Cornucopia?

Aktuellt

Lönerna i IT-branschen 2018 yrke för yrke - var ligger du?

Programmerare sägs vara det vanligaste yrket i Stockholm i takt med att den massiva automatiseringen i IT-branschen effektiviserat och skapa...

2019-03-19 08:37

Studier innan 1995 ger ingen pension - ännu ett slag mot 50-, 60- och 70-talisterna

När pensionsreformen genomfördes straffades medvetet födda under andra halvan av 50-talet till första halvan av 70-talet, genom att inte få någon pension för det förlorade året värnpliktsutbildningen innebar. De straffades också genom att högre studier genomförda före 1995 inte blir pensionsgrundande. Av någon anledning får dock de som är yngre pensionspoäng för bägge dessa aktiviteter, så det handlar om specifikt missgynnande av födda från 1954 till cirka 1975.
Ekonomikum på Uppsala Universitet.
Fram till den stora pensionsförsämringen ("pensionsreformen") baserades den allmänna pensionen (ATP) på de år i livet man tjänade som bäst. Systemet var förstås helt ohållbart, men innebar att man inte straffades med lägre pension på grund av värnpliktsutbildning eller högre studier. Detta upphörde dock med pensionsreformen och ungefär 20 födelseår från 1954 - 1975 straffades med sämre pensioner än de som är yngre.

Den som gjorde värnpliktsutbildning ("lumpen") och var född 1954 till cirka 1976-77 får lägre pension än de som fick frisedel, eller var kvinnor och inte behövde göra värnpliktsutbildning alls. Detta då värnpliktsutbildningen inte är pensionsgrundande fram till 1995. 

I praktiken innebär det cirka 1/40-dels lägre pension, eller någonstans runt 400:- SEK i månaden i dagens köpkraft och en rätt normal pension. De som gjorde lumpen 1995 eller senare fick dock viss ersättning, och får bara 1/80-dels lägre pension än de som istället jobbade.

Nu är det dock inte bara värnplikten som inte gav pension för dessa årskullar, utan även högre studier innebär förlorade pensionspoäng om de genomfördes före 1995. De som studerade efter 1995 får dock pensionspoäng av någon anledning.

Om man som förr ofta började studera vid universitet eller högskola direkt efter gymnasiet, så var man 19 år när man började. Det betyder att födda före 1975 alltså inte får några pensionspoäng för sina studer. Det får dock de som är födda efter 1975.

Födda från 1953 eller tidigare kompenseras helt eller delvis för att ATP-systemet lades ner och drabbas alltså inte lika hårt av att man inte får ersättning för det förlorade år av livsinkomst och pensionsunderlag som värmnplikten innebar, eller för den delen studier.

Varför man just straffar 1954 till cirka 1975 vore väldigt intressant att höra argumentationen bakom. Varför ska just dessa årskullar missgynnas i pensionssystemet? För egen del saknar jag fem års pensionsgrundande inkomster tack vare missgynnandet, och får i princip 5/40=12.5% lägre pension på grund av detta. Som pensionspoäng i tidiga unga år blir ränta-på-ränta-effekten dock ännu större, t ex via PPM.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

52 kommentarer:

  1. Studieår ger ytterst marginella insättningar i pensionssystemet.

    Ungefär så här:

    Värnplikt = 50% av snittinkomst tillgodoräknas.
    Studieår = 138% av studiebidraget tillgodoräknas.

    Eftersom 40 veckors studiebidrag = 32 360 kr, så får du alltså en inkomst på 32 360 x 1,38 = 44 657 kr, vilket ger pensionsrätter till ett notionellt värde på hela 8 262 kronor.

    Fem års heltidsstudier ger alltså marginellt mer än ett värnpliktsår vad gäller allmän pension. Det var bara en symbolisk snällhetsreform från sossarna för att locka studentröster.

    SvaraRadera
  2. "Systemet var förstås helt ohållbart"

    ATP var ett annat sätt att avgöra hur stor del av de allmänna pensionsmedlen som respektive individ skulle få. Det gamla systemet var mer rättvist på vissa sätt. Alternativet, att äga en massa tillgångar på börsen har också stora brister.

