Cornucopia?

Aktuellt

Reklam: Få 200:- SEK om du skaffar ett Revolutkort

Detta inlägg bör ses som marknadsföring för Revolut, och är alltså reklam. Revoluts förpackning för deras premium metallkort. Jag ha...

2019-04-20 07:25

Risk för torka i år igen? Hur klarar jordbruket ett år till?

Anekdotiskt är det redan torrare ute i markerna i år än det var förra året. Här i Sveriges regnigaste område har det inte kommit en droppe sedan 27:e mars, och inget riktigt regn sedan den 17:e mars. Dock menar SMHI att nulägesbilden för vatten per 15:e april är normal, men det råder risk för gräs- och skogsbrand. De första insatserna av brandbombande helikopter har redan skett. Om förra sommarens torka upprepar sig kan vi få se slutliga dödsstöten får många jordbrukare.
Temperatur och nederbörd hemma i april 2019.
SMHI uppger att läget är normalt för vatten, även om det datat avser 15:e april. Stora vattenmagasin ska vara lägre än normalt i området norr om Mälaren. Man kan dock gissa att detta kommer ändras. 

Anekdotiskt är vattnet synbart låg i Hallands största sjö, Lygnern, hemmavid. Bäcken genom gårdscentrum har torkat ut. Det har inte regnat en droppe på tre veckor, och således har inte betesmarkerna kommit igång, än mindre vallen för nästa vinters vinterfoder.
Temperatur och nederbörd hemma i april 2018.
 Däremot överträffar solenergiproduktionen förra året, på grund av frånvaron av moln. Ännu en indikator på att det är torrare än förra året.

Väderprognoserna för tio dagar på Vackert Väder anger inte en droppe regn till de kommande tio dagarna.
Temperatur och nederbörd mars 2019. 
Som privatperson är detta inget att gnälla över. Fint väder, varmt och skönt. Till en början med. Sedan kommer sekundäreffekterna. På landet och i mindre tätorter försvinner snöröjningen när bönderna lägger ner, för ingen har råd att ha en maskinpark stående stilla utan nytta nio månader o året, för att kunna skotta snö på vintern. Och nej, franska bönder kommer inte skotta svenska vägar.

Men för landets jordbrukare finns det en stigande risk att förra årets torka upprepar sig.
Och frågan är om man klarar en sådan sommar till. Förra året var ansträngande nog ekonomiskt, och en del djurhållare räddades av att man hade ett överskott av vinterfoder kvar från tidigare vinter. Ett sådant överskott finns knappast i år, efter att förra årets torka minskat foderskörden rejält.
Temperatur och nederbörd mars 2018.

För spannmålsbönder kan det se ut på motsvarande sätt.

Dålig skörd två år på raken kan knäcka många jordbruk, som redan i princip går med förlust. Kombinera detta med Jordbruksverkets oförmåga att betala ut de EU-stöd som blivit nödvändiga för att jordbruket alls ska överleva, och en regering som nu även säger att de vill minska EU:s stöd till Sveriges jordbruk, så ser framtiden minst sagt dyster ut.

Men vädret är än så länge en anekdot. Det kanske börjar regna ordentligt i maj. Lokala förhållanden är bara en anekdot. Men det ser inte bra ut. Samtidigt kan man tycka att om det inte regnar på den regniga västkusten, över vilket nederbördsmolnen för resten av Sydsverige normalt drar in, så bör det vara likartat i resten av södra Sverige.

På måndag ska SMHI komma med ny rapport om hur det ser ut med vattenläget. Det kommer inte ha blivit bättre jämfört med den 15:e april.

Helikoptrar har redan kallats in för att bomba skogsbränder i Falkenberg och Karlskoga.

Jordbrukare - hur ser det ut för dig i år? Glaset halvfullt, eller halvtomt? Eller rent av helt tomt?

Och sluta tolka väder som någon inlaga över huvud taget om klimatförändringar, vare sig för eller emot. Väder är en anekdot, inte klimat, och är beroende av var på våra breddgrader årets hög- och lågtryck hamnar, vilket är i princip en slump, och inte handlar om klimat. Lär er skilja på anekdoter och trender.
Temperaturavvikelse från medel 1880 - 2020. Källa: NASA.
För vetenskapsförnekare som vill hävda att det blir svalare postar jag grafen ovan. Röd linje, i princip ett glidande medelvärde, är det intressanta, enskilda år är anekdoter, röd linje är klimat. Tyvärr måste man väl posta en sådan här graf i varje inlägg som ens tangerar ämnet, men i kommentarsfältet nedan kommer sakernas tillstånd ändå förnekas.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

105 kommentarer:

  1. Vi har en 3 m3 regnvattentank för att ha lite vatten att vattna i vår villaträdgård. Vi har nu ca 1 m3 kvar nu.. Det var likadant förra året. Husen runt omkring slösar mängder med kranvatten för att hålla sina gräsmattor gröna, vi har inte ens plockat fram robotgräsklipparen ur garaget ..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, roboten är inte framplockad. Blir det som förra året kommer jag sätta en pump i min sjö och ta vatten därifrån istället för från brunnen för gårds- och trädgårdsbruk.

