Cornucopia?

Aktuellt

Swedbankkund - vilken bank ska du byta till?

Detta inlägg är att betrakta som reklam. Tillsammans med Compricer kan bloggen nu presentera jämförelser mellan alla bankers bolåneräntor ...

2019-03-21 16:39

Tio tips för hushållsekonomisk prepping

De längsta kriserna slår mot ett lands ekonomi och enskilda eller stora grupper av hushåll. Medan det räcker att klara några veckor vid prepping för mer dramatiska katastrofer, så kan hushållsekonomisk prepping ställa krav på att klara flera månaders, rent av års, kris.
Kontanter.
Jag har här valt begreppet hushållsekonomisk prepping, framför ekonomisk prepping eller finansiell prepping. Ekonomisk prepping kan antyda kostnadseffektiv ordinarie prepping, och finansiell prepping avser mer sedvanlig riskhantering för den som lider av att ha kapital att förvalta (dvs drabbar ingen fattig). Hushållsekonomisk prepping är istället beredskap för sådant som kan drabba privatekonomin i hushållet. Nu kommer någon person med stora personliga utmaningar kommentera att ekonomi betyder hushållning (av begränsade resurser), så ekonomisk prepping skulle också fungera, men för de flesta kan ett förtydligande vara på sin plats.

En ekonomisk kris kan vara mycket långvarig, och slå både mot inkomster, utgifter och även möjligheten att omsätta tillgångar. I Sverige har vi så kallade sociala skyddsnät, men som allt fler upptäckt är maskorna i dessa väldigt grova, och mer eller mindre grovmaskade beroende på grupptillhörighet. Man kan inte räkna med att myndigheterna kommer skydda dig, i synnerhet inte vid omfattande problem vid en större ekonomisk kris. Det finns bara så många handläggare på kommunens socialförvaltning, a-kassan eller försäkringskassan, och de är sannolikt inte dimensionerade för annat än ett normalläge. Så räkna med åtminstone väntetider.

Vid en bank- och finanskris kan enskilda banker pausa sin verksamhet har vi fått se i andra EU-länder. Risken för sk uttagsanstormning (eng bank run) är överdriven, och rätt låg i Sverige, då den egentligen bara fungerar med kontanter, och bankerna har idag väldigt små volymer kontanter. En bank kan inte knäckas av digitala uttag, eftersom obalanserna kan lånas tillbaka från Riksbanken eller interbankmarknaden (om inte den fryser ihop likt under finanskrisen - då trädde dock Riksbanken in). Däremot kan banken pausa sin tillgänglighet. Du kan alltså inte räkna med att komma åt dina pengar eller att dina bankkort fungerar. 

Banksystemet kan också utsättas för hacking eller driftstörningar, som gör att du inte kan komma åt dina medel.

Låt oss nu titta på tio tips för hushållsekonomisk prepping.

1. Du måste ha tillgång till medel på flera olika banker

Exakt belopp kan diskuteras, men kanske behöver man pengar för de absolut mest nödvändiga utgifterna i upp till en månad - räkningar och mat - på konto hos en annan bank än sin ordinarie. Antagligen är din ordinarie bank bara nedstängd några dagar, men om detta sker mellan lönehelgen och månadsskiftet riskerar du missa många räkningar. När en svensk bank sätts i konkurs kommer det ta ett antal veckor, kanske månader, innan du får ut dina pengar via insättningsgarantin. Genom att sprida tillgångar på flera banker minskar du din sårbarhet under tiden.

2. Betala alltid dina räkningar direkt

Många lägger numera in automatiskt att räkningarna ska dras på sista betalningsdag, men hur hushållsekonomisk preppingsynvinkel ska räkningar betalas direkt när de kommer in. Alltså inte bara läggas in för att betalas, utan faktiskt betalas. Därmed har du automatiskt köpt dig över en månads, ofta mer än så, beredskap vid bankpaus.

3. Ha kontanter i reserv

Eftersom banksystemet - hela eller just din huvudbank - kan gå ner behöver du ha en viss reserv av kontanter. Kontrollera hur liten denna måste vara enligt ditt försäkringsbolag. Försäkringsbolagen gillar inte att man som kund har kontanter hemma. Gränser för maxersättning vid förlust kan vara t ex 2000:- eller 5000:.- SEK, men detta varierar.