    Skulle inte förvåna mig om ett ATP-liknande system skulle återinföras då det nuvarande ger många märkliga effekter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, trenden i hela västvärlden har under mycket lång tid varit från förmånsbaserade system (ATP och gamla tjänstepensioner) till fonderade system (nya tjänstepensioner) och "notional defined contributions" (det nya allmänna pensionssystemet).

      Detta för att öka förutsägbarheten och göra systemet hållbart. Samma mängd pengar/löften ska fördelas ut över fler levnadsår.

      Radera
    2. Fast systemet är ju inte förutsägbart, utan lika labilt som börsen. Och lika mycket möjligt att ändra med politiska beslut som något annat system.

      Radera
    3. OK jag överdrev med att det är lika labilt som börsen, men faktum kvarstår. Det krävs en ekonomisk prognos för att säga hur mycket pension man får om tex 20 år, och det vet man ju hur tillförlitliga de är över den typen av tidsrymder.

      Radera
    4. På vilka sätt var det gamla systemet rättvisare? Egentligen? Jag finner viss rättvisa i att man får pension i proportion till hur mycket man bidragit.Det nya systemet är i större utsträckning så.

      Sena det så att större delen av pensionen INTE är fonderade medel utan mer eller mindre går direkt från dagens skattebetalare till dagens pensionärer.

      faktiskt så gör egentligen resten det också.Pengarna pensionsren får ut från börsen är ju samma pengar som någon annan stoppar in.

      Radera
    5. @Anonym: Fast systemet idag bygger ju på hur mycket lön man har haft, inte hur mycket man bidragit till samhället. Det finns en skillnad mellan utbetald lön och hur mycket man bidrar.

      Det är inte självklart att det ska anses rättvist att de som tjänat mest som yrkesverksamma och haft bäst möjlighet att spara också är de som ska ha högst pension.

      Tycker inte att det skulle vara orimligt med samma pension till alla, och att det avgörs i politiska beslut hur mycket av den offentliga budgeten som ska betalas ut som pension.

      Radera
    6. Så är det ju i mångt och mycket om man ser till den allmänna pensionen. Väldigt många slår i taket för pensionsinbetalningar dit och det ger samma pension. Det som ger mer är tjänstepensionen men den betalas inte från den offentliga budgeten.

      Så om jag sparat ska min allmänna pension minska motsvarande så att jag får använda mitt sparande medan andra som konsumerat alla sina pengar när de arbetat får mer pension utbetalt från det offentliga.

      Jag förstår faktiskt inte helt hur du menar.

      Radera
    7. Det är klimatmässigt oansvarigt att fortsätta leva när man inte längre är produktiv.

      Pensionsuttagsstrejka för klimatet!

      Radera
    8. @D.L. Jag menar helt enkelt att det vore rimligt att alla fick samma pension.

      Det är ändå den arbetande delen av befolkningen som i praktiken försörjer pensionärerna, oavsett hur pensionärerna betalar för sig, så är det de som arbetar som utför arbetet.

      Radera
    9. @iblandekonomi: Det allmänna pensionssystemet är ju betydligt mindre svängigt än börsen i sin konstruktion. Inslaget av riskexponerat sparande i premiepensionen är väldigt litet.

      Och pensionsmedförande lön är takat relativt lågt, plus att det finns garantipension, bostadsstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd för de som inte når upp i tillräckligt höga summor via inkomstpensionen. Räkna med att GP+BT+AFS fortsätter öka när val närmar sig.

      På sikt kan det mycket väl bli så som du säger, att den allmänna pensionen blir ett grundstöd och att tjänstepension + privat sparande står för kompletteringen. Men där är vi inte riktigt ännu, utan man vill ha kvar lite ekonomiska incitament i pensionssystemet. Jag tycker det är bra.

