Cornucopia?

Aktuellt

Swedbankkund - vilken bank ska du byta till?

Detta inlägg är att betrakta som reklam. Tillsammans med Compricer kan bloggen nu presentera jämförelser mellan alla bankers bolåneräntor ...

2019-02-04 10:26

Pensionsbeskeden går ut idag - har din pension ätits upp av inflationen?

Idag skickar Pensionsmyndigheten ut sina sk orange kuvert till de som har en digital myndighetsbrevlåda, typ Kivra. Förra året strök man pensionsprognoserna från utskicket, men 2017 års utskick finns att jämföra med. I verkligheten ser det ut som inflationen äter upp eventuella pensionsprognoshöjningar. Hur ser det ut för dig?
Tag med förstoringsglas.
2017 stod fortfarande en pensionsprognos i det orange kuvertet, vilken står att finna hos Pensionsmyndighetens hemsida. 

Aktuell prognos finns förtsås på hemsidan, vilket är intressant. 

Sedan 2017 (egentligen årsskiftet 2016-2017)  har min pensionsprognos höjts från 15 200:- SEK per månad i allmän pension till 15 400:- SEK. 

Siffrorna är dock i dagens penningvärde. Ökningen på 1.3% sedan årskiftet 2016 - 2017 äts helt upp av 3.8% KPI-inflation sedan dess. I realiteten har min pension i 2016-2017 års penningvärde minskat till blott 14 836:- SEK (15400/1.038) jämfört med 15 200:-. Det är en sänkning på 2.4% sedan 2017.

De flesta tittar dock inte på kostnadsökningarna, utan tror väl att deras hårda slit (i mitt fall 80 timmar i veckan) ger högre pension eftersom siffran är högre. Detta är dock högst bedrägligt, eftersom myndigheten, rätt eller fel, redovisar i dagens penningvärde.

Så, har din pensionsintjäning också ätits upp av inflationen? Logga in på Mina sidor hos Pensionsmyndigheten och kontrollera? Svara på enkäten nedan eller på denna länk, så räknar vi sedan ut hur det ser ut i allmänhet.

Titta alltså enbart på allmän pension. Inte den totala pensionsprognosen inklusive privat pension och tjänstepension. För att få fram allmän pension vid 65 års ålder måste du klicka på en nedåtriktad pil vid 65-66-årsprognosen. Jag fyller alltså i 15200 respektive 15400.

Vi får se hur länge 2017 års orange kuvert finns kvar på hemsidan. Det ger ju trots allt en del otrevliga facit på utvecklingen. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

65 kommentarer:

  1. Börjar bli svårt att motivera folk till att betala skatt. Självklart att folk vill ha skola vård, omsorg och dylikt, problemet är som vanligt att oerhörda belopp läggs på sånt som folket inte tycker ska prioriteras. Hade varit kul om "slöseriombudsmannen" kunde bryta ner budgeten och se vad dom allra viktigaste utgifterna egentligen kostar och sen bryta ner det till dom viktiga delarna utav dom viktiga utgifterna. Vi vill kanske ha en väg, men vill vi ha förbifart stocholm? Eller västlänken? Ett nytt Karolinska som kostar flera ggr mer än det borde?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer alltid vara en skillnad i åsikter vad som skall prioriteras i en välfärdsstat. Av den statliga budgeten på cirka 1000 miljarder går cirka 100 miljarder till nattväktarstaten (försvar och rättsväsende), resten går till välfärdsstaten.

      Det är en enorm utmaning för en så pass socialiskt indoktrinerad nation som Sverige att ens föreställa sig hur det skulle se ut medborgarna började ta ansvar för ett civilt samhälle. Ett intressant tankeexperiment som vore kul att utföra med människor som kan anta ett fenomenologiskt perspektiv.

      Radera
  2. 17900 -> 18400. Liten minskning realt sett.

    Glöm dock inte heller att ökande medellivslängd gör att delningstalet blir större över tid, det är bland annat därför pensionsmyndigheten också redovisar en alternativ pensioneringsålder.

    SvaraRadera
  3. "Medborgarpensionen" är ju uppe i ca 14 000 kr om räknar på full garantipension och fullt bostadstillägg.

    SvaraRadera
  4. Om prognosen är ”i dagens penningvärde” så är den väl inflationsjusterad och i så fall har du väl fått en höjd prognos i reala termer? Sedan kan man ju diskutera om tex KPI är ett bra inflationsmått men det kan vi ta i en annan bloggpost :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dagens penningsvärde 2017 är inte samma som dagens penningvärde 2018, så nej. Det är en sänkning.

      Radera
    2. En liten tankevurpa från min sida.

      Radera
    3. Om man fått en pensionshöjning så är det rimligt att den äts upp av inflationen. Det är ju så det ska fungera när prognosen utgår från dagens penningvärde.

      Radera
  5. Helt uppenbart så äter någon upp den.

    https://www.svd.se/svenska-pensioner-samst-i-norden-forfarligt

    SvaraRadera
  6. Vilken pension?
    Tror ni verkligen Staten kommer göra rätt för sig och uppfylla det som står i det orange IOU pappret?

    Om det ens finns pengar kommer de gå till annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett bra sätt är ju att hålla koll på hur prognosen ändras i de olika beskeden, plus läsa pensionsmyndighetens "Orange rapport" som kommer varje år.

      Det ser än så länge bra ut, och ju närmare man kommer pensionen desto säkrare kan man vara. Det är till och med så att pensionssystemets buffertar är större nu än för 15 år sen.

