Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-05-12 15:09

Hur mycket belastar högre bensinpris hushållen?

Med anledning av de aktuella protesterna över högre bensinpris kan det vara intressant att titta på hur detta drabbar de svenska hushållen. Slutsatsen landar i att hushållen måste ha fått en hårt pressad ekonomi den senaste tiden, eftersom protesterna kommer först nu.
Bensin-, diesel- och E85-pris sedan S+MP-regeringen tog över i september 2014. Data: SPBI
Sedan S+MP-regeringen tog över i september 2014 har bensinpriset stigit hela 6.3% enligt bränslebranschorganisationen SPBI, och dieselpriset har ökat med 11.8%. E85 har stigit med hela 22.2%. 

Samtidigt har inflationen varit 5.7% under dessa år.

Samtliga siffror ovan gäller till och med mars 2019.

Under perioden 2014 - 2019 ökade förstås även medianinkomsterna. Disponibel inkomst för hushållen i åldersgruppen 18 år eller äldre var i median 28 708:- SEK efter skatt år 2014, och 30 158:- sEK efter skatt år 2017, en ökning på 5.1%. Sedan 2017 har förstås inkomsterna ökat ytterligare. Utfallet varierar också mellan hushållstyp.
Disponibel inkomst 2014 och 2017 olika hushållstyper. DatA: SCB
De hushåll som fått sämst inkomstutveckling 2014 - 2017 är ensamstående män med hemmavarande barn 0 - 19 år. Dessa fick bara 4% i ökad disponibel inkomst 2014 - 2017, medan ensamstående hushåll med hemmavarande vuxna barn 20 - 29 år fått 10% ökad disponibel inkomst.

De disponibla inkomsterna har enbart 2014 - 2017 ökat ungefär lika mycket som bensinpriset 2014 - 2019. 

Så hur stor ekonomisk smäll är de höjda bensin- och dieselpriserna för ett hushåll? 

Circle K listar nu bensinpriset för 95-oktanig bensin till 16:69 SEK och 16:59 SEK per liter för dieseln. Från september 2014 och SPBI:s priser är det en ökning på  2:02 SEK per liter bensin och 2:24 SEK per liter diesel sedan MP+S tog över i september 2014.

Medelbilen drar runt 0.7 liter milen och medelbilisten kör 1500 mil. Nu är det knappast dessa som protesterar, då detta innebär 176:- respektive 196:- SEK mer i månaden sedan socialisterna i regeringen tog över. Detta borde kunna absorberas av de 1450:- SEK som medianhushållet fått i ökad disponibel inkomst enbart 2014 - 2017.

Istället måste protesterna komma från hushåll som kör betydligt mer bil än 1500 mil om året, och därtill antagligen blivit missgynnade inkomstmässigt.

Om man kör 5000 mil om året (jag kör själv drygt 4000 mil) och har två bilar i hushållet där bägge t ex jobbpendlar med bil och bor på landet , för totalt 10000 mil om året och har bilar som drar 0.7 liter per mil, blir det alltså 14140:- SEK till 15680:- SEK mer om året sedan S+MP tog över, beroende på bensin eller diesel. Diesel brukar dock dra mindre än 0.7 liter per mil, men vi bortser från detta.

Detta blir förstås en ansenlig summa pengar, eller 1 178:- till 1307:- SEK i månaden. 

Gruppen sammanboende med barn 0-19 år har under 2014 - 2017 bara fått 2458:- SEK mer i plånboken per månad, varav ungefär hälften alltså gått åt till bensin i detta exempel. Dessvärre har jag inte siffror på inkomstutvecklingen till 2019.

För de hushåll som kör mycket har en väsentlig del av de senaste årens löneökningar ätits upp av bensinpriset. Samtidigt har även övriga priser stigit, och hushåll som lever på marginalen, kan alltså kännbart drabbats av detta.

Normalhushållet lär dock inte drabbats märkbart. Att det främst blir folk på landsbygden, som kör mycket, som får problem ter sig alltså rätt självklart. Man kan också tänka sig att löner på landsbygden inte hängt med den allmänna löneutvecklingen.