      Radera
    2. De sista åren innan kommunalt VA kom (påtvingades oss, det var svindyrt), var det ont om brunnsvatten. Två av mina närmaste grannar köpte färdiga rullgräsmattor på lastpallar och spridar-vattnade sina nyanlagda gräsmattor dygnet runt under 14 dagar, som man ska, för att gräset inte ska torka ut. Då tömdes min 61 m djupa borrade brunn och det kom inget vatten från kranen. Efter några dagar kom det mörkbrunt vatten, tills det successivt klarnade. Men man vågade inte längre använda brunnsvattnet till trädgården, bara regnvatten. Att "herrgårdsfolkets" gräsmattor är viktigare än "stugfolkets" dricksvatten kändes bittert. Även den gemensamma 80 m djupa sommarvattenbrunnen sinade då och pumpen gick sönder av att sörpla luft, antar jag. Vi betalade gemensamt för elen och reparationerna för sommarvattnet. Hur mycket saltvatteninträngning det har blivit, vet jag inte. "Herrgårdsfolkets" rovdrift och framfart väcker anstöt.

      Radera
    3. Men om du konverterar till libertarianismen så kommer självklart brunnarna aldrig att sina.

      Radera
    4. I ett libetarianskt samhälle hade man åtminstone kunnat begära ersättning från grannarna i en domstol.

      Radera
    5. Det går utmärkt att göra idag också.

      Radera
    6. Äh, skippa libertarianism så kommer politikerna att skapa vatten åt oss, som alltid.

      Radera
    7. Här i sthlm har vi hela mälaren att ta vatten från, så det lär inte bli någon brist på vatten i år heller. Och för att hantera eventuell hetta har jag installerat en luft-luftvärmepump så att jag kan få kyla om det blir för varmt.

      Radera
    8. @Gon Dwana.
      Tillgången i vattentäkten är väl inga större bekymmer, men man måste även se till produktionskapaciteten i vattenverken och distributionen därifrån till konsument.

      Radera
  2. Jag är inte övertygad om att väder och klimat inte har ett samband. Inte för att man ska ta varje extremhändelse som ett tecken kring något men att ett exempel på klimatförändringar kan vara att vädret ”fastnar” längre i olika faser, dvs att vi riskerar längre perioder av regn och längre av fint väder.

    Har att göra med att rossbyvågorna troligtvis kommer meandra mer när temperaturskillnaden mellan ekvatorn och arktisk minskar.

    Just att vädret varit hyfsat stabilt men varierande (dvs omväxlande regn och solsken) är egentligen inget att ta för givet historiskt även om det har utmärkt holocen och varit en bidragande orsak till att jordbruket kunnat utvecklas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samband är självklart, men man ska vara försiktigt att skrika om klimat varenda gång, eftersom det kommer bita dig i rumpan när vädret ett år blir helt annorlunda.

      Radera
    2. Vad gäller "fastnar", så om du tittar finns det lika många lågtryck som högtryck på våra breddgrader (rätt naturligt) och de hamnar olika år från år. Så i nyheterna brukar det vara "rekordvärme" i t ex USA, medan vi har kallt, och tvärt om. Om inte rubbet hamnar i Sibirien eller norra Kanada, och ingen bryr sig.

      Radera
    3. man måste kanske kolla hur jetströmmarna rör sig... det tycks likna förra året...

      Radera
    4. Det är absolut dumt att skrika varg allt för ofta och lite torrt vårväder är ju ganska normalt.

      Däremot tror jag att ett varmare klimat inte bara blir ”varmare” utan kan komma att påverkar hur vädersystemen rör sig på olika sätt. Jag har regelbundet följt utvecklingen i arktis under några år och även om varje enskild händelse där kan klassas som väder så är den sammanlagda bilden att rätt mycket håller på och förändras. Frågan är på vilket sätt det kommer påverka oss?

      Radera
    5. Eventuell klimatförändring ska väl göra Sverige "blötare" och inte torrare. Högre värme, men mer nederbörd. Det kan i och för sig göra så att det torkar ut växtligheten snabbare, men om torkan beror på mindre nederbörd så bör det ju inte ha något med klimatförändringar att göra.

      Radera
    6. Ja om det blir så kan det bli hyfsat fördelaktigt för just Sverige (om vi tänker bort hur utmaningar i övriga länder kan påverka oss).

      Men det jag oroar mig för är att vädret också riskerar bli mer oregelbundet.

      Radera
    7. Mer regn är självklart inte oproblematiskt. Översvämningar, jordskred, erosion osv?

      Radera
    8. Mer regn är självklart inte oproblematiskt. Översvämningar, jordskred, erosion osv?

