Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-04-28 14:56

Därför behövs kött - hållbart jordbruk och mer mat - förutsättning för vegetarisk produktion

Köttproduktion är en nödvändighet i ett hållbart jordbruk, som inte utarmar jorden och mänsklighetens långsiktiga överlevnad, och gör också att det produceras mer kalorier och mat än utan köttproduktion - inte mindre. Nedan följer en lång rad anledningar till detta.
Svenskt jordbruk.
Det är inte på grund av slump eller gammal vana, som jordbruk sedan urminnes tider innefattat tamdjur och medföljande produktion av kött, mjölk och ägg. I praktiken är köttproduktionen rent av en förutsättning för att vegetarianer och veganer ska kunna äta sina vegetabilier, som inte hållbart kunde odlas annars. Världen är som vanligt inte svart-vit, utan full av ömsesidiga beroenden.

1. All mark går inte att odla på, utan kan bara användas till bete
Mark som är för torr, för fuktig, för kuperad eller för näringsfattig, eller med för tunn jord, ofta en kombination av flera av dessa, går helt enkelt inte att odla något för människor ätbart till rimlig avkastning utifrån kostnad och arbetstid. Denna mark kallas betesmark.
Typisk svensk betesmark synlig bortom träden.
Är exempelvis jordmånen tunn och marken sluttar går det helt enkelt inte att odla på den, utan att den snabbt eroderar bort till kalt berg. Istället fungerar bara perenna grödor, dvs gräs, på sådan mark. Men den kan fortfarande producera näring och kalorier åt människor, och det helt drivet av solenergi, nämligen i form av de solenergidrivna betesdjuren. Detta kräver i princip ingen arbetsinsats, men producerar ändå mat åt människor.

Det går inte ens åt något vatten, eftersom det vatten som köttet kräver kommer helt via regn (även om de som klagar på kött räknar in detta regn i köttproduktionens vattenbehov, som att vattnet skulle fångats upp och skickats till öknen annars). Och vatten djuren dricker går för övrigt ut i andra ändan och hamnar som en del av betesdjurens självgödslande tillbaka på marken.

Betesmarkens kött- och mjölkproduktion leder helt enkelt till mer mat än annars.

Det handlar alltså om riktiga betesmarker, inte prima åkermark, slät och fin som fotbollsplaner, som någon hästgårdsägare låter sina hästar beta på.

2. All åkermark duger inte till grödor annat än vallodling 
Av samma anledning som bete så duger inte all åkermark till annat än vallodling, dvs gräs eller om man så vill grovfoder till tamdjur. Detta går också att kombinera med visst bete, t ex efterbete efter sista vallskörden.
Vallskörd i Ushguli, Georgien, Europas högsta permanenta bosättning.

Särskilt på våra breddgrader finns det mycket åkermark, som bara går att använda till vall. Detta blir vinterfoder åt våra tamdjur. 

Gräs innebär som perenn gröda att rötterna binder jorden och hindrar erosion.

Även vallodlingen drivs av regnvatten, men när köttets vattenåtgång räknas in så ingår regnvattnet som faller på vallen. 

Bete och vallåkrar innebär alltså mer mat åt människor, på mark som annars inte hade gett någon mat.

3. Växtföljd
Grunden i ett uthålligt jordbruk är växföljd eller om man så vill växelbruk. Det betyder att man inte odlar samma gröda på samma mark varje år, vilket leder till näringsutarmning, jorderosion, växtsjukdomar, lägre skördar och på sikt obrukbar mark. 

I synnerhet i ekologiskt jordbruk, eller jordbruk där man minimerar insatsen av bekämpningsmedel, dvs hållbart jordbruk, är växelbruk absolut nödvändigt.

Ett exempel på femårig växtföljd kan vara

År 1 Vårsådd av vete
År 2 Vallodling 
År 3 Vallodling
År 4 Råg
År 5 Ärtor eller bönor

Som man ser här är två av fem år även på en prima åkermark vallodling, dvs grovfoder åt betesdjur som producerar mjölk och kött. Det finns även andra växtföljder, men gemensamt för i princip alla är förekomsten av vall och/eller ärt. De senare tillför kvävegödsel från luften till jorden och återställer näringsbalansen.

Vallen blir kött och mjölk. Men så också ärtorna.

