Cornucopia?

Aktuellt

Sämsta inköpschefssiffrorna i eurozonen sedan 2012

En lång rad industriindikatorer föll hårt när de rapporterades in idag. Bland annat visar inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustri...

2019-05-23 11:06

Bankomatuttag kan komma avgiftsbeläggas

Bankernas kamp mot kontanterna fortsätter. Bankomats VD säger nu till SvD att om inte staten tar över kommer det införas avgifter på kontantuttag i bankomaterna. Och som bekant har bankerna allt mer slutat erbjuda kontantuttag över disk.
En av Swedbanks uttagsautomater i Narva, Estland.
Ny lagstiftning från årsskiftet ålägger de svenska bankerna att hålla igång uttagsautomaterna, men systemet kostar pengar.

VD:n för Bankomat AB säger att om nu inte staten vill ta över, men tvingar bankerna att behålla olönsamma automater, så kan det komma att införas avgift på kontantuttag.

Idag betalar bankerna en avgift till det av bankerna ägda Bankomat AB, ett bolag som omsatte 781 MSEK gjorde 20 MSEK i vinst 2017. Det gjordes 121 miljoner uttag 2017, vilket innebär att Bankomat AB fick cirka 6:45 SEK per uttag.

Hur stor avgiften blir kommer vara upp till bankerna. Ska kunderna självfinansiera uttagen bör priset hamna någonstans runt de där 6:45 SEK per uttag enligt ovan, eller om man så vill 5 - 10:- SEK.

Korthanteringen är extremt lönsam för bankerna, medan kontanthanteringen är billigare för butikerna. Därtill låser man in både butiker och slutkunderna genom korthanteringen och numera allt mer det rätt praktiska Swish. Kontanter är förstås ålderdomligt, och ur kundperspektiv är det naturligt att ny teknik kan upplevas som mer praktisk - annars hade den inte slagit igenom - även om man får betala för det hela dolt via butikernas priser. Men det man inte vet har man inte lika ont av.

Det finns också beredskapsperspektiv på kontanthanteringen, då det gör samhället mindre sårbart för störningar. Bankomats VD menar att det bästa hade varit att staten tog över ansvaret och kostnaderna för uttagsautomaterna, men nu blir det alltså inte så.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

42 kommentarer:

  1. Intressant att en bankman föreslår förstatligande (socialism) av bankverksamhet, för att det ska bli billigare för kunden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är väl strikt egenintresse- går det att tjäna pengar på skiten vill bankerna gärna driva det, men om det ska kosta pengar får nån annan göra det.

      Lika som bankerna kan förändras från helt vanliga näringsverksamheter i högkonjunktur (som absolut inte ska beskattas eller behandlas på nåt särskilt sätt) till att de är samhällsviktiga funktioner som absolut måste räddas när det råkade bli lågkonjunktur.

      Radera
    2. Bankverksamhet är redan statligt reglerad verksamhet, iom att staten tillhandahåller subventioner och privilegier för bankerna. Men en förändring kanske kommer. Med den nya "e-kronan" som riksbanken nu utreder, så kommer man (förhoppningsvis) kunna ta ut alla sina pengar från banken med ett musklick. Med detta på plats så kan vi avskaffa insättargarantin, så att bankerna tvingas att betala lite för sin inlåning.

      Radera
    3. Det är skillnad på statlig och statligt reglerad min vän. Mord är t ex statligt reglerat, men det är knappast staligt finansierat.

      Radera
    4. Precis som det ska vara. Mord sköts ju bäst av av de fria marknafskrafterna. Om staten skötte det så skulle säkert mordoffren dö av naturliga orsaker innan de kom till skott.

      Radera
  2. Egentligen inget nytt då många kreditkort redan har straffavgift på uttag i bankomat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men den avgiften beror ju lite på att man lånar pengar från kortet...

      Radera
    2. Vanligt att de tar avgift även om man har positivt saldo på kreditkortet.
      1-2% av beloppet, men minst 35 kr brukar det vara ungefär.

      Om man har ett kort utan uttagsavgifter så har man förmodligen en årsavgift istället.

      Radera
    3. Några fria kort utan kontantuttagsavgift där fritt betyder att man får Visas eller Mastercards växlingskurs. Undantag för Revolut där man på vardagar får åtnjuta bankernas interna kurs.

