Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-05-04 11:51

Någon som vet vad EU-valet handlar om?

Det drar ihop sig till EU-val, vilket aktualiserar - är det någon som vet vad EU-valet handlar om, egentligen? Vad för frågor bestämmer EU-parlamentet om egentligen?
Valsedlar.
De svenska riksdags-, landstings- och kommunalvalen präglas ofta av att politiker och i synnerhet väljare fokuserar på saker som inte valen handlar om. Att man t ex väljer kommunalt parti utifrån riksdagspolitiken, trots att kommunen bestämmer över helt andra saker, och vice versa.

Det är nu fem år sedan supervalåret 2014 när vi både hade EU-parlamentsval och svenska val. Och det har hänt en del kring EU sedan dess. Vad gick EU-parlamentspartierna till val på förra gången? Någon som minns? Vad har de gjort i frågan? Någon som vet?

Var det någon som gick på val för att stänga ute alla små oberoende sajter och innehållsleverantörer från Google, Facebook eller andra Internetjättar, eller förbjuda memes, fanhyllningar och användargenererat innehåll? Ändå visade sig en röst på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vara en EU-parlamentsröst på just detta i form av EU:s upphovsrättsdirektiv.

Någon som har koll på vad EU ska göra för ingrepp i våra liv den kommande femåriga mandatperioden? Vad är planerat? Upphovsrättsdirektivet hittades exempelvis på 2016 och fanns inte alls med i korten inför förra EU-valet.

Och framför allt - någon som har koll på vad EU-parlamentet faktiskt kan besluta om och vad de inte kan besluta om?

Lissabonfördraget innebar, om jag inte missminner mig, att så fort EU beslutat i en fråga, så blir den EU-federal från den punkten framåt och inte längre en nationell fråga. Tidigare har t ex sjukvårds- och socialpolitik inte omfattats av EU. Men om parlamentet får för sig att besluta i detta, vilket en del politiker vill, så kommer det förvandlas till en fråga där EU bestämmer framöver.

Så inte ens om man faktiskt vet vad EU bestämmer över och inte bestämmer över, så kan detta ändras när väl EU tar ett beslut om något. Kort sagt röstar man på grisen i säcken, jämför t ex upphovsrättsdirektivet, och kom ihåg att en röst på S eller SD var en avgörande röst för upphovsrättsdirektivet.

Men vad kan EU faktiskt besluta om? Landsbygdsprogrammets stödcirkus förmodligen, men vad mer? Vilka stora reformer jobbar EU med just nu? Vad röstar vi egentligen om i EU-parlamentsvalet? Någon som vet?

Det enda jag är säker på är att EU-parlamentsvalet handlar om vilka 20-21 svenskar som ska få skyhöga ersättningar som EU-skattefrälse. På grund av Brexit är vi inte ens säkra på hur många dessa svenskar är.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

41 kommentarer:

  1. Gör SVTs valkompass, riktigt bra. Där kan man se vad olika partier tycker, en del viktiga frågor, och man får reda på vem man skall rösta på. Har gjort valkompasser inför dom två senaste riksdagsvalen oxå, helt suveränt !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra valkompass onekligen, men är det verkligen dessa frågor som EU-valet handlar om? Eller är det vad partierna vill få röster på, trots att EU i själva verket ska göra något helt annat?

      Radera
    2. Inte minst kan man tycka att viktningen mellan olika frågor i valkompassen fungerar sisådär. Stora ekonomiska frågor väger ofta mindre än ett par, i relativa termer, små sakfrågor som tas upp.

      Radera
  2. Ett EU-gemensamt blåkortssystem hade varit fantastiskt. Skrota idéen om att köksbiträden och lokalvårdare skulle vara bristkompetenser och inför istället ett system där en minimilön på 55000:-/månad är ett golvkrav för att få arbetstillstånd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast har EU ens rätt att bestämma något sådant, eller ägnar du dig just nu åt vad du tycker är viktigt?

      Radera
    2. Varför är 55000 rätt nivå nu? Förra veckan skrev du 100000?

      Vem ska då städa? Inte många bortskämda infödda som kan tänka tänka sig det.

      Radera
    3. Men om nu alla köksbiträden och lokalvårdare kommer utifrån så finns det väl ett behov? Eller menar du att genom att höja lönen till 55000 kr så ska ingen ha råd ha personal i restaurangerna och städa dessa?

      Radera
  3. Jag skulle sammanfatta det som; ingen vet riktigt. Sakfrågor blir svåra att driva i ett system som EU:s.
    Det man röstar om är som jag uppfattar det "policyflöden" (i brist på bättre ord). Med detta menar jag att man bestämmer sig för "vilket håll" som beslutsutvecklingen skall gå snarare än enskilda frågor; vänsterut: i regel mindre spelrum för storföretag, mer spelrum för de gamla fackintressen och mer reglering. Högerut; i regel mer spelrum för storföretagarintressena, mindre spelrum för gamla fackintressen och mindre reglering.

    Systemet är för stort och för komplext för att driva sakpolitik; man formulerar åsikt om hur mycket man skall modifiera maskineriets ungefärliga färdriktning och lägger sin röst på den grupp som närmast ligger åsikten man har (som kan vagt beskrivas på en höger/vänsterskala men absolut inte alltid) men det är ungefär det man kan göra som väljare. Detaljpolitik sköts av ett ogenomträngligt, myrstacksliknande myller av lobbyister, långa förhandlingar i policyutskotten, kohandeln partigrupperna emellan och liknande samt den gigantiska armé av opolitiska tjänstemän som skall försöka göra politik av de instruktioner som regnar ner från parlamentets utskott och kommissionen. Enskilda MEP:s och till och med kommissionärer bedömer jag inte har så mycket möjlighet heller att bedriva sakfrågor.

    Eller för att sammanfatta; nationella val är ”kvalitativa” (ex: fokus på enskilda politiker/sakförare, utvalda sakfrågor, opinionsmässigt läge samt utfall i media). EU-val är ”kvantitativa” (ex: fokus på parti/intressegrupper, vida policyformuleringar, i praktiken oberoende av generell opinion såvida den inte når nationell nivå i signifikant EU-land som i UK, i praktiken ingen medieexponering riktad till den generella EU-medborgaren).

    Ett annat exempel på hur jag menar;
    I nationella val: ”jag röstar socialistiskt-partinamn här/liberalt-partinamn här/grönt-partinamn här”. ”Jag gör det för att jag tror på politiker X”.

    I EU-val: ”jag röstar vänster/höger/”oberoende”/nationalistiskt”.

    EU är för stort för att formulera ”vad man röstar på”. Man röstar ”vänster, typ” eller ”höger, typ” etc.

    Om EU överlever tror jag detta kommer att ”stelna” i formella block som går till val över hela unionen; min gissning är att det som finns att rösta på kommer att vara ironiskt nog likt som det ser ut i UK: ”labour”, ”tory”, ”lib-dem” eller ”nat”. Egentliga inga sakfrågor, bara policyriktning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dock, enskilda partier hamnar i partigrupp, som driver frågorna. Så en röst på M eller KD spelar ingen roll, bägge är i samma partigrupp, med samma slutresultat. Typ.

      Radera
    2. Problemet om nu vill använda det ordet är väl att det inte står på valsedeln. Sen så kompliceras det väl av att det är lätt att skylla impopulära beslut på "EU" men populära tar man åt sog äran för. Det bottnar nog mycket i att den nationella identiteten är starkare än den europeiska. Påminnet litegrand om hur i USAs barndom ("men USA då") delstatsidentiteten var starkare än den amerikanska.

      Radera
    3. Elegant formulerat och inte minst insiktsfullt uppfattat av Pingvin!
      Med andra ord ingen egentlig kvalitativ skillnad mellan val till EU-parlamente och ett ordinärt Riksdagsval i Sverige ... Hela det realpolitiska utfallet blir endast marginellt beroende av utfästelser av varjehanda art i valrörelse och till största delen ett resultat av pragmatiska kompromisser mellan block och partigrupperingar!

      Radera
    4. Lite som USA då, det kommer finnas två sidor i praktiken i framtiden.

      Radera
    5. Tja, det skulle ju förutsätta en ständigt mer integrerad union vilket inte är säkert samt ett fptp-valsystem. Men det skulle inte vara fel om de partier som kandiderar i EU-valet var tvugna att sätta ut vilken grupp de tillhör på väl synlig plats på kampanjmaterial och valsedlar.

      Radera
  4. Valkompasserna är värdelösa. De partier som toppar valkompasserna skulle jag aldrig i mitt liv rösta på. Dessutom är de flesta av frågorna helt ointressanta i mitt tycke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Testa att göra valkompassen. Det går att välja ett klart EU-kritiskt alternativ och varje frågeställning. Frågor om flyktingar finns också med om man vill ha åsikter om det så det är inte bara "PK"-frågor.

      Radera
    2. Ja, det finns faktiskt fler frågor kring flyktingar än grundläggande ekonomiska frågor.

      Radera
  5. Det är ju sin sak att läsa på om vad svenska partier och deras kryss-namn vill angående olika eu-frågor. Det är en helt annan sak att sätta sig in i vilka olika partigrupper de ingår i och vad deras respektive grupperingar faktiskt driver för frågor.

    Själv skulle jag vilja att EU koncentrerar sig på
    - Ett gemensamt högt satt försvarssamarbete som komplement till NATO.
    - Riktigt högt satta klimat och miljömål för hela EU
    - En gemensam ansvarsfull flykting och migrationslösning
    - Banta den byråkratiska apparaten och öka transparensen för att öht ha en chans att nå folklig acceptans på lång sikt.
    - Banta hantering av frågor som rör lokalpolitik till noll

    SvaraRadera
  6. EU är fördelaktigt för bönderna hörde jag en SVT reporter säga med förklaringen att bönderna får viktiga bidrag. Om SVT hade satsat mer på kompetens istället för kvoteringar så skulle denna förstå att bidragen till bönderna hade kunna vara ännu högre om mellanhanden EU hade tagits bort.

    För mig är det helt absurt att inte alla lagar som gäller i Sverige också klubbas igenom i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du vet inte vad EU-valet handlar om alltså?

      Radera
    2. Jag hamnade på din site i förhoppningen att vidga mina vyer men efter att ha läst din lilla artikel så märkte jag att du tydligen visste ännu mindre.

      Om du nu verkligen vill lära dig något alls om EU så kan du börja med denna sida:
      http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/en-eu-lag-blir-till/eus-lagar-och-regler/#EU-lag-g%C3%A4ller-framf%C3%B6r-svensk-lag

      Radera
    3. Inget nytt alls. Det står inte vad för frågor EU-parlamentsvalet handlar om där. Det står om hur EU fungerar. Helt annan sak.

      Radera
  7. Hej. EU parlamentet kan inte initiera egen lagstiftning. Det kan kommissionen. Parlamentet kan sen försöka få till ändringar i förslagen. Parlamentet forsöker dessutom att stjäla ordförande posten i kommissionen. I den konservative gruppen har detta blivit en uppvisning i tysk maktarrogans, der en uerfaretn tysk nu är spitzenkandidat istället för en tidigare erfaren finsk utrikesminister som kan flera språk. Så för min del är vallet motstånd mot parlamentet. Mvh. Jakob

    SvaraRadera
  8. Inte sen piratpartiets storhetsdagar har jag fått nån bild av att nåt parti förstått/tycker det är viktigt vad det handlar om.

    SvaraRadera
  9. Har gjort både SvDs och SVTs valkompass och i båda hamnar SD högst. Gissar att det beror på att jag vill minska EUs makt samtidigt som jag inte vill ha vänsterpartiets ekonomiska politik.

    SD kommer dock inte få min röst. Det blir Klassiskt Liberala Partiet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför inte Kommunistiska partiet, de vill lämna EU.

      Radera
    2. Jo SD hamnar en bit över de andra men sen får man utgå lite från de närmaste utmaningar man ser, samtidigt är ju en röst på SD kanske ännu en markering, skulle SD bli största parti får moderater och socialdemokrater fundera ännu en gång. Björklund är mest ärlig med mer EU, så blir det nog oavsett vad vi väljer.

      Radera
    3. Samma här, SD hamnar högst med KD och sen M på en procent under varandra. Det är säkert EU kritiken som lyser igenom men även andra områden.
      Jag vill fokusera på en person som säger det jag tycker, vilket jag också hittat, men problemet är att det sen inte bara är ett parti bakom, utan även en hel grupp i parlamentet! Partiet har sin piska, och gruppen i parlamentet brukar väl ofta vara över ens i omröstningar? Detta gör att det blir ganska urvattnat till slut. SÅ vad är då meningen med att rösta?

      Radera
    4. Ja, det är tveksamt om det är någon större poäng med att rösta.

      Radera
  10. Mjölbypartiet

    Kom igen, det blir kul !

    De är sannolikt lika seriösa som de etablerade.

    SvaraRadera
  11. Vore kalas om SD blir största parti i EU valet.

    SvaraRadera
  12. Finns den någon klok människa som satt sig in hur man skall rösta, speciellt när man funderar över kommande generationers framtida Europa? Som icke-gift, icke-förälder, så har jag försökt intervjua föräldrar i min omgivning (i den - skall det visa sig, felaktiga - tron att man som förälder tar valet på allvar för sina barns skull. Hoppades få "inspiration" till vad man skall rösta på. Dåligt utfall dock - de flesta skiter helt enkel i valet (känns som man skall göra en orosanmälan till kommunen om försumlighet av minderårig eller vad det kan heta) eller har inte satt sig in i vad partierna vill.

    En klanröst tillgänglig alltså, ge mig "inspiration" ;-)

    SvaraRadera
  13. Det handlar om vilken korrupt politiker du vill belöna med en plats i korruptionens hjärta.

    SvaraRadera
  14. Bra att du uppmärksammar vad som vi röstar om men här är du ute på hal is Lars: "Lissabonfördraget innebar, om jag inte missminner mig, att så fort EU beslutat i en fråga, så blir den EU-federal från den punkten framåt och inte längre en nationell fråga. Tidigare har t ex sjukvårds- och socialpolitik inte omfattats av EU. Men om parlamentet får för sig att besluta i detta, vilket en del politiker vill, så kommer det förvandlas till en fråga där EU bestämmer framöver."

    Det finns tydligt reglerat i Lissabonfördraget vilka kompetenser som faller under EU, nationellt eller delat (artikel 3-6 TFEU). Europaparlamentet kan INTE förvandla en fråga till EU-kompetens om den faller under nationell kompetens. I de fall där en fråga faller under blandad kompetens och EU:s roll fördjupas måste regeringarna besluta om detta, Europaparlamentet kan INTE besluta om att stärka EU:s befogenheter om detta inte godkänns av regeringarna. Att tillräckligt många regeringar ska gå med på det är inte särskilt sannolikt så som EU ser ut just nu.

    SvaraRadera
  15. Jag skrev en kommentar utan att läsa de andras så först när jag var klar såg jag att Utlandsutdelaren och Pingvin skrivit utmärkta kommentarer. Nu när kommentaren är skriven kan jag lika gärna publicera den ändå.

    Gällande vad EU beslutar om ser det generellt ut som följer: All beslutsbefogenhet som medlemsstaterna inte uttryckligen tilldelat unionen tillhör medlemsstaterna. Därutöver så gäller subsidiaritetsprincipen (reglering ska alltid ske på nationell nivå om möjligt) i alla frågor där unionen har delad befogenhet och proportionalitetsprincipen (reglering ska vara proportionerlig mot syftet) alltid.

    Enligt fördragen har EU har exklusiv befogenhet i frågor rörande tull, konkurrensregler, euron, fiskepolitik, och EUs gemensamma handelspolitik.

    Unionen har delad befogenhet med medlemsstaterna i frågor rörande den inre marknaden, vissa grundläggande delar av socialpolitiken och folkhälsopolitiken, jordbruk, miljö, konsumentskydd, transport, transeuropeiska nät och energifrågor. Där unionen har delad befogenhet kan unionen besluta om för medlemmarna tvingade lagstiftning och medlemsstaterna får då inte själva reglera det som EU-lagstiftningen omfattar.

    Vad valet handlar om är väl i princip samma sak som val här hemma. Sossar är sossar och moderater moderater även i Bryssel. S och V vill reglera näringslivet 'för arbetarnas skull', MP vill reglera allt möjligt 'för miljöns skull', L är lika oklara i EU som hemma, C har fokus på att skydda bönder (djurskydd och subventioner) och näringslivsfrågor, M+ Kd fokuserar på att de andras regleringar inte ska bli för betungande för företagen och handelsfrågor 'för tillväxtens skull' och SD är lite all over the place sakpolitiskt. Fi är ett skämt även i EU.

    Sedan är ju EU-politiken väldigt präglad av kohandel och partigrupper, så ibland röstar partierna inte enligt förväntan. Men det skilde en handfull röster när copyrightdirektivet togs och handelsavtal har tagits med marginaler på några tiotal röster, så vilka Sveriges tjugotal av de 751 ledamöterna är har betydelse.

    SvaraRadera
  16. EU är för stort för fungerande demokrati. Som med USA (och Romarriket) så faller demokratin ihop när det blir för stort. Kvar blir lobbyist, magnat och byråkratvälde.

    Håll EU som en mellanstatlig förening för handel och mellanstatliga avtal. Ta bort parlamentet, flaggan och nationalsången och banta budgeten med 99 %.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Samarbete, men utan överstatlihget.

      Radera
    2. Här har vi en som har förstår.

      EU fungerar som ett underlag mellan länder, men inte som ett styrande sådant. Att en nation släpper sin suveränitet till en "företag" är väldigt illa demokratiskt sett. Sen att be oss invånare rösta om något vi aldrig kan påverka, är ett hån mot demokratin.

      Vi alla vet inom oss själva att vår röst inte betyder något, vilket också urholkar vårt förtroende för "demokrati".

      Och nej, demokrati betyder inte folkstyre. Demokrati betyder att ge bort DIN röst till någon som sedan "säljer" den till högstbjudande.

      Mvh, en trött och sliten humanist/taoist.

      Radera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  18. Rekommenderar starkt att lyssna på när Henrik Sundström (m) gästar Aron Flam nyligen, och pratar om sin EU-kanditatur: direktlänk.

    SvaraRadera
  19. Om jag inte missminner mig så är det inte EU-parlamentet som lägger fram lagförslag. Utan de kan antingen rösta för eller emot lagförslag som läggs fram av EU-kommisionen("EU:s regering" - Politikerna till EU-kommisionen väljs fram av EU-parlamentet/EU:s regeringar(något förenklat).Parlamentet kan halvneka lagar. Men är de redan godkända av EU:s regersinchefer genom Europeiska unionens råd samt EU-kommisionen så verkar inte så mycket EU-parlamentet kan göra.

    Så ett val till EU-parlementet är ett val för EU-kommisionens ordförande samt en förmåga att neka till lagförslag. Min personliga uppfattning är att EU skulle må bra av mer överstatlighet samt införandet av regler som gör att lagar kan förkastas via domstol om förslagen/lagen inte genomgått EU:s regelverket för lagstiftning. Ett exempel på det är det nya vapenlagsdirektivet. Införandet av detta gick inte helt rätt till och man försökte runda visa moment i lagstiftningenförfarandet(bland annat konsekvensutredningen - den gjordes som ett hafsverk för att det processmässigt skulle se rätt ut). Sådana förfaranden borde kunna få lagar att förkastas av EU-domstolen. EU bör få en del skit men man bör också ställa sig frågande hur ett lagförslag som tidigare varit uppe i svensk riksdag - och blivit till stor del nedröstat - helt plötsligt kommer upp på EU-nivå och jäktas igenom mha terror-attackerna i Paris. Känns som det stora problemet är svenska politiker ...

    Samt EU pressar Sverige att ta tag i korruption - något som Sverige har väldigt svalt intresse för ...

    SvaraRadera