Det vanligaste att odla är inte ärtor vi människor äter, eftersom det skulle vid 20% av åkermarken som ärtodling innebära att 20% av allt vi äter skulle vara ärtor. Det räcker inte med ärtsoppa en gång i veckan, utan en och en halv dag i veckan skulle vi bara äta ärtor till frukost, lunch och middag, och det utan att ha något fläsk i ärtsoppan.

Istället blir det foderärt som blir djurfoder.

4. Kvalitet på grödorna
All kvalitet på all jordbruksproduktion duger inte till människoföda. För låg proteinhalt i t ex vete gör att det inte går att använda vetet till mjöl. En viss andel, varierande per år, av en skörd blir inte mänskligt ätbart. Därför går den istället till djurfoder, vilket ger mer mat än annars, eftersom den annars behövt slängas.

Relaterat till förra punkten så skulle t ex inte alla ärtodling bli av en mänskligt ätbar kvalitet. 

Beroende på årets väder och jordbrukarens skicklighet varierar förstås utfallet från år till år, men generellt kommer en viss del av jordbruksproduktionen av vegetabilier att gå till djurfoder. Det inkräktar inte på mänsklig föda, utan ökar produktionen av mat.

Detta drabbar även veganer och vegetarianer, som förstås bara äter det som blir av mänsklig kvalitet, och dessa rider så att säga på det faktumet att otjänlig skörd blir djurfoder.

5. Människor äter inte hela växten
Väldigt sällan äter människor hela växten. I vissa fall äter vi bara en bråkdel av växten. Men vi kan få mat av resten ändå, genom att man gör djurfoder av detta. Genom att ge visst (allt fungerar inte) spill till djurfoder så får vi alltså mer mat än annars.

Ett trivialt exempel är halm, dvs strå från spannmålsodling. Detta används som underlag i djurstallar, men djuren äter även halm innan den blivit nedtrampad eller fått avföring på sig. 

6. Djur äter mänskliga rester
I den moderna världen är inte detta lika vanligt, i den mån det alls är tillåtet, men i traditionellt och jordhruk i u-länder, kan man ge rester av människoföda till djuren, och därmed förvandla oäten eller dålig mat till högvärdigt protein och kalorier. Klassiska exempel här är en gårdsgris, som äter det mesta som blir över, och sedan blir skinka till jul. En annan klassiker är höns, där man kan säga att en höna kan leva på det som en människa slänger om dagen, och istället producera ett ägg.

7. Djurgödsel berikar jorden
Även om näringen i gödsel från djur ursprungligen kommer från jordbruksmarken via t ex vall, så innebär en återföring av gödsel att man jordförbättrar och gör marken bördigare genom förbättrad struktur och levande mikrobiotop för insekter, maskar med mera, och i slutändan bördigare mark.

8. Blandproduktion effektivare
Som ni bör förstått vid det här laget har blandproduktionen uppstått för att det är effektivare och producerar mer mat. Idag kommer maten från ICA, men jordbruket har växt fram över tusentals år, och förr när jordbruket handlade om liv eller död för brukarna, så tog man förstås rent darwinistiskt fram bättre och bättre metoder för att minska risken att dö av svält. Således är djurhållning effektivt. Annars hade det inte funnits.

Den hypade så kallade "havremjölken" visar sig i själva verket producera mindre mat per hektar. Den ger mindre kalorier, mindre protein, föder färre människor och ger större CO2-utsläpp per kalori än traditionellt svenskt jordbruk, vilket inkluderar djurhållning. Men det viktiga är ju att man tror att man gör rätt, utifrån marknadsföring, inte att faktiskt hjälpa miljön.

Kör havremjölkarna växelbruk, och ingår då vallodling eller foderärt i deras växtföljd? I så fall är havremjölkarna beroende av köttproduktion för att inte utarma sin jordbruksmark.

9. Kött är en överskottsprodukt av mjölk och ägg
Kött blir en överskottsprodukt av främst mjölkproduktion. En ko ger ingen mjölk, om hon inte föder en kalv. Denna kalv håller man sedan olika länge tills den slaktas, eller behålls som ett ersättande livdjur när en äldre ko slaktas ut. 

