Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-05-20 13:14

Replik från Göteborg Energi om ohållbar fjärrvärme

Göteborg Energis hållbarhetschef Eric Zinn replikerade i en kommentar på tidigare blogginlägg i bolaget. I sedvanlig ordning publiceras hela repliken i ett blogginlägg nedan för bättre spridning.
Fossilgasdrivna kraftvärmeverket Rosenlundsverket till vänster, rökpelaren vid horisonten är från Rya Fossilgaskraftvärmeverk.
Repliken följer.
"Tack för dina intressanta reflektioner. Som hållbarhetschef på Göteborg Energi vill jag gärna ta tillfället i akt att berätta vår syn på frågan.

Klimathotet är akut. Våra ägare, vår styrelse, vår ledning och våra anställda är allt allvarlig bekymrade över utvecklingen. Vår verksamhets enskilt största påverkan på Göteborgs hållbara utveckling är just vår inverkan på koldioxidutsläpp i energisystemet. Här lägger vi ner mycket arbete på att övervaka hur energisystemet utvecklas och hur vi kan påverka den i rätt riktning.
Vi siktar på en helt fossilfri fjärrvärmeproduktion, men är också noggranna med att inte göra ändringar som förvärrar situationen på andra håll istället. På samma sätt som många svenska företag har etablerat sig utomland med sämre konsekvenser för klimatet, vill vi att synen på energiproduktion ska granskas. Det är relativt ointressant var utsläppen sker. Det är totalen som räknas när det gäller klimatförändringarna.

Vårt största enskilda bidrag till att minska utsläppen totalt är vår återvinning av värme. Hela 75 % av vår värmeleverans är just återvunnen. Det sker från raffinaderier och avfallsförbränning. Ingen av dessa verksamheter är sinnebilden av framtidens hållbara samhälle. Ändå är det inte svårt att förstå att spillvärmen från raffinaderierna gör nytta i göteborgarnas element och gör att staden undviker att använda andra energikällor för sin uppvärmning. Här är återvunnen värme till och med att föredra framför förnybar.

Avfallsförbränning är verkligen inte sinnebilden av det hållbara samhället. Samtidigt har samhället ännu inte lyckats bli av med sin alstring av avfall. Det finns gott om forskning som visar på att deponering är sämre än avfallsförbränning med energiåtervinning. Därför tar vi vara på denna värme, för att göra det bästa av en ännu långt ifrån perfekt situation.

Elproduktionen från Rya kraftvärmeverk konkurrerar inte med elproduktion från vind, vatten eller kärnkraft. När vi eldar naturgas i Rya KVV går dessa kraftslag för fullt. Då konkurrerar Rya KVV med elproduktion från framförallt kolkraftverk i våra grannländer i det nordeuropeiska elsystemet. När vi eldar naturgas i Rya KVV släpper vi ut stora mängder koldioxid. Motsvarande utsläpp från ett kolkraftverk för samma mängd el vore dubbelt så stora. Vi tycker därför att det är klimatmässigt motiverat att elda naturgas i Rya KVV så länge den konkurrerar ut kolkraftverk.

Höjning av kraftvärmeskatten på naturgas innebär således att utsläppen av koldioxid till atmosfären kommer att öka eftersom kolkraftverk kommer att användas för att ta igen tappet. Vi har föreslagit för regeringen att göra en mindre lagändring som tillåter en allokering av biogas till värmeproduktionen vid Rya KVV. Då finns det en ekonomisk rimlighet för oss att ersätta hälften av naturgasen med biogas. Utan att mer kolkraft behövs. Och utan att försämra effektsituationen i Göteborg.

Det tycker jag låter som den klokaste vägen framåt för Göteborg och för klimatet.

Har du andra idéer?"
Det är positivt att Göteborg Energi tydligt har övergett den tidigare felaktiga linjen att landets näst största stads fjärrvärme skulle vara hållbar och miljövänlig, utan tydligt uppger att det inte handlar om hållbarhet, och att den baserar sig på fossila bränslen inklusive spillvärme från raffinaderierna, och avfall från det ohållbara slit-och-släng-samhället (varav till mycket stor del består av plast). Naturligtvis bör spillvärmen tas tillvara och sopor energiåtervinnas, men det är vare sig miljövänligt eller hållbart.