      Norwegiankortet, 5 000 SEK per dag upp till kreditgränsen på 100 000 kr

      Lunarway, SEK/NOK/EUR/GBP/USD motsvarande 1 000 euro per dag, 10 000 euro per månad och 20 000 euro per år

      P.F.C., 3 000 SEK per månad

      Curve, 200 GBP eller motsvarande per månad

      Revolut, 2 000 SEK eller motsvarande per månad

      N26, fem fria eurouttag per månad

      Handelsbankens gamla frikort, 5 000 kr, max 15 000 kr per fyra dagar. Max 16 uttag per år.

      Nog finns det alternativ alltid.

      Radera
  3. Varför är bankomater i vår tidsålder fortfarande stationära? Tesla kanske kunde bygga ett självgående inbrottssäkert bankomatvalv som åker hem till kunden. :-)

    SvaraRadera
  4. Inte helt ny idé, hade en bank en gång för länge sen som införde detta på icke-anslutna bankomater.

    Personligen tar jag mer och mer sällan ut kontanter -- ett par gånger om året kan räcka.

    SvaraRadera
  5. Som egenföretagare skulle jag vilja införa en avgift för korthantering, baserat på ungefär den tid de åtgår för kortbetalning plus kortavgifterna.

    Men det har ju bankmaffian lyckats lobba för att få förbud mot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde uppskattningsvis landa kring 30 kr per betalning, inkl moms.

      Radera
    2. Är väl inte förbud? Bara reglerat i inlösen avtal, trodde jag i alla fall..

      Radera
    3. Det löser man genom att höja priserna och ha 5% kassarabatt istället. Finns inget förbud mot att ge vissa betalmedel rabatt.

      Radera
    4. https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2017/konsumentverket-uppmarksammar-butikers-olagliga-kortavgifter/

      https://www.hallakonsument.se/pengar-och-ekonomi/bank-kort-och-betalningar/kortavgifter/

      Radera
    5. Hmmm, vilken låg är det som förbjuder det?

      Radera
    6. Förbudet mot kortavgifter i Sverige finns i kap. 5 § 1 lagen (2010:751) om betaltjänster.

      Radera
  6. På den positiva sidan, om staten tar över bankomaterna och skapar en e-krona, kanske man kan låta lönen gå in på ett riksbankskonto och ge bankerna fingret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När bankerna inser det kanske de ändrar sig...

      Radera
    2. Banken och staten är väl redan polare?
      "Folket" har vem som företrädare?

      Radera
    3. Nej, du tänker på Satan. Han och banken är polare.

      Radera
    4. Speciellt banken i Salem?

      Radera
  7. Handelsbanken hade frikort för bankomat, togs väl bort - 16 och fick en årsavgift på 300 kr.
    Kontantuttagen kostar således redan sedan innan, iaf på HB.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns kvar för oss gamla rävar.

      "16 avgiftsfria uttag per kortinnehavare och kalenderår i Bankomat ABs uttagsautomater. Efter det, samt i övriga uttagsautomater, 10 kr per uttag. Belopp upp till 5 000 kr per uttag, högst 15 000 kr inom 4 dagar."

      Radera
  8. Det rapporteras aldrig om bankomatsprängningar, borde inte det funka för ohederliga medborgare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det vore bäst om det inte funkade att ohederliga medborgare sprängde bankomater.

      Radera
  9. Det är väl bara att stifta en ny lag som förbjuder avgifter på bankomatuttag samt att en bank skall tillhandahålla kontanter?

    Det gick ju bra att förbjuda små näringsidkare att ta ut kortavgifter av sina kunder samtidigt som de måste betala kortavgift till bankerna. Hur man nu tänkte där..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förbjuda små näringsidkare att ta kortavgift samtidigt som bankerna ger kunderna 0.5-1.0% återbäring på kortköpen.

      Pengar som banken snor av de små näringsidkarna för att ge kunderna extra incitament att betala med kortet.

      Radera
    2. De "förbjuds" ju också att ta ut särskild avgift för lokalhyra, städning, lön och vadhelst andra utgifter näringsidkaren har.

      Tycker man att en utgift är onödig står det handlaren "fritt" att avstå från den. Annars måste han lägga det på priset.

      Varför han inte gör det står ju ganska klart då tydligen alternativet inte är speciellt gratis heller...

      Radera
  10. Ifrågasätter om butikerna verkligen tjänar på kontanter. Har själv jobbat i butik och kortnetalning är både snabbare o smidigare. Hinner betjäna fler kunder per kasssa med kortbetalning. Kontanthanteringen i kontoret tar också en hel del tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kontantbetalningar kostar mer än kortbetalningar, enligt både arbetsgivare och fack i handeln.

