Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2019-05-03 10:56

Riksdagens utfrågning om penningpolitiken - omvänd riksigelkott i SEK

"Kronan får inte stärkas. Kronan kommer att stärkas." - Riksbanken, sammanfattning av SEB:s Robert Bergqvist.
Under gårdagen höll riksdagen en öppen utfrågning av riksdagens direktion, som försvarade sitt urholkande av den svenska kronan med motiveringen av att upprätthålla förtroendet för inflationspolitiken. Hela utfrågningen på nästan två timmar nedan. 

Opponenter är docenten i nationalekonomi Anna Seim och Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Stefan Ingves tycker bland annat att man kan bortse från energipriserna och ser då att den underliggande inflationen är lägre än målet. Det kan ses som en motivering att man ska bortse från sådant som stiger i pris, i synnerhet energipriserna, när man sätter styrräntan reporäntan.

Robert Bergqvist ifrågasätter hur mycket av den stigande inflationen som Riksbanken kan ta på sig, eftersom inflationstrenden varit motsvarande internationellt. Måluppfyllelsen med det närmast autistiska nivån 2.0% kanske inte är riksbankens förtjänst.

Bergqvist påtalar också att Riksbanken ändrat vad man tittar på. När inflationen var låg tittade man på nuläget, men när den stiger, så tittar centralbanken istället på hur man tror det kommer se ut längre fram. Detta kan tolkas som att Riksbanken alltså ägnar sig åt confirmation bias och tittar på det som stöder det man vill göra, dvs inte höja räntan.

Bergqvists diplomatiska kritik handlar dock om frånvaron av information kring besluten och ändrad inriktning i Riksbankens penningpolitiska rapport. Han konstaterar dock att euron stärkts två procent mot kronan och att Riksbanken i princip hela tiden talar om att svenska kronan inte får stärkas. Kritiken handlar bland annat om assymetrin i att Riksbanken kommenterar så fort kronan stärks och säger "kronan får inte stärkas". Bergqvist menar att valutapolitiken är en fråga för regeringen, inte för Riksbanken. Riksbanken har också en omvänd riksigelkott, och tror hela tiden att kronan ska stärkas, fast den ständigt försvagats sedan början av 2018.

Bergqvists sågning understryker hur Riksbanken konsekvent verkar vilja försvaga svenska kronan via valutapolitik, som inte ingår i deras mandat.

Resultatet av Riksbankens dubbla kommunikation, att kronan inte får stärkas, men att kronan ständigt kommer stärkas (omvända riksigelkotten), gör att varken exportföretag eller importföretag vet vad de ska göra, vilket hämmar näringslivet.

Svag krona leder till effektivitetsförluster, då exportindustrin inte behöver effektivisera och tappar konkurrenskraft om kronan stärks. Köpkraften urholkas också, och "vi rear ut svenska tillgångar" till utlandet menar Bergqvist. Den svenska kronan blir också en "stukad informationsbärare". Omvärlden undrar vad det är som är fel på svensk ekonomi när svenska kronan ständigt faller.

Bergqvist menar att Riksbanken underskattar effekterna av en svag krona.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. "... konstaterar dock att euron stärkts två procent mot euron"

    SvaraRadera
  2. Vid det så kallade kronförsvaret 1992 var det många privatpersoner som fick betala ett oerhört högt pris, då de tvingades sälja sina bostäder med förlust för att de inte kunde betala räntan på sina lån. Meningen med politiken var ju att visa "marknaden" att det nu skulle vara slut på lättjans politik med inflation följd av devalveringar. Det Riksbanken gör nu är en stor skymf mot dessa människor. Nu har markanden åter lärt sig att Sverige är ett land som varken vill eller har intresse av att försvara värdet på kronan. Ingves som var med på den tiden borde skämmas, för att inte tala om politikerpacket som låter detta vansinne pågå år efter år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbankens faktiska kronförsvar varade bara i några dagar (höjning till 50% för att sedan höja till 500% för att sedan kapitulera) så just det lär inte ha knäckt särskilt många villaägare.