Vad gäller idéer så är förstås biobränslen den ena vägen man kan försörja staden med fjärrvärme. Den andre är kärnkraft. Mer än hälften av energin från Ringhals kärnkraftverk går bort som oanvänt kylvatten, och skulle med fördel kunna värmeväxlas över till fjärrvärme för inte bara Göteborg, utan även mer närliggande Kungsbacka och Varberg. Det första svenska kärnkraftverket i kommersiell drift, Ågestaverket, kördes primärt för just fjärrvärme.

Dock är den politiska linjen att lägga ner kärnkraften genom att motarbeta denna utan att uttryckligen förbjuda så man kan två sina politiska händer, så det kanske vore bättre för Göteborg Energi att satsa på biobränsle, lämpligen i fastbränsleform istället för via komplicerade och dyra omvägar som GobiGas. Biomassan som skulle gå till GobiGas kunde istället stoppas in i en gigantisk flistugg och rimligtvis sedan kunna eldas som flis i mer eller mindre lätt anpassade sopförbränningsverk, man redan har.

En dag kommer inte längre raffinaderierna i Göteborg producera diesel, bensin och flygfotogen, om inte annat i spåren av den tvingande utfasningen av oljan efter peak oil. Gasen kommer drabbas av peak gas och innan dess bli utsatt för det ryska gasvapnet när Nordsjögasen fortsätter sina. Så hur Göteborg Energi än gör, måste denna mycket stora del av fjärrvärmen en dag ersättas. Man kan knappast räkna med en ny svensk industriuppgång, som kan ge ersättande spillvärme, och idag är enda hoppet ökad import av sopor till Sverige, vilket inte är hållbart.

Hållbarhetschefen Zinn har helt rätt i att det inte spelar någon roll var utsläppen av CO2 sker. Klimatet är globalt och skiter fullkomligt i nationsgränser, varför flytt av verksamhet utomlands för att gröntvätta Sverige är helt meningslöst. Det är även bättre att vi importerar sopor och eldar upp dem i Sverige än att de t ex hamnar i världshaven via Stilla Havets u-länders dumpande direkt i havet och floder.

Bloggens linje är generellt att angripna företag och organisationer får publicera repliker vid angrepp. Detta gäller ej diktaturer eller organisationer som hyllar diktaturer. Föraktar man demokrati, frihet, mänskliga rättigheter, internationell rätt och det fria ordet så ska man inte heller få plats att sprida sin dynga under yttrandefrihetens flagga. Demokratiska grundprinciper ska ej få användas som vapen mot demokratin.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

50 kommentarer:

  1. Vedkamin är en bra väg att gå så länge den är Svanenmärkt.

    SvaraRadera
  2. Vilken typ av sopor är det som eldas i verket?

    SvaraRadera
  3. Skulle vara intressant om någon kunde räkna ut hur mycket pengar vi totalt förlorat genom att inte använda kärnkraftens spillvärme och hur mycket fossila bränslen det kunde sparat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utifrån vad jag kunnat läsa mig till så är 2/3 av energin från kärnkraften spillvärme som spolas ut i haven. Om hälften skulle kunna bli fjärrvärme skulle det sannolikt vara mycket gynnsamt för miljön.

      Radera
    2. Man gjorde utredningar om fjärrvärme från kärnkraftverk redan på 70-talet men kom fram till att det inte var lönsamt med de långa avstånd från förbrukarna som krävdes av säkerhetsskäl. Ågestaverket är det stora undantaget men det var på den tiden. Sedan dess kan ju kalkylen ha ändrats men idén är inte ny.

      Radera
    3. Man brukar inte vilja lägga kärnkraftverk mitt i Stockholm eller Göteborg, eftersom de är farliga. Att bygga en fjärrvärmeledning mellan Varberg och Göteborg kanske inte är den bästa idén som tänkts ut.

      Radera
    4. Precis som ni skriver så var det en idé att använda spillvärmen som fjärrvärme, en av idéerna var att lägga rören som slingor under E6 för att denna skulle hållas isfri vintertid. Blev väl sådär lagom ekonomiskt oförsvarbart när man väl räknade på det :)

      Radera
    5. Är inte problemet med spillvärme från kärnkraft att den är aådär mysvarm, typ en varmdusch en kall vinterdag, snarare än de temperaturerna fjärrvärmenäten hanterar?

      Radera
    6. Spelar ingen roll. Använd mysvarma vattnet som ingångsvatten i övriga fjärrvärmeverk, så sparar man motsvarande mängd energi ändå. Om vattnet är 40 och ska upp till 60, och normalt startar på 10, så har man sparat 30/50-delar, dvs 60% av energin.

      Radera
    7. Man valde att bygga k-kraftverken för hösta möjliga verkningsgrad på elproduktionen detta gjorde att spillvattnet inte blev så varmt att det var lönt att dra långa rör.

      Radera
    8. @Cornu: Fjärrvärme är ca 100 grader ut från verket på vintern. Tillbaka från förbrukaren försöker man att få det så lågt som möjligt men under ca 40 grader är svårt då det inte kan bli lägre än den temperatur som man har utgående på radiatorkretsen. Den del som värmer tappvatten blir inte under 60 grader.

      Jag vet inte hur bra värmepumpsteknologin var på 60-70 talet, kan hända att det skulle gå att göra det lönsamt idag.

      Radera
    9. Är returen i samma temp som det man kan få från Ringhals är det naturligtvis ingen idé.

      Radera
    10. Skulle en modernisering av turbiner m.m. leda till att ännu mer används till energiomvandlingen?

      Radera
    11. Kunde jag skicka några teknikvalstips med tidsreseflaskpost till 1960 talets klurgubbar för kärnkraft skulle det bli följande:

      Ge fan i överhettningen av ångan i Marviken.

      Välja mindre självcirkulerande BWR före större BWR med pumpad cirkulation.
      (De räknade på båda delarna och pumpat var billigare för stora reaktorer)

      Uppnå god ekonomi genom att seriebygga mindre reaktorer som delar på gemensamma funktioner (huvudkontrollrum, kontor, vattenkemisk behandling, bränslebytesmaskin, bränslehantering, osv. Detta blir svårt att motivera då större hade varit bättre i 100 år och det gick sedan bra att bygga stort men det vart så stort att industrin inte överlevde politisk stiltje)

      Ha ingen tillgänglighetsredundans per reaktor, en matarvattenpump, inga extra säkerhetssystem för att kunna köra med ett utslaget. (Försöken att få bättre tillgänglighet genom redundans ledde till att man fick fler system som man inte vågade ha ur drift och det blir billigare att bygga)

      Uppnå god säkerhet med flera enkla hel eller halvpassiva system. (Exempel: Hjälpkondensor, O1 hade detta. Filtrerad tryckavlastning, föreslogs för Värtan i centrala Stockholm. Ångdriven nödkylningspump. ).

      Föredra kostnader för byggnads och vattenvolym före teknikval som kräver styrsystem och kontinuerligt underhåll.

      Planera för att göra alla komponenter inklusive reaktortanken utbytbara.
      (Detta ger möjligheter att reparera, uppdatera och livstidsförlänga)

      Gör allvar av idéerna att bygga bergrumsplacerade kärnreaktorer i större städer, satsa hårt på fjärrvärme (det gjordes) och markvärme med fjärrvärmereturen. (En fin urbanitet som får folk att bo tätare)

      Och så kanske det viktigaste ta mijöoro och säkerhetsoro på allvar. (Och se upp för Sovjetiskt finansierade kampanjer emot vår ekonomiska utveckling.)

      Ta det lungt med breederutvecklingen men vidga teknikvalen.

      Leker man tidsmaskin går det att hitta på mer men en poäng är att man i detta landar i nutida projekt för små modulära lättvattenreaktorer i generation 3+.

      Radera
    12. Tack, det var en intressant lista.
      Antar att det egentligen går att bygga väldigt effektiva kärnkraftverk med modern teknik om det vore politikst möjligt. Kanske är de så effektiva att i jämförelse med sol/vind så är valet helt självklart teknikst, ekonomiskt och miljömässigt.

