Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-04-23 12:12

Återvändsgränden grön skatteväxling

Grön skatteväxling innebär idén att man ska höja skatt på miljömässigt oönskade företeelser, och istället sänka skatten på önskade. Detta ska minska det oönskade, och ökade det önskade, men i praktiken gör detta att staten gör sig ekonomiskt beroende av det den vill ska försvinna, och i slutändan måste skatterna höjas även på det önskade.
Riksgatan från Mynttorget.
Grön skatteväxling är tanken att man ska skattemässigt missgynna miljöbelastande verksamhet och istället gynna miljövänlig verksamhet, eller åtminstone önskvärd verksamhet. Generellt pratar man om höjd skatt på det mesta men sänkt skatt på arbete. De flesta har trots allt jobb och inkomst, och tycker lägre skatt på detta är bra. 

Mer pengar i plånboken gör dock att man har råd att köpa det som blivit dyrare på grund av höjda miljöskatter. Kort sagt blir effekten noll och intet, annat än att staten nu behöver miljöfarlig verksamhet och inte arbete, för att finansiera sina utgifter.

Det finns alltså ett systematiskt feltänk här.

Sänk skatten på arbete med en miljard, höj skatten på bensin med en miljard. Hushållen får alltså en miljard mer i näven, och har därmed råd med dyrare bensin.

Det hela blir ett nollsummespel, och är också varför grön skatteväxling knappast fungerar.

Tvärt om får alltså staten ett behov av miljöfarlig verksamhet för att få in degen. Det vore bättre om staten hade behovet av att folk arbetar, så staten faktiskt ville se till att få folk i arbete i verkligheten, och kunde uppnå arbetslöshet i nivå med t ex Brexit-Storbritanniens 4.0% mot Sveriges 6.3%.

Det var aldrig höjda skatter som fick svensk oljekonsumtion att minska - det var teknikutveckling i form av främst byggandet av kärnkraften och med det utfasandet av oljekraftverk och oljevärme, till förmån för billig el. Lösningen framåt handlar alltid om utveckling av alternativ, helt enkelt för att få det bättre är en grundläggande mänsklig drift.

Grön skatteväxling är en återvändsgränd. Ingen kommer i verkligheten vilja göra några uppoffringar annat än som läpparnas bekännelse, i synnerhet inte de som faktiskt har någon påverkan och spelar någon roll. Satsa på utveckling istället för inveckling. För detta behövs ett positivt utbildnings-, innovations- och företagsklimat. Och att risktagande premieras.

Bonus/malus är ett tydligt exempel på hur skatteväxling inte fungerar. Priskillnaden mellan en elbil och en fossilbil är så stor att skatten i praktiken inte hjälper. Istället skaffar man inte en ny bil, utan kör vidare med fossilerna och utfastningen av fossila bränslen sker inte. Det behövs kraftfulla prisvärda alternativ, som elpanna vs oljepanna på 70-talet.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

68 kommentarer:

  1. Jag trodde det var empiriskt bevisat att det går att förstöra verksamheter genom att beskatta dem och med låga skatter/avgifter få ner NOx och CO2 utsläpp genom att göra dem dyrare och därmed påverka investeringar på medellång och lång sikt.

    Dock håller jag med om att det inte ger nya skattebaser och man borde mera tänka på det som avgifter. Vill man få snabba effekter ger höga skatter bara effekt om de blir verksamhetsförstörande, det behöver förvisso inte hejda MP...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast nu satsar man inte verksamhetsförstörande. Ville man kunde man slänga på 20:- SEK i skatt per liter bensin. Men det vill man inte, för degen måste in.

      Radera
    2. Kilometerskatt och den kommande statliga parkeringsskatten är utsläppsneutral.

      Radera
    3. Skatt eller avgift? Är väl bara olika ord för samma sak. Jm.f "fastighetsavgiften"

      Radera
  2. Nja, ett av de stora lyften var väl ändå när skatten på villaolja ökade dramatiskt som del av de första stegen på grön skatteväxling... villaoljan fasades ut ganska snabbt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SÅ klart helt riktigt, i de fall det finns annan, miljövänligare teknik som alternativ så är ju grön skatteväxling helt rimlig. Välj bort villaolja, använd t ex elektricitet istället.