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Det är rätt mycket som både kan hända och efter olika mönster. Mitt intryck är att det är mycket som inte är klarlagt i detalj, inte minst för det är dels svårt, dels att det är mycket man inte vet. 
      För Sverige del har jag läst och hört både att det kan bli torrare, liksom blötare. Båda i sin tur beror på om det blir stabil variation respektive "utformning". Dvs 1) stabilt vädermönster vs instabilt 2) tex långa torrperioder följda av intensiva regn vs tex dimmigt och ofta nederbörd. 3) total nederbörd i ett scenario vs total nederbörd i annat scenario. 
      Allt det där påverkar ju allt från odlingsmöjligheter, vattenmagasin, energitillgång till instrålning. Inte alla på liknande eller ens samma sätt. 

      Sen finns ju större mönster såsom Golfströmmen, ändringen av ovan nämnda Rossbyvågor, hur det blir med tundran och dess komplexa ytgeologi osv. Och mer därtill.

      Dock med allt ovanstående sagt, så är det skillnad på: 
      - vad forskare säger och hur det har kommit fram till det (metodik är idag snabbt glömt i medielandskapet, men ack så viktigt),
      - vad forskare som blivit aktivister säger att man (kanske) ska eller bör göra,
      - vad aktivister säger att man bör göra,
      - vad politiker vill bestämma att man skall göra och varför,
      -vad eventuella andra parter tycker och försöker påverka,
      - vad du själv tycker och varför,
      - var olika delar börjar likna religion (ett visst grönt parti tex) och, eller maktkåthet där miljö blir ett instrument,
      och därför bör dessa hållas lite isär när man diskuterar det.

      Edit: stavningsrättelser (autocorrect).

      Radera
    11. @teheimar,
      Så vad är bäst att göra?
      Anlägga kombinerade vattenmagasin/dräneringsdammar eller lägga pengarna på snabbtåg till kontinenten?

      Radera
    12. @Anders
      Idag, med det jag har läst och lyssnat på skulle jag luta mer åt det hydrologiska där om det är det som är valet.
      Men detta är givetvis inte något om man skall "strössla" över landskapet med utan ha på rätt plats.
      Snabbtåg till kontinenten är trevligt, det är inte det, det är att vi a) har faktiskt tåg redan och även den banan måste underhållas, b) vi behöver vatten för att leva. Med det sagt är ju även vattenmagasin beroende av nederbörd.

      Förresten.....hur är det i Norge med nederbörd/torrperiod? Har läst tidigare att när Sverige har torrperiod har det ibland varit med regn på norska sidan om fjällkedjan och tvärtom.

      Radera
    13. Enligt SMHIs olika klimatscenarier så ska det bli blötare i Sverige, inte torrare, både för helåret och våren. Att det är ovanligt torrt två år på raken behöver inte betyda att modellerna är fel men det är ju ändå lite oväntat.

      https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier?area=swe&var=n&sc=rcp85&seas=ar&dnr=99&sp=sv&sx=211&sy=140#seas=var

      Radera
  3. Jordbrukspolitik är som försvarspolitik. Har man inget försvar så finns inget behov av försvarsindustri. Livsmedelsstrategin, som skulle vara en jordbrukspolitisk åtgärd, har sprätt medel åt alla håll - utom till jordbruket. Istället har man ökat det byråkratiska trycket på primärjordbruket, och kräver nu minskade stöd till jordbruket (vilket även innebär svensk jordbruksbyråkrati och forskning, m.m....). Det mest spännande inom jordbruket, som kanske är det bästa lackmustestet är slakteriernas förmåga att avsätta slaktdjurstillgången... Det tycks just nu vara köer fram till vecka 52.... Med den något absurda situation, som man kallar "marknadsekonomi" där alla lantbruksdjur, hästar, kor, får m.m. skall vara registrerade och där slakterierna har full insyn och kan planera sin slakt så innebär detta att lantbrukarna är underleverantörer till ett maffialiknande system... Hur har det kunnat bli så här? Så det är nog inte vädret som kommer att knäcka Livsmedelsstrategin utan lantbrukarnas insikt om korruptionen i ett "marknadsliberalt" system.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är oförstående byråkrater och illvilliga tjänstehjonsaktivister kombinerat med snåla konsumenter som lett hit.
      När äntligen efterfrågan på svenska produkter ökar finns inte producenterna kvar. How ironic.

      Radera
  4. Jag har förmånen att varje månad ta vattenprover på avrinningsvattnet från ett flertal täkter i Halland, Jönköping Kronoberg och Skåne. Jag har således flödesdata i mindre vattendrag sen flera år tillbaka. Södra Skåne har flöden som anekdotiskt är jämförbara med tidigare år. Men från Hässleholmstrakten och norrut är flödena lägre jämfört med tidigare år. Några vattendrag som varit torrlagda någon enstaka gång på sensommaren är redan nu torrlagda. Det ska bli intressant att se om vi får en repris på 2017 som framåt till i juni var solig och torr innan det regnade och regnade och regnade eller en 2018 som helt saknade regn. Lokalt har även min solcellsanläggning producerat mer i år än i fjol i april.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur brunnsvattnet ska räcka i en skärgårdskommun som Värmdö, där jag bor, oroar många, eftersom grundvattennivåerna sägs redan vara rekordlåga i förhållande till årstiden. I Sandhamn var det kris ifjol, där ligger grundvattnet ömtåligt inkapslat i sand som enda skydd från havsvattnet. Även många andra verksamheter i skärgården är beroende av brunnsvatten, som jordbruk, boskapsuppfödning, stall, marinor, hamnar och konferensanläggningar.

