Cornucopia?

Aktuellt

Extra Revolut-kort som säkerhet på restaurang - få 200 kronor om du blir kund

Detta inlägg innehåller reklamlänkar för Revolut. Om du som tecknar dig för ett Revolut-kort via denna länk får du som ny kund 200:- SEK i...

2019-04-09 16:40

Kommer svensk e-krona driva upp bankräntorna?

Riksbanken verkar verkligen vilja införa sitt påhitt e-kronan. Då detta kommer innebära att svenska folket elektroniskt kan deponera sina pengar kontant hos Riksbanken, kan detta vid fortsatta nollräntor minska bankernas möjlighet till inlåning och alltså forcera fram höjda räntor - både på sparkonton och bolån.
Sedlar.
Svenskarna har mycket starkt hatkärlek till sina elektroniska betalningsmedel. Men ändå älskar vi slutändan våra Swish, våra betalkort, våra bankkonton med sina nollräntor, medan vi ändå knyter handen i fickan runt den där sista sedeln.

Således torde Riksbankens planer om införande av e-krona, en sorts statlig konkurrent till Swish om man så vill, bli en given succé. Detta ska vara kontanta pengar, dvs pengar som inte lånas ut till någon annan, även om de bokförs hos Riksbanken. 

Därmed öppnas det upp för att svenska hushåll ska kunna deponera sina pengar direkt hos Riksbanken. Man får förstås ingen ränta - det här är kontanter, men det personliga riksbankskontot, e-kronan, blir antagligen en stark konkurrent till att deponera sina medel i form av inlåning till banken. Saldon på bankkonton är fordringar på banken, inte kontanter, om än likvida medel, och lånas ut till andra.

Ränta är priset på pengar, och när pengar flyttar till e-kronan, så kommer det bli brist på inlåning för bankerna, och med det bör priset på pengar stiga.

Således kommer e-kronan - om den blir en succé - dra upp de svenska bankräntorna. Både på inlåning och utlåning, och därmed även bolån.

Vi kan nog räkna med en massiv lobbykampanj mot e-kronan från bankernas håll. De riskerar att förlora en betydande affär dubbelt upp. Både procent på allt vi köper med våra kort, men också högre räntor, vilket kommer pressa bankernas lönsamhet.

Att bankerna får en elektronisk konkurrens i form av e-krona kan således tyckas välkommet. I synnerhet för de som har betydande likvida medel, och inte matchande skulder.

I övrigt bör utländska fintechbolag som Revolut och N26 också sätta press på de svenska bankernas räntor tids nog, om man når lite volym i Sverige, när medel lämnar landet för nollräntekonton utomlands istället för i Sverige. Men inte i närheten så mycket som e-kronan bör kunna uppnå.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

49 kommentarer:

  1. Riksbanken har en balansgång att gå med e-kronan. Man vill göra den attraktiv, men den får inte vara så attraktiv att den dränerar banksystemet på inlåning. Riksbanken har tänkt mycket på detta.

    Jag tror dock inte att e-kronan kommer att slå igenom med de lösningarna de tittar på. Du kommer inte kunna få lönen insatt direkt i e-kronor utan du måste alltid föra över från bankkonto till e-kronor. Det gör att bankernas egna betalningslösningar kommer vara det dominerande eftersom de erbjuder direkt koppling till ditt lönekonto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En annan synpunkt - tankarna som går och alterantivet de tittar på är inte som bloggarjäveln påstår en kontolösning. Riksbanken förordar en värdebaserad lösning där kronorna ligger på din enhet och inte på ett konto hos banken. Anledningen till detta är att man vill att det ska gå att göra transaktioner offline precis som med kontanter.

      Man har alltså inget konto på Riksbanken.

      Radera
    2. Så en arbetsgivare kan inte vara ett bud åt mig på riksbanken och på så sätt sätta in min lön direkt där?

      Radera
    3. Dom kan, men arbetsgivarens bank kommer troligen inte erbjuda det alterantivet. Arbetsgivaren måste då föra över pengar till e-kronor de kontrollerar och sen föra över dom till arbetstagaren,

      Radera
    4. Om inte arbetsgivaren har sin kassa i e-kronor. En valuta i valutan.