      Poängen som Cornu gör är väl delvis att om det inte finns dylika alternativ så blir det ett nollsummespel.

      Radera
    2. Ja och så var man tvungna att höja skatten på ren elenergi i stället när skattebasen för villaolja imploderade.

      Radera
    3. Fast iofs så kan ju en grön skatteväxling i vissa fall sporra teknikutveckling genom att just lita till marknafskrafyerna att utveckla alternativ.

      Radera
    4. @Ben Dover: Klart att det finns alternativ. Men det kan ta lite tid. Och därför bör man inte göra hela skattehöjningen på en gång, så att alternativen får tid på sig att etableras.

      Detta fungerar dock bara om företagen litar på att politikerna håller fast vid inslagen väg, vilket det varit lite si och så med inom olika områden, som tex nedläggningen av kärnkraft.

      Radera
    5. Utan kärnkraften hade elpriset exploderat när alla bytte till el och det hade inte lönat sig att ta bort villaoljan.

      Radera
    6. Hade varit kul att se en graf på elpris i förhållande till hushållens inkomster. Känns som elen aldrig varit billigare för konsumenterna än nu.

      Radera
    7. Själva elpriset har varit rätt konstant de senaste 50-åren men det totala priset har skenat de 10 senaste åren pga ökade skatter.
      Så elen har aldrig varit billigare och det totala skattetrycket har aldrig varit lägre.

      http://sjogerstadsenergi.se/Uploads//konsumentpriser_o_skatter.pdf&ved=2ahUKEwjjyOGvoubhAhVyoosKHcmyC_kQFjABegQIAhAB&usg=AOvVaw3cLf9wS4wU4VnzKx42EZpA

      Radera
    8. Kollade på dina grafer Sjunkbomben. Samtidigt som KPI tredubblats sedan 1980 har elpriset inklusive skatt bara fördubblats, så det är inte konstigt att vi tycker det är billigt med el nu.

      Radera
    9. Det är väl en tolkningsfråga då reallöneökningarna inte hänger med. Men vad är slutsatsen? Att el är underbeskattat?

      Radera
    10. Vad är din källa på att reallönerna minskat Sjunkbomben? Det skulle förvåna mig mycket om det vore så.

      Slutsatsen är att el är billigt om man jämför historiskt. Och då är det inte så konstigt att vi gör av med mycket av den. Slösar skulle en del säga.

      Radera
    11. Om tesen att KPIF inte återspeglar inflationen fullt ut så då blir måttet på reallönerna haltande men detta är ett eget ämne.

      Radera
    12. Ja, för det är svårt att påstå att KPI inte är ett bra index när man inte har något bättre index att föreslå.

      Radera
    13. Värmepumparna är så effektiva ur miljö och i uppvärmnings syfte så att staten inte kan låta bli att straffbeskatta, går det att beskatta så gör man.

      Radera
  3. Trängselskatt och strävan att få en bilfri innerstad ställs mot finansiering av kolleltiva färdmedel om skatten verkligen används till det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där tror jag är problematiskt, det finns en del psykologiska barriärer mot att byta trafikslag osv. Fast tanken att en full buss ska transportera 40 pers istället för att de alla ska sitta ensamma i var sin 5-sitsig bil är ju helt sund.

      Radera
    2. Psykologiska barriärer bryts ned efter hand om tid ges.

      Radera
    3. Jag menar att målet en bilfri stad leder till 0 i trängselskatt men SL är beroende av finansieringen då man skaffat sig en större kostym.

      Radera
    4. Noll når du nog aldrig, målet är nog en radikalt minskad privatbilism men eftersom om det blir väkdigt dyrt kommer det antagligen alltid finnas vissa som kör för att visa att de har råd.

      Sen beror det väl om man använder trängselavgiften för investeringar eller löpande kostnader? Ett system som inbringar 0 i trängselskatt bör vara ett väl utbyggt system med antagligen litet expansionsbehov ergo antagligen där det borde finnas acceptans för att ta ut skatt/åkavgifter för att täcka uh- och dtiftkostnader.

      Radera
    5. Det är lätt att finansiera kollektivtrafik om alla använder den. Biljettintäkterna täcker kostnaderna.