      Radera
    2. Kostnaden för kronförsvaret var att räntor på 15 % ansågs vara fördelaktiga.

      Radera
  3. Mycket floskler i kritiken.

    1) Företag kan använda överskott från ökad försäljning pga billig krona, till investeringar som ökar deras konkurrenskraft i längden.

    2) Växlingskursen för kronan bestämmer inte priset på svenska tillgångar. Det gör säljaren, så om något reas ut beror det på säljaren, inte kronkursen. Borde vara så basic att någon som jobbar med ekonomi fattar det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iblandekonomi, du jobbar iaf inte med ekonomi.
      Som svar på 2:
      Du tycks inte förstå att utländska köpare med stark valuta konkurrerar ut svenska köpare. Oavsett vad säljaren sätter för pris.

      Radera
    2. Om säljaren får mer betalt än den kan få av svenskar stämmer beskrivningen om "rea" dåligt.

      Du beskriver ett annat fenomen, nämligen att det blir attraktivt att investera i Sverige som på detta sätt lockar till sig utländskt kapital.

      Radera
    3. Du glömmer en mkt väsentlig detalj: Det måste finnas en köpare som är villig betala. Och med stark valuta blir det rea för en utländsk köpare som lockar med ett bra bud.

      Ja, man kan se dom som "investera". Eller som att köpa upp svensk kunnande, lägga ned och flytta utomlands.

      Radera
    4. Du menar att säljaren får så bra betalt så att den inte kan stå emot? Fortfarande ganska långt från rea-konceptet.

      Sen räknar du väl med att säljaren festar upp alla pengar på att köpa glass, för så funkar det i näringslivet? Nationalekonomi är helt annorlunda än företagsekonomi!

      Radera
    5. Ja men nu blir man ju provocerad av insinuationerna. Du är varken påläst inom nationalekonomi *eller* företagsekonomi.

      Radera
  4. Man kan också fråga sig hur svenskarna påverkas psykologiskt av att valutan faller och att vi kan förvänta oss att den kommer fortsätta göra så under lång tid. Hur påverkar det deras köpbeteende, deras sparande och investeringer, deras vilja (och förmåga ) att investera i form av fastigheter och företag, i Sverige och utomlands.

    Ingves poängterade ju att inflationsmålet är det enda han har att följa, men samtidigt var det ju uppenbart att han är nöjd med bieffekterna, som att fler har lättare för att ta sig in på arbetsmarknaden mm.

    En annan fråga är hur en långsiktigt fallande valuta påverkar bankerna, och om de kan tänkas vidtaga åtgärder för att kompensera sig för det.

    SvaraRadera
  5. MÅÅÅL, 1 EUR = 10.7001 SEK! Gratis alla vi blir fattigare för varje minut som går! Skadeglädje är en fantastisk upplevelse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förutsägbart att vi närmar oss 12-13 SEK. Sen kommer Ingves tvingas höja räntan. Då talar vi verkligen skadeglädje när konjunkturen definitivt dyker pga skuldbubblan.

      Radera
    2. Positivt med kris att "kompetens import" kommer förmodligen att svalna! Utan en stark kris kommer vi fortsätta gå mot en total undergång som egentligen är redan här men ingen har utropat det högt. Investerare är "lite" smartare en vanliga väljare de följer utvecklingen noga och kronkollaps tyder på att man har 0 förtroende längre.

      Radera
    3. Och om man har mer lån än kapital så blir man rikare, eller? Nej, det funkar nog inte så, eller hur?

      Radera
    4. Att vi blir fattigare pga kronförsvagning står ju utom allt tvivel. Sen att genom kraftig kronförsvagning öka exporten och därigenom ev. antal arbetstillfällen är bara en kortsiktig lösning. Kort sagt lika farligt som SMS lån. Innovation, utbildning, skattesänkningar, minskad arbetsgivaravgift osv är däremot är boten. Men nu går det åt helt fel håll.