      Radera
    13. Nya reaktorer behöver inte vara effektivare än det som byggdes på 70 och 80 talen, det räcker med att man bygger lika rationell eller bättre serieproduktion så blir det billigare och bättre för miljön.

      Sedan skulle de även kunna bli effektivare och går man bortanför det som finns för snabb leverans så finns det många intressanta generation 4 reaktorer som kan återanvända kärnavfall, eller byggas med nya smarta säkerhetslösningar eller generera höga temperaturer för kemisk syntes, eller bli ännu billigare och en del av dessa goda egenskaper kan kombineras. Generation 4 är ett samlingsbegrepp som omfattar många olika konstruktioner.

      Jag gillar kärnkraft men jag ser ändå ingen anledning att blockera solkraft eller vindkraft, jag ser gärna att solceller blir nästa vanliga taktäckning.

      Radera
    14. När man producerar fjärrvärme med ett kärnkraftverk som inte är gjort för mottrycksdrift så använder man ångavtappningar från turbinen för att producera fjärrvärme med en temperatur av 80-130 grader. Schweiziska kärnkraftverket Beznau är ett exempel på detta, med en produktion på 2 x 360 MWe + 75 MW värme som sedan leds via en 35 km lång huvudledning till det lokala fjärrvärmenätet. Hos Beznau så sker avtappningar från lågtrycksturbinen med en ångtemperatur av 85 grader för förvärmning av fjärrvärmen och sedan från mellan högtrycksturbin och lågtrycksturbin där ångtemperaturen är 128 grader. Fjärrvärmen håller i detta fall en temperatur mellan 80 och 125 grader. Eftersom fjärrvärmen produceras från två reaktorer så kan man normalt leverera fjärrvärme året runt.

      Ångavtappningar sänker givetvis mängden el som kan produceras något. Enligt en studie av Vattenfall så får man ungefär 7-10 ggr mer fjärrvärme än vad man förlorar i elproduktion, så kan man exempelvis få 25 öre/kWh för värmen så är detta ekonomiskt vettigt.

      Reaktorerna i Ringhals är så pass stora att de borde klara att försörja hela Göteborgs behov av fjärrvärme under i alla fall merparten av året. Sannolikt så skulle man få bättre luftkvalitet i Göteborg också om man genomförde detta.

      Radera
  4. När det gäller raffinaderiernas framtid så tror jag att det finns en god chans att de finns kvar under oöverskådlig tid för att producera asfalt, smörjoljor, kemikalieråvaror osv men även en liten mängd förbränningsmotorbränslen men råvarorna kommer att skiftas över till el(vätgas), biomassa, avfall och så småningom stenkol, brunkol och torv när oljan och gasen verkligen är slut, dvs skitdyr.

    Varför inte sikta på att Europas sista raffinaderier blir de i Sverige? Se till att de har gott om el och ställ vartefter om till nya råvaror. De kan bli kompis med de sista tidnings och bokpappersmaskinerna för 2100-talets globala nostalgimarknad.

    SvaraRadera
  5. Det är brist på skogsråvara också.
    Dels är cirka 1/3 av vår skogsareal fredad på olika sätt.
    Dels är det bättre, mer lönsamt att producera pappersmassa av virket.

    Så räkna inte med skogen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skogen kan bli mer produktiv. Det finns växter som är bättre på att omvandla fotoner, vatten, koldioxid mm till biomassa. Genom att förädla skogen med bättre gener kan vi komma långt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Det går dock snabbare att bygga kärnkraftverk än att ta fram nya trädsorter med genteknik och se om det funkar bra eller ej. Vi får ta det vartefter för att få råvaror till kemiindustrin.

      Radera
    3. Magnus det var det gamla sättet att förädla. Nu kan det ske snabbare. Fast när det gäller energi är det flera av de nya företagen som satsar på fusion som tror sig ha kommersiella anläggningar i drift inom tio år. När det gäller fission finns dåligt med kommersiellt intresse i EU och USA.

      Climeon som nämndes tidigare och har goda möjligheter att hinna bli betydande inom fem år.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Climeon är utmärkt för att utnyttja varma men inte heta spillvärmeflöden.

      Ja, det finns hopp för fusionsteknologin. Det är dock för tidigt att försöka beställa sådana kraftverk.

      Radera
    5. Det spelar liksom ingen roll hur snabbt skogen växer.
      Är det mer lönsamt att sälja det som massaved så säljer jag det som massaved.
      Jag är inte så dum så jag säljer en vara till underpris.

      Radera
  6. Det är bättre att använda spillvärmen från kärnkraften till att generera ytterligare el. Climeon borde kunna kräma ut en hel del från kylvattnet tex. Överallt där kommunerna satsat på fjärrvärme är konsumenterna fast i ett dyrt monopol.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men mestadels nej. Det stora energiflödet i kylvattnet från kondensorerna som får lågtrycksångan ut från turbinen att kondensera så vattnet kan pumpas in i reaktorn igen har för låg temperatur för Climeon. Det finns mindre varmare energiflöden så som kylning av vissa komponenter och kondensat från förvärmare av vattnet på väg in i reaktorn men där finns det inte så många MW att hämta.

      Det var hyfsat nära att sådan spillvärme skulle skickas in Oskarshamn från Simpevarp men det vart inget av det.

      Radera
  7. Glöm nu inte att domedagen är här om 12 år och då är allt ni diskuterar meningslöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ska inte tro vad folk som inte kan läsa fultolkar och påstår. Om 12 år går det enligt vissa bedömare inte längre att begränsa mänskligt påverkade klimatförändringar enligt önskvärda scenarionivåer. Jorden, civilisationen och mänskligheten går inte under för det.

      Radera
    2. Däremot kommer det bli rejält lidande och stora kostnader, inklusive kostnader som kommer hamna i din plånbok direkt och indirekt pga klimatförändringarna. Antingen betalar du lite av detta nu, och slipper betala lika mycket senare - en investering - eller så får du ta hela smällen sen. Och du kommer inte kunna undvika att betala direkt eller indirekt.

      De stora effekterna i scenariorna inträffar inte helt förrän år 2100, så den största kostnaden får tas av dina barnbarn.

      Radera
    3. Något som irriterar mig lite extra är den selektiva användningen av 10-års perspektiv från samma organisationer och individer:
      Kärnkraftverk, de går för långsamt att bygga då det inte är klara inom tio år.
      Höghastighetståg, det måste vi bygga för att rädda klimatet, klart 2035.

      Vad 17 behövs för att alla inklusive diverse miljövänner verkligen skall ta detta på allvar?

      Men egentligen är det värsta att det mestadels är kört och det är ett hundraårspersektiv eller mer för att bromsa förändringen och kanske vända den medan vi anpassar oss. Allt behövs, på kort sikt och lång sikt.

      Radera
    4. Måste kolla vad Kina och Indien planerar. Har hört talas om att de håller på med något.

      Radera
  8. Mycket surrande om biobränslen har hörts på sistone och hållbarhetschefen vid Göteborgs energi fortsätter. Men om vi kvantifierar lite.

    Enligt Skogssverige är arealen av produktiv skogsmark som får avverkas ca 21 miljoner hektar. Detta är knappt 52% av Sveriges totala landareal och den totala tillväxten är drygt 120 miljoner kubikmeter per år varav 75% idag avverkas. Av avverkningen blir ca 40 Mkbm sågvirke och 35 Mkbm massaved. Energiinnehållet per träslag varierar lite men effektivt värmevärde kan höftas till 2000 kWh/kbm.

    Om hela den årliga tillväxten skulle avverkas och 80% av energiinnehållet utvinns på ett eller annat sätt via återvinning av rivningsvirke/kartong, avlutning, direktproduktion av biobränsle mm blir den årliga bioenergiproduktionen 0,8*120*10^6*2000 = 192*10^12 Wh.

    Den svenska kärnkraften och värmekraften producerade år 2017 72*10^12 Wh varav kärnkraften stod för 63*10^12 Wh. På det förbrukade vi ca 12,5*10^6 kbm flytande fossila bränslen. Med en medelenergidensitet om ca 10kWh/l blir det 125*10^12 Wh.