Man kan förmoda att bensinprisprotesterna främst är en fråga om svaga grupper och grupper på landet. Det kan också vara ett utfall av att grupper av hushåll i Sverige fått det relativt sett allt sämre på sistone, kanske på grund av konjunkturen, och ignorerats av politikerna, då de inte bor i storstaden Stockholm och därmed inte märks eller finns med i debatten.

Protesterna bör därför öka i takt med att ekonomin blir sämre i landet med den vikande konjunkturen.

Sedan finns det en möjlig uppsida för landsbygden med högre bränslepriser. Bilismen är det som dödade landsbygden.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

53 kommentarer:

  1. När man är pensionär och kör lite påverkar skatten och den får man betala även när fordonet står still.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja dieselpriset påverkar min hushållsekonomi högst marginellt eftersom en modern dieseltuggare drar väldigt lite bränsle.

      Fordonsskatt ca 160 kr / månad
      Försäkring ca 500 kr / månad
      Parkering 1800 kr / månad :)
      Värdeminskning på bilen kanske 2000-3000 kr / månad.
      Sevice o besiktning så klart, varierar lite i kostnad

      Drivmedel är inte den största utgiften vi har.

      Radera
    2. Jag kör max 1500 mil/år och har tittat på en nyare bil, en Volvo XC60 kan ha en skatt på 3000 SEK, det varierar vilken modell man tar, parkering nästan noll, försäkring som ovan, bränsle 800 l/år.

      Radera
  2. Sen här samhället ändrat sig en del också, centralisering av kommunal verksamhet, nedlagda bankkonto. Små affärer slår igen, mindre företag köps upp och flyttas eller läggs ner. Lite fakta från min vardag sen krisen 2008. Närmaste skolan nedlagd +3km, närmaste bankkontor nerlagd +12km, företaget jag jobbar på har stängt 2 av 3 fabriker + 13km vilket också gjorde att vi behöver 2 bilar.

    SvaraRadera
  3. Det är väl som protesterna i Frankrike ( som vi inte hör ett ord om i svenska medier) bensin priset är droppen som får bägaren att rinna över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska medier har rapporterat ganska mycket om de gula hästarna. Du kanske bara tittar på Bolibompa?

      Radera
  4. När den totala årslönen bara gått upp 500kr på 5 år så börjar det bli ansträngt.

    SvaraRadera
  5. Mina föräldrar röstade för linje 1 i kärnkraftsomröstningen. Borde inte det ge att jag slipper betala skatteväxling-skatter? Min familj har ju mer än väl varit en del av Sveriges låga CO2-utsläpp. De som röstade på linje 3 och deras barn borde ju betala alla skatteväxlings-skatter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De röstade ju för att avveckla kärnkraften. På vilket sätt skulle ge dig frisedel från skatteväxling ställer jag mig frågande till.

      Radera
    2. Linje 3 var nej.

      Radera
    3. Jo, fast linje 1 var väl även det avveckling fast långsammare? Linje 2 var sossarnas blandabortkorten alt.

      Radera
  6. Hur ser den demagogiska fördelningen ut mellan storstadsbor och lantisar i Sverige? Spontant hade jag gissat 20/80 %. Det kan vara bra att veta om man vill förstå bensinprisutvecklingen på lång sikt, dvs då den politiska spelplanens ändringar kommer med i bilden.

    SvaraRadera
  7. Det är väl inte bara bensin/diesel som blivit dyrare, under dessa år Lars? Hade det bara varit drivmedel. Så hade det säkert absorberas, av inkomstökningen för många?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars redovisar och resonerar kring inflation.

      Radera
  8. Äh, det är bara psykologi, kalkylen 200 kr/månaden stämmer nog väldigt bra.

    Samma fårk reagerar inte en sekund på att skatten ökar med några hundra kronor i månaden, fårket bryr sig inte om att bilens totalkostnad ligger på 40 kr/milen(=5000 kr/månaden)

    Men en hundralapp mer när dom ska betala sin tankning så blir dom nästan hysteriska.