      Radera
    5. Jonas har en bra poäng, man vågar ju knappt investera i Sverige idag.
      Om industrin tänker på det viset uteblir ju tillväxten trots sänkt krona.

      Radera
    6. Inte om man bor i Sverige. Då är det en valutarisk att investera i utländska tillgångar som handlar i utländsk valuta för Riksbankens prognos är att kronan ska stärkas men bevakar valutan noggrant och är redo att vidta åtgärder vid en växelkursförstärkning men prognosen är ändå att den ska stärkas. LOL.....

      Radera
    7. @Bengt: Du talar utifrån ideologi, inte kunskap.

      @Kent: Då tillhör du inte de som anser att Sveriges tillgångar "reas" ut då kapital lockas att investera i Sverige?

      Radera
    8. @Iblandekonomi, nu börjar det bli intressant. Vad säger kunskapen? Planekonomi ?. Antar du sitter inne med den så förklara gärna kort. Om du vill.

      Radera
    9. När man underkänner ideologiska argument är följande påstående osant: "genom kraftig kronförsvagning öka exporten och därigenom ev. antal arbetstillfällen är bara en kortsiktig lösning." Speciellt med tanke på att kostnaden per arbetstimma nu inte längre är högre än i Tyskland, vilket den var när kronan var dyrare.

      Radera
    10. Iblandekonomi, Det finns ingen motsägelse i att Sveriges bolag reas ut och det faktum att vår riksbank samt regering sänker förtroendet och värdet värdet av svenska produkter.

      Snarare tvärtom hänger de självklart ihop, "rean" är en följd av det sänkta förtroendet. Huruvida det är rea eller inte för vi så småningom se, men det är oomkullrunkeligt faktum att det det krävs allt större rabatt för att attrahera investerare till Sverige.

      Radera
  6. RB:s kronförsvagningsstrategi är lysande om man vill sänka konkurrenskraften långsiktigt. Men öka den kortsiktigt.
    Företagen, och den strategiska inriktningen av dessa genom forskning, offentliga projekt, universitet, uppköp och liknande, formar sig efter kostnadsnivån.
    Frankrike, Tyskland och Storbrittanien hade 2018 en kostnad per arbetad timme i industrin på 36 €, 35 € respektive 27 €. Trots detta laggar brittisk industri efter inom viktiga områden. Produktiviteten är så låg att det uppväger kostnadsskillnaden. Kraftiga skattesänkningar och extremt låga arbetsgivaravgifter, samt devalveringar har lett till denna stora skillnad. I Frankrike svär man eftersom timmarna är så dyra, men resultatet är att lågvärdig industri har stängts eller sålts, och den industri man lever av har ökat sin produktivitet och anpassat sig till situationen.
    I fallet Sverige tar vi en av de mer produktiva länderna, och sänker produktionskostnaden artificiellt. Resultatet kommer att på lång sikt bli att svarven i Småland skyddas och medicinforskningen flyttar till Boston och fordonstillverkarna blir uppköpta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. + 1 äntligen en bra analys

      Radera
    2. @Kingedward24: för låga kostnader kan lätt rådas bot på med ökade skatter. Finns en del som talar för att det kan vara på gång. Speciellt om man ser att det skulle behövas.

      Har du en siffra för kostnad för arbetad timma i Sverige. Känns som den mest relevanta i sammanhanget.

      Radera
    3. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Wages_and_labour_costs

      Radera
    4. Goofy: Där ser man, jag Danmark har ju högre skatt än vi, men de är också bundna till Euron, och det kan ha ställt till det lite för dem. Ser inte ut som det skulle skada precis om Sverige kom något närmare tex Tyskland.

      Radera
    5. @Kingedward24 ja, det är väl det svenskt näringsliv drömmer om 'enkla jobb' och tjänster inom LSS är det som ska driva oss framåt.