      Du kan också enkelt jämföra prognoserna för 5, 10, 15 och 20 år sedan för t ex buffertfondens framtida storlek med mera. Det är hyfsat stabilt trots allt som hänt och bromsens ikraftträdande.

      Radera
    10. Ibland: Såvitt jag vet så är avgiften till pensionsystemet proportionellt mot lön. som påpekatsd och så kan man slå i taket och i.nte få lik många pensionsrätter som man betalat för

      Men bortsett från det så är det alltså frågan om hur mycket man bidragit med som avgör hur mycket pension man får.

      vad man tycker är rättvist är uppenbarligen olika även om endel försöker göra sken av att det är ett objektivt begrepp (ofta med tanken att folk skall faaaha shålskjuts på de som betalarkalaset.)

      själv tycker jag inte det är rättvist att jag skall få lika lite som de som inte bidrar alls...

      Radera
    11. @iblandekonomi

      Så långt var jag med dig, min poäng var att det i stort sett redan är så om man bara ser till den allmänna pensionen. SÅ du slår in öppna dörrar om du inte menade pension inkl tjänstepension eller till och med sparande där det går att finna många invändningar.

      Din tanke var så outvecklad att det var svårt att förstå vad du egentligen menade med att det vore rättvist om alla fick samma pension.

      Radera
    12. @DL: Hur många procent slår i taket för den allmänna pensionen?

      Bättre med högre skatt och ingen tjänstepension egentligen. Och jag menar att alla borde få samma utbetalning varje månad från det allmänna. Denna pension borde vara så hög att normala människor klarar sig bra.

      För att möta onormalt höga krav på levnadsstandard kan man uppmuntra eget sparande på olika sätt, tex genom skattebefrielse vid spartillfället som beskattas när man tar ut sparade pengar. Men bara om den allmänna pensionen är tillräckligt hög för normal levnadsstandard i Sverige.


      @Anonym: Vad är att bidra för dig? Är det att göra sådant arbete som dagens och kommande pensionärer har nytta av, tex stå i kassan på ICA, föda barn och uppfostra dem, jobba i hemtjänsten, eller vad är bidra för dig?

      Radera
    13. @Joakim: "Inslaget av riskexponerat sparande i premiepensionen är väldigt litet." Vad menar du. Risken är väl upp till 100 % när det gäller premiepensionen? Finns väl egentligen ingen gräns för hur mycket pengar ett fondbolag kan slarva bort på dåliga investeringar med hävstång.

      Radera
    14. @iblandekonomi: Det jag menar är att premiepensionsdelen är en mindre del hela det allmänna pensionssystemet. Det handlar om att PP är 2,5%, IP är 16,0%. Även om du har en hundraprocentig exponering mot börsen (eller mer, som hävstångade AP7 har), så blir din totala exponering låg.

      Nu är det enligt finansiell teori och praktik en _bra sak_ att ha hög exponering mot riskabla tillgångar på så lång sikt som pensionssparande är (säg: 20+ år), men vi har trots det ett väldigt blygsamt bidrag till detta i det allmänna pensionssystemet.

      Osäker på om andra med AP7 kör med hävstång, för övrigt. Att välja hävstångade alternativ måste dessutom ses som en väldigt riskabel sak att göra för vanliga väljare, och då får man lite veta vad man gör, på samma sätt som man knappast går över gatan med förbundna ögon.

      Radera
    15. @Joakim Persson: Vad jag kan se har även de andra AP-fonderna ganska riksfyllda profiler: https://sv.wikipedia.org/wiki/AP-fonderna

      Och det är väl därifrån merparten av det allmänna pensionskapitalet är tänkt att hämtas?

      Radera
    16. Nej, det mesta av utbetalningarna är tänkta att komma från framtida avgifter från folk som jobbar.

      Detta kan man se i "Orange rapport" som pensionsmyndigheten publicerar (senast: 2017):

      Buffertfondens värde 2017: 958 miljarder
      Avgiftstillgång: 6 915 miljarder

      Radera
    17. Att bidra till pensionssystemet är givetvis att betala in pengar till det. Jag trodde det var en självklarhet, men du kanske tycker att man kan bidra till det på andra sätt?