    (125+72)*10^12= 197 TWh/år förbrukning < 192 TWh/år tillväxt av skogsbiomassa => Inte ens idag kan skogsråvara ersätta förbrukningen av fossila bränslen och kärnkraft ens i Sverige då den helt enkelt växer för långsamt. Än mindre i framtiden om vi ska ha tillväxt. Och ännu mindre i kontinentala Europa som har avsevärt högre befolkningstäthet.

    Så att, ja.. Är det solpanelerna som är lösningen för framtiden eller vad är den officiella linjen?









    SvaraRadera
    Svar
    1. Politik är att vilja.

      Radera
    2. Ocke bara för att trassla till det lite för dig så kan de där 125 Twh olja (minus kol och gas) ersättas med betydligt mindre el för att driva våra fordon. För 100% elbilar har jag sett uppskattningar mellan 10 och 13 Twh.

      Sedan har du helt glömt vindkraften som nu växer mycket snabbt. Utbyggnaden som sker nu i år och fram till 2022 är dubbelt så stor som de två pensionerade rektorerna.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Utbyggnaden av vindkraften sker i norra Sverige där folk har accepterat industrialiseringen av landskapet eller så har de körts över. Nedläggningen av kärnkraftverk sker i södra Sverige, däremellan är elledningarna hårt belastade och blir nu överbelastade.

      Det är som att lösa bostadsbrist i södra Sveriges universitetsstäder genom att bygga utav helvete i Umeå.

      Radera
    4. @Nanotec

      En elmotor har högre verkningsgrad än en explosionsmotor det är korrekt. Tyvärr kan du inte banka in två elektroder i en trädstam och driva din elbil. Biobränslet måste eldas upp för att normalt via vattenånga driva en turbin som sen via elledningar distribueras till konsument.

      Vi kan ju räkna på det också.

      I bästa fall har du 80% av energin som togs från nätet vid drivhjulen. Nätförlust 8%. Ultra-Superkritiskt biokraftverk optimerat för elproduktion 48% verkningsgrad. Huggning, flisning och transport till värmekraftverk EROEI 4:1 i bästa fall.

      0,8*0,92*0,48*0,8 = 0,28 = 28%-ish verkningsgrad.

      Olja har ett EROEI om 5:1 i snitt källa till pump och en dieselmotor en verkningsgrad om en 25% i snitt.

      0,83* 0,25 = 0,83*0,25 = 0,21%-ish verkningsgrad.

      Inte sådär värst stor skillnad. Men ja elbilen får en systemverkningsgrad som är lite högre. 33% enl ovanstående beräkningar. Den kanske inte stämmer helt men en faktor 10 i skillnad till elbilens fördel kan du glömma.

      Radera
    5. Min elbil drar just nu 1.6 kWh per mil. Motsvarar värmeenergin i 0.16 liter diesel. Dock är det bara 25% av värmeenergin i diesel som blir rörelse.

      Radera
    6. Hur är verkningsgraden när du laddar den?

      Radera
    7. När det gäller kärnkraften så ska man komma ihåg att för att få 63 TWh el så behöver man först ca 200 TWh värme. Även om en förbränningsanläggning når högre verkningsgrad genom att den kan arbeta med högre ångtemperatur, så talar vi fortfarande om ett behov av 130 TWh med bästa tillgängliga teknik för att producera 63 TWh el.

      En elbil behöver ungefär 0,2 kWh/km och vi har lite drygt 4,5 miljoner bilar som vardera går ca 1400 mil per år. Detta innebär ett elbehov på 13 TWh, 14 TWh om vi inkluderar överföringsförluster. För att producera detta från så krävs minst 29 TWh biomassa. Den tunga trafikens energibehov tillkommer sedan.

      Radera
    8. Och hur mycket el drar du från elnätet för att köra en mil?

      Vid laddning ska elen först likriktas vilket ger en förlust om minst 3-5%. Därefter uppstår förluster i batteriet vid laddning/urladdning. Samt att elbilar har en overhead via sk "vampire drain" över tiden.

      Samtidigt uppstår som bekant el inte i eluttaget. Kommer elen från ett värmekraftverk har du en förlust om 67-52% för att skapa rörelsen som driver generatorn.