I fattigare länder är även kycklingkött ett resultat av äggproduktion, där man kan äta upp tuppkycklingar, där de inte som i våra industrier avlivas direkt, men också äter upp äldre värphöns när deras produktivitet och ålder sätter gränser.
Betesmark under ena torrsäsongen i Tanzania.
10. Miljöaspekter
Sekundärt till att djurhållning innebär mer mat än annars, har främst betesdjur en lång rad positiva miljöaspekter. De binder kol i marken, vilket reducerar CO2 i luften, och bete förvandlar öken till frodig mark. När man slutar beta mark utarmas den och stora delar av ökenutrbredningen i amerikanska mellanvästern bero på att man slutat med bete och istället låst in djuren.

De mest artrika markerna vi har är också betesmarker, och många arter bland de 10 000-tals växter och småkryp som lever där kan bara finnas på våra betesmarker. Däremot är installade betesdjur i den industriella köttproduktionen i vissa länder (t ex USA eller Polen) ett problem - betesdjur måste beta för att vara positiva för miljön, och ska inte stå inne i fabriker hela sina liv. Det senare är dock förbjudet i Sverige. Miljöaspekterna får man så att säga på köpet.

Sammanfattning
Man kan säkerligen diskutera hur mycket kött som är lämpligt. Generellt kan man säga att den mängd kött, ägg och mjölk som Sverige kan producera på egen hand, utan nettoimport av foder, är en lämplig nivå. Man bör absolut sky utländskt industrikött från betesdjur, men allt utländskt kött är inte industrikött. Ett tydligt exempel på hållbart kött är argentinskt beteskött. Även i Australien och Nya Zeeland kan man vara relativt säker på att det handlar om betesdjur, och inte installat industrikött.
Betesmark vid Myvátn, Island.
Köttfrågan är inte så enkel som köttfienderna vill utmåla. Dessa drivs möjligen ideologiskt, för jag tror inte att deras mål är att mänskligheten ska svälta. Dock hävdar de att köttproduktion tränger bort produktion av mat för människor. Som visat ovan är det fel att kategoriskt säga detta. Samtidigt som vi aldrig ätit så mycket kött som idag, så föder vi också fler människor än någonsin tidigare globalt. 

Ovanstående är bara en enkel introduktion.

Oavsett, ingen tvingas äta kött, ägg eller dricka mjölk. Men kom inte och säg att det är för att människor skulle svälta annars. Det är snarare tvärt om. Köttproduktion ger mer kalorier och betesdjur och vallodling hindrar ökenutbredningen som rent åkerbruk kan leda till. Men vi som äter kött välkomnar att andra inte gör det - det blir mer kött åt oss, och antagligen även relativt sett lägre priser på köttet än om alla veganer och vegetarianer också skulle äta kött.

Och köttätare - se till att köpa rätt kött. Det finns två enkla regler för att säkerställa rätt framställt kött - svenskt kött eller ekologiskt kött om man tvunget måste köpa utländskt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

53 kommentarer:

  1. En utmärkt artikel! Tack så mycket!

    SvaraRadera
  2. Pedagogiskt och bra, nu kanske den mest inbitne vegan fattar hur det hänger ihop.
    En aspekt är ju den att en bonde odlar det som ger mest avkastning oavsett om det blir djurfoder eller människomat

    SvaraRadera
  3. Välskrivet och korrekt
    (även om du är snäll mot industrijorbrukets bekämpningsmedelsförorenade biologiska öknar -dvs åkrar)

    SvaraRadera
  4. Perfekt skrivet! Hade jag varit en bättre skribent så hade jag som f.d. mjölkbonde skrivit något liknande, som motvikt till alla illa underbyggda påståenden som det vimlar av i medierna

    SvaraRadera
  5. När det gäller produktion av våra livsmedel så får vi inte glömma koldioxiden, som tyvärr har fått ett oförtjänt dåligt rykte på senare tid.
    Den stigande halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären (från 0,03 till 0,04 procent) under efterkrigstiden har haft en enormt positiv effekt på jordens växtlighet. Under de senaste tre decennierna har vissa regioner upplevt en över 50 procentig ökning av växtligheten, medan bara 4 procent visat en minskad växtlighet.

    https://www.nature.com/articles/nclimate3004


    Tack för en mycket bra artikel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I långa loppet så måste också näringsämne och vattentillgången öka i motsvarande grad för växtligheten.