      Radera
    5. E-kronan ska jämföras med kontanter, ingen arbetsgivare betalar lön i kontanter.

      Radera
  2. Rent moraliskt känns det som en mycket god idé. Vad som kommer hända i praktiken är lite knepigt att fantisera om tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Moraliskt?
      Lite som att skita med öppen dörr.
      Man har inget att dölja och det är helt naturligt, men visst känns det fel?

      Radera
  3. Om dom lyckas få bort fysiska pengar så tror jag snarare att det banar väg för ännu lägre räntor.
    Så länge det finns fysiska pengar hindrar ju madrassen att räntan sänks under nollan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Precis. Minusränta på bankkontot.Hur roligt är det?
      Hur skall banken då kunna betala sin skuld till dig. Banksters våta dröm.

      Radera
    3. Problemet är ju att för att det skall funka så måste det ju finnas ett lagligt betalningsmedel som man kan betala skulderna med. Om dessa är fysiska eller elektroniska spelar ingen skillnad.

      Problemet med att sätta negativ ränta är att folk kan ta ut sina pengar och problemet är inte mindre för att de kan göra det elektroniskt istället, snarare tvärtom.

      Det här innebär att ett de jure kontantfritt samhälle INTE är banksters våta dröm. De vill ju bara ha de facto kontantfritt...

      Radera
  4. Om svenskarna upptäcker att e-valuta räknas som kontanter och inte omfattas av bankgaranti så lär det nog inte bli någon större succé. T. ex. PayPal hänvisar redan till de reglerna på de belopp man har innestående hos dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svensken, om du är en representativ sådan, lär knappast upptäcka att kontanter inte omfattas av bankgarantier. Ens om man håller dem framför näsan. Bokstavligt uttryckt. Att bäraren för pengavärdet är digital/elektronisk/sällsynt-snäckskal och inte en sedel eller ett mynt lär knappast förändra detta.

      Radera
    2. Vad yrar ni om? Om pengarna hos Riksbanken inte lånas ut kan de inte försvinna pga kreditförluster, så som de kan hos en vanlig bank. De kan heller inte ta slut som i samband med en bankrusning.

      Radera
    3. Japp, de är en fordran på staten så om inte Sverige konkar är de säkrade. Just för att de inte är bara en fordran på ett privat företag.

      Radera
  5. I slutändan kommer alla dina likvida medel att finnas elektroniskt (nej, det är inte kontanter) hos antingen banker eller Riskbanken och kontanterna (papperspengar) kommer att försvinna vilket gör att makten kan ta betalt för att du få ha förmånen att ha dina pengar hos dem (genom negativa räntor) samt att de har fullständig insyn i dina transaktioner och kan beslagta/spärra din tillgång till dina egna pengar med ett knapptryck. En god idé? På något vis tycker jag inte det. Välkommen till du sköna nya värld!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I slutänden så kommer vi återgå till guldmynt.

      Radera
    2. De kan makten redan göra. Här du inte hört talas om skatt? Du behöver ju inte ens ha pengarna hos dem för att de skall kunna ta betalt.

      Radera
    3. Papperspengar kommer inte försvinna på 100 år.
      Försvinner SEK i pappersform så kommer folk övergå till EUR i pappersform.

      Radera
  6. Det finns ju olika uppfattningar om vad staten ska syssla med och i vilken utsträckning men de flesta verkar överens om att det är lämpligt att staten står för valutan i ett land. Då är det ju också rimligt att vi i en tid av digitala pengar och kris för kontanta medel har möjlighet att använda oss av en statlig lösning vid betalning i samma utsträckning som detta är möjligt med kontanter.

    SvaraRadera
  7. Olat,
    Vad innebär krisen för kontanter som du skriver om?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Joe med det menade jag det drastiskt minskade användandet av kontanter till fördel för andra betalsätt. Jag tyckte ordet kris var passande.

      Radera
  8. En enklare lösning än e-kronan är att Riksdagen helt enkelt lagstiftar om att kontanter är giltiga betalningsmedel (som bankerna är skyldiga att hantera). Punkt slut. Samt att Riksbanken återupprättar depåverksamhet över hela landet, och eventuellt förstatligar Bankomat AB och att man [staten] upprättar någon form av Svensk Kassaservice 2.0. Men sannolikheten för detta är tyvärr låg. Lär dock bli billigare än megaprojektet e-kronan (tänk er IT-kostnaderna). Samt robustare i händelse av krig.