      Radera
    6. Eh, nej. Kollektivtrafik subventioneras via skattesedeln till ca 50%.

      Radera
    7. Cornucopia? Alla använder inte kollektivtrafik, eller hur?

      Radera
    8. Och alla kommer inte använda kollektivtrafik, heller.

      Om man tittar specifikt på kollektivtrafiksystem i storstäder: I Japan, Hongkong, London, Singapore och Taiwan går kollektivtrafiken plus (om man ignorerar investeringskostnaderna).

      I alla andra städer går man back och behöver subventioneras. I Stockholm (SL) täcks endast 37% av kostnaderna för lokaltrafiken av biljettintäkter (något gamla siffror men lär ändå inte vara över 50% idag).

      Radera
    9. Bara dessa 5? Vet man vad som kännetecknar dem? Exceptionell täthet? Bilförbud?

      Radera
    10. Ganska mycket som skiljer, men ja -- HK och Tokyo har "något" mer välfungerande kollektivtrafiksystem än Stockholm och väldigt mycket mer trafik.

      Ja, det är faktiskt bara dessa fem som har högre intäkter än rörelsekostnader. Och då är som sagt investeringskostnaderna inte inräknade.

      Radera
    11. Stockholm och SL, ägs av SLL Stockholms län landsting.
      SLs budget är skatt ca 51% resten reklam / lokaluthyrning och biljetter.
      Trots alla förseningar på pendeln måste jag ändå erkänna att du får jävligt mycket för pengarna. Knappt 1000kr/månaden och kollektivtrafik som går dygnet runt, året runt.

      Tullavgifterna går just nu till det OTROLIGT VIKTIGA utbygget av Blåa linjen till Barkaby.
      För att behöva gå några hundra meter till pendeln är otänkbart..
      Nej nu var jag sarkastisk, de handlar om att man vill "integrera" fler människor från förorten, så därför går även Blåa snart hela vägen till Gullmarsplan.

      För övrigt tror jag förbifart Stockholm blir bra skit. Bortsett från att även den kommer tullbeläggas.
      Så bilar man från söder och norrut förbi sthlm så får man vackert betala för utbyggnaden av t-banan.

      Radera
    12. När fler åker kollektivt höjs priserna eftersom det kostar mer att köra alla passagerare. I alla fall i Göteborg.

      Radera
    13. @Known: Om folk skulle använda pengar på kollektivtrafik som de nu lägger på att köra bil innebär det att mer pengar betalas till kollektivtrafiken, och den skulle lättare finansiera sig själv.

      Radera
  4. Staten "gillar" ju inte heller att vi använder Tobak, men varför är då ersättningspreparat och läkemedel som hjälper folk att sluta så hutlöst dyra?
    Svar: För att det går att tjäna pengar både på gungorna och på karuseller..

    Om de brytt sig om någons hälsa så skulle alla preparat varit gratis eller åtminstone jäkligt billiga. Om de brytt sig om vår miljö så skulle pengarna de får in på bränsleskatten oavkortat gått till att förbättra miljön, tex genom att bygga fler kärnkraftverk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att ersättningspreparaten är dyra för att producenten vet att den som behöver dem inte är så smart.

      Radera
    2. Får man dem på recept så finns det ju ett högkostnadsskydd, det kan max kosta dig typ sju-åtta kronor om dagen att medicinera. Dyrt eller billigt är väl upp till var och en.

      Radera
    3. Klar det blir "billigare" om man låter någon annan betala.

      Radera
    4. Är du principiellt emot högkostnadsskyddet kan du säkert låta bli att stämpla eller något, så att du kan betala fullpris.

      Radera
    5. Iblandekonomi: eller kanske det mer uppenbara: att när han inte lägger pengar på tobak frigörs medel för att köpa ersättningsmedel (att effekten av dessa är till stor del placebo talar man tyst om så de som förlitar sig på dem är kanske inte så begåvad)

      Radera
    6. dom ingår inte i högkostnadsskyddet vad jag vet, däremot är dom momsbefriade om man köper på recept.

      Radera
    7. Korrekt vissa läkemedel tex nikotinersättning ingår inte i förmånen så där finns inget högkostnadsskydd.

      Men det enda rimliga vore att ordna med statlig nikotinersättning i form av tuggummi e-cigg mm och fasa ut röktobak.