      Radera
    2. @Robert:

      Men finns det inte en massa lerjordar i sydskåne som buffrar vattenflödena? Borde det inte finnas en fördröjningseffekt?

      Och, kan du inte recensera Sonesson nån gång :)

      Radera
    3. Det är mulljordar som buffrar vatten.

      Radera
    4. Lerjordar dräneras långsamt, kalla det vad du vill.

      Radera
    5. @Ben Jag känner honom inte privat och hans politik har du säkert läst om. Vi har en god samtalston när vi träffas. Han lyssnar men ändrar sig mycket sällan i de fall han redan bestämt sig men kan göra så i rena sakfrågor men aldrig i ideologiska frågor. Jag är en rätt pragmatisk politiker men han är hårt ideologisk. Faller inte verkligheten ut som ideologin förespråkar är det verkligheten det är fel på. Vi har låg skatt, vi har ett lugnt samhälle, vi har Sveriges högsta kommunala skuld per invånare. Vi har lånat pengar för att få en ideologi att fungera men det kan knappast skyllas på en person även om han sitter på en stor maktbas och har högt förtroende bland väljarna. Jag tror säkert vi skulle ha trevligt ihop om vi tog en öl men ingen av oss har ännu bjudit in till sagda öl (för övriga så sitter jag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för Centerpartiet i Staffanstorp).

      Radera
    6. Det är de kapillära krafterna som avgör markens reaktioner. Lerjordar har ju enorma kapillära krafter, men jobbar långsamt... sandjordar ina kapillära krafter alls, nästan..

      Radera
    7. @fam. Jord.

      Ja, det var typ det som var min poäng.

      Radera
    8. Fast lerjorden beror lite på vilket djup den ligger.
      Mycket av Skåne är dessutom åkermark som är designad för att dränera av vårflödena fort. Samma gäller ju granåkrarna i norra Skåne och ex Småland. Vattnet rinner av innan det rinner ner. Normalt inte ett problem då det finns nederbörd i överflöd men nu börjar det bli torrt.

      Wedmos chef är ju lika ideologisk i strid med verkligheten, det ser man ju på de beslut som partiet tagit. Ligger ju i sakens natur.

      Men på lokal nivå brukar ju politiker vara mera pragmatiska när de har väljarna nära och direkt ansvar för en budget.

      Radera
    9. @Richard Ohlin,
      Precis, lerjordar har man historiskt dränerat, vissa lerjordar är enormt tröga på att suga upp vatten.
      Jag har på några ställen lerjordar som man inte kan täckdika ens.
      Jag måste ha öppna diken där.

      Men som sagt var bästa skyddet mot torka och regn är mullrika jordar.
      Ju djupare mull desto bättre.

      Radera
    10. Det växer ju ofta bättre i mullrika jordar. Lerjorden är lite utmanande för rötter.

      Sedab är det ju en gradskillnad.

      Radera
    11. @Rickard Sonesson är inte min chef. Jag sitter i opposition mot honom och den M-SD koalition som styr kommunen.

      Radera
    12. Jag syftade på Annie Lööf, var nog otydlig där att jag skulle förtydligat din "politiska chef"

      Jag är medveten om din politiska roll vs politiska majoriteten i Staffanstorp.

      Radera
    13. @Robert Wedmo, hur räknar du ut att Staffanstorp har Sveriges högsta skuld per innevånare?

      Radera
    14. Enligt SKL är den 86,6 procent och därmed högst i Sverige.

      Radera
    15. Och enligt Kommuninvest är man en bra bit ner från toppen när det gäller skuldsättningen i kronor/innevånare.

      Möjligt Staffanstorp skulle kunna höja skatten ngt och öka amoteringarna men man har en god ekonomi oavsett.
      Vilket inte är så konstigt med tanke på den politik man för och skattebasen.

      Radera
    16. Efter rekordvärmen i fjol började en del husgrunder, byggda på lermark, spricka. Särskilt de, som hade byggts ut i flera steg, istället för på homogen grund. Om man dessutom har en källare, ökar risken för sprickor i källarväggen och fuktfläckar på insidan. Villaägarnas riksförbund fick ovanligt många rådfrågningar om sprickor i husgrunder i höstas.

      Radera
  5. Problemet är den svaga lönsamheten under ”normalår.”
    Kunde man jobba upp en buffert( en skörd på åkern, en skörd på logen och en skörd på banken) så är både en och två torrsomrar hanterbara.
    Nu har man fullt upp att få normalåret att fungera.