    Det är intressant att Sverige går mot strömmen. I Europa, USA och Japan så ökar kontanter. Och det är ingen generationsfråga, till exempel använder unga amerikaner kontanter i större utsträckning än äldre

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur vet du att kontanter ökar i vissa andra länder, och varför gör de det?

      Radera
    2. Riksbanken uppger det.

      Radera
    3. Kontanter är begränsade av fjärde penningtvättdirektivet. Allt som inte går att spåra är illegalt tills motsatsen är bevisad av den anklagade.

      Radera
  9. Jag förstår verkligen inte din bristfälliga argumentation här. Kontanter finns ju redan så varför skulle införandet av en ny bärare istället for sedlar och mynt göra någon skillnad?

    För övrigt är idén med e-kronan är fel från början. Det är helt onödigt att talet 1 ska existera som miljontals unika kryptoentiteter, dito för talet 10, 100 o.s.v., som ska lagras in någon minnesbärare. Det är ju bara minnesbäraren, här e-plånbok, som behövs. En entitet där summan kan vara >= 0 och transaktionerna mellan två plånböcker garanteras av riksbankens kryptografiska plattform utan att någon tredje part behöver vara inblandad. En e-plånbok som jag ser det blir då i praktiken ett minimalt banksystem med endast ett konto och det är kontosaldot som är det intressanta alltså ungefär precis som en vanligt plånbok fungerar. Alltså det, är värdet av det som är i plånboken som är det intressanta inte om det är 20 enkronor eller en tjugokronors sedel.

    SvaraRadera
  10. Kan man ha ett sek-konto hos revolut?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Standardkontot som svensk, sedan lägger man till andra. Insättning f svensk kontokort blir gratis SEK-SEK.

      Radera
    2. Kanske värt att förtydliga att Revolut i sin tur har konto hos någon svensk bank, dvs pengarna hamnar där tillslut ändå. Kanske också värt att förklara att om Revolut lyckas skala upp sin svenska verksamhet och börjar få ihop "några miljoner på banken", så kommer banken rätt tidigt att börja applicera minusränta på Revoluts SEK-konto, men sen står det såklart dem fritt att betala 0% till kunder om de vill.

      Radera
    3. CAO: Är dey info från revolut? Jag har svårt att se hur dom ska locka kunder med minusränta

      Radera
  11. Om svenska fysiska kronor försvinner, kanske en parallell prissättning och kontanthantering i EUR eller CNY uppkommer. Fast lite opraktiskt att högsta pappersvalören i CNY var ca 100 SEK sist jag tittade.

    Femtitalsrolighet i Reader's Digest: Optimisten tror att ett kilo smör kommer att kosta 50 dollar om 20 år. Pessimisten gissar 50 rubel.

    SvaraRadera
  12. Xerxes,
    Jag håller med dig!
    Att bankerna motarbetar kontanterna är inte så svårt att förstå, de tjänar inget på dem, tvärtom. Dessutom tjänar de bra på kortverksamheten och även så småningom på swish (när de börjar ta betalt för tjänsten när alla vant sig med den). I min enfald trodde jag att Riksbanken skulle försvara kontanterna, om inte annat för att de tjänar på utgivningen av dem men det verkar som om det är viktigare att ingen ska kunna smita från en kommande bail-in i en kommande kris för att stötta banksystemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. RB gör helt rätt - exemplarisk hantering av just den här frågan. Den svenska befolkningen gnäller som små barn över att pappa RB borstar deras tänder - likt förbaskat tar de det ansvaret när barnen inte är kapabla att förstå poängen. Ska man nu ha ett tvångsfinansierat våldsmonopol är det svårt att hitta rimligare tillämpning.

      Radera
  13. Du är fel ute, Cornu.
    Jag hörde Cecilia Skingsley (vice Riksbankschef) vid Fintech-17. Även om hon påpekade att man då fortfarande var knappt förbi förstudienivå och tekniklösningar etc inte var klara, var det ändå uttalat och mycket tydligt att e-kronan skulle vara kontolös. Syftet är alltså inte att ersätta bankkontot utan att ersätta mynt och sedlar. Ungefär som cash-kortet, om någon minns det.
    Den nya e-kronan ska alltså kunna rent principiellt fungera utan att du ens äger och har ett bankkonto, även om det förvisso blir rejält svårt i praktiken att fylla på med mer pengar i långa loppet utan en bank...

