Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-03-29 13:16

Konjunkturlugnet före stormen - överhettningen över för industrin

Konjunkturbarometern som helhet rapporteras som något avvaktande och faller svagt, men mest uppseendeväckande är en kraftig nedgång för tillverkningsindustrin. Därmed är inga av de huvudsektorerna längre kvar i överhettning.
Konjunkturbarometern.
Mars månads konjunkturbarometer visar ett kraftigt ras för tillverkningsindustrin, som slutligen faller ur överhettning och nu bara ligger på högkonjunktur. Sektorn föll 5.5 eneheter till +7.5. Hade det inte varit för att tjänstesektorn stärktes från -6.2 till -1.1 hade Sverige nu varit på rött och i lågkonjunktur.

Kvar i högkonjunktur förblir även bygg- och anläggning med +1.2, men undantaget detta och industrin är resten av ekonomin i lågkonjunktur, trots viss återhämtning i mars. Makroindex för hushållen fortsatte dock att falla och ligger nu på -7.7 och är det som är närmast den totala misären på -10 eller lägre.

Själva barometern föll från +1.9 till +1.7, och har allt kortare kvar till lågkonjunktur.

Följer man konjunkturmodellen för sina börsinvesteringar innebär detta inga förändringar. Man är fortfarande likvid och i ränteplaceringar istället för aktiemarknaden. Inte förrän -10 eller lägre inträffar är det dags att gå in på aktiemarknaden igen, åtminstone inte i Sverige.

Det blir intressant att se hur industrins försvagning slår framöver. En försvagning som skett trots mycket svag kronkurs. När väl industrin tar fart nedåt kommer lågkonjunkturen snabbt för svensk del. Vi får se om raset för industrin fortsätter nästa månad.

I ett senare inlägg tittar vi på enskilda sektorer på detaljnivå.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

22 kommentarer:

  1. När vi var nere på dessa nivåer sist, maj till september 2016 blev fortsättningen överhettning och i övrigt högkonjunktur i ungefär tre år fram till idag. Kanske säger det något om vad vi kan vänta oss.

    Hade varit intressant att se hur utbetalning av arv påverkar hushållens konsumtion och hur detta är kopplat till demografi och belåningsgrad i de fastigheter som dödsboet avyttrar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är rysligt intresserad av vad du tagit för position de senaste året, eftersom du vägrar se några som helst problem. Köpt dyr bostad? Gått all in på aktiemarknaden?

      Radera
    2. Läget i cykeln är snarare som 2011 än 2016, du vet efter överhettning, inte före.

      Radera
    3. @Cornucopia?

      Bakgrunden är att jag inte tror på grafmagi. Även januari 2018 var vi efter en överhettning. När vi tittar på vad som händer istället så ser vi:

      Viktiga indikatorer för fortsatt stark ekonomisk utveckling på kort sikt:
      - Låga räntor (låga kostnader för hushållen)
      - Billig krona (semester i Sverige, högre export)
      - Hög sysselsättning (goda inkomster för hushållen)
      - I överhettningens spår ser vi på de flesta håll inte okontrollerad löneutveckling (kontroll på kostnader för företagen)

      Viktiga indikatorer på längre sikt:
      - Teknisk utveckling inom: elhandel, administration, energi
      - Omställning bort från fossil energi
      - Högre skatt som gör att kommunerna kommer anställa fler
      - Inflation som minskar skuldbördan

      Risker:
      - Offentlig skuldsättning
      - Företagens skuldsättning
      - Eventuell kraftig räntehöjning

      Radera
    4. Varför skulle man semestra i Sverige för att kronan är låg?
      Låga räntor ger ju defacto bara att skulden för de privata ökar?
      Ekonomiboken stämmer på många områden inte, nya böcker har börjat författas, de stämmer inte riktigt de heller.

      Radera
    5. Lars: Om du tror på grafmagi, och att läget är detsamma som augusti 2011 (när siffrorna för juli 2011 var kända), då är det perfekt köpläge -- eftersom det var då botten nåddes på förra nedgången.

      Radera
    6. Knappast något bottenläge. Jag följer modellen och går in när konjunkturen är nere på misär. Mitt mål är att minimera risk, inte att pricka helt rätt. Det är amatörmässigt och nybörjarfasoner att tro att man kan träffa exakt rätt.

      Jag tror på konjunkturcykler. Inte grafmagi.

      Radera
    7. Mmm, du kan mycket väl ha rätt och vi kan gå ner 25% ner från denna punkt, eller så står vi stilla under kommande lågkonjunktur eftersom företagen (delvis) värderats ned något. Ungefär som 2011.

      Radera
    8. Finns ingen anledning att ligga inne i en aktiemarknad som står stilla och ta på sig onödig risk.

      Radera
    9. Det vi kan vara eniga är att det är ett tecken på hög riskbenägenhet, ja.

      Att man däremot kan på något framgångsrikt sätt tajma marknaden genom att titta på konjunkturcykler och medelvärden som korsar varandra är mer tveksamt. Du vet, vi utlöste ett "guldkors" igår på OMXS30 som exempel -- men prisindex kommer säkert gå ner på grund av pågående utdelningssäsong tex.

      Radera
    10. @P.M.A. Eriksson

      Varför skulle man semestra i Sverige för att kronan är låg?

      Svar: Pris och efterfrågan. Vi tar Sverige istället för Danmark i år.


      Låga räntor ger ju defacto bara att skulden för de privata ökar?

      Svar: Högre skulder ger mer pengar som i sin tur håller farten uppe i ekonomin.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Inför helgen har vi alltså, Chicago inköpschefsindex som fortsätter sjunka, våra banker är inblandade i tveksamma affärer som skadar deras och landets förtroende. Och kanske en hård brexit att se fram emot.

    Dessutom ser de flesta index ut att ha toppat ur.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är väl en väldig trängsel bland elefanter...

      Radera
    2. Naturligtvis elefanten vara med, modern till allt skit på jorden. Och säkert elefantens fel också om det kommer en meteorit och utplånar hela jorden.

      Radera
  4. Hela EU glider in mot recession, och vi med dom.

    PMI för EU går rakt ner i backen.
    https://m.investing.com/economic-calendar/manufacturing-pmi-201

    Tyskland har haft dåliga PMI från i höstas och accelererar nedåt, 44 nu sist!!
    https://www.efn.se/bors-finans/makromorgon-25-mar-2019/
    https://nordic.businessinsider.com/this-is-a-serious-recession-warning-in-the-german-economy-2019-3

    Frankrike rasar vidare nedåt.
    "Den franska industrins sammanvägda inköpschefsindex (Composite PMI) sjönk till 48,7 i mars"

    USA som haft bra fart har plötsligt bestämt sig att sluta med QT och tom börja med QE? till en viss del. Man har även sagt "inga fler räntehöjningar", så Fed har bevislingen sett något som andra inte sett.

    Och Sverige kommer också in med sämre siffror hela tiden.
    Vi får se hur det utvecklar sig framöver.

    SvaraRadera
  5. Sverige lyckas oftast klara sig undan dåliga tider. Kanske för att vi är smartare, starkare och bättre än alla andra och har en egen valuta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sverige har ju i många decennier "devalverat" vid varje ekonomisk motgång, nu har vi ju dessutom devalverat oss genom hela högkonjunkturen.

      Det är också en långsam väg mot ett internationellt låglönesamhälle, vilket iofs passar bra ihop med den bananrepublik vi allt mer går mot att bli.

      Radera
  6. Ett argument för att konjunkturen ännu har en del kvar att leva på och inte är "hotad" på ett bra tag är att räntekostnaderna fortfarande är låga i förhållande till inkomsterna. En vanlig utlösande faktor till knäckt konjunktur är just höjda räntor (för att bekämpande den accelererande inflationen) vilka till slut gör att hushållens räntekostnaderna blir för höga.
    Men ännu är inflationen inte något stort hot i Europa eller Sverige, snarare har den mattats av något senaste månaderna. Så ingen fara på taket där än. I USA ligger inflationen högre, men har samtidigt en bit kvar upp till de nivåer som skulle tvinga fram en ytterligare räntehöjning från FED. FEDs 2,25% är ju fortfarande långt ifrån 5,25% som de nådde innan finanskrisen bröt ut...sen exakt hur skuldberget har förändrats sedan dess ska ju såklart också vägas in. Skulderna är, iaf som jag förstått det, på "minst" samma nivå som pre-Lehman, men det är också komplicerat mtp fördelningen och skuldernas "kvalité".

    Kan vi fortsätta att undvika lågkonjunktur eftersom räntekostnaderna än så länge är för låga för att tvinga in ekonomin i lågkonja...?

    Summa summarum: Är det måhända "annorlunda den här gången"? ;):)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men inflationen, som vi nu ska mäta den, tycks snarare sjunka med låg ränta, inte öka.

      Radera
    2. P.M.A E, Det där är en intressant iakttagelse jag funderat över senaste tiden. Kan det vara så att samhället nu blivit så uppbyggt av så mycket skulder och finansiella investeringar som kostar ränta?

      Så följden blir att en räntesänkning nu istället möjliggör sänkta varupriser via att företagens kostnader till banken minskar? Leasingkostnader för maskiner/fordon etc minskar.

      Sänkta räntor rent under nollan och ständigt ökande penningmängder gör kanske att vissa gamla ekonomiska teorier inte längre stämmer.

      Säger inte att vi verkligen är där idag, men släpper man filosofiskt tanken fri och extrapolerar så inser man ju att i takt med allt högre skulder måste man förr eller senare hamna där.

      Radera