      Radera
  5. Sänkt skatt på inkomster är alltid bra. Det ökar individens frihet att välja vad han vill spendera pengarna på.

    Sen kan jag iofs ifrågasätta vad "grön skatteväxling" egentligen handlar om. För det handlar knappast om miljön.

    SvaraRadera
  6. Grön skatteväxlings stora vinnare är välbetalda tjänstemän i storstaden med centralt belägna arbetsplatser med väl utbyggd och subventionerad kollektivtrafik. Det sammanfaller väl överens med livssituationen för de som har inflytande i media och politik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Korrekt. Det erbjuds ingen ersättning.

      Radera
  7. Jag tror man måste väga in flera saker här:

    *Ett lågt pris för en vara eller tjänst leder till överkonsumtion
    *Bra prisvärda alternativ är nog en förutsättning för att förändra sina vanor
    *Underksatta inte personlig snålhet. (Min x-svärmor har mycket mörkare i lägenheten nu , sedan hon får betala elräkningen. Fönstren är däremot öppna, för värmen ligger i hyran!)

    Ett "problem" nu är att många har alldeles för mycket pengar. Man har inget reellt behov av att spara. Redan att ha en bil är en dålig affär för många, att köpa ny är en ännu sämre. Ändå gör folk det.

    SvaraRadera
  8. men i praktiken gör detta att staten gör sig ekonomiskt beroende av det den vill ska försvinna

    Ser det bara som en fördel jämfört med skatt på arbete. Då finns det en mekanism som automatiskt sänker skatterna.

    Däremot förstår jag inte varför staten ska ha pengar om någon förstör en annan persons hälsa eller egendom. Tänk om någon slår dig på käften eller repar din bil, inte ska staten då ha pengar.

    Det är den som drabbas av skadegörelsen som ska ha kompensation.

    SvaraRadera
  9. Om en skatt minskar andra kostnader sparas det in på det området. Bilavgaser ger sjukdom. Rökning ger sjukdom. CO2 ger ökad värme på jorden. Ökad värme på jorden ger sämre förhållanden.

    Tankade i förra veckan och det gick över 1000 kronor. Gör att jag blir mer benägen att nästa gång köpa en elbil. (Om nu inte självstyrande taxi hinner före)

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  10. Resonemanget stämmer bara om efterfrågeelasticiteten på bensin för den som kör bil är exakt noll.

    Vid en viss punkt kommer förstås folk att använda alternativ. Det finns säkert massor med folk som _måste_ köra bil varje dag, men högre pris på just bensin gör (förr eller senare) att man t ex byter till en mindre bil eller en elbil, när milkostnaden för bensinaren blir för hög. Effekten är kanske inte stor, men den finns på makronivå.

    Om du fått tiotusen kronor i månaden lägre inkomstskatt och bensinen du behöver för en månads bilkörning stigit i pris med tiotusen kronor så hade du nog också funderat på om det inte fanns möjliga alternativ.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller säger upp sig från jobbet och går på bidrag då kostnaden för att arbeta äter upp hela mellanskillnaden mellan lön och bidrag.

      Radera
    2. Då är bidragen för höga och nettolönen för låg. Men sån tur då att man i exemplet ovan har högre nettolön efter skattesänkningen.

      I verkligheten är det mycket få människor i, låt oss säga tjänstemannayrken, som är särskilt sugna att "gå på bidrag" med tanke på hur mycket jävligare det mesta blir då.

      Radera
    3. Jag noterade att du skrev att man fick lika mycket lägre inkomstskatt som bensinskatten stiger men så blir det aldrig i verkligheten.

      Det finns ett flertal människor som redan idag har tillräckligt taskigt betalt för att det inte ska vara värt att arbeta. Skillnaden mellan lön och bidrag blir för låg. Sen att många av dessa inte vet om det eller har någon form av moral och arbetar ändå är en annan femma, det är tragiskt att det redan kan vara så för en stor grupp yrkesverksamma och den här typen av beskattning riskerar att göra den klyftan än djupare.

      Radera
    4. Vad är det som blir jävligare? Jag har aldrig varit arbetslös och skulle nog behöva bete mig som på arbetsintervjun i trainspotting för att inte få ett jobb. Om min familj gått på bidrag hade vi fått 18 000kr plus boendekostnad. När vi jobbar har vi 20 000 var efter skatt och utgifter med boende, transport etc på hälften. Då är den motsvarande mamman hemma med sina barn medan jag stressar med hämtning, lämning och en bra arbetsinsats däremellan. När en är föräldraledig har vi drastiskt lägre inkomst.
      Så ja iallafall jag tycker bidragen är för höga. De som går på bidrag tycker nog jag är en idiot särskilt som vi får samma pension sen medräknat bostadstillägg. Siffrorna är från socialstyrelsen som beskriver summorna för riksnormen och pengarna ska räcka till livsmedel
      kläder och skor
      fritid och lek
      hygien
      barn- och ungdomsförsäkring
      förbrukningsvaror
      dagstidning
      telefon

      Radera
    5. Vi har utgifter på ca 20 000 alltså (såg att det var otydligt).

      Radera
    6. Två tjänstemannalöner, 35 000 resp. 30 000 brutto. Dvs inte alltför högavlönade men ändå finns det alltid dem som avundsjukt betraktar dessa som "..de rika man kan klå på pengar.." trots underskridande av den s.k brytpunkten för statlig skatt.

      Kostnader för eget boende, 10 000:-/mån (..osolidariska jävlar som inte nöjer sig med en normaltrea i allmännyttan..) , bil 3000:-/mån etc.

      När dessa människor, samhällsbärarna tröttnar på att bära upp bidragstagare en masse och samtidigt ser de riktigt rika betala lika eller bara lite mer än de själva ja då blir det revolution..

      Radera
    7. Som sagt DL, då är bidragen för höga och någon sorts bidragstak (som t ex M föreslår) borde införas så att det ändå lönar sig att arbeta.

      Poängen med mitt inlägg var mest att peka på det där att grön skatteväxling vore "ett nollsummespel", vilket som sagt bara stämmer om skatter inte påverkar beteende och efterfrågan på något sätt och elasticitet = 0 för efterfrågan på bensin. Det finns säkert exempel som skulle gå back som du nämner, men ett av syftena är helt klart att knuffa ner konsumtionen något av fossila bränslen. Likt kommentaren ovan om villaoljan finns det absolut exempel där det visat sig funka.

      Radera
    8. Jag har svårt att se bidragen som för höga för de flesta normala bidragstagarna, även om bidragen ibland blir för höga. Det är nettolönerna som är för låga och det är en konsekvens av att bidragstagarna är för många och då menar jag inte enbart de arbetslösa och sjukskrivna utan alla som uppbär diverse ersättningar i olika former.

      Man har rätt höga omkostnader för att arbeta, transporter, kläder, mat osv. Visst man kan laga hemma och ta med men då får man istället ta en stor del av sin fritid för att förbereda för att jobba tex. Jag lever ofantligt mycket billigare när jag har semester om det var så året runt skulle mina kostnader sjunka dramatiskt. För att itne ens gå in på det faktum att man ska engagera sig i ett jobb i 160 timmar i månaden kontra att inte göra det. Till syvende och sist jobbar du 160 timmar för mellanskillnaden jämfört med att inte arbeta.

      Ett bidragstak vore bra men det räcker inte på långa vägar då det ändå sannolikt skulle läggas ganska högt för att skära bort de värsta avarterna.

      I ditt exempel går kostnaden upp per körd mil, oavsett inkomst medan själva växlingen blir en procent på inkomsten så bor man i glesbygd och måste ta bilen till sitt jobb på OKQ8-macken så lär det inte vara så roliga. Åker man redan tunnelbana från hemmet inne i stan till jobbet inne i stan så blir det nog en fin växling.

      Men som vanligt så är jag emot 90% av de skatter vi redan har i dess nuvarande form och att växla lite blir som att kasta pärlor för svin. Skattetrycket är för högt och det lönar sig för dåligt att arbeta för de flesta, där borde man lägga krutet.

      Radera
    9. Jo, det sistnämnda är både du och jag ju med på.