    SvaraRadera
  14. Revolut kommer att döda Swish. Det kommer gå snabbare än att e-kronan dödar Mastercard, som tids nog dock bör förblöda.

    (Att Visa till slut börjar gå public blockchain interop - åtminstone nådde dit i tanken före Cornucopia, ska medges - är ungefär lika intressant som att Facebook går privacy. De är inte dumma - de är ångestfyllda och desperata. Händer mycket spännande bland de globala oligopolen just nu om man tittar på rätt detaljer).

    SvaraRadera
  15. Undrar när det kommer lagstiftning om obligatorisk varuregistrering så att storebror i detalj kan se vad du köper. Att du betalar 1000 kr till ICA Maxi är ju i dig inte kontroversiellt. Man kan ju tänka sig att företag som konkurrensargument börjar anonymisera detaljerna om vad du köpt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men att anonymisera skulle ju vara penningtvätt, terroristfinansiering osv. Poängen med e-kronan är ju att spåra dina finansiella transaktioner enkelt och automatiskt.

      Radera
  16. Detta kan man lösa genom att e-kronor lånas ut till befolkningen räntefritt, eller en låg avgift som går till att upprätthålla systemet.

    Därmed krossar man det onödiga banksystemet och stora infrastrukturprojekt, bostäder stc. kan finansieras utan att blanda in externa långivare som ska ha räntor för besväret.

    Risken finns dock att detta skulle stoppas av externa krafter då miljarder och åter miljarder + makt över resurser står på spel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så delar riksbanken helt enkelt ut e-kronor till stat,kommun och landsting som sedan spenderar ut dom i cirkulation.

      Radera
  17. Köpte en Krugerrand igår på Tavex i Stockholm. Riktigt vackert mynt.

    SvaraRadera
  18. E-kronan om den fungerar som en kryptovaluta kommer döda hela det kreditbaserade banksystemet vi har idag. Även om fler e-kronor kan skapas (utan att någon skuldsätter sig får man anta), så kommer det vara en överlägset bättre värdebevarare än SEK som bygger på oändlig ökad skuldsättning för att finansiera alla tidigare utgivna krediter sedan 1873. Prisnedgången på bostäder och därmed minskad utlåning fungerar inte i ett system som kräver ständig nominell tillväxt; räntekostnaderna kommer på sikt rent matematiskt äta upp hela realekonomin om om det här fortsätter.

    Jag tror inte e-kronan är tänkt som ett alternativ, utan som en ersättare för SEK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ingen anledning att e-kronan skulle ha något att göra med så kallade kryptovalutor. Ptjah, mer än kryptografi rimligen används på ett antal håll, likt i alla digitala lösningar sedan andra världskriget.

      Jag undrar om det är Klarna som fintat er eftersom de fick pengar (eller bara medial exponering?) för att utreda detta alternativ. Det enda detta styrkte var dock att Klarna är opportunister och/eller ordentligt inkompetenta när det kommer till ny teknik och tillämpning av denna. Vi vet redan att *båda* dessa faktum gäller, så det var ingen ny information. Klarna pillar mycket med HTML, så mycket häftigare är det inte bortom det affärsmässiga (som sagt, skickliga opportunister och har varit det sedan dag 1).

      Radera
  19. Och folk undrar varför vissa handlar och betalar med kryptovalutor? Givetvis är anledning att skydda sitt eget privatliv, jag vill inte att staten skall veta varenda transaktion jag gör med mina pengar. Skulle aldrig någonsin köpa en e-krona om det nu skulle bli verklighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd då att ALLA kan se alla dina transaktioner med kryptovalutor, inte bara banken eller staten. Alla kryptovalutaanvändare har en fullständig kopia på alla transaktioner, men det kanske du missat?

      Radera
    2. Hördu Cornu, japp alla transaktioner kan spåras men du vet inte vem som skickade till vem, men det kanske du har missat?

      Radera