      Radera
    2. Inte riktigt. Det är framför allt ett större och djupare rotsystem som följer på ökad CO2. Vilket leder till ökad torkhärdighet, ökat näringsupptag (från tidigare ej nyttjade resurser) och den ökande ”lövvolymen” som Nature-artikeln diskuterar.

      Radera
  6. Miljöaktivist och djurrättsaktivist är ofta en och samma person och där är köttätande enbart svart, inga nyanser eller ömsesidiga beroenden där.

    SvaraRadera
  7. Hur mycket kött per person skulle det bli om man höll sig till den köttproduktion i Sverige som kan skapas utanför köttfabrikerna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är till syvende och sist vi konsumenter som avgör. Mängden naturbeteskött som produceras är inte huggen i sten enligt femårsplan. Om folk bara insåg värdet av riktigt gott naturbeteskött så skulle det produceras långt mycket större kvantiteter än idag.

      Radera
    2. Fast det går att reglera bort mer utav djurplågeriet om man skulle vilja.

      Radera
  8. Ibland kan jag få för mig att du är begåvad, Cornu! 😉 Prima inlägg! Det kan vara svårt att få folk att bete sig ansvarsfullt om de måste avstå precis allt, även när argumenten är högst tvivelaktiga. Veganer verkar inte heller fatta att snart sagt alla tamdjur skulle sluta existera om köttätande förbjöds i den mänskligt kontrollerade delen av biosfären. De vill uppenbarligen att människan skall totaldominera biosfären ännu mer än hon gör nu! Inte är det heller så kul att vara vilddjur som veganer verkar tro. Det fria livet är mycket ofta kort och för jävligt. Något för våra "liberaler" att tänka på också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känns som att du lär lite väl Disney-fierad när du påstår att vilda djur inte lever bra liv. Tror du att de skulle må bäst av att bo i hus och titta på TV kanske?

      Radera
    2. Eftersom alla djur inklusive människan överreproducerar sig så är svält ett normaltillstånd, som hålls tillbaka i viss mån av att en del av dem är rovdjur som äter upp en massa individer av andra arter. Även bortsett från matfrågan är det fria livet ofta ett verkligt umbärande pga köld, sjukdomar, benbrott och mycket annat.

      Radera
    3. Men Eu avviker från detta. I dag föds i snitt 1,59 barn per kvinna i EU, enligt Eurostat. Slutsats vi i Eu har utvecklats förbi djurstadiet. Vi har blivit något nytt som sakta minskar i antal.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Människan är så intelligent att hon har vissa möjligheter att ta sig ut ur överreproduktionsfällan. Vi är inte där än, men preventivmedel, urbanisering, utbildning och klok politik ger en del möjligheter.

      Radera
  9. "Dock hävdar de att köttproduktion tränger bort produktion av mat för människor. Som visat ovan är det fel att kategoriskt säga detta."

    Du menar att de oftast har rätt (räknat som antal kilo producerat kött), men inte alltid?

    Finns nog mycket att vinna på att gå ner i köttkonsumtion till den nivå som produceras utan undanträngning av andra grödor. Om många blir vegetarianer kanske ett fåtal kan bibehålla nuvarande nivå. Därför borde köttälskare också älska vegetarianer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer delvis att köttproduktionen tränger undan produktion av mat för människor.

      Allt är förstås inte svart eller vitt, men till stor del beror det på en rad med dåliga politiska beslut.
      Så roten till mycket av de miljöproblemen vi har nu kan vi tacka våra politiker för.

      Radera
    2. @iblandekonomi: Det var ju det han skrev. Mer kött till oss som gillar T-bensstek mer än halmgubbar.

      Radera
    3. Foder till häst tränger också undan produktion till människomat. Samt övriga sällskapsdjur.
      För många år sen fick jag höra att hästar i Sverige konsumerade foder motsvarande Östergötlands hela produktion. Och det är hyfsat mycket.

      Radera
    4. Med andra ord är hästar och elefanter effektiva som vandrande varmkomposter?

      Radera
    5. Det intressanta är mängderna. Ser inget om det i blogginlägget.