      Radera
    2. Jag håller med. Med bra kortdosa (som de flesta butiker i Sverige har idag) går det snabbare än kontant. Att hamna efter en kontantbetalande i kassan på ICA är nästan alltid sämre än att hamna bakom en kortbetalande, såvida dom inte har jämna pengar.

      Att sedan räkna pengarna för att stämma av dagskassan, lägga över pengar i kassaskåp (som i sig tar plats och är dyrt), fylla på ny växel etc tar mycket tid. Och sedan behöver man betala för att någon ska hämta pengarna och beställa ny växel (dyrt).

      Radera
  11. Min förhoppning är att riksbanken introducerar "e-kronan" i form av ett konto i riksbanken, där du kan har ett betalkort, och internettjänst för att betala räkningar. Du ska kunna sköta din privatekonomi utan att behöva beblanda dig med bankerna om du inte vill. Alla ska ha möjlighet att administrera betalningar med elektronisk monetär på samma sätt som idag är exklusivt förbehållet bankerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "elektronisk monetär bas" ska det stå...

      Radera
  12. Allting handlar om att staten skall kunna se allt du köper. När väl kontanterna är borta börjar kulturrevolutionen och den vite, svenske, man över 50 som kör diesel och köper rött kött kommer att få husväggen nedsprejad med ord som "mördare" och liknande. Det hela handlar enbart om kontroll. Ingen tror väl att kriminella kommer att sluta med sin verksamhet?

    Stasi, RSHA och andra hade ju jublat över att få vara med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det handlar inte enbart om kontroll. Det handlar om att bankerna har privilegier som de vill ha kvar. Det är också väldigt gynnsamt för de allra rikaste att ha tillgång till billig kredit, för att köpa sån som centralbanken bortser från när den bestämmer sin penningpolitik. Om kredit beviljas i ekonomin, för ändamål som direkt eller indirekt, driver på priset på tillgångar som fastigheter och aktier, men inte konsumentpriser, så är det väldigt gynnsamt för dig om du äger och vill köpa på dig mer av sådana tillgångar. Detta är den grundläggande drivkraften bakom de ökande ekonomiska klyftorna i samhället.

      Radera
    2. Det beror väl i sin tur på att politikerna inte riktigt förstår de ekonomiska sambanden och olika politiska besluts långsiktiga påverkan.

      Radera
  13. Hur ser det ut i andra länder? Finns det något land alls som man tar betalt för uttag i och är det bankerna som står kostnaden för uttagsautomaten? Inte kan det väl vara extra dyr kontanthantering i Sverige i förhållande till omvärlden.

    SvaraRadera
  14. I Estland blir det mycket "Panga" för pengarna :)

    SvaraRadera
  15. Det är inte utan att denna i närtid hotande kostnad känns som en långsiktigt uttänkt plan på att kunna ta betalt för en transaktion med dina egna pengar som i princip lovats vara kostnadsfri.

    En gång i tiden har man den absoluta känslan av att man satte in sina pengar ,d v s att banken fick låna mina pengar mot att dom betalade ränta till mig. Räntan var kopplad till det allmänna ränteläget.

    I gengäld gavs jag rätten att när helst jag ville kunna disponera mina pengar. Och min ränta var också avpassad för detta. De som band sina pengar fick i regel en något högre ränta.

    Banken sätt att hålla mina pengar tillgängliga har med tiden ändrats, oftast på grund av bankens vilja att öka den egna lönsamheten. Detta resulterade i att dom flyttade ut mig från sina bankkontor och jag fick ett checkhäfte att betala med .

    Sen kom bankkorten där jag kunde betala med dom. Jag kunde också hämta ut kontanter från ett hål i väggen någonstans. Bankomaterna föddes. Det var ursprungligen bankerna som stod för investeringen och kostnaderna om jag inte har alldeles fel. Sen kom det smarta draget.

    Man satte bankomaterna på ett eget bolag och då visade det sig att detta kostade pengar som bankerna inledningsvis betalade.

    Nu när bankerna inte längre tycks vilja betala så måste Bankomat AB ta ut kostnaden någonstans. En kostnad som jag upplever att jag i överenskommelse med min inlåning till banken för en överenskommen ränta redan har betalt.

    Nu ser det ut som om jag får betala två gånger för att få använd mina egna pengar på grund av ett smart drag av bankerna.
    Eller hur känner ni?

    SvaraRadera
  16. Det rapporteras inte för att de i princip upphört. Allt som krävdes var att samtliga kontanttransporter numera sker i kassetter och väskor med färgampuller.

    Några testrån efter det så var det slut på det roliga.

    SvaraRadera