      Radera
    6. @iblandekonomi: Vi är nog redan där jämfört med förra året då kronan försvagats. Sen är det lite svårt att jämföra Sverige med Tyskland. Kostnadsläget är lägre i Tyskland. I Sverige är det inte ovanligt att cke kvalificerad arbetskraft dubbelt så mkt jämfört med i Tyskland. Däremot tjänar kvalificerad arbetskraft i Sverige mindre än dom i Tyskland.

      Radera
    7. Goofy: Ja det kan stämma. Inte helt orimligt att Sverige och Tyskland har ungefär samma kostnader. Svårt att argumentera för att det ska vara skillnad, eller?

      Radera
    8. @iblandekonomi: Lyckligtvis behöver man inte gissa:

      https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Comparative_price_levels_of_consumer_goods_and_services

      Sverige är ca. 20% dyrare. Lägger man då på att kvalificerad arbetskraft tjänar mer i Tyskland så är skillnaden större (dom flesta av kommentatorerna på bloggen tillhör denna kategori).

      Radera
    9. Att önska sig större inkomstskillnader är en annan debatt.

      Svensk exportindustri påverkas inte direkt av kostnaden att leva i Sverige.

      Radera
    10. @Iblandekonomi: Nej men det gör Sveriges attraktionskraft. Om det skiljer 20-50% i köpkraft för en civilingenjör att arbeta i Tyskland vs. Sverige så väljer denne nog Tyskland. Detta påverkar givetvis inte ditt och mitt val då vi är svenskar och nationalister och skulle jobba gratis om så krävdes bara vi fick leva i världens vackraste land Svärje men alla andra som industrin säger sig vilja locka hit påverkar det dock. Dom ser inte det jag och du ser: Att vi har världens bästa sjukvård, skola, äldreomsorg, sommar o.s.v.

      Radera
    11. Hur kan man heta King Edward men inte kunna stava till Storbritannien?

      Radera
    12. Det finns en annan sida av dyra ingenjörer och det är att de förbrukar större del av företagets ekonomiska resurser. Med samma intjäning får ägare eller andra anställda mindre del i plånboken.

      Radera
    13. Jag tror det verkligen är få som emigrerar för att få en högre lön om man redan har en hyffsad lön. Det brukar oftast medföra att det finns någon annan högre kostnad också.
      Sedan finns det många som växeltjänstgör något år eller så men det är inte pga ekonomi utan för att uppleva något annat.

      Radera
    14. @Sjunkbomben: Jag gör som våra topp-politiker och intellektuella elits representant Annie Lööf och säger: Jag håller inte med dig (men jag saknar argument).

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Robert Bergqvist är väl värd att lyssna på. Toppförmåga sedan många år.

    SvaraRadera
  9. Nu kan kraftigt stigande matpriser läggas till det som räknas som stiger mycket mer än den officiella inflationen. Matpriserna har stigit 3.4 % på årsbasis som ligger nära den sanna inflationen.

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7211220

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem bryr sig..hoppas det stiger till alla svenskar får negativt kassaflöde så kan vi låna och leva lyckliga i alla våra dagar. Den som lyckas förmå bankerna att låna ut mest vinner den dagen vi tar nästa steg i utvecklingen och betalar dom som har lån.

      Radera
    2. Ja, är den sanna inflationen egentligen KPIF?. Kronan har försvagats ca 15-20% mot EUR senaste tre åren och mer mot dollarn. Men inflationen påstås fortfarande
      vara bara runt 2% per år och i paritet med övriga Europa. Känns på något sätt lite konstigt.
      Speciellt som smöret och bensinen ökat

      Radera
    3. Bengt: Som tur är slipper man gissa, utan det nu nämner ingår i KPIF. Det är många andra saker som inte stigit särskilt mycket i pris ännu, en typisk sådan sak är hyrorna.

      Om vi backar bandet till januari 2016, så ser det ut såhär för ett par typiska kategorier:

      Livsmedel totalt sett: +7,8%
      Oljor och fetter (dvs ditt smör): +25,3%

      ... det är bland annat så att kött, bröd och frukt inte stigit speciellt mycket i pris sedan 2016, så totala matinflationen har alltså varit 7,8% på tre år ungefär.