      Radera
    6. Man kan inte anpassa kosthållningen för att jorden ska vara överbefolkad. Förr eller senare kommer ett stadium där människosläktet självsaneras ändå. Att gå över till vegetarisk och vegansk livsstil är förenat med näringsbrist och dess följder. Att anta en kosthållning där det är tvunget att varje dag äta en rad kompletterande vitamintabletter och att regelbundet hålla koll på blodvärden, är ju så puckat det kan bli.

      Radera
    7. Du sprider okunnighet Doktor Syn.

      Radera
  10. Kött är en alldeles utmärkt hälsosam produkt särskilt om man låter bli processad kött som har en liten förhöjd cancerrisk, men eftersom det är kött som är den huvudsakliga målet för svartmålning i media så undviker man berätta att samma cancer risk gäller de flesta andra processade livsmedel.

    https://www.bbc.com/news/health-43064290

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hästen har väl rysligt ineffektiv matsmältning också. Mycket av maten kommer ut osmält. Därav hästskitteoremet (trickle down economics).

      Radera
    2. Vi har (typ) fler hästar idag än på 1800-talet, men de är idag främst en hobby, istället för ett nödvändigt solenergidrivet redskap och fordon.

      Radera
    3. Svaren om häst skulle varit i föregående tråd.

      Radera
    4. "Hästen har väl rysligt ineffektiv matsmältning"
      För att inte tala om hur dålig konverteringsgraden gräs till kött. Vad man nog letar efter är växelvarma djur. Se på tex lax. Kanske finns det ormar som är veganer och har bättre konverteringsgrad.

      Radera
    5. Konverteringsgraden till mjölk är väldigt god.

      Radera
    6. Nej, kon behöver hålla sin värme precis som vi människor. Ungefär hälften av det en ko äter hamnar till det. En lax har en konverteringsgrad på 1,4. Mjölk ligger inte i närheten av det. Bönderna borde odla karp istället.


      Radera
    7. Karpar lever bra på åkrar???

      Radera
    8. Kycklingen är en bra foderomvandlare jämfört med nöt och får. Kycklinguppfödning är troligen den idag effektivaste uppfödningen av animaliskt protein.
      Synd bara att dom inte äter gräs.

      Radera
  11. Finns inget i ovanstående argument som säger att det inte skulle vara bra med en kraftig minskning av köttkonsumtionen i Sverige. Punkterna blir mer relevanta den dagen då köttkonsumtionen är betydligt lägre än nu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså. Visa siffrorna vilken nivå som behövs för att övrigt jordbruk ska fungera.

      Radera
    2. Däremot finns det siffror för hur mycket naturbetesmark vi måste återbruka.
      Från dagens 400 000ha till minst 800 000 ha.
      Helt bör vi komma en bit över 1 miljon ha naturbetesmark.

      Så för biologisk mångfald är det bra att gynna lokalt gräsbeteskött.

      Radera
    3. Precis, Sverige växer igen för att det saknas ekonomi i hållbart kött.
      Du nyanserar dig något lite i slutet av din text Lars genom att apologetiskt nämna att mängden kött kan diskuteras. Håller med, men det försvinner ju bland alla argument om hur fantastiskt viktig djurhållningen är för resten av jordbruket. Jag menar inte att det är oviktigt, klart det behövs djurhållning för att inte Sverige ska förvandlas till en granåker. Men många av dina argument fungerar inte för en ganska stor del av animalieproduktionen.
      Ur ett hållbarhetsperspektiv vore det bra att minska köttkonsumtionen (eller köpa mer naturbeteskött, men det är en lyxvara som alltid kommer att vara mycket dyrare än konventionellt kött).

      Ett område som jag tror skulle kunna göra stor skillnad för jordbruket genom bättre hushållning med växtnäringsämnen, kortare tider mellan grödor då marken är bruten, mer människoanpassad näringssammansättning (t.ex. i åkerbönor), minskat behov att använda pesticider/herbicider etc. är genmodifierade grödor, ett område som är svartmålat av miljörörelsen sedan 20 år tillbaka utan tyngre argument än att det är farligt, onödigt eller etiskt fel. Här är hela EU helt fel ute om man är lite insatt i hur mycket produktionen måste öka för att tillgodose efterfrågan (globalt). Där finns stora miljömässiga vinster att göra genom bättre markutnyttjande om man bara vågade satsa. Men det går inte p.g.a. okunskap, både om vad genmodifiering innebär och hur jordbruket fungerar i stort.

      Radera
    4. Mistlur, du visar inga siffror. Du bara slänger dig med "en ganska stor del". Visa hur mycket.

      Radera
    5. Det effektivaste sättet att hushålla med växtnäringsämmnen är med hjälp av djur.

      Alla näringsämnen är vattenlösliga.
      Så utan djur hamnar de tillslut på havsbotten.
      Djuren transporterar tillbaks näringsämnena.

      Cornu exemplifierade i texten med en kulle som det inte går att odla något vettigare än gräs på.
      Näringsämmnerna som bildas där försvinner snabbt ner i någon svacka.

      Radera
    6. Näringsämnen vandrar från yngre till äldre ekosystem. En åker som bryts varje år är det yngsta. Betesmark kan vara flera hundra år, vattendrag flera tusen.

      Radera
  12. Vill ni ha ett tips på vad stora gräsätande djur mer kan göra
    Så kan ni googla pleitocene park.

    Det har att göra med den sibiriska permafrosten.

    SvaraRadera
  13. Bra artikel!
    Varför inte ha rubriken: Vi ska äta mycket mindre kött!

    Vi äter kött X + Y
    Vi ska äta kött X
    Kött X är mycket mindre än kött X+Y
    --
    Slutsats: Vi ska äta mycket mindre kött.

    Kött X enligt Cornu: "den mängd kött, ägg och mjölk som Sverige kan producera på egen hand, utan nettoimport av foder... + utan orimlig misshandel av djur eller natur (mitt tillägg).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med den rubriken hade han behövt bevisa att Y>0, vilket inte alls är vad inlägget handlar om.

      Radera
  14. Tack så mycket för ett jättebra inlägg!

    SvaraRadera
  15. Jag äter bara Danskt kött, det kan ligga i fyra veckor i kylen utan att bli dåligt.

    SvaraRadera
  16. Det bästa och effektivaste naturbetesköttet hade väl varit inplanterad visent?
    Blir lätt jakt- och safariturism av det också.
    Äter inga skogsplantor vad jag vet, skygga men lättskjutna (stora mål osv)
    Win win, eller vad väntar politikerna på? Vildsvin och varg gick ju bra..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har kor. Behövs inte ens jagas.

      Radera
  17. Tack för ett bra inlägg!

    SvaraRadera
  18. 1. Hur stor del av Sveriges köttproduktion är naturbeteskött?

    2. Rött kött är cancerogent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2. Ja, fast inte jätte. Risken för cancer ökar 15-20% om man käkar 100 g per dag, vilket avser ej processat kött (käka inte ölkorv...). Luftföroreningar dödar flerfalt mer människor, åtminstone globalt, genom cancer.

      En fiberrik diet sänker dessutom risken ungefär lika mycket enligt andra studier, så så länge man intar rimligt med kött OCH fyller resten av tallriken med grönsaker så kan det vara så att man nollar ut köttätandet.

      Så ja, rött kött höjer risken för cancer - men inte så värst mycket.

      Radera
    2. För alla som har blivit övertygade om att rött kött är cancerogent rekommenderar jag att faktiskt läsa den epidemiologiska studien från Harvard som är ursprunget. Uppenbarligen så är rött kött bara farligt om man är kvinna enligt statistiken de fick fram, för män är det tvärtom så att cancerrisken till och med är högre om man minskar köttkonsumptionen.
      Och dessutom så finns det en hälften så stor studie från Japan där de inte har hittat något sådant samband överhuvud taget.
      Det är bra om man vet vad statistisk signifikans egentligen innebär när man läser sådant.
      Or in other news: https://xkcd.com/882/




      Radera
  19. Bra debattartikel - men kvarstår att 70%+ av våra åkerareal går åt till att producera foder.
    Din växtföljd kommer inte att fungera i längden - för kort mellan baljväxterna - ska upp i minst 6 år helst 8 år. Blir inte bättre om du har hyfsat andel klöver i vallen.
    Inte problemfritt att bryta vallen och följa upp med höstråg. Bättre att ha en vårgröda efter, speciellt om det är en gräsrik vall. Efter baljväxterna kan du gärna ha höstsådd (inte som nu vårsådd), försöka rädda en del av all kvävet som fixerats.

    SvaraRadera