4. Ha gärna medel i utländsk bank

Jag har bloggat om t ex N26 eller Revolut. Här ges möjligheten att ha medel stående utanför Sverige. Inte för skatteflykt - eventuellt skatteunderlag ska du förstås deklarara ändå - utan för att om specifikt det svenska banksystemet går ner, t ex via hacking, så har du säkrat upp dig via ett annat land. Hur mycket pengar man ska ha stående utomlands är en annan fråga. Helst likt punkt ett ovan tillräckligt för det allra nödvändigaste i en månad. Inte samma sak som en månadslön alltså. Dessvärre kan inte de flesta räkningar i Sverige betalas med kort, så kanske behöver man inte ha pengar för räkningarna.

5. Utländsk valuta

Vid en svensk ekonomisk kris kommer garanterat svenska kronan falla i värde. Genom att ha medel avsatt i utländska valutor, t ex via N26 eller Revolut, ökar man beredskapen för detta. Detta tangerar dock finansiell riskhantering, och behovet drabbar ingen fattig.

6. Gör dig oumdbärlig på jobbet - hantera LAS inom hushållet

Arbetslöshet är den största risken - näst sjukskrivningar - vid en ekonomisk kris. Se till att du blir oumbärlig på jobbet och inte står först i kön av de som bortförhandlas från LAS av facket vid varsel. Se också till att ni inte byter jobb samtidigt du och din partner, så ni bägge står först i kön på att få sparken.

6. Minimera dina fasta kostnader - eller upprätta en handlingsplan för hur du snabbt kan reducera dessa

Inte så mycket att diskutera. De som kommer få svårt vid en långvarig svensk kris är de som drabbas av arbetslöshet, eventuell dubbel dito i hushållet. Det gäller alltså att ha så låga fasta kostnader som möjligt. Lättare sagt än gjort, men ju lägre fasta utgifter man har, desto bättre. Detta gäller alltså även personer som inte har något kapital att hantera. Festa för all del upp dina pengar till vardags, men det ska vara ett val och inte en kostnad du har bundit upp dig på, exempelvis skulder. Har du stora fasta kostnader, identifiera vad som är onödigt, t ex Netflix och liknande abonnemang och ha en plan för när dessa ska sägas upp så du inte sitter och betalar på dem för länge helt i onödan. 

7. Årslön på banken

Wibbles gamla slagdänga från 90-talskrisen att alla borde ha en årslön på banken är idag mer aktuell än någonsin. Detta är förstås omöjligt för de flesta, men det är bara att börja. Starta med den där månadens nödvändiga utgifter, och fortsätt sedan. Helst ska det hela vara i likvider för att undvika den finansiella risken andra tillgångar innebär. När du har så hushållet klarar nödvädniga utgifter i ett år kan du börja med riskfyllda placeringar med bättre avkastning. Kom ihåg att det kan ta tid innan skyddsnäten börjar betala ut sina ersättningar, i synnerhet när det blir en hög anstormning av nya så kallade kunder, och du måste vara beredd att klara dig några månader på egna medel.

8. Flera kompetenser - både personligen och i hushållet - inte samma arbetsgivare

Om du odlar flera kompetenser har du lättare att få ett nytt jobb, kanske tidsbegränsat eller deltid. Därtill ska man inte jobba i samma bransch som partners i hushållet, och definitivt inte på samma arbetsplats. På en del mindre orter, i synnerhet bruksorter, kan detta förstås vara svårt och partners kan trots olika kompetens jobba hos samma arbetsgivare. Klassikern läkare-sjuksköterska och liknande partnerskap, kanske bör innebära att man åtminstone byter arbetsplats i det ena fallet.

9. Reducera skuldsättningen

Det som sannolikt kommer slå hårdast mot ett hushåll är skulderna. Det går inte att strunta i att betala räntan och eventuella amorteringskrav. Vid ekonomisk kris kan dessutom räntan skjuta iväg, ä ven om generalformeln numera är att kapa räntan, rejält. Men det fungerar t ex inte om svenska kronan kraschar, och importerad inflation skjuter i höjden, då den autistiska Riksbanken i det läget måste höja räntan för att bekämpa inflationen.

10. Planera för att skippa bilen

Bil är en av de största fasta kostnaderna för många. Tack och lov är det relativt enkelt att göra sig av med bilar, men det kan vara svårt vid ekonomiskt bistra tider. Se till att ha en plan för hur hushållet kan klara sig utan bil. Att bosätta sig på ett sätt som innebär att man inte klarar sig utan bil, utan att detta innebär betydligt lägre kostnader via billigt boende (t ex oisolerat energislukande hus, eller hus utan kollektivtrafik i ett storstadsområde), är direkt olämpligt. Kom ihåg att du kommer ha gott om tid vid arbetslöshet, så tidsvinsten bilen innebär är överflödig. Är bilen betald, vilket den inte är för de flesta, är ett alternativ att ställa av den.

I slutändan vet vi att det alltid kommer komma en ny ekonomisk kris. Vi vet inte när, vi vet inte hur, vi vet inte hur vi personligen kommer drabbas av den. Men vi vet att den kommer. Förhoppningsvis hinner man preppa sin hushållsekonomi inför detta garanterade faktum.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

59 kommentarer:

  1. Tja, skulle det gå så långt så att staten inte längre fungerar så är det väl tveksamt om man behöver betala skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var inte så säker på det. Men antagligen bara lokalt och möjligtvis som dagsverken.

      Radera
  2. Tack för ett bra inlägg.
    Punkt 2 tankvärd och kommer implementeras.
    Punkt 4 undrar jag hur det är tänkt - eftersom ett problem i betalsystemen (typ VISA och MasterCard) kommer ju stoppa tillgång till dessa medel antar jag och är min svenska bank drabbad så kommer jag ju inte komma åt de medlen.
    Övriga punkter redan avbockade.

    SvaraRadera
  3. Punkt 2!

    Sjukt viktigt att göra skillnad mellan privatekonomi och företagsekonomi. För en normal privatekonomi är betalning vid förfallodatum idiot-optimering - den kostar mer än det lilla det genererar i alternativkostnad. Företag har heltidsanställda ekonomer och andra administratörer, samt svindyra system byggda för att bara hålla ordning. En enda privat faktura som går till inkasso pga orsak X dödar lång tid av alternativkostnader, samt öppnar för den sällsynta men *extremt* kostsamma betalningsanmärkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lever förövrigt inte som jag lär, men lär mig då istället av att leva.

      Radera
  4. Om du parkerar en årslön på banken under ett 40 årigt arbetsliv kommer mer riskbenägna personer i din omgivning som vågar sätta dem i indexfonder med 7% snittavkastning att ha 15 årslöner efter 40 år. Det är också en risk och situation att planera för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skall väl tolka det som att man sätter årslönen på ett sådant sätt att den är tillgänglig relativt snabbt. Använder själv en mix av lågrisk-fonder i olika banker för denna del. Det har dessutom fördelen att man kan ha mer än bankgarantin insatt.

      Radera
    2. Tanken är väl att en årslön _likvid_ på insättningsskyddat sparkonto (tex) är i överkant av riskaversion för ganska många människor. Tre månaders _utgifter_ räcker mer än väl för många människor (mer krävs kanske om man är t ex egenföretagare med hus).

      Alternativavkastningen är som nämnts ovan tämligen hög.

      Radera
    3. Man har såklart flera årslöner. En på banken eller annat lättåtkomligt ställe med låg risk.

      Resten kan man göra som du säger med.

      Nu håller jag med Joakim Persson att en hel årslön är att ta i. Säg 6
      -8 månaders normalutgifter, så lång tid tar det väl att konvertera privatekonomin till krisläge.

      Nu pratar vi likvida medel alltså.

      Radera
    4. Man kan leka med siffrorna lite fram och tillbaka. Ja, upp till sex månaders utgifter om man är mycket orolig för t ex att huset har allvarliga brister eller att taket snart rasar in, eller om man är egenföretagare med väldigt svängiga intäkter. Frisk ung grabb i hyresrätt, ja då kanske tre månaders utgifter är i överkant.

      Skillnaden mellan tre och sex månaders utgifter är inte enorm på sikt, men blir ändå en del pengar om man väljer att investera dem (säg realt 60 000 x 5% x 40 år = 420 000).

      Finansiella tillgångar utöver detta tycker jag bör investeras i någon form av risk. Men det är en annan fråga...

      Radera
  5. Vi har råkat ut för problemet att flera av våra investeringar inte var så lätta att avyttra, varken båt eller sommarstuga gick att sälja så snabbt, enkelt och smidigt som vi räknat med.. Att snabbt bli av med en bil i en ekononisk kris lär vara lika svårt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste inte göra sig av med bilen för att i princip kapa hela månadskostnaden. Ställ av den, kör in den i garaget och byt till en avställningsförsäkring så kostar den inte många kronor per år. Eventuell värdeminskning kan hanteras i efterhand om man nu inte lånat till köpet.

      Radera
    2. Anledningen till att göra sig av med bilen är för att få loss likvida medel. I ett ekonomiskt skymningsläge kommer förlusten då överväga driftskostnaderna iom priserna kollapsar. Eventuellt har man lånat och därmed lånerester.

      Det räcker att gå ner till trafikförsäkring och minimera körandet till absolut minimum.

      Det är mest utifall man har två bilar det är motiverat att sälja den ena.

      Radera
    3. Eller så börjar man köra svarttaxi som en äkta entreprenör.

      Radera
    4. @camgbg: Det förutsätter att man inte har någon kostnad för att parkera bilen. Min p-plats kostar 900 kr/mån.

      Radera
    5. Varken båt, sommarstuga eller bil är investeringar.

      Radera
    6. nån jävla MP-fubbick i fjoll-åtta vill ju att man skall lägga skatt på dom som kan perkera fordon på sina egna tomter...

      https://teknikensvarld.se/mp-beskatta-privata-parkeringsplatser-482918/

      Radera
    7. "Varken båt, sommarstuga eller bil är investeringar." Inte ett vanligt hus heller, eller BRF för den delen. Men utfallet har ändå blivit så, men i ordets rätta betydelse så är investering felanvänt anser jag.

      Radera
  6. Hej, vad kan anses vara en rimlig skuldsättning för ett hushåll, sett i multipler av nettoinkomst?

    Ju lägre desto bättre såklart men man pliktar i livskvalitet medan man försöker vänta ut bobubblan.

    Hushållet drar in ca 750 k/år, netto. Har 1 msek sparat(gnet och utebliven konsumtion). Tittar nu på ett hus för 4,5 MSEK vilket alltså skulle innebära ca 3,5 MSEK i lån. Säg 5 x netto-årsinkomsten. Rimligt? Vem vet. Samtidigt blir barnen allt äldre och växer upp i lägenhet (vilket såklart inte är någon katastrof men det är inte det vi helst vill...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svar. Vad tycker övriga i panelen? Vad är ett vettigt intervall m a p belåning sfa nettoinkomst? För oss lite halv-doomiga som läser här dvs...

      Radera
    2. Låter rimligt, men beror på så många faktorer. Mentalt får vi nog ställa in oss på fortsatt fallande priser framöver och då gäller det att kunna hantera det, dvs kunna övervintra i boendet under en. Tidshorisonten är viktig.

      Radera
    3. Som svar på frågan så är kalkylen helt rimlig.

      Man kan "tjäna" på att köpa billigt.
      Om du inte är det själv, så se till att anlita någon som är riktigt duktig på att förhandla och pruta, hitta någon som är i behov av att sälja och ge ett samvetslöst skambud. Mäklaren vill förstås ha upp priset så ge förhandlaren provision på skillnaden.

      Får du ner priset ordentligt så är det många års amortering som försvinner jmf. de som köper till vad säljaren begär.

      Radera
    4. Mycket rimligt. Vi ligger på 4.94 sedan frugan blev sjukskriven. Klarar oss bra utan att skära på "lyxen".