      Andra större undergrupper:
      Kläder: +8,6%
      Skor: +0,4%
      El: +22,3%
      Hyra: +3,4%
      Möbler: +2,3%
      Hushållsutrustning: +4,1%
      Inköp fordon: +1,4%
      Drivmedel: +23,5%
      Restauranger: +9,2%
      Transporttjänster: 5,8%

      Så du tar upp smöret och bensinen, som båda ökat tydligt och kraftigt, men inte brödet, köttet, frukten, priset på nya bilar och hyror, som inte alls ökat särskilt mycket under samma tidsperiod.

      Det bästa vi har är KPIF, eller KPI, eller KPI-KS, eller HIKP. Alla dessa index pekar på ungefär samma sak -- en inflation omkring 2% just nu.

      Radera
    4. Joakim, jag vågar inte säga KPIF är fel. Men viktningen och beräkningen av KPI är komplicerad (även om jag vet du tycker den är enkel statistik) och är inget för lekmannen att bedömma korrektheten i. Att man nu gått över till KPIF istället för KPI är också en del i få inflationen att se lägre ut om räntorna stiger. Att inflationen är låg är inte konstigt med globaliseringen. Jag tycker dock fortfarande att det är märkligt att med sådan kronförsvagning att vi ligger i samma nivå på inflation som Europa. Rätt eller fel.

      Radera
    5. På sikt kommer KPI och KPIF peka åt ungefär samma håll. Det spelar ingen riktig roll vilket index man väljer. Vill man ha med alla hushållens konsumentutgifter så kör man på KPI, och då har man (såklart) en ganska låg inflation de senaste tio åren. KPIF är jämnare än KPI då man rensar bort räntans effekter, så är enl den meningen bättre att styra efter.

      Du har rätt, inflationen är låg av många anledningar, bland annat just globaliseringen. Än så länge tycks det också som om kronförsvagningen mest slår på företagens marginaler -- exportföretagen sänker inte priserna i USD/EUR för att vinna marknadsandelar, för de producerar redan för fullt, utan behåller priserna (och ökar därmed sina vinster). Importföretagen konkurrerar hårt med varandra, och behåller också priserna (och pressar därmed sina vinster). Förr eller senare kan det bli nån ketchupeffekt på importsidan dock, vi får väl se.

      Radera
    6. Låt oss hoppas att vi går samma väg till mötes som Turkiet. Dom har ju lyckats med valutaförsvagning och fått till en inflation på runt 20%. Det är väl ungefär det Ingves strävar efter. Dom har liksom Sverige inte upplevt några nämnvärda hyreshöjningar i sin egna valuta dom senaste åren. Däremot kostar iphonen mer. Hoppas vi också kan lyckas med detta koncept. Och nej...man kan inte jämföra Sverige med Turkiet det vet jag. Dom har en positiv demografi, är åtminstone en regional stormakt och NATO landet med näststörst armé (efter USA) samt en ekonomisk tillväxt på minst det dubbla jämfört med Sverige.

      Radera
    7. Fortsätt med självömkandet. Sverige har en inflation på omkring 2%, att jämföra med Turkiets 20% är bara löjligt.

      Däremot är det säkert ganska mediokra år framöver (inklusive i år), det har jag skrivit om innan tror jag -- BNP/capita-tillväxten är klen. Nu är det inte någon jättestor skillnad från övriga Europa dock, och vi hade högre tillväxt i BNP/capita under tidigare år (jämför gärna med Finland under perioden efter finanskrisen).

