Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-05-21 11:43

Stockholms stad i skuldfest - vill höja skuldtaket

Stockholms stad befinner sig i en skuldfest. Kommunen uppges av SvD vara nära att slå i sitt skuldtak på 60 GSEK och vill nu höja det till 75 GSEK, samt sälja av fastigheter. Detta trots att vi haft högkonjunktur och bostadsfest, där kommunen kunnat dryga ut kassan genom att sälja mark och byggrätter till bostadsexploatering.
Kommunal skuldfest pågår.
Det är alltså inte bara stockholmarna som skuldsätter sig, utan det pågår också en skuldfest hos Stockholms kommun. Trots att det varit högkonjunktur har man ökat skulden från 23 GSEK till 54 GSEK på fyra år och behöver höja skuldtaket från 60 GSEK till 75 GSEK.

Risken finns att huvudstadskommunens skuld skenar vidare till över 100 GSEK en bit in på nästa decdennium. Sittande styre skyller förstås ifrån sig, och menar att det är de tidigare sossarnas fel. Men i att ta över makten i en kommun eller för delen riket innebär att man tar ansvar för kommunen eller riket som det är och skyller inte ifrån sig.

Nu försöker man ta ansvar, men tydligen räcker inte det utan skulderna ska öka ytterligare, trots att man avser sälja fastigheter och införa någon form av kostnadskontroll.

Så mycket för landets ekonomiska motor. Inte ens under högkonjunktur har Stockholms kommun klarat av ekonomin, och skulderna förväntas fortsätta stiga. Med en pysande bostadsbubbla blir det intressant att se vad som händer med flödet av pengar från markförsäljningar till exploatering av bostäder, samt stämpelavgifter på villorna i villaförorterna inom kommunen.

Finansborgarrådet skyller på investeringsbehovet, dvs utbyggnaden av samhällsservicen som krävs när en stad växer. Tydligen är det inte så lönsamt med stigande befolkning ens i högavlönade Stockholm, där den som ska köpa en nybyggd bostad måste ha ordentliga inkomster. Varför ökar annars skulderna, om stigande befolkning är en bra affär?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

43 kommentarer:

  1. Tja, med bostadspriser i nivå med Manhattan skall väl även Stockholm kunna visa sig som en världsmakt och skuldsätta sig i amerikansk klass? Tyvärr saknar Stockholms Stad egna hangarfartyg så att förhandla om lånen kan bli jobbigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! För att kunna ha enorma skulder måste man först skaffa en enorm militär styrka.

      Radera
    2. Tja. Å andra sidan så är även staden New York nära bankrutt. Troligtvis mycket närmare så än Stockholm. Så även bostadspriser i nivå med Manhattan hjälper inte.

      Radera
  2. Klart skulderna ökar, dels är det alla som flyttat in, dels är det ett väldigt gammalt nät.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gammalt nät? VA-nätet då? För elnätet är Ellevios efter att man sålde Birka.

      Radera
    2. ... sålde Birka till Fortum, som sålde till Ellevio då alltså.

      Radera
    3. Ja, VA och vägar är ju uppenbart dåliga numer, vidare tycker jag det ständigt står om nya skolor, idrotten behöver förstärkning, inte eliten främst då men ska vi ha möjlighet till sport och faktiskt motion i Stockholm så behöver fler anläggningar byggas och gamla rätt snabbt bytas ut.

      Radera
    4. VA ägs av Stockholm Vatten och Avfall och finansieras rakt av med VA-avgiften.

      Elen ägs av Ellevio.

      Fibern ägs av Stokab/skanova.

      Gasen ägs av Stockholm gas.

      Fjärrvärme ägs av exergi.

      Inga av deras förehavanden påverkar stadens budget. Avseende kvaliteten på VA nätet i staden är det en av de yngre i landet. Se svenskt vattens rapporter om det hela.

      Radera
    5. " idrotten behöver förstärkning, inte eliten främst då men ska vi ha möjlighet till sport och faktiskt motion i Stockholm så behöver fler anläggningar byggas och gamla rätt snabbt bytas ut."

      Just sådana här föreställningar att man kan få för att man "behöver" som försatt dem i denna skuldfälla. Glöm att det kommer finnas offentliga pengar till idrottsanläggningar framöver. Antingen fokuserar man på det väsentliga eller så fallerar allt.