      Radera
    5. Låter ju precis som ett sånt läge där husköp är ganska givet, om man inte har något mot den minskade flexibiliteten. Problemet med "bubblan" är ju inte så mycket prognoser om kommande riktning upp/ner, det är volatilitet kombinerat med lån över förmåga.

      Radera
    6. Likt de andra tycker jag också det verkar rimligt. I och med att ni har en miljon tycker jag en kvot på max 5 är ok. Jag skulle inte lägga in hela millen i husköpet, utan spara 100-200k i generell ekonomisk buffert. Sedan är det viktigt att vara extremt osvensk och AMORTERA! helst en takt på 25 år, max 30 år. Då är boendet avbetalt till pension, och er ekonomiska situation är nog helt ok.

      Radera
    7. Låter rimligt. Risken är förstås en rejäl bostadssättning tillsammans med skillsmässa. Själv så kommer jag ligga sämre till med avseende på lån i förhållande till inkomst. 2,5M i lån och inkomst på strax över 600k brutto. Min belåningsgrad, kommer ligga runt 60-65% så där har en liten fördel mot dig. Sjukskrivning eller arbetslöshet är det jag måste se upp för. Tänkte jag skulle ha 2 månaders buffert, så jag är nog inte en bra förebild då jag är rätt "riskvillig". Som Cornu brukar nämna så är tidshorisonten viktig. Själv så har jag 10år + som horisont. Jag hoppas alltså kunna övervintra en ev. bostadsbubbla med nedgångar på uppåt 40% eller så. P g a min känslighet så kommer jag gå på de längre löptiderna, risken i vår skalpvaluta är helt enkelt för stor för mig (som risktagande). Billig försäkring, så ser jag det.

      Radera
  7. @cornu: rubriken är fel - det är elva tips (två sexor)

    SvaraRadera
  8. Punkt 1. Om det blir en systemkollaps och betalningssystemen slutar fungera. Man får ingen lön osv. Jag som egen företagare kan inte räkna med att man betalar mina skickade fakturor lika lite som jag kan betala mina räkningar.
    Så att betala räkningar är ju bara att glömma.
    Punkt 4 och 5. Risken är väl stor att en systemkollaps i Sverige även kan bli mer eller mindre global. att det åtminstone blir svårt att komma åt pengar i utländska banker eller liknande?

    SvaraRadera
  9. Jag gillar (3), (6) och (7).

    (3): Ett par tusen i kontanter är en extremt billig försäkring för den händelse du vill kunna handla med andra människor under ett halvlångt avbrott.

    (6): Minimala fasta utgifter (och att inte skaffa sig onödiga dåliga vanor = rörliga utgifter) är typisk prepping. Åtminstone, som du nämner, att snabbt kunna dra ner till en känd "nödbudget". Har man tur med sitt liv slipper man testa den beredskapen, men bra ändå att veta var den gränsen går.

    (7): Att ha pengar på sparkonto som motsvarar tre månaders normala utgifter (en årslön är i överkant enligt mig) borde vara det första valet för de flesta människor som börjat arbeta. Man kan klart dra ner det ytterligare om man känner sig väldigt risktolerant (t ex om man är helt säker på att alltid ha tillgång till kredit och inte har några problem med att avyttra värdepapper i en kris), men tre månaders utgifter känns som en lagom kompromiss.

    För den delen är det ju bra att känna många människor. I en kris är det rätt bra att dela resurser osv med andra. Fast det kanske inte har med "hushållsekonomisk" prepping att göra.

    SvaraRadera
  10. Skuldfri sedan många år sedan. Bosatt i hyresrätt utan några fasta kostnader mer än 99kr för mobilabonnemang.
    Bilen köpt kontant. Vi lever på min sambos lön vilket gör att vi sparar allt jag drar in. Det på grund av att vi vill köpa hyreshuset vi bor i med kontanta pengar utan att låna. Det är vår pensionssparande.

    Att man ska ha årslön på kontot är inte omöjligt.
    Är man två, se då till att leva på en lön i två år (För två personer).
    Inte så svårt och inte så komplicerat.

    Vi har inte missunnat oss något de åren vi levt på 1 lön. Vi har valt att anpassa oss efter den lön som är lägst. Sen utgår vi från att barnen får mycket fritidsintressen som inte kostar så mycket (lekparker, fria tennisbanor, fotbollsplan etc)

    Skulle krisen slå till skulle jag välkomna den...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ge barnen några kottar och en ask tandpetare, det är nästan gratis.

      Radera
    2. Det beror väl på vad man menar med missunna.
      Det finns människor som levt i misär i en massa år och dör med en massa pengar på kontot. Snåla och aldrig unnat sig något. Saldot på kontot betyder allt. Tyckte säkert att de inte försakade något.

      Pengar isig har ju inget egenvärde utan det man kan göra för det!

      Radera
    3. Ja man kan ju t.ex. lämna dem till barnen, som i sin tur ...

      Radera
    4. Not Wanting Something Is as Good as Having It

      Radera
    5. Dirk: precis! :)
      Nils: håller med! men saken är den att om du sparar till något i framtiden som ger dig bättre framtid då är det väl ändå inte misär? :)
      Vi vet att vår pension kommer bli bra. En stor fastighet som vi vet är välunderhållen, inkomst från hyrorna + sparade pengar ger det lilla extra under pensionen!
      Det gäller att leva liver nu också även om man är "snål". Det gäller att unna sig saker som är billiga men ger extremt mycket nöje. Tex utomhusbio som är gratis ett par gånger per år. Eller att man får presentkort på hotell natt etc. Då får man ändå lite mys utan att behöva slösa.

      Radera
  11. Jag har tidigare varit kontanternas man, men numera lagerför jag EUR och USD. Svenska pesetas har jag bara så att det räcker för ett par dagars matinköp. Guld är ju precis lika bra som kontanter eftersom det går att växla in till kontanter på åtskilliga ställen om man bor i storstan. Det är alltså guld och delvis också silver som gäller som hårdvaluta.

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Då jag numera är lycklig pensionär, med fast inkomst, behöver jag inte oroa mig så mycket över arbetslöshet. Men på den tiden jag arbetade, hade jag sedan mitten på 80-talet, levt på kortare tidsbegränsade anställningar om max två år. Oftast hyfsat betalt, men ändå tidsbegränsat, vilket då och då, innebar kortare perioder med A-kassa.
    Detta blev då också den nivå jag balanserade mina utgifter mot. Att veta, att man kunde dra runt allt på A-kassa, blev en sorts trygghet. Men det innebar också, att jag har kunnat sparat ganska mycket. Jag planerade också ganska noga inför min pensionering, vilket innebär, att om jag ställde av bilen, skulle kunna dra mig runt på 3-4000:-/månad.

    SvaraRadera
  14. Påminner mycket om hur jag redan har det och hur jag planerar. Jag tänker mest på det stora långa strömavbrottet. Där enbart kontanter är gångbart. Enda lösningen mot det är ett lager av sedlar hemma. Byteshandel går också bra. Men vad sjutton ska jag byta bort i en livsmedelsaffär? Jag har äpplen i september, men det har många andra också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske kaffe och sprit? Cigaretter fungerar väl inte längre, men lyxvaror som folk gärna byter till sig för att "unna" sig själv.

      Radera
  15. 11) Håll dig frisk och satsa på din hälsa. Behöver inte förklaras mer ingående.

    SvaraRadera
  16. Det viktigaste är väl att skriva äktenskapsförord om man gifter sig, så att man inte riskerar att få sina tillgångar beslagtagna vid skilsmässa.

    SvaraRadera
  17. Angående punkt 3): idag, när väldigt få har en ansenlig mängd kontanter, kommer kontanter accepteras människor emellan? mataffären kommer ju inte göra det om kassasystemet är nere och är man typ den enda i grannskapet som har kontanter, vad ska de andra med det till? Går lika bra att skriva IOUs, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Affärerna kommer självklart acceptera kontanter. Det fina med kontanter är att de fungerar utan digitala kassasystem.

      Att kontanter inte är så vanligt bland folket innebär inte att det inte kommer användas när det är det enda som fungerar. Men priserna kommer antagligen vara skapligt volatila.

      Radera
  18. mina affärsvänner i polen o baltikum har alltid en reserv av konvertible valuta hemma i kassaskåpet...
    Förr i värden var det förståss D-mark men idag är det €...
    i mängd så att man kan köpa en ny bil eller motsvarande 250 papp

    överhuvudtaget så är det kontanter som används utanför svedalas gränser och innte ens Roys kan pracka på mig några jälva plastapengar....

    SvaraRadera
  19. Förslag på modell för att komma igång med hushållsekonomisk prepping.

    Du behöver tre konton

    1. In och ut kontot
    2. Utifallattt - kontot
    3. Frihets - kontot


    In och utkontot är det konto där dina inkomster (lön, bidrag etc) kommer in och har en enda regel och den är att i slutet på en månadsperiod ska det finnas mer på kontot än föregående månad, annars gör du något fel och är på sikt på väg mot personlig konkurs. Gör om gör rätt, ökk intäkter minska kostnader etc men varje månadsslut ska det vara ett högre saldo på in och ut -kontot än månaden innan.

    Utifallatt - kontot. Till detta konto förs det överskott som in och utkontor genererat varje månad tills du når den nivå du tycker är lämplig. Detta kontot är starten på hushållsekonomisk prepping och grunden till att stå stadigt när det blåser. Det ska kunna täcka saker som att kylskåpet går sönder, bilreparationer, plötsliga tandvårdsåtgärd etc.


    Frihets -kontot, fylls på när man nått den nivå man eftersträvar på utifallatt - kontot och för de allra flesta nås sällan målet vilket är totalt ekonomiskt oberoende - att du har möjlighet att göra vad du vill utan att tänka på pengar. Men även om du aldrig kan nå fullt i mål är en bit på vägen ändå en utmärkt trygghet.

    SvaraRadera
  20. 😁såååå .. du rekommenderar inte rubel då?
    Dvs du tror inte att det blir en gångbar valuta här.

    SvaraRadera
  21. Om en bank går i konkurs som har bail-in omfattas man då av insättningsgarantin?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bail-in drabbar bara medlen över insättningsgarantin, t ex 20% av alla medel över insättningsgarantin bytes mot aktier i banken.

      Radera
  22. För de av mer pessimistisk natur så såg jag just rådet: "Var din egen centralbank - köp guld".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Guld är för optimister. Konserver, alkohol och kosmetika är för realister.

      Radera
  23. Äh, vad skulle kunna hända. Enligt den moderna pengateorin kan ju Riksbanken bara trycka upp mer pengar och rädda situationen. För övrigt intressant läsning som det vore kul om bloggen tog upp någon gång. https://www.bloomberg.com/news/features/2019-03-21/modern-monetary-theory-beginner-s-guide

    SvaraRadera
  24. Idag fick jag ett oväntat fredagsmys + hushållsekonomisk prepping!

    Skulle till Handelsbanken för att hämta ut mitt guld och silver ur deras bankfack, då banken ska byggas om. Det har legat orört där i 10 år (har inte varit på banken på 10 år heller för den delen).

    Döm av min förvåning när jag hittar 6000 dollar och 2000 euro i bankfacket! Panik först när jag inser att de legat där i 10 år och jag tänker att man ev. bytt sedlar. Men sedan blir det kalas när jag inser att så inte är fallet :)

    Oerhört glad med att jag för 10 år sedan gav mig själv den här presenten :)

    SvaraRadera
  25. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  26. Tror du verkligen att Riksbanken, under Ingves, kommer chockhöja räntan för att försvara svenska kronans värde, mitt i en brinnande recession? Tycker det låter som ett otroligt osannolikt scenario.
    Precis som Federal Reserve kan inte Riksbanken både sänka räntan (för att motverka recession) och höja räntan (för att motverka inflation) samtidigt. Man har slut på verktyg när stagflationen börjar på allvar.
    Känns som att du behöver förklara lite mer varför du plötsligt tror att Ingves & Co ska totalt lägga om hela sin syn och strategi, när räntan nu 10+ år efter krisen fortfarande är negativ i Sverige och ECB fortfarande stödköper räntepapper.

    SvaraRadera