      Lite cyniskt är det väl så att det här är en möjlig väg att bräcka sig in och sänka skatten på arbete för den här gången, och så får högeroppositionen en fin politisk fråga att hamra in under valrörelsen 2022. Så jag tar gärna en "grön skatteväxling" istället för läget som det är idag, för jag tror det är svårt senare att höja skatten på arbete igen.

      Radera
    10. Jo jag vet att vi instämmer i mycket kring skatter, pensioner och annat.

      Du väljer dock ofta den real-politiska long-conen i förhoppning att driva det i rätt riktning medan jag ofta väljer den ideologiska striden då jag tror att de dribblar bort folk med sina skatteväxlingar och annat. Bara vi växlar lite grönt och uppfinner tallbarrsolja spå blir allt bättre och så kommer det hela tiden nya idéer av samma sort och inget förändras egentligen i grunden. Jag säger nej till politiska floskler och rävspel.

      Different means to the same end.

      Radera
    11. Nåt sånt är det. Har tröttnat lite på det ideologiska utan vill se vad som är troligt ska hända på kort sikt, utan spelet får vi leva med.

      Radera
    12. Hur ser matematiken bakom 18000 i bidrag plus bostadskostnad ut?

      Tror jag för övrigt ska starta avundsjukepartiet för alla som är avundsjuka på bidragstagare, sjuka, miljonärer, medelklassfamiljer, lottovinnare, tiggare etc.

      Radera
  11. Sämsta inlägget någonsin.

    Poängen med grön skatteväxling är att skapa ekonomiska incitament för att gå från en teknik till en annan. Från eldningsolja till värmepumpar till exempel. Självklart blir det mindre attraktivt att använda eldningsolja när skatten på det höjs. Att andra skatter tillfälligt kan sänkas är bara en trevlig sidoeffekt.

    SvaraRadera
  12. Inlägget är fullständigt korrekt, om vi antar att efterfrågealeasticiteten är noll och substitution inte existerar. Det är dock, vad jag vet, ganska få ekonomer som tror att den modellen ligger speciellt nära verkligheten.

    Eller för att ge ett mer konkret exempel: Med logiken i inlägget så är höjd skatt på tågresor ett effektivt sätt att minska flygandet. De dyrare tågresorna gör nämligen att folk får mindre pengar att flyga för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför lägga skatt på tågresande? Vill man göra tågresandet dyrare kunde man istället minska subventionerna till banavgifterna. Varför inte låta exempelvis 50% av trafikverkets kostnader för järnvägsnätet finansieras av brukarna via banavgifter?

      Radera
    2. Absolut, exemplet gäller oavsett hur du väljer att öka kostnade för konsumption av tågresor.

      Radera
    3. Det är cornucopias site du är på. Det finns några enstaka som läst grundkurs i nationalekonomi eller mer (Hej Joakim). Resten diskuterar ekonomi utifrån politisk övertygelse eller gymnasiekunskaper. Då blir det denna nivå.

      Radera
  13. Vad är det som är svårt att förstå.
    Folk som har en bil och har låg inkomst och/eller låg förmögenhet har ( om de nu har en bil ) sannolikt ett gammalt åkdon.
    Ja, höj skatten för dessa! Helt genialiskt. De får nu inte råd att tanka sin 25-år gamla volvo.
    Nisse på Östermalm passar samtidigt på att sälja sin bensinslukande gamla SUV och köper istället den senaste Teslan!
    Hurra för miljön!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med gamla SUV menar jag naturligtvis årsmodell 2017 eller möjligen 2016. Ursäkta att jag var otydlig.

      Radera
    2. Vet inte hur du resonerar nu, men det du föreslår skulle väl vara bra för miljön? Enda sättet att byta fordonsflottan till eldrivna fordon är att folk köper nya bilar, som går på eldrift. Första gången det sker finns inga begagnade elbilar på marknaden, några år senare gör det det, och de som handlar begagnat kan också börja köpa elbilar istället för den begagnade SUVen de köpte för tre år sedan och inte har råd att tanka.

      Eller hur tänkte du?

      Radera
  14. Har inte läst alla kommentarer men sökte efter kanada och fick ingen träff.

    Om man staten ska införa någon grönskatteväxling så måste det ske så som i Kanada. Där går inte den gröna skatten in i statsbudgeten utan hanteras separat.
    Ska bli intressant att se hur det kommer fungera där!

    SvaraRadera