      Radera
    18. @Anonym: Fast om man konkret tittar på faktumet att det är kommande generationer som kommer betala för din pension, så är det väl det viktigaste bidraget till systemet att föda och uppfostra barn? Alternativt aktivt arbetar för föryngring av Sveriges befolkning från andra länder.

      Radera
    19. @Joakim Persson: Det låter som att det är ganska likt hur ATP fungerade då, med skillnaden att ATP använde ett annat sätt att bestämma nivån och fördelningen av pensionen.

      Radera
    20. @Anonym: Pensionsmyndigheten verkar hålla med om att demografiska förändringar är det viktigaste för pensionssystemet. Saxat från "Orange rapport" som Joakim rekommenderade att läsa:

      "Inkomstpensionssystemets resultat påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Kortsiktigt är sysselsättningens utveckling den viktigaste faktorn, men aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfonden har också betydelse, framför allt vid stora förändringar. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast."

      Så ny vet du hur du bäst kan bidra till systemet. Dock kommer detta bidrag inte att ge dig högre pension.

      Radera
    21. @iblandekonomi: Inkomstpensionsbiten kan helt klart ses som en mer hållbar ATP. Premiepensionen lägger till risk och avkastning, och bromsen ger en ytterligare stabilisering.

      Det har varit en bra reform. Det som kommer hända härnäst är höjning av garantipensionen då och då, plus en höjning av pensionsavgifterna för att höja nivån för framtidens pensionärer (tex genom växling allmän löneavgift -> pensionsavgift på en procentenhet eller nåt åt det hållet).

      Radera
    22. @Joakim Persson:

      Alltså bromsen är ju hanteringen av nivån som ska säkerställa att folk får mindre pension om det går dåligt på börsen. Hållbart, kan diskuteras?

      Premiepensionen kom väl främst till för att locka pengar till börsen. Själv tror jag att när det blir stor del av den typen av ägande via flera ombud är mindre bra för ett företag.

      Att människor som satsar tid på att säkerställa demografins utveckling (ta hand om sina barn) missgynnas av systemet tycker jag är en konstig logik.

      Radera
    23. @iblandekonomi: Ja, precis. Men det är inte bara börsutvecklingen som gör att bromsen slår till, utan som sagt andra faktorer spelar också in. Jag skulle säga att det är hållbart att inte betala ut mer än systemet klarar av givet ett visst inflöde av pengar.

      Radera
    24. @Joakim Person: Förstår hur du menar, fast det är bättre med ett system som klarar störningar från yttre faktorer utan att leveransen påverkas. Jämför hur man gräver ner elledningar för att undvika strömavbrott vid storm.

      Radera
    25. Ja, i det fallet får man bygga in en säkerhetsmarginal och köra pensionerna i normalläget lägre. Det finns inga gratisluncher här.

      Radera
    26. Köpkraft är relativ. Det handlar om hur många timmar av andras arbete du kan köpa med ditt eget arbete / pension. Det är därför demografin är så viktig.

      Rena finansiella förändringar som tex börsvärde påverkar inte egentligen, och bör därför inte heller tillåtas påverka balansen mellan arbetande och pensionärer. Ett system som utgår från demografi skulle vara mer robust.

      Radera
  3. Och så har vi också utvecklats till bittra gnälliga medelålders vita män som hatar politiker och staten. Det är helt enkelt samhällets fel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Gula västar som bränner ner caféer i centrum? Fuck det, vi kör med rutiga kepsar och Old Spice och saboterar subtilt samhället genom att köra i 80 på motorvägen och vägra använda blinkers.

      Nej, nu ska jag knacka ner ytterligare en insändare på min gamla Halda-skrivmaskin. Jag har 20 etablerade pseudonymer (Roland Poiriririerer är en av dem) som denna vecka kommer att leverera insändare om varför man inte återupplivar systemet med poletter i lokaltrafiken istället för att använda "appar" och dylika styggelser. Visst, kontantlösa system, men då ska det vara skramlande lättmetallpoletter och inte några jävla pendlarkort.

