt mycket bättre, Elon Musk såg detta fönster långt innan man bla på Tyska marknaden började införa förbud mot fossildrivna fordon något som ändo kommer att försvinna ganska snart av effektivitetsskäl.
    Jag får sälla mig till Cornu’s slogan ”Evig tillväxt i en ändlig Värld”, och ständigt mera människor som ständigt ska höja sin levnadsstandard, kommer det att funka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog inte så många som känner till att den värmande effekten från CO2 avtar logaritmiskt, dvs att gå från 280 till 420 ppm ger en större effekt än att gå från 420 till 560 ppm. Den stora stötestenen har alltid varit klimatkänsligheten och hur återkopplingar påverkar den.

      Radera
    2. Utan att ha någon aning egentligen vilka beräkningar som ligger bakom, låter det där som ett tankefel. CO2 har ju ingen "värmande" effekt, utan en isolerande effekt. Dvs, värmen strålar ut långsammare i rymden ju högre CO2 som finns i atmosfären. Har beräkningen som ledde fram till den logaritmiska kurvan verkligen gjorts med hänsyn till att värmen strålar ut i vakum (alltså rymden), eller testade man i ett labb där man undersökte avsvalningen när värmen strålade ut i jordens atmosfär?

      Radera
  31. Alla här som tror att antalet djur påverkar klimatet negativt bör se vad naturen historiskt vill om den får arbeta ostört.
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Megafauna

    Tyvärr har de så kallade klimatalarmisterna förstört hela disskutionen om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser och orsaker.
    Personligen har jag sedan några år tillbaks likställt klimatalarmisterna med den embarmligt infantila gapvänstern.

    SvaraRadera
  32. Din graf är fel. Y-axeln måste vara bruten för den börjar inte på noll.

    SvaraRadera
  33. som en anekdot så tänker jag på när jag senast kom hem från Bangalore i Indien till fenomenet ”Earth Hour”. Grannarna släckte ner en timma och kände sig miljömedvetna. En fin känsla...

    Med perspektivet nyss hemkommen från smogen, föroreningarna och det ständigt växande Indien, så blev det lite väl patetiskt tyvärr.

    Jag vet inte vad folk tar in, men inte hjälper det att vi åker lådcykel, släcker lampan, höjer flygskatt eller klimatkompenserar i Sverige. Många miljarder människor i hundratals länder fortsätter sina liv som vanligt helt utan våra bryderier.

    Även om det är bra att göra rätt i det lilla så tar det upp det mesta av engagemanget hos svenskar och dess politiker. Det har dock i realiteten i princip ingen påverkan alls på klimatsituationen så länge, Indien, Kina, Brasilien, Indonesien, Pakistan osv. ångar på som vanligt.

    Såg förresten i en artikel där forskare nämnde att om 20-30 år så bekymrar vi oss inte mer om klimatet. Då är det globala pandemier istället pga antibiotikaimmuna bakterier. Klimatförändringarna har dock inte försvunnit, de kommer bara i skymundan för pandemifrågan.

    Trevlig söndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Då är det globala pandemier istället pga antibiotikaimmuna bakterier."

      Ser det som osannolikt, även om jag sett att Centerpartiet redan börjat hetsa om detta. Antar att när alla kör CO2-skrämsel så måste man hitta något eget för att få röster.

      Biotekniken avancerar snabbt nu när det har blivit en informationsteknologi. För några år sedan hittade man Teixobactin[1] i jord där det varit svårt att leta tidigare. Genom DNA-teknik så kan man plocka ut det som dödar bakterierna och föra över så det så det kan användas även inom människor.

      Här är en artikel på ämnet:

      https://owlcation.com/stem/Bacteria-in-Soil-A-Source-of-New-Antibiotics-and-Medicines

      [1] https://en.wikipedia.org/wiki/Teixobactin

      Radera
    2. Det är ju lovande att hitta nya lösningar, men så länge det är ett teoretiskt lösningsuppslag i detta läget och inte ännu konkretiserad/levererad lösning så är vi där vi är ännu.

      I Israel forskar man kring ett universiellt vaccin mot cancer, det är ju också toppen men vi har att avvakta leverans.

      Vad jag egentligen syftar på är att vi hela tiden behöver ett upplevt stort problem att fokusera på. Vi kan inte påverka situationen egentligen så vi släcker lampan i en timma och att det har en engelskspråkig titel gör det ännu bättre.

      Grannarna som släckte lampan en timma åkte förresten glatt med flyg på semester långt bort några dagar senare, men det är ju en heeeelt annan fråga.

      Radera
  34. Vetenskapens värld imorgon handlar om elflyg.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  35. Naturligtvis pågår det klimatförändringar. Inte heller konstigt om jorden blir varmare. Vi befinner oss i en historisk kall period. Vi får gå tillbaka minst 250 miljoner år tillbaka för att hitta en lika kall period. Däremellan har jordens medeltemperatur legat minst 10 grader över dagens. Var det för att armfotingarna inte cyklade el-cykel eller inte gick på klimatångestkurser som gjorde att medeltemperaturen återgick till det normala under Perm? Varför redovisar man bara grader med jordens medeltemperatur från 1880 och framåt? Det motsvarar 0,00000003 % av jordens historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att det vore rimligt att jämföra långa perspektiv i den mån det är möjligt.

      Människan har i alla tider i alla kulturer sett sig som att leva i eller relativt nära den yttersta av tidsåldrar på randen till oförutsägbara förändringar.

      För 50-35 år sedan beskrevs post-nukleära skräckscenarion, att ödestimman var nära, först av atombomber sedan av civil kärnkraft. +

      Fler länder/diktaturer har idag kärnvapen, ryssarna har nukleär förstaslagsdoktrin, invaderar grannländer men domedagsscenariona uteblir. Kärnkraften är numera en klimaträddare inte en världsödeläggare.

      Radera
    2. Framförallt visar det att människan inte har möjlighet att klara några "2-graders" mål osv. Varför skulle jordens medeltemperatur efter 4,5 miljarder helt plötsligt stabiliseras på 12 grader? Jordens medeltemperatur rår vi inte över. Den kommer öka oavsett vad vi vill eller ej, så småningom. Det finns de som förutspår en ny istid först. Kommer alarmisterna förespråka att vi ska agera för att öka växthusgaserna för att motverka det? Det Vi bör fokusera våra åtgärder på miljöproblemen i första hand; utsläpp, nedskräpning, övergödning, utfiskning osv. I den mån vi bör minska utsläppen så bör man ju fokusera på ämnen som ger påverkan på människa och miljö, cancerogena ämnen, tungmetaller osv.

      Radera