      Radera
    6. Carmania, nu talar vi inte om en fattig by som vill ha en elithockeyrink.
      Visst man kan ju säga till de relativt fattiga att nu är idrottstiden slut för era sabla ungar. Blir nog bra.

      Vad är det väsentliga och varför är just det väsentligt? Jag ser råvarukoloni Svecia framför mig, vem bryr sig om att bygga ett fint hus i gruvan? Om naturen kan leva? Om det finns en halvtaskig skola och de gamla får lite mat och en säng plus billigare löständer?

      Radera
    7. Tim: Stokab, Stockholm vatten och avfall är helägda dotterbolag och ingår därför i kommunkoncernens balansräkning tillsammans med ett flertal andra bolag så som Stockholms hamnar, allmännyttiga bostadsbolag mf. Bolagen ingår inte i kommunens driftbudget men deras belåning, och tillgångar förstås, ingår i Kommunkoncernens investeringsbudget och balansräkning.

      Radera
  3. Som alltid när sossarna varit framme och lajvat "allt åt alla" - det kostar och någon (dvs medborgarna) måste slutligen betala för kalaset...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle nog välj att korrigera dig till "Som alltid när politikerna varit framme och lajvat "allt åt alla" - det kostar och någon (dvs medborgarna) måste slutligen betala för kalaset..."

      Det kommer aldrig ta slut, politikerna är den nya adeln som livnär sig på befolkningen och fattar beslut endast för att gynna sig själva om än inte tillräckligt provocerande beslut för att de ska dingla i galgen. Ungefär så.

      Radera
  4. Så blir det ofånkommligen i ett pyramidspel när allt större andel av nya krediter går åt att betala ränta på gamla krediter.

    SvaraRadera
  5. 33 GSEK är upplånad i euro och 361 miljoner i USD, finfin valutaeffekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, då är ser inte prognosen god ut. Vad/vem har ens gett dem rätt att spekulera i valutor?

      Radera
    2. Alla lån i annan valuta an sek är enligt årsredovisningen valutasäkrade. Så någon valutarisk finns inte.

      Radera
  6. Det är en direkt konsekvens av de många pågående stora infrastrukturinvesteringarna där klkylen var delvis baserad på fortsatt markförsäljning.

    Inget uppseendeväcknde egentligen. Få organisationer cashar så stora investeringar.

    SvaraRadera
  7. Vem ska då finansiera Malmös framtidsprojekt.
    Eller är det kanske nu avkastningen på investeringen kickar igång och Malmö blir netto bidragsgivare. Kommer ju lägligt i så fall.

    SvaraRadera
  8. Dags att skära i utgifterna.

    Finns hur mycket som helst man kan skära ner på. Ta biblioteken t.ex. En kvarleva från 1800-talet då folk inte hade råd med böcker och information inte fanns tillgångligt gratis online. Samma sak med museum.

    Varför ska kommunen betala för en kulturnatt varje år?

    Privatisera, eller lägg ner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske har råd med alla böcker du vill köpa, men det betyder inte att alla har det.

      Radera
    2. Alltså...Biblioteken ät knappast någon gigantisk utgiftspost.

      Radera
    3. Bibliotek är bra. Extrem billigt kulturarv och en sista utpost mot snabb förändring.

      Tänk på bibliotek som ett museum som *fyller en vettig funktion*, så ser man snabbt att det finns mycket annat att skära i kulturen innan man tar bort bibliotek.

      Radera
    4. Jag håller med som operan och ta bort subventionerna på stadsteatern

      Radera
    5. > Du kanske har råd med alla böcker du vill köpa, men det betyder inte att alla har det.

      En pocketbok kostar ingenting. Köper du den begagnad kan du få den för 5 kronor. Dessutom finns massa information gratis online, tex. wikipedia och Khan Academy. Bättre att sänka skatten och så kan folk få köpa det de prioriterar mest.

      > Alltså...Biblioteken ät knappast någon gigantisk utgiftspost.

      Så där kommer det heta om allting.

      Varför ska kommunen driva vidare något som inte behövs? Har inget emot privata biibiliotek, men kan inte se varför kommunen ska betala.

      > Jag håller med som operan och ta bort subventionerna på stadsteatern

      Jepp, teater och opera är också kvarlevor från en tid innan vi hade TV, biografer, Spotify och youtube. Ta bort kommunalt stöd.

      Radera
    6. Du som tror på marknaden borde ju kunna räkna ut vilken sorts böcker som kan säljas för en femma.