      Poletter kan man som bekant även placera på den Televerksgodkända bakelittelefonen hemma i hallen, och har poletten trillat av har någon ringt på telefonen. Mycket praktiskt. Jag har sparat en massa poletter från Limhamnslinjen 1973 som jag avser att återanvända i Skånetrafiken när dom godtar mitt genialiska förslag.

      Radera
    2. Det där med polett på luren var finurligt!

      Radera
    3. Läste du gamla nummer av Kapten Stofil innan läggdags, Ben?

      Radera
    4. "Gamla" nummer är väl en diskussionsfråga. Bra litteratur som t ex Bondepraktikan, Hjalmar Brantings memoarer eller Henrik Schartaus "Predikningar öfver kyrkoårets gamla högmässotexter" är visserligen "gamla" men inte i betydelsen "omoderna".

      Radera
    5. Alla nummer av kapten stofil är gamla, om ej i fibrerna så i anden.

      Radera
  4. Det finns fler uppenbara orättvisor i pensionssystemet. En del, är vilken beskattning olika pensioner har. För födda före 1953, är skatten ofta 1000:- lägre än för den som är född 1953 eller senare. Och vilken grupp tror ni sossarna stoltserar med, att de gör skattesänkningar för? Givetvis de som är födda före 1953. De är ju ändå ett utdöende släkte. Men perfekt som signalpolitik.

    SvaraRadera
  5. 1957 röstade svenskarna om pensionssystem. Folket valde socialismen och nu får de leva med konsekvenserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar du 80+are får leva med konsekvenserna? Eller att vi andra förlora med konsekvenserna av deras val.?

      Radera
    2. @Anonym, har du inte hört? I en demokrati är vi alla skyldiga till valen. Du röstade på detta 1957 - skyll dig själv.

      Radera
    3. Jag viste inte att jag röstade då.Jag hade ju inte ens rösträtt, inte ens född då.

      Du tänker kanske att tidsresor blir möjliga i framtiden? Eller?

      Radera
    4. Nu har vi ju alla kommit överens om detta.

      Radera
    5. @Anonym, lyssna på Thomas, han tar ansvar för sina val. Du försöker här bryta det samhällskontrakt du skrev på vid födseln. Usch.

      Radera
    6. Nyss påstod duatt jag röstat 1957. Nu skall jag tydligen skrivit på ett kontrakt vid fidslen.Hur skull du ha det?

      kanske tänkte du att jag stannar till med tidsmaskinen vid min födsel är jag har "vägarna förbi" på väg till 50-talet?

      Radera
    7. Era förfäder har röstat och fixat.

      Radera
  6. Vi i RFÄÅ (Riksförbundet För Ättestupans Återinförande) tycker att socialistisk pension är snäppet sämre än venezuelasocialism, men inte lika bra som midvinterblot för att avföra er icke längre produktiva stofiler från jämmerdalen.

    SvaraRadera
  7. Väntar med spänning på uppföljaren - "Nu jävlar tar vi din Tjänstepension" med Magdalena Andersson och vår nästa Avundsjukeminister/Utjämningsminister Jonas Sjöstedt.

    SvaraRadera
  8. Jag antar att missgynnandet av 54-74 är en övergångsregler. Folk födda senare får ingen pension för övrigt heller;)

    SvaraRadera
  9. Jag tror jag lyckats få pensionsjackpotten med andra ord: född i det dåliga intervallet, högutbildad i (alltför?) många år och var det dessutom inte min generation som fick betala det gamla dyra systemet och samtidigt införde 'bromsen' för egen del.

    Å andra sidan så har väl inte generationen runt mig förväntat sig så hemskt mycket av systemet heller, vi var ju nyliberaler bevars. Vi får väl se hur det låter när det börjar knipa på kontot.