      Radera
    9. Ocke om vi utgår från att vindkraften fortsatt byggs ut i samma takt som de närmaste åren så behövs inte mer biomassa för el och värme än idag. Inte ens om alla nya fordon körs på el från 2025. Vår export av el blir stor och minskar koleldningen kraftigt nere i EU. En förutsättning är att lagstiftningen ändras så att kraftledningarna snabbare moderniseras både inom landet och för exporten.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. @Nanotec

      Du känner till att producerad effekt måste motsvara förbrukad effekt hela tiden vilket gör att du inte kan jämföra aggregerad energiproduktion på årsbasis mellan olika produktionsslag?

      Radera
    11. Ocke mesta elen i Sverige är inte genererad från kokat vatten utan kommer från lägesenergi i vattenkraftverk eller vindkraft. Vi har ett stort enormt batteri i våra samt Norges vattenmagasin och dessutom säljer vi mycket el till fossilländer där elen därmed ersätter kol. Ja vi importerar en mindre mängd från dem när de har stort överskott på vind och sol.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. @Ocke
      systemeffektiviteten hos en elbil är något lägre än 80%.
      Hos en Tesla Model S60 ligger den på 65% från eluttag till hjul enligt Tesla själva.
      Största förlusten sker i batterierna.

      Dessutom så kommer du aldrig att kunna direktdriva en gasturbin med biobränsle, den skulle sota igen på nolltid, utan du skulle behöva ta omvägen via ånga (precis som för kolkraft). så du kan skriva ned effektiviteten på kraftverket till 33-34%. I bästa fall.

      Annars så får du gärna berätta hur ett "Ultra-Superkritiskt biokraftverk" fungerar. :)

      Radera
    13. @Nanotec

      Som vanligt har du inte koll på fakta. Alla kan ha fel ibland men tyvärr har det visat sig vara mer regel än undantag i ditt fall.

      I Sverige år 2018 genererades 51% av elproduktionen via vattenkokning.

      http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/sa-paverkades-elproduktionen-av-den-varma-sommaren-2018/

      Och det är ett stort problem hur den delen ska ersättas när befintliga anläggningar läggs ned eftersom fossila bränslen, kärnkraft och utbyggnad av vattenkraften är off the table.

      Radera
    14. @JA
      Jag har läst siffror om 60-80% och mycket beror på de aktuella förhållandena. Jag valde den högsta för att inte någon skulle hänga upp sig på siffran. Poängen går fram ändå.

      Jag avsåg ovan ångturbiner, dvs att mekanisk energi åstadkoms via rankinecykeln. Även om det teoretiskt går att driva gasturbiner (braytoncykel) med fastbränsle är det inte direkt vanligt i större skala vad jag känner till.

      Med kritikalitet avses en ångturbin som arbetar med vätska som befinner bortom den kritiska punkten i ett fasdiagram och skillnaden mellan vätska och gas upphör och vattnet blir superkritiskt. Ultra-superkritiskt är en term som används i värmekraftsbranschen för att beskriva superkritiska system som arbetar med vattentemperaturer mellan 600ish - 740 grader C. I sådana värmekraftverk kan termiska verkningsgrader gränsande till 50% uppnås.

      Här kan du läsa lite om ett case i Kina.
      https://www.power-technology.com/projects/yuhuancoal/

      Radera
    15. Det har uppenbarligen hänt lite under de sista åren. Det brukade inte vara ekonomiskt att bygga kraftverk för att köras under kritiskt tryck.

      Radera
    16. Tittar man noga på PFBC pannorna KVV6 i Värtanverker hittar man koleldad gasturbincykel där brännkammaren är en av turbindrivna kompressorer trycksatt fluidicerad bädd där det även kokas ånga och sedan separeras stoftet i cykloner före gasturbinen och därefter plockas resterande värme ut som fjärrvärme. De har delvis eldats med olivkärnor, hade det gått att konvertera dem till flis hade det redan gjorts.

      Radera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Vattenburna värmesystem hade varit onödiga om vi inte hade överbeskattat elproduktion och reglerat sönder kärnkraften. Elvärme är enklare, billigare, kräver inte något cirkulationssystem och orsakar inga fuktskador.

    SvaraRadera