    Och när sedan staten högljutt talar om att man ska skjuta till pengar så ”glömmer” man att tala om att det motsvarar ca 10% av förra årets förluster och att pengarna tas från landsbygdsprogrammet där mycket redan går till jordbruket.
    Så torkstödet till bönderna betalas av bönderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Landsbygdsprogrammet måste vara det största bedrägeriet mot lantbruket som finns... Allt skall hanteras genom det. Och ändå kallas det "Jordbruksstöd"... Givetvis försvarar LRF detta - för vad skall de göra annat... Hur länge till orkar de som är företagare inom lantbruket leva med denna genomfalska funktion? Hade förra årets väder varit 1955, eller 1959, (som det var) så hade inte det påverkat särskilt mycket i den tidens jordbruksstruktur för allt var mer "i bondens händer" då...

      Radera
  6. Det är alldeles omöjligt att veta hur sommarvädret blir. Förra året hängde sig vintern kvar väldigt länge och sedan slog det om totalt. I år har vi uppenbarligen ett helt annat läge. Nervigt att vara lantbrukare. Ganska oroligt också för oss andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. nja... alltså, ett högtryck som ligger kvar länge innebär ju att det är kallt länge, som nu, medan när värmen kommer med sommaren så blir det torrt och varmt... inlandsklimat, så att säga...

      Radera
    2. Är väldigt slumpmässigt kortsiktigt, kan ju räcka med några få dagar med kraftigt regn för att växla från "krisläge" till "normalt". Gissar att bönder gärna vill ha bra/lagom nederbörd under slutet av juni.

      Radera
    3. man brukar säga att "före midsommar kan det aldrig regna för mycket..." men idag med den stress som näringen är utsatt för så vet jag inte...

      Radera
  7. Har sommarstuga en bit upp i bohuslän med egen brunn, både gammal grävd och nyare djupborrad brunn. Den grävda brunnen var jag tvungen att sätta ner en dränkbar pump i och pump ur pga att vi hade problem med för högt vattenstånd på tomten (det tryckte in vatten på ställen det inte skulle vara vatten på). Så än så länge ser inte jag några tecken på problem.

    SvaraRadera
  8. Vallarna har inte kommit igång som vanligt, pga avsaknaden av ytvatten. Gräsen hämtar vattnet max en dm ner och är sedan beroende av upptransport via kapillärverkan.I princip har tillväxten stått stilla en månad och nyetableringar/stödsådd knappt börjat gro, men olyckligtvis även hållts igen av kraftiga frostnätter. De stora arealerna höstsådd spannmål ser generellt fina ut ännu. Spannmålen hämtar också vattnet betydligt djupare i alven, nästan en meter ner. Har rest mycket och det ser likartat ut i både Mälardalen, Småland, Halland och Skåne. (utgår själv från läget mitt i Västergögland). Poängen är att på grovfodersidan, med fortsatt värme och torka i 10 dagar till, så kommer vi definitivt få skördepåverkan i förstaskörd, även om vi får regn i Maj. Vi går in i detta år med låga foderlager, som hade varit obefintliga utan fjolårets import. Även om vi i år får en normalskörd, så innebär det därför bara ett status quo. Årets skörd hade behövt bli 20-30% högre än ett normalår, för att ta oss tillbaka till ett balanserat lagerläge. Inte kört än på helårsbasis, men kunde börjat gynnsammare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den första vallskörden tycks bli som förra årets... mager. Intressanta observationer!

      Radera
    2. Arrendatorn körde ut konstgödsel för en månad sedan.
      Den ligger kvar orörd på vallen.

      Själv väntar jag på att en mad på 5ha ska torka tillräckligt så jag kan köra med betesputsen.

      Radera
  9. Hur klarar brandförsvaren en till torr sommar?
    Ska polackrna komma till undsättning igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torrt väder och skogsbränder är inte samma sak. Med det sagt så kan det absolut inträffa stora skogsbränder i år igen - om det blir torrt och börjar brinna.

      Radera
    2. men i regel inträffar dessa samtidigt.

      Radera
    3. Det brinner i skogar o mark varje vår o sommar. Är det torrt så kommer det främja brandspridningen på de förväntade bränderna. så med samma kassa berdskap lär det få konsekvenser

      Radera
    4. Ett nytecknade avtal mellan MSB och tre helikopterföretag: 31 helikoptrar kommer att vara i beredskap mellan den 1 maj och den 15 september.
      Ett gott stöd till svenska räddningstjänster. Bränder bekämpas med markstyrkor. Men med luftburet stöd som dämpar lågorna har du mycket större chans att släcka branden från marken.
      Baser runt om i landet
      Helikoptrarna är stationerade på ett antal baser runt om i landet och kan på så sätt täcka in hela Sveriges yta på kort tid. Under skogsbrandssäsongen kan helikoptrarna placeras på de platser där brandrisken är hög.
      – Vi kommer att analysera brandriskprognoserna ingående under sommaren, och utifrån det kommer vi att anpassa beredskapen till rätt nivå och till rätt region i landet

      Radera
    5. Jo jag vet. Men som du själv skriver bränder Släcks från marken .
      Svergie har extremt lite brandmän. Skl kämpar på för färre brandmän(dåliga/försämrande avtal).
      Hur många storstads brandmän är sugna på att pajja öven denna semester?
      Hur många utländska brandförsvar är sugna på att jobba även denna sommar i sverige pga Sveriges ovilja att sköta sig ?