    SvaraRadera
  10. Gissar att de flesta som tagit besluten själva är födda före -54. När det gäller de födda efter -75 så är det så pass lång tid kvar till deras pension att man kan lösa det mha pensionsbromsen eller annan försämring tills det är dags för dem. De där emellan kommer hinna få ut sina pensioner innan kistan är tom och ska man kunna dämpa förfallet så gäller det att dessa inte får ut för mycket.

    SvaraRadera
  11. Pensionerna kommer bli ännu lägre i framtiden, det visste man redan 90, men det var politiskt omöjligt att ta hela smällen då. De flesta kommuner är konkursfärdiga om pensionsskulden räknas in som den bör.
    https://www.svd.se/expert-om-landstingens-skulder-konkursmassiga

    Det var meningen att kommunerna skulle inbegripa pensionskulden i budgeten i år. Men nya direktiv har exkluderat det. Man har även instruerat kommunerna att överge "försiktighetsprincipen", detta för att kunna öka på belåningsgraden i kommunen. De flesta kommuner lånar idag pengar till att bygga bostäder och skolor för befolkningsökning/invandring. Många kommuner upplever ekonomin som "ansträngd". Vad alla ska jobba med verkar man inte veta, för fabriker med jobb byggs det inget, eftersom det inte finns någon planering alls av Mp och C-lööf. Därav slummifieringen och osäkerheten i ghetton som blir fler och större. (De flesta invandarare är bra folk, det är inte dom jag gnäller på). Svenska myndighter har idag tappat kontrollen över oräkneligt många områden där gangsters och klaner styr med sina lagar och svenska lagar har upphört. Fortsätter Mp och C med sin politik kommer vi få det som i Mexico där Sinaloa, Los Zetas och de andra styr med våld. Det kan låta som en fantasi, men vi har redan våldet och knarket här och förändringarna går fort. Hur många gängmord har polisen klarat upp? 1 av 100? Katastrof.
    Läs denna artikel och läs hela. "På Östbergahöjden, tre kilometer från Globen, är demokratin under hot. Här tystas boende och kommunanställda av ett kriminellt nätverk."
    https://www.expressen.se/nyheter/qs/dar-forskolan-tvingas-gomma-barnen-medan-en-man-skjuts-ihjal/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommunerna är inte "konkursmässiga" som Skandia varje år försöker få det att låta, eftersom kommuner inte är företag och därför inte kommer att gå i konkurs.

      Läs replik från SKL här. Lägg särskilt märke till de fakta som läggs fram.

      Soliditeten _ökar_ alltså i regionerna.

      Radera
    2. De flesta artiklar jag läst visar på minskad soliditet. Och kommunerna har dramatiskt ökat sin lönerbörda, i flera fall flera hundra procent. Soliditeten kan ökas genom att överskatta vädrdet på befintliga tillgångångar. Därför beordras kommuner att skippa "försiktighetsprincipen".

      "Soliditeten faller i kommunerna och landstingen. Mest dramatiskt i landstingen... Skulderna var i början av 2000-talet bara några få miljarder och cirka en femtedel av egna kapitalet. Nu är de större än det egna kapitalet."
      "Kommunerna gick in i 2000-talet med en samlad soliditet på 55 procent – exklusive pensionsskulden. I dag är den nere i 45 procent."
      https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/ekonomin-blir-allt-svagare-22088
      (Dagens samhälle ägs av skl(sveriges-kommuner-och-lansting) för er som inte vet.)

      Kommunernas låneökningd 2014-2017. Lista på samtliga kommuner. Flera 100% ökningen på många. Chockande läsning. Tar några sekunder att ladda hela listan.
      https://www.di.se/nyheter/hela-listan-sa-skuldsatt-ar-din-kommun/

      Bästa är att gå ner i kommunernas ekonomiska berättelser. Där ser man tydligt att lånen ökat och att investeringar sker i bostäder och skolor. Fabriker och dyligt finns inte alls. I de flesta fall kan man läsa att "läget är ansträngt" och att man måste ha statliga hjälp. I många fall är det kommunala byggbolag som lånar och inte kommunen, men kommunen tvingas in som borgenär. Ett sätt att bättra på kommunens egna balansräkning?

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera