Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-04-10 13:52

Regeringens prognos: Kraftigt sänkt tillväxt - tre år av lågkonjunktur

Regeringen sänkte idag sin BNP-prognos för Sverige kraftigt och vi har nu tre år av lågkonjunktur framför oss. Sänkningen motsvarar 24 miljarder SEK och med det svenska skattetrycket minskade skatteintäkter på relativt sett 10 miljarder kronor.
"Så här mycket lägre blir tillväxten."
Regeringskansliet, dvs Finansdepartementet, sänker BNP-tillväxtprognosen för 2019 från 2.1% och svag högkonjunktur till 1.6% och definitionsmässig lågkonjunktur. Med 4971 GSEK i BNP 2018, motsvarar denna halva procentenhets relativa sänkning 24 GSEK och med 43% i skattetryck 10 miljarder kronor i lägre skatteintäkter. Finansministern väljer dock att skylla på M+KD:s budget och hävdar att det är den som minskat det sk reformutrymmet, eftersom varje sänkt skattekrona är en stöld från staten.
BNP-tillväxt för Sverige. Käla: Regeringskansliet (PDF)
Den nya prognosen ligger på BNP-tillväxt om 1.6% i tre års tid, varefter man killgissar eller tjejvet att tillväxten når gränsen för högkonjunktur igen först år 2022 med en tillväxt på 2.0%. Detta är första gången man lägger en prognos för valåret 2022. Med höjd BNP-prognos för nästa valår ska man förstås återigen kunna öka anslag till lämpligt valfläsk under valåret.

Även globalt saktar tillväxt och handel in enligt prognosen.

Naturligtvis ska inget av detta enligt prognosen påverka Sverige det minsta. Vare sig sysselsättningsgrad, arbetskraftsdeltagande eller arbetslöshet ska påverkas mer än på sin höjd någon enstaka tiondels procentenhet. Sverige ska alltså glida rakt genom lågkonjunkturen helt obemärkt, annat än via det där minskade reformutrymmet. Statsskulden ska fortsätta gå mot noll och bostadsbyggandet ska inte påverkas heller.

Alla obalanser i svensk ekonomi kommer obemärkt kunna glida genom lågkonjunkturens tre år, utan att något går sönder. Allt är bra, och eventuella problem är Moderaternas och Kristdemokraternas fel.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

45 kommentarer:

  1. Hur påverkades sysselsättningen 2012?

    Vad jag kan se så hände det inte så mycket men det kanske fortfarande var påverkat sedan 2008?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog en effekt av 2011-skuldkrisen i så fall.

      Radera
    2. Eller ett misstag av Riksbanken som höjde reporäntan i tron att normalisering var möjlig men fick skyndsamt återvända till krisnivåer.

      https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/finansiell-utveckling/styrrantan/

      Radera
  2. Med en befolkningstillväxt på ca 1% per år blir det inte så mycket kvar...

    SvaraRadera
  3. Är BNP per capita som avses? Annars är det bara den vanliga bullshiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid justerat för inflationen, aldrig per capita, om inte något annat nämns.

      Radera
    2. Och vad är underliggande inflation?

      Radera
  4. Jodå, bilderna ser bra ut och det finns mycket fint att läsa i vårbudgeten.

    Lägg märke till att det finns hyggligt utrymme till stimulans om vi får en sämre utveckling (vilket jag antar 90% av den här bloggens läsare, inklusive jag själv, tror) under säg 2020/2021. Redan nu finns det ekonomer som tycker man snålar lite när man envisas med att finansiera allt krona för krona. En finanspolitisk stimulans på säg 2-3% av BNP i form av sänkta skatter och andra transfereringar + höjda statsbidrag skulle kunna dämpa en kommande lågkonjunktur en del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu börjar iofs till och med jag överväga att ifrågasätta hur låg statsskuld vi egentligen ska ha. Men inför kommande smäll är det väl bra att ha att ta på, men överskottsmålet gör att man ändå inte får nalla på det hela.

      Att politikerna kan påverka konjunkturen är det bara politikerna som tror, och de som tror på politiker.

      Radera
    2. Självklart kan stimulanser i rätt tid hindra att resursutnyttjandet går ner så lågt att man kallar det lågkonjunktur. Vi får se om man lyckas de kommande åren.

      Radera
    3. Marginalnyttan av att pressa ner statsskulden som andel av BNP är minst sagt låg redan under 50%. När vi nu är nära 30% så är det... ganska onödigt.
      Speciellt när man ganska enkelt kan identifiera områden som ger bättre "avkastning". Exempelvis kan man stötta de fattigaste på olika vis, det finns nog få saker som har en högre multipler än att genom skattesänkningar eller ökade transfereringar stötta upp de svagaste i samhället. De är så fattiga att de i regel inte ens har möjlighet att spara. Det värsta som skulle hända är att en del av eventuella transfereringar skulle leta sig till exempelvis Syrien i form av remitanser till familjemedlemar (för övrigt sannolikt det enskilt bästa sättet att "Hjälpa DEM på plats")

      Radera
    4. Vilken nytta med att pressa ner statsskulden, som inte längre är stor nog när man nått under 50% av BNP för statskulden, är det du pratar om?

      Radera
    5. Ja, enligt reglerna för skuldankaret måste man motivera varför har man har en statsskuld under 30% av BNP.

      Egentligen så är överskottsmålet och skuldankaret inte logiskt kopplade, för skulden som procent av BNP kommer konstant sjunka om överskottsmålet uppnås.

      Om nu lågkonjunkturen skjuts bara lite fram i tiden, så kan det vara i budgetpropp 2021 eller 2022 som det kommer fram fina stimulanspaket, samtidigt som budgetpropp 2020 blir mer "neutral" (och då får vi också det efterlängtade avskaffandet av värnskatten, som borgarna under åtta års regerande aldrig mäktade med att avskaffa).

      Radera
  5. Och nu ligger skatteverkets hemsida nere. Känns tryggt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var min VPN som gjorde att jag inte kom in; har fungerat tidigare.

      Radera
  6. Tänk att M+KD bara behövde 3 månader på sig att förstöra 4 års grandios socialdemokratisk politik. Blir det denna raspiga skiva vi kommer hör hela vägen till valet 2022 måntro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och det värsta är att på tok för många kommer att gå på det.

      Radera
    2. Oh, den ursäkten kommer.räcka så mycket längre.

      Radera
  7. Alltid samma naivitet.

    Läs vad konjunkturinstitutet cch finansdepartementet hade för prognoser för 1991, 2001, eller 2008

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Ja, det kan man göra i vårbudgeten. Får se hur fult det här blir (lite lätt modifierat):

      "Tabell 3.7 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

      Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2018

      Samma år som utfallet ___ Året före utfallet
      MPF ___ MPF
      Regeringen 0,25 ___ -0,10
      Konjunkturinstitutet 0,20 ___ -0,22
      Riksbanken 0,11 ___ -0,20
      HUI Research AB 0,28 ___ -0,01
      LO 0,15 ___ 0,09
      Svenskt näringsliv 0,50* ___ 0,31
      Handelsbanken 0,24 ___ -0,06
      SEB 0,16 ___ -0,01
      Nordea 0,35 ___ 0,04
      Swedbank 0,06 ___ 0,02"

      "Regeringen har därmed, liksom övriga bedömare, i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För prognoser gjorda året före utfallet har regeringen i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signifikanta, dvs. ingen bias kan säkerställas. I tabell 3.8 rangordnas bedömarna med avseende på sina medelabsolutfel och medelkvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten. Regeringens prognosprecision rangordnas relativt högt för prognoser utfärdade samma år som utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade året före utfallet. I allmänhet vilar rangordningarna på små skillnader, och inga test har utförts för att undersöka om dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Utformningen av ett sådant test försvåras av att bedömarna för ett givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tidpunkter, dels producerar olika antal prognoser. Rangordningarna bör därför värderas med viss försiktighet.
      "

      Radera
    3. Medelprognosfel 1994-2018?? Handelsbanken och SEB??

      Naiviteten består i att inte förstå att vi har en konjunkturcykel.

      Radera
    4. Ja, det säger väl en del om ungefär hur pricksäkra man är i närtid.

      Om du är bombsäker på lågkonjunktur 2020 så är det väl bara att köra på. Men det var en hel del som trodde konjunkturen skulle krascha redan 2018 eller 2019. Svårt det där att pricka cykler...

      Radera
    5. Inget är någonsin bombsäkert, men att vi får 0% eller negativ tillväxt iaf. ett av de närmsta tre åren är ju utan tvekan det mest troliga scenariot.

      Radera
    6. Det kommer som vanligt vara självklart i efterhand.

      Radera
    7. Ja, men varför inte prognosticera det utfall som är mest sannolikt?

      Radera
    8. Om du 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 eller 2018 förutspått nollprocenttillväxt året efter så hade du haft fel, trots att domedagsprofeter på nätet (nej, inte denna blogg men på många andra ställen) varit övertygade om att kraschen är nära. Det är lätt att säga att det är enkelt att avgöra "mest sannolika konjunkturutfall", men det är tomt prat utan egna gissningar att peka på.

      Radera
  8. Nej, nu skall vi alla sätta oss i ring och sjunga "We shall over come" !
    Och vi ALLA vara oerhört lyckliga över att vi är den humanitära stormakten !
    Har för mig att en viss Reinfeldt uttryckte sig så - Åtminstone det andra meningen...

    SvaraRadera
  9. Ja Sverige klarade sig vid senaste krisen och kommer även att göra det vid nästa. Kronan kan ta stryk men precis som börsen har köpare till rätt pris även vid en ekonomisk kris har även svenska produkter köpare ifall kronan får produktkostnaderna att minska med 30%. :) Jag tror stenhårt på Sverige AB. Vi är helt enkelt mkt bättre än alla andra. Tråkigt att Statens institut för rasbiologi lades ner för annars hade väl rapporten visat på det.

    SvaraRadera
  10. Ändå rätt gulligt att de prognosticerar att 2022, då är vi minsann tillbaka på jämt 2.0

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stoffe glider in med en skarp makroekonomisk analys.

      Radera
  11. Många tänker inte på att stimulansen av fallande räntor ner till under noll och på det ökande utrymme bland hushållen att stimulera ekonomin via kraftigt ökande skuldsättning och bostadsspekulation var en engångsföreteelse, många sitter nu och väntar och tror på att den resan ska fortsätta, vilket givetvis inte händer utan snarare kommer Sverige hacka sig fram på lågväxeln i många år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då USA har lite samma läge fast kanske på lite annat sätt behöver det inte vara sant. Hur ska en ekonomi av idag drivas utan skuldökning?

      Radera
    2. USA har antagligen mer svängrum i sin ekonomi jämfört med den svenska tillväxten som sker i hög grad i offentlig sektor med ett redan högt skatteuttag.

      Under senare tid har jobbtillväxten inom den offentliga sektorn varit osedvanligt hög. Mellan februari 2014 och februari 2017 ökade antalet offentligt anställda med 11 procent – en drygt dubbelt så hög tillväxttakt jämfört med privat sektor.

      Radera
  12. Något som hade varit intressant att se är att jämföra regeringens vårbudget mot de borgerligas budget i ett stapeldiagram.
    Jag tror skillnaderna egentligen är mikroskopiska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer svar från de borgerliga om ett par veckor, som vanligt. Du har rätt, ett enskilt år är det väldigt små skillnader -- särskilt i vårbudgeten, som bara är småjusteringar. Det är i höstens budgetproposition som eventuellt större saker kan synas.

      Radera
    2. Ja du har nog rätt.

      Men jag misstänker att även i höstbudgeten får man nog stå nära och ha förstoringsglas för att se några skillnader.

      Radera
  13. Carnu, hur väl stämmer regeringens gissningar kontra verkligheten historiskt sett?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Regeringen är rätt bra på att gissa tillväxt. Se tabell nedan:

      "Samma år som utfallet ___ Året före utfallet
      MPF ___ MPF
      Regeringen 0,25 ___ -0,10
      Konjunkturinstitutet 0,20 ___ -0,22
      Riksbanken 0,11 ___ -0,20
      HUI Research AB 0,28 ___ -0,01
      LO 0,15 ___ 0,09
      Svenskt näringsliv 0,50* ___ 0,31
      Handelsbanken 0,24 ___ -0,06
      SEB 0,16 ___ -0,01
      Nordea 0,35 ___ 0,04
      Swedbank 0,06 ___ 0,02"

      Regeringen underskattar tillväxten i snitt med 0,25% under innevarande prognosår, men överskattar den i snitt med 0,1% under året efter. Är ändå rätt pricksäkert. Den som har bättre prognoser får gärna starta eget och bli rik på kuppen.

      Radera
  14. Maggan kan inte konfiskera lika mycket skatt IOM JÖKen så naturligt hon nu måste sänka prognosen ochlägga skulden på Annie ”Fjamått”

    SvaraRadera
  15. När jag lyssnade på debatten i Studio 1 igår så slogs jag av att Maggan sade att Sverige ligger ett par år före övriga Europa i konjunkturläget.

    Vad har hon som underbygger det resonemanget?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att återhämtningen inträffat tidigare i Sverige än i andra EU-länder.

      Plotta t ex BNP/capita från 2007 och framåt, så syns det tydligt (tex på denna källa, längst ner).

      Sverige passerade sin 2007-nivå tidigare än många andra länder. Jämför gärna med Danmark, Finland och Tyskland. Särskilt Finland är extra tydligt.

      Radera
  16. Fair enough, men då må man ju ha i åtanke hur har de samlade skulderna utvecklats under perioden? Är det så att de svenska skulderna under den här perioden växte betydligt mer än omvärlden vilket gjorde att BNP utvecklades bättre?

    Att ett litet, exportberoende land ska ligga före andra länder i konjunkturcykeln låter i mina ögoen konstigt.

    SvaraRadera
  17. Kanske det är för att sverige inte är ett exportberoende land längre?

    SvaraRadera
  18. Kompetensbristen i småkommunerna kommer accelerera de närmaste åren.

    Det börjar bli hög tid att planera för att slå samman småkommuner med under 20000 invånare under den här mandatperioden. Kompetensregnet har ju visat sig vara rätt imkompetent och i princip oanställningsbart.

    Energifrågan är fortsatt helt olöst. Ska vi planera för effektbrist om 10-15 år när vi måste stänga fler reaktorer?

    SvaraRadera