    Om vår Svampregering bara kunde skatteväxla så att löneskatten sänktes i motsvarande grad vore jag nöjd men fårket skulle fortfarande stå på tå och skrika i falsett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg nyss på facebook i bensinupprorsgruggen någon som hänvisade till hur billigt bränslet var i Danmark, endast ca 11 kr/milen.

      Hälften av de som kommenterade verkade inte fatta att det handlade om danska kronor.

      Nu väntar jag bara på att någon ska påpeka hur billigt bränslet är i Tyskland, bara 1.5 litern, eller vad det nu är.

      Man förlorar hoppet för mänskligheten.

      Radera
    2. Just det här året sjönk ju faktiskt skatt på inkomster med 20 miljarder, eller upp till 500 spänn i månaden eller vad det var. Det täcker gott prisökningen på bensin.

      Bensinen är dyr överallt i den rika världen i Europa. Jag vill minnas (fast det här är ett mycket svagt minne) att Sverige var allra dyrast nån gång på 90-talet eller början 00-talet, men nu är vi inte det längre även om vi tillhör den "dyra gruppen". T ex är det dyrare i Holland, Danmark och Frankrike.

      Radera
    3. Det är skyhögt pris i Tyskland (de visar sina priser i cent/liter) ;)

      Radera
  9. Folkomröstning om bensinpriset/bensinskatten!!!

    Det parti som öppnar för folkomröstning om bensinskatten lär gå framåt stort. Vill KD bli ett 20-procentparti är det bara att börja driva frågan direkt, då kan de vara ha 20 % redan i höst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, för folk i allmänhet silar mygg och sväljer kameler.

      Radera
  10. Det som ätit upp våra löneökningar de senaste fem åren är främst:
    Elpris+ skatt+moms
    Diesel/bensin
    Avgifter till kommunen ex vatten/avfal
    Parkering på jobbet från 300kr per månad till 900kr
    Något dyrare försäkringar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Parkeringen till jobbet gjorde att min löneökning uteblev det året (ja jag har kass lön)

      Radera
    2. 900 för ställa bilen på jobbet!! Fyyyyy så dyyyrt!!

      Radera
    3. Mina kostnader ökar pga inflation ungefär i takt med lönens ökning. Känns både rätt och rimligt. Det som minskar i förhållande till min inkomst är lånen.

      Radera
    4. Ja plus minus noll kan nog många acceptera (om de upplever en rimlig inkomst) ett tag men plus minus minus och en sämre ekonomi är ju sådär. Jag gillar mitt jobb, är bra på det jag gör och har inte tidigare tänkt på att byta arbetsplats förrän besparingar och sen kostnadsökningar relaterat till jobbet fått mig att fundera på att byta. Det är nog bra att se sig om ibland iofs. Kanske om något år.

      Radera
  11. Kemikalieskatt
    Skatt på elektronik
    Höjd skatt på el och drivmedel
    Bonus malus
    Avskaffa ränteavdraget
    Inför fastighetsskatt
    Högre skatt på kapital
    Höjda kommunala skatter
    Flygskatt

    Men alla enskilda posterna är så små att dom kommer inte påverka hushållens ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och så då en hyfsat rejäl sänkning av inkomstskatten i år, och avskaffad värnskatt nästa år. Det blir fint.

      Radera
    2. Joakim. Hur mycket tjänar jag egentligen på avskaffandet av värnskatten om vi låtsas att jag snittar 65'? (Känns som det kan kvitta) Bör jag löneväxla, eller ska jag gå ned i tid och f-skatta lite extra istället? Lönepengar kan man ändå bara äta piggelin och åka på semester för?
      Bränsle är f.ö. det bästa man kan köpa för pengar, så man kan åka vattenskidor och köra racing. I arbete kör man diesel och privat el. Eller? Ingen ironi, tonläget till trots.