      Radera
    6. Extremt lite brandmän jämfört med vem då?

      Radera
  10. @cornucopia Betyder det här att jordbruksfastigheter kommer sjunka i pris kommande perioden? Eller väger andra faktorer upp det. Skogsgårdar här i södra Sverige har fått sig en smäll av barkborrarna pga torkan förra året, kan det vara så att det blir köpläge inom kort?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sett ur den vinkeln så bör man kanske även ta hänsyn till svinpesten i Kina, eller översvämningarna i USA, men hur detta påverkar är svårt att veta. Den senaste globala krisen inom jordbruket var nog i början av 1970-talet och det resulterade i tio år av extremt goda tider inom jordbruket - globalt. Även då i Sverige...

      Radera
    2. Med tanke på de globala händelserna.
      Är det kanske dags att titta på 1917 års kris?

      Radera
    3. 1917 års kris är inte jämförbar för Sverige och kommer i princip aldrig vara det igen. Infrastrukturen är helt annorlunda.

      Radera
    4. varför inte?
      Bönderna, då, fick mer betalt om de exporterade maten.

      Har vi sämre infrastruktur för export nu eller vad menar du?

      Radera
  11. Anekdotiskt men jag tycker det har varit mycket nederbörd i vinter och senvinter här strax söder om Stockholm. Är ofta ute i Tyresta naturreservat och för ett par veckor sedan var marken rejält blöt med stora pölar i låglänta partier. Rejält rotblött.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ovanligt mycket vårsmälta i Stockholmstrakten. Mälaren har legat på väldigt höga nivåer.

      Radera
  12. Här finns det info kring cornus valda kurva på tempen:
    https://klimathotet.com/

    SvaraRadera
  13. Skulle någon kunna förklara på ett begripligt sätt hur referensvärdet (nollan) i NASA-diagrammet beräknas? Diagrammet visar ju avvikelse ifrån referenstemperatur, men vad är referensen? När jag googlar så hittar jag en massa motiveringar om varför man använder avvikelser istället för absolut temperatur men ingenstans hittar jag hur referensvärdet är beräknat.

    SvaraRadera
  14. Innan vi gick med i EU kostade 1 ha bra åker här ca 10 000 kr. Nu kostar samma samma åker mer än 100 000. Kan detta bero på att bidrag/stöd har kapitaliserats och förväntas vara för evigt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kanske tvärtom... För att få låna till en tvingande utökning av företaget så måste man öka markinnehavet och köpa upp grannen... men då grannen har tjänat skitdåligt som lantbrukare så är hans enda möjlighet att få en vettig ålderdom är att sälja så dyrt som möjligt, då skatten tar stora delar av försäljningsintäkten... Så stöden är enda möjligheten att få ekvationen att gå ihop alls, då lönsamheten är skit. Så att sälja så dyrt som möjligt är enda utvägen ur en skuldfälla som slog ihop runt 1980.... Det man sår får man skörda. Förövrigt så har lönenivåerna stigit med nästan en nolla också sedan 90-talet... Däremot har stödnivåerna stått helt stilla nominellt sedan -95. Hela systemet är som klart för en kraftig reaktion.

      Radera
    2. Det är en del men den stora påverkan är ju tillgången på kapital som leder till inflation vad gäller nästan alla tillgångar vilket alla tycker är finfint.

      Radera
    3. Vad är det för löner som stigit med en nolla? Dvs, en person som hade 15k -95 har nu 150k? Snarare 20-30k, beroende på arbete.

      Radera
    4. En stigande ränta kommer definitivt påverka markpriserna.
      Sen är det ganska mycket mark som ska säljas ut inom några år.
      Om inte annat så på grund av alla framtida arvsskiften.

      Radera
    5. 1992 hade min chef på miljökontoret 17 000 kr i månadslön...

      Radera
    6. Innan vi gick med i EU kostade en lgh i Sthlms innerstad 10 000kr/kvm, nu kostar den 100 000kr/kvm. Samma relation, knappast EU som är orsaken.

      Radera
  15. Anar att detta är en korkad fråga för alla initerade men kan man inte anpassa grödorna och odla det som passar ett torrare klimat? Växtzonerna verkar förskjutas norrut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, det är ingen "dum fråga"... problemet ät att marginalerna för vad man kan göra är så små i en trängd situation.

      Radera
    2. Hade vi kunnat förutse vädret det kommande halvåret så hade det fungerat.
      Nu anpassar man sig lite efter hur vädret har varit historiskt.

      Radera
    3. Vi ser att medelvärdet ökar långsamt. Finns inget som tyder på att kurvan skulle vika ner igen.
      Om man bara tittar isolerat på Sverige så kanske det är gynnsamt för jordbruket de kommande 50-100 åren och att det är något som det faktiskt skulle satsas på. Om förhållande försämras i södra Europa pga torka så borde efterfrågan på mat öka kraftigt.

      Radera
    4. Klimatförändringarna lär göra att mellan-Sverige år 2100 kommer att ha samma klimat som norra Frankrike idag. Det ser jag inte som ett hot utan som ett löfte.

      Radera
  16. Historiskt har det sällan varit så kallat nödår förrän det här varit missväxt i två till tre år i rad.
    Något enstaka år med missväxt händer ganska ofta och går ganska obemärkt förbi.
    Det som kan förvärra ytterligare nu är åldersstrukturen på lantbrukarna i, så gott som, hela världen.
    Ungefär hälften av alla lantbrukare är pensionsfärdiga nu.

    Vad som kan drabba just Sverige extra mycket är det så kallade kompensationsstödet.
    Har man för lite djur i förhållande till sin jordbruksmark tappar man detta ganska viktiga stöd.

    Till exempel, var det en gård där saknades ett vuxet djur och det blev cirka 130 000 kronor i mindre stöd för 2018.

    Så just Ett mindre antal djur kan definitivt påverka lantbrukarna.

    Men jag tror att de som drabbas mest är ändå rena växtodlare.
    Oftast har de investerat hårt i sin maskinpark och marginalerna är minimala.
    Samtidigt som de knappt nämns i nyhetsflödet.

    Utöver lantbrukare är det självklart skogsägarna som drabbas tack vare barkborren.

    Det är, för övrigt, oftast familjejordbrukare som har ett kombinerat skogs- lantbruk.
    Så visst det kan det bli tufft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, stressen har redan börjat. Inget regn i sikte på 10 dagar och redan torktecken.
      Samma stress på den vanliga arbetsmarknaden och lönen hade behövt vara på läkarnivå.

      Radera
    2. ja, det kan ju variera. Kompensationsstödet är ju ett nollsummespel då slakterierna använder uppfödarnas djurhållning som levandelager... det bästa ekonomiska utfallet tycks vara att - göra inget.

      Radera
    3. Jordbruksverket "säljer in" kompensationsstödet som en ersättning för lantbruk på lite sämre mark.
      Men det stödet blir definitivt kontraproduktivt om man försöker ha lite färre djur så man kan parera en lägre vallskötd.

      Radera
    4. Intressant, ville just ställa frågan i allmänhet om vad man kan göra i sådana här lägen.
      Sen är frågan kanske hur och om man kan göra något med vattnet nu för att inte drabbas av (givet att regnet kommer sen) för mycket minskad skörd eller om det också innebär att vattennivåerna längre fram drabbas? Sverige är ju hydrologiskt lite olika.
      Sen om det börjar se ut som ett dåligt år tidigt på året - läge för regeringen att börja tidigare med jordbruksstöd. De får väl göra något åt problemet med IT-system och handläggning?

      Radera
  17. Slätten:
    Rapsrn växer galet mkt, höstveten har växt bra men börjar visa lite torktecken. Betsådden vetefan hur det kommer gå med, var torrt redan när de sådde och då hade knappt gödningen smält ner.
    Planterat ett stort gäng parkträd, kommer bli omsättning i brunnen som inte använts på många år iaf.
    Skogen har jag inte tittat till på länge, men det får blir höstplantering framöver efter förra året. Al och gran som gick dåligt.

    SvaraRadera
  18. Tur att det finns internationella marknader (där väderrisken är spridd) som vi kan köpa ifrån.

    SvaraRadera
  19. Då sade Stefan L till Dan Josefsson: ”Jag drömde att jag stod på Ångermanälvsstarndenstranden vid skedom. Upp ur floden kom då sju feta och fina Tesslor och började börna i på väg 355. Efter dem kom sju andra dieselgrisar upp, så eländiga och fula och magra att jag aldrig sett så fula skodor i hela Y-län. Och de magra och fula bilarna T-bonade de sju första, Teslorna. Men när de hade fått dem av vägen märktes det inte på dem, de var lika fula som förut. Så vaknade jag. Sedan drömde jag att jag såg sju ppmfonder komma upp i samma portfölj, fullmatade och fina. Efter dem såg jag sju andra fonder skjuta upp, torra och tunna och fulla av bitcoin. Och de tunna fonderna slukade de sju fulla fonderna. – Jag har berättat detta för omvärldsanalytikerna, men ingen kan förklara det för mig.”

    Dan Josefsson sade till Löfven: ”Löfvens drömmar är en och samma dröm. Soros har talat om för Löfven vad han tänker göra. De sju feta Teslorna betyder sju år, de sju fulla fonderna betyder också sju år: det är en och samma dröm. De sju magra och fula skodorna som kom upp efter dem betyder sju år, liksom de sju fonderna som var tunna och fulla av bitcoin. Det skall bli sju hungerår. Det är som jag redan har sagt Löfven: Soros har visat Statsministern vad han tänker göra. Det skall komma sju år med stort överflöd i hela Sverige. Men efter dem kommer sju hungerår, så svåra att man inte skall minnas något av överflödet som var i Sverige. Hungersnöden kommer att föröda landet, och det skall inte finnas några spår av det överflöd som fanns där, ty den hungersnöd som kommer blir mycket svår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gån I till Svetsar-Steffe och gören som han säger eder.

      Radera
    2. planetarum devastata
      Hominis est super genua sua
      Salvator tuus venit e A ad aetheres
      Atque ille ad placitum suum

      Radera
  20. Jag är inte lantbrukare men odlar för självhushåll och det är klart man är orolig. Potatisen funkade ganska bra på vår lerjord utan bevattning förra året, men i år behöver vi få in mer hö eftersom lagret tagit slut. I år ska vi testa svedjeråg också.

    SvaraRadera
  21. Bonden är redan ifärd med bevattning, 3:e dygnet nu och det lär fortsätta så länge torkan varar, samtidigt går skittunnan för fullt ut på åkrarna!
    3 veckor utan regn bara lite frost på morgonen som dunstar när solen tittar fram, vart är vi på väg? Månne det inte vara ragnarök ifärde eller det är den där Puttler som hämnas för alla embargon!?

    SvaraRadera
  22. Finns inget dåligt väder bara dåliga kläder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka kläder är det man ska ha när det är 40 grader varmt aldrig riktigt klurat ut det.

      Radera
    2. Tropikhatt och kakiuniform samt kängor.

      Radera
    3. Jag hoppas på en tidig och intensiv pool-säsong i år. I fjol försökte arbetsgivaren få tag på mig i flera veckor (jobbar som konsult utan fast schema) och jag var i poolen 8 timmar om dagen under juli och halva augusti. Varför svarar du inte när vi ringer, frågade de i mitten av augusti. Jag brukar svara med att det är lite dåliga mottagningsförhållanden i poolen. Jag glömde kolla min mejl också.

      Radera
  23. När får vi våra första svenska klimatflyktingar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, är den nån som på allvar tror på det?

      Kryllar ju redan av naturkatastrofer utan vci fått någon flykting vad jag vet. Ju högre ekonomiskt välstånd vi ser i världen desto bättre möjlighet finns det att hantera katastrofer, orsakat av människan eller ej.

      Som exempel, en jordbävning i ett fattigt land kan döda tiotusentals medan en lika stor jordbävning på Richterskalan i ett i-land kan handla om tiotals döda.

      Radera
    2. Jag skulle nog påstå att svenska klimatflyktingar redan existerar.

      Ser man till gruppen invandrade svenskar som hamnat i Kiruna, så visar studier att i princip de flesta lämnar Kiruna, för att sedan bosätta sig i södra delarna av Sverige.
      Nu kan förstås vän av alternativ åsikt säga att det inte beror på klimatet där uppe, utan att det beror på svag arbetsmarknad.
      Dock faller det argumentet lätt, då många av dessa invandrade svenskar enkelt skulle få jobb inom raket-industrin i Kiruna, då många har adekvat utbildning för den typ av forskning som bedrivs där.

      Men ändå väljer dessa att flytta söderut... Denna flykt kan bara bero på att man vill ha varmare väder jämfört med kylan i norr!
      Det innebär att vi i såfall redan har svenska klimatflyktingar!

      Radera
  24. Allt starkare signaler för väderomslag om någon vecka med mer ostadigt väder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis. Vi har haft en ovanligt torr april hittils, men det är sånt som händer. Det verkar som att det går någon slags psykos bland folk dock. På min arbetsplats sitter villaägarna och har ångest över att det "aldrig regnar" och att det knappt kommit någon nederbörd på hela vintern. Var tvungen att påpeka att det regnade nästan varje dag i mars, men blev inte trodd förrän jag hittade en nederbördskarta för mars som visade på normala till över normala mängder i vår landsände.

      Plaskblött i markerna (som nu börjat torka upp) . Och att det blir en del gräsbränder är inget konstigt, det behövs bara några dagar torrt och soligt väder för det.

      Vårt skämt till vädertjänst SMHI avviker som vanligt från pålitliga YR, som visar på regn >15 mm inom en vecka.

      Radera
  25. jordbruket i södra Spanien blomstrar så här års och inga problem med torka så här långt
    grödorna är för övrigt anpassade till den klimatzon som har funnits i många decennier och som ännu inte har förändrats trots all alarmistisk propaganda
    Dessutom gott om klimatflyktingar från norra Europa här och det fylls på hela tiden.

    SvaraRadera
  26. Det stora problemet förra året var ju att vattenverken gick för fullt och vårt undermåliga VA system från 50-talet (byggdes ut på 60-talet) läcker som ett såll. Allt bevövs byggas ut och bytas ut, till enorma kostnader, som ingen politiker vill gå till val på. Man kan läsa mer på svensktvattens hemsida.

    SvaraRadera