      Wikipedia är bra som ett uppslagsverk men ger inte ofta det djup som behövs för riktig kunskap och allt mer på nätet ligger bakom betalvägg. Libertarianer brukar ju tycka att det är bra om folk kan hjälpa sig själva och en viktig del i detta är ju lätt tillgång till kunskap. Avskaffa de allmänna biblioteken och de som är mest beroende av dem för att ta sig upp, barn från fattigare förhållanden, kommer att fastna där.

      Radera
  9. Det finns nog anledning till att hålla budget och inte hamna i nya karolinska ooops det blev dyrt skeenden. Sen blir det kanske svårt att sälja mark om man inte kan få koppla el till den i fortsättningen.

    SvaraRadera
  10. Är det inte konsekvens av skatteutjämningssystemet där kommuner i princip går i förlust på att öka befolkningen då utgifter som nya skolor och förskolor inte kan finansieras fullt ut, trots fler förvärvsarbetande. Generellt har väl alla kommuner med hög inflyttning/byggande hög skuldsättning till skillnad från stagnerade kommuner i glesbyggd som klarar sig bra på i princip avbetalda men fullt fungerande äldre skolor/förskolor och kommunhus.

    Såklart finns en gräns för skuldsättningen i kommuner och vi kanske börjar närma oss den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen har ju försäljningar av viktigt infrastruktur inte varit särskilt lyckat för kommuninnevånarna. Se bara Ellevio som varken klarar att bygga ut näten i tid eller leverera prisvärda produkter.

      Radera
    2. Fast om du ser på skattesatserna så är de väl i många kommuner i huvudstadsområdet under 30kr medan många kommuner som får kommunal utjämning har skattesatser mot 34-35kr vilket tyder på att Cotnus tes om att Stockholm har slösat åtminstone har en del bäring.

      Radera
    3. Om skatteutjämningssystemet missgynnar orter som växer, så är det inkompetens att hålla fast vid tillväxten. Då ska man naturligtvis inte låta kommunen växa med tillhörande kostnader.

      Radera
    4. Städer har ju möjligheten att vara mer effektiva, mrn det kröver ju att man t.ex. låter dem växs tätt så att ffa transportbehovet minskar. Stockholm är ju inte en sådan stad och även bland många mp:are och dylikt finns ju ett starkt NIMBY-inslag.

      Radera
  11. Vet någon om det i andra EU länder är på samma sätt som i Sverige att staten har en viss skuldsättning medan kommunerna har en annan? Har t.ex tyska kommuner samma finansieringsansvar som svenska kommuner och är dom lika skuldsatta som dom svenska?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok tack. Man jämför ju oftast statliga skuldsättningar och framhäver att Sverige som stat är lågt skuldsatt men då kan det alltså vara att andra europeiska stater är högre skuldsatta men att deras kommuner är lägre skuldsatta än dom svenska och därmed totalt sett ändå har lägre skuldsättning än den svenska.

      Radera
    2. Kom ihåg skulden i åtaganden, som inte bokförs. Denna är större ju mer offentlig välfärd det finns.

      Radera
    3. Sant. Vi ligger väl i paritet med Nederländerna, Belgien och Danmark. Men och andra sidan kan man ju tänka sig att Sverige bantar välfärden vid nästa kris med argumentet att det inte är hållbart att ligga så långt över UNECE snittet

      Radera
  12. Margaret Thatcher definerade väl det hela rätt bra: "“The problem with socialism is that you eventually run out of other people's money.”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om man skulle få en peng för varje gång man läste det citatet. Från en person som fick större delen av sin inkomst från just "other people".

      Radera
  13. Har ju haft för jävla "tur när jag tänker" i den här bloggen (du var ju tex 10-15% för sen att diversifiera från SEK), så bjuder på en av få profetior som inte slagit in ännu: asien kommmer köpa upp typ hela vår (stockholm) infrastruktur (väst är inte det minsta intresserade av vare sig Stockholm eller norden).

    Ett bolag som MTR tex, de petar runt lite just nu, doppar fötterna, stör sig på den outtalade kommunismen (tex tåg: SJ har fått behålla det statliga varumärket), lär sig hur vi fungerar. Så fort det vankas rea så är det proppen ur.

    Inom 10 år händer detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skrev om att diversifiera bort från kronan för 1-2 år sedan. Senaste var bara nya likvider. Ute och springer, kan hitta tidigare inlägg f förra våren sen.

      Radera