      Radera
    3. Jag hade löneväxlat, det är fortfarande hög marginalskatt även om just värnskatten tas bort. Men ett steg i taget. Förhoppningsvis på sikt kan gränsen för statlig inkomstskatt fortsätta puttas upp till mer rimliga nivåer.

      Radera
    4. Mmm, jag gör det. Men hur blir det om 15 år när svensk krona sjunker som en sten?

      Radera
    5. Säg det. Investera utomlands om du är orolig, vi har fria kapitalrörelser.

      Radera
  12. Vänta bara tills svenska (och europeiska samt nordamerikanska) hushåll får veta vad peak oil är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt plötsligt är inte en Tesla så dyr längre :)

      Radera
    2. Svenska hushåll behöver förhoppningsvis inte oroa sig. Byggs många kraftverk för elproduktion nu, och det finns kapacitet att bygga eldrivna fordon inom landet.

      Radera
  13. Eftersom inkomstgapet är lågt i Sverige så drabbas många när priserna höjs ett snäpp. Dvs många ligger på marginalen. Så "minskade klyftor" leder till mer omfattande protester. Kanske en inbyggd säkerhetsventil i socialism?

    SvaraRadera
  14. "Medelbilen drar runt 0.7 liter milen och medelbilisten kör 1500 mil. "

    Problemet är bilen. Hur tusan kan vi acceptera att bränsleförbrukningen är lika dålig som för 20 år sen.

    Jag skäms som ingenjör för att vi levererar sån usel tekniklösning. (och jag har jobbat på insidan, både på Volvo och Saab på den tiden)

    Världsrekordet på EcoMarathon är 10,000 km på 1 liter bensin(ekvivalent) vid 30 km/h.
    Vi borde kunna nå 0.01 liter milen för "familjebilar" år 2030 om vi vill. (Stalltips: Minska vikten!) Då spelar det mindre roll vad bensinen kostar.


    Protestera utanför Volvo Cars och utanför riksdagen och kräv snålare bilar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du borde skämmas som ingenjör om du tror att något som liknar en personbil kan drivas på 0.01 liter bensin per mil. Bara att övervinna luftmotståndet i 90 km/h kräver en faktor 10 över det.

      Suttit och räknat hela kvällen/natten så vi kan ju fortsätta någon minut till.
      Luftmotstånd beräknas enligt formeln: F(luft) = 1/2*Arean*Cd*Luftens densitet*hastigheten^2. Area*Cd för Volkswagens "enlitersbil" XL1 är 0,367 m^2 och det är en extremt optimerad bil som dock fortfarande liknar en personbil.

      Luftmotståndet vid 90 km/h blir således 1/2*0,367*1,28*(90/3,6)^2 = 146,8 N.

      Effekt = kraft*hastighet = 146,8N*25m/s= 3670W vid drivhjulen

      Pga irreversibla förluster i en förbränningsmotor är maximal verkningsgrad ca 65% vid i övrigt optimala förutsättningar. För att producera 3670 W mekanisk effekt krävs således en motor om 3670/0,65 = 5,6ish kW med irreversibla förluster inräknade.

      Bensin innehåller ca 9,5kWh per liter. Kör vi således 90 km/h i en timme har vi förbrukat 5,6/9,5/9 = 0,07 liter/mil. Och detta endast för att övervinna luftmotståndet i ett extremt gynnsamt scenario i en liten bil för två personer. Volkswagens XL1 drar i jämförelse ca 0,2 l/mil i verkligheten då alla förluster inkluderats.

      Radera
    2. Du förbiser möjligheten att ha en vindturbin på taket som laddar batterierna under färd, så kan man köra på batteriet när det är fulladdat.

      Nej men skämt åsido, det uppenbara vore att på något sätt ändra "standarden" så att en-eller tvåsitsiga bilar blev standard. Det är ju stor andel av resorna som utförs med tre eller fler säten tomma. Det skulle också minska tvärsnitt, luftmotståndet osv. Men! Krocksäkerhet, användbarhet, osv.

      Radera
    3. Precis, hur skulle du Ben klara dig utan baksäte och bagageutrymme?