      Och som sagt, tack vare EU finns alla möjligheter att utforska andra länder. Vi har pratat om det innan, Tyskland är mycket lockande för ingenjörer.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Du har också skrivit att vi har rörlig växelkurs och att Riksbanken inte kan devalvera längre och en del har ju dumförklarat mig för det motsatta påståendet men den korkade killen hade rätt åtminstone av att kronan skulle försvagas men om du kallar det devalvering, depreciering eller bananisering eller något annat är totalt irrelevant då resultatet blir det samma.
      Om du sedan tycker att 20% ig uppgång på börsen som mediokert så har du rätt höga förhoppningar om icke mediokra år vill jag påstå.

      Radera
    10. Rätt ska vara rätt, och devalvering är inte samma sak som depreciering, eftersom devalvering bara kan ske om man har fast växelkurs. Jag tycker det är viktigt att man är precis i sina uttryck.

      Börsen går jättebra, ja, mycket på grund av kronans depreciering som gör att bolagen tjänar bra pengar nu. Även i USD eller EUR är det ATH. Får se om det varar, är inte direkt vanligt med +20% på så här kort tid. Är inte superviktigt i det långa loppet.

      Radera
    11. Jag förstår att kpi m.m. är ett samlingsmått sett över hela ekonomin där vissa poster stiger olika mycket. Problematiken är att få medborgare har motsvarande viktning i sin privatekonomi. Om man inte hyr och inte köper ny bil m.m. men köper mat, el m.m så är det en högre upplevd prisökningstakt. Det hjälper föga att någon annan har en låg hyreshöjning och högre löneförhöjning, finns säkert de också som upplever en reell ökad köpkraft.
      Så sett som ett viktat medelvärde så är det var det är men inom det finns stora variationer. Problemet uppstår när man för en politik utifrån medelvärdet utan se hur det slår i praktiken.

      Radera
    12. Ja, så är det. KPI passar nog inte för någon enskild person, och det är inte heller tanken med indexet (dvs att det ska passa någon verklig "medelsvensson") -- det är helt enkelt den totala utvecklingen av konsumentpriser.

      Vissa kommer ha kostnader som stiger snabbare än KPI, vissa kommer ha kostnader som stiger långsammare. Man kan roa sig med att sätta ihop ett personligt kostnadsindex om man vill, men...

      Radera
    13. Viktning ska förstås avspegla den verkliga fördelning konsumtionen av varor och tjänster och inte en teoretisk viktning som balanseras om för att något som inte passar in i världsbilden sticker iväg. Hade man inom forskning, bestämt utfallet av en studie på förhand och sedan anpassat ingående underlag mot detta så hade en sådan studie underkänts direkt.

      Radera
    14. Viktningen är alltså gjord för att avspegla verklig total konsumtion. Men det är inte samma sak som att den passar på enskilda människor.

      Radera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. På bloggaren + vissa andra låter som att detta är unikt läge historiskt sett att svenska kronan är billig och att detta beror på Ingves låga ränta. Reste till Finland 2010 och fick då betala 11 kr för en EURO vill jag minnas. Sedan har det varierat precis som Ingves påpekar. Det kan inte enbart bero på låg ränta.

    SvaraRadera
  12. Imponerande att de inte förstår varför lönerna inte ökar. Orsaken är att ägande koncentrerats till färre och färre, konkurrensen minskar

    SvaraRadera
  13. Det ord man hörde mest var: "tror"... "Tror gör man i kyrkan", som min granne brukar säga....

    SvaraRadera
  14. Den dagen kronan försvagats så mycket att vi får underskott i bytesbalansen är festen igång på riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du känner till att depreciering av valutan har exakt motsatt effekt på sikt?

      Radera
    2. Vad händer med räntan?

      Radera
    3. Nu talade jag om kronförsvagning (som i sin tur beror bland annat på låga räntor och låg inflation). Jag nöjer mig med att hänvisa till handelsbalansens utveckling efter att kronan släpptes fri 1992 och då omedelbart deprecierades ordentligt. Ta en funderar på åren 1992-1998 t ex från den här länken. Helt uppenbart stärktes bytesbalansen av krondeprecieringen den gången.

      Radera
  15. Idag är det inte så kul att vara pensionär i EUland och få pensionen i SEK...

    SvaraRadera