Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-03-28 13:39

Konjunkturinstitutet höjer tillväxtprognosen - men ingen högkonjunktur igen

Konjunkturinstitutet höjer sin prognos över svensk ekonomisk tillväxt från tidigare 1.3% till 1.5%. Siffrorna förutsätter att det inte blir en så kallad avtalslös Brexit. Intressant är att man inte ser en högkonjunktur förrän tidigast efter 2023.
Generisk bild på ekonomin.
Konjunkturinstitutet fortsätter alltså att upprepa att konjunktur bromsar in, men höjer sin tillväxtprognos från 1.3% till 1.5% för 2019. Deras killgissning sänks dock något för 2020, från 1.7% till 1.6%. 

Man sänker även sin prognos långsiktigt, och svensk ekonomi ska inte upp till högkonjunktur och 2.0% igen inom intervallet som myndigheten gissar på. 2021 ger 1.5%, 2022 1.6% och 2023 också 1.6%.

Svensk ekonomi verkar allt mer nå ett bäst-före-datum och en permanent lågkonjunktur, eller Japanscenariot verkar alltså ligga i korten. BNP-tillväxt per invånare blir också låg, 0.5% - 0.8%, vilket i praktiken innebär att alla i Sverige inte kommer få det bättre när ekonomin per invånare inte växer särskilt mycket. Istället kommer en andel av hushållen få sämre ekonomi, på bekostnad av de som får det bättre. 

Styrräntan reporäntan förväntas stiga med 1.5 procentenheter till 2023, KPI-inflationen nå 2.4% år 2022 och arbetslösheten ska stiga med 0.5 procentenheter till 2023. Kronkursen (KIX) stärkas förväntas dock stärkas varje år framöver.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

12 kommentarer:

  1. 2021-2023 är väl bara ett scenario, inte en prognos?

    Ur dokumentet finns förklaring:

    "Prognos är Konjunkturinstitutets bedömning av den mest troliga utvecklingen av svensk ekonomi till och med 2020.

    Scenariot tar vid där prognosen slutar och är en konsistent beskrivning av utvecklingen de följande tre åren. Scenariot bygger på följande antaganden:

    • Inga nya störningar drabbar ekonomin. Ekonomin strävar därför mot ett konjunkturellt balanserat resursutnyttjande.

    • Finanspolitiken anpassas så att överskottsmålet uppfylls på sikt. Penningpolitiken bedrivs så att inflationsmålet, på 2 procent, nås på sikt.

    • BNP-tillväxten är på längre sikt utbudsbestämd och beror därmed i huvudsak på produktivitetstillväxten och hur utbudet av arbetskraften utvecklas.

    • Sveriges överskott i bytesbalansen bedöms falla tillbaka på längre sikt. Det sker genom ett successivt lägre hushållssparande. Denna utveckling sammanfaller med en successivt starkare real växelkurs.

    • Offentlig konsumtion och investeringar utvecklas i linje med det demografiskt betingade behovet. Det innebär bland annat oförändrad personaltäthet i offentligt finansierade verksamheter och en standardhöjning ungefär i linje med historisk utveckling."

    Dvs man räknar varken med låg- eller högkonjunkturen 2021-2023 utan kör bara nån sorts standardmodell, "normalkonjunktur" eller vad vi ska kalla det.

    SvaraRadera
  2. Japanscenariot? Vad menas med det? Kommer folk sluta skaffa barn, börja klä ut sig till löjliga seriefigurer och köpa flicktrosor i sådana där varuautomater? Hoppas inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Röda pandor och dödsmetall?

      Radera
    2. Nej, han menar att en allt mer nyliberal arbetsmarknad ala L/C/M leder till att folk arbetar ihjäl sig i allt större omfattning och kvinnorna stannar hemma med barnen eftersom acceptansen för att som småbarnsförälder faktiskt behöva vabba eller vara ledig ibland minskar för varje år trots lagstiftningen säger annat.

      Radera
    3. Tur att Hornsbach jobbar på den japanska jämställdheten.

      https://youtu.be/ggCNZ1y_Wek

      Radera
  3. "Japanscenariot verkar alltså ligga i korten."

    Vi har haft Japanscenario i 5-10 år. Och precis som i Japan är politikerna oförmögna att göra något åt det. Man kör på med 0% ränta och stagnerad ekonomi. Om det inte har funkat i decennium så lär det knappast göra det nästa heller.

    Det som behövs är höjda räntor, så man slår ut zombieföretag och produktivitsutvecklingen ökar.

    Höj räntan till 2-3% i ett första steg och för att undvika krympande penningmängd, avskaffa bolagsskatten ofinansierat och lätta på amorteringskraven så inte bostadssektorn kollapsar helt.

    På sikt, överge KPI-målet och ha en fast penningmängd (eller svagt ökande med en låg procent) och marknadsräntor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha en fast eller svagt ökande penningmängd?
      Hur tänker du att man skall mäta den?
      Hur tänker du att man skall styra den?

      Radera
    2. Man bestämmer ett antal kronor som ska finnas i ekonomin. Går att diskutera hur det ska bestämmas, men utgångspunkten är att ha en mängd så man får minimalt med problem vid en övergång. Redovisar banken x kronor på ditt bankkonto så får du också x kronor i det nya systemet.

      Styrning ska inte ske. Det är hela poängen. Marknaden bestämmer räntan efter utbud och efterfrågan, spar- och lånevilja. Vill många låna så stiger räntorna och vill många spara så sjunker räntan. Penningmängden är dock oförändrad. Bankerna kan inte skapa pengar.

      Vill man att penningmängden ska öka med en låg fix procent varje år, så kan Riksbanken ge en injektioner in i statskassan utan krav att betala tillbaka.

      Jag vill helst se privata lösningar, men det ovan skulle fixa de mesta problemen.

      Radera
  4. "Man bestämmer ett antal kronor som ska finnas i ekonomin."
    Föreslår du själv M0 eller M3 eller något annat mått?
    Vilket i så fall?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hela poängen med reformen är komma bort från dagens kreditbaserade penningsystem där pengar kan skapas on demand och där det blir svårt att definiera vad som menas.

      Radera
    2. Jag misstänkte det var din önskan.
      Men antingen styr man penningmängden eller också styr man den inte. Och styr man inte så blir den vad den blir. Som nu.



      Radera
    3. Att bestämma en initial mängd pengar skulle jag inte kalla att styra.

      Riksbanken styr över penningmängden idag när de reglerar räntan (även om de inte har fix penningmängd som mål).

      Radera