      Radera
    4. Jag är killen på Lidl i mjukis och tofflor,
      som aldrig vill öppna sin koffert
      för där ligger döda barn
      helt enkelt för jag brukar döda barn

      Radera
    5. Alla BDs bilar har ett par kulhål i bagaget, och plast i botten samt ett avrinningshål i lägsta punkten.

      Det där med att bygga en/tvåsitsiga pendlarbilar har bara ett problem, då behöver man en vanlig bil också.

      Kanske enklare att ta bussen och lägga lite förlorad arbetsinkomst på det?

      "lufthål"

      Radera
    6. BD, en bekant håller på att utveckla en sådan, googla Ecoist.

      Tyvärr dåligt med plats att gömma barn dock.

      Radera
    7. Som ingenjör skäms jag över DIG Göran som inte förstår att ventilerade säten, ECC, adaptiv farthållare, läskkylare, pekskärmar, röststyrning, bredare däck samt större och tyngre bilar drar mer bränsle än de konservburkar vi åkte runt i förr. Att en ottomotor eller dieseldito har ganska dålig verkningsgrad från början hjälper ju inte precis till när man försöker fila på marginalen så jag får nog ändå ge ingenjörerna en eloge som trots allt lyckats så bra som dom faktiskt gjort utifrån förutsättningarna.

      Radera
  15. Anekdotiskt så tycker jag allt oftare att folk verkar fylla bilen med några liter. Det tyder på att kontot är magert och lever kanske hand ur mun.
    Så över hela populationen sett tror jag varje fördyrning har rätt stor betydelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kan jag intyga, jag o mitt ex sa att dom snabb tankade i byn. Bor ganska nära en mack så jag ser. Men vi noterade att det var typ 10-20% som gjorde det. (samma bilar som tankar så) Förstår om man har bråttom till jobbet någon morgon o lite bränsle. Men detta är stående, jag ser dom på lönings morgonen nästan på kö vid lokala macken på morgonen

      Radera
    2. Kan ju också tyda på att man inte vill ha tanken sönderborrad? Min tank är olåst vassegod att slanga nån liter om du har vägarna förbi..

      Radera
  16. Det är ändå häftigt hur snabbt man anpassar sig. Två dagar i rad blev jag positivt överraskad hur "billig" bensinen blivit när den sjunkit till typ 16,44 kr..

    Med det sagt är priset uppenbarligen fortfarande alldeles för lågt sett till styrmedelseffekten. Kolla vilken bil som helst, nästan alltid en person bakom ratten. Vilken buss som helst, ungdomar, unga vuxna och enstaka pensionärer.

    Det finns mängder och åter mängder av medelålders personer, eller ska vi säga köttberg som i princip aldrig åkt kollektivt annat än flyg. Dessa kör bil vart de än ska och priset måste nog upp ytterligare 50-100 % innan dessa ser över alternativen.

    Om inte annat blir elbilskalkylen lättare att räkna hem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man bör fråga sig varför man tycker styrmedeleffekten är så viktig.

      Det faktum att det körs ändå tyder ju på att det ger stor nytta att köra. Det tyder på att det nog inte är så smart att försöka begränsa körandet.

      Radera
    2. Ja, det var en jäkla miss när de använde styrmedel för att få folk att sluta röka...

      Radera
  17. Borde inte skatten på bränslet rimligen sänkts de senaste åren, i takt med den ökande vegetabilsiska inblandningen? Det i kombination med bränslesnålare bilar borde göra att skatten minskar om skatten finns av miljöskäl. Men den finns ju för att dra in pengar till staten och lär bara öka mer och mer oavsett utsläpp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom höjdes ju skatten ytterligare då oljepriset föll för "det får inte bli för billigt att tanka". Detta har inte justerats ner.
      Att oljepriset dessutom (i dollar) är hälften mot vad det var för fem år sedan samtidigt som bränslepriserna i Sverige är flera kronor dyrare är ju också en ekvation som inte går ihop, oavsett växelkurs.

      Radera