      Radera
    2. Ja, men eftersom jag har minst 25 år kvar kan mycket hända på vägen. Det finns all anledning att tro att de fonderade medlen, inklusive buffrarna inte nödvändigtvis finns tillgängliga i samma utsträckning.

      Det gäller såklart allt sparande.

      Däremot är det inte sagt att det inte är det mest robusta som gick att genomföra.

      Radera
    3. Ja, samma som med allt sparande. Pensionssystemet (den allmänna biten) har varit rätt så stabil under tiden som det nya pensionssystemet funnits. Blir det reformer så blir det snarare en ökning av pensionsavgiften för att höja nivån något.

      Titta gärna på gamla rapporter ("Orange rapport"), t ex 2003, 2008, 2013 och 2018 (som väl kommer om nån månad). Där kan man se långtidsprognoser från pensionsmyndigheten t ex vad gäller buffertar och framtida balanstal. Det har blivit lite bättre under den tiden som varit.

      Har också några år kvar innan ordinarie pensionsålder, men det var precis samma diskussion t ex 2003 (i botten av IT-krisen), och under de sexton år som gått ser pensionen bättre och bättre ut.

      Radera
  7. Min pension äts upp av socialister - inte inflation!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Adel och högborgare var de enda som hade pension innan socialisterna fick sin vilja igenom. Men sen var det ju inte någon vits med pension heller för de som arbetade tills de trillade av pinn. Det ändrades också.

      Radera
  8. Född 1944, ATP Safe haven?

    SvaraRadera
  9. Pensionsmyndigheten räknade bara fram pensionsprognosen för dem som 2017 fyllde minst 28 år så tyvärr har jag inget att jämföra med.

    8 400 kr nu, 146 kr över årets garantipension. Betyder det att jag anses fattig eller rik?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det betyder att du kan förmodligen se fram emot ett långt och produktivt arbetsliv!

      Radera
    2. Haha ja, det låter positivt när du lägger fram det så :)

      Förresten vad tycker ni om min premiepensionsallokering:

      AP7, 34 %, pris 0,10 %
      LF Global Indexnära, 33 %, pris 0,16 %
      Avanza Zero, 33 %, pris 0,00 %

      Snittpris 0,09 %

      Radera
  10. Var går gränsen för "fattigpensionär"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. slaentbjörn: Det beror på vem Du frågar!

      Radera
  11. Det mest intressanta är att jag (och de flesta andra) får ungefär noll kronor mer i statlig pension efter skatt och bidrag än de som inte jobbat en timme i Sverige. Lika bra att införa en folkpension som är lika för alla och sluta larva sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så rättvisa fungerar. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, och staten har här bestämt hur stora våra behov är, mycket praktiskt!

      Radera
    2. Det är så vi betalar för att vara naiva och okunniga

      Radera
    3. Carmania: Sannolikt är vi på väg dithän ... dock ej ännu på ett antal decennier. Allaredan för 25 år sedan när Riksdagsbeslutet under Bildts regering togs om avslutande av ATP-systemet så stod klart att en ej oväsentlig del av framtida pensioner skulle komma att stå i dels kollektivavtalade Tjänstepensioner och dels i privat sparande.

      Radera
    4. Ja, det är inte särskilt långt dit. Garantipension + bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd kommer gradvis att höjas, opinionen kommer kräva det, och då blir marginaleffekten väldigt hög i pensionssystemet och inkomstpensionen blir inte särskilt mycket större för många.

      Om man maxar sin allmänna pension får man dock betydligt mycket mer än om man bara har garantipension. Och så har du såklart tjänstepension och privat sparande ovanpå det.

      Radera
  12. Hur stor tror ni pensionen hade varit om Sverige hade lika många utlandsfödda som Finland? Det känns att det kunde ha varit nästan det dubbla!? Jag tänkte såhär: kakan blir ständigt mindre och vi blir ständigt fler då får väl varje av oss mindre, har jag fel eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Unknown: Du har fel i så måtto att Du inte tar hänsyn till att inkomstpensionssystemet är hermetiskt tillslutet och endast omfattar dem som erlagt pensionsavgifter på Pensionsgrundande Inkomst.
      Garantipension och ÄFS däremot är i egentlig bemärkelse ej att definiera som pension utan som socialbidrag ... eller diplomatiskt uttryckt försörjningsstöd ... och därmed belastar Socialförsäkringsbudgeten vilken finansieras av skattemedel.

      Radera
    2. Unknown: Det stämmer inte alls. Din egen pension bestäms (mycket förenklat) av de pensionsavgifter (upp till ett tak) som betalats in beroende på din inkomst, dividerat med hur många år du förväntas leva (och räknas upp med inkomstutvecklingen i landet).

      Det påverkas inte av andra individer som inte deltar på arbetsmarknaden, eftersom deras pension av nödvändighet hanteras rakt över statsbudgeten.

      Så ja, i det här fallet har du fel. Mer info finns på pensionsmyndighetens hemsida.

      Radera
    3. Nu är det har jag inte lyckats hitta bra siffror på pension i finland utöver folkpension. Men den var inte jättehög (628,85 euro mot 8254 SEK) https://www.kela.fi/web/sv/folkpensioner-belopp-och-utbetalning

      Men visst, skylla på invandrare är ju enkelt. (Sen ang sänkta pensioner, allteftersom befolkningen blir äldre och då äldre röstar i högre grad (dvs viktig väljargrupp, blir pensioner antagligen inte nåt man drar ned på i första taget)

      Radera
    4. gbd crvx: Om Du går vidare och undersöker nivån i de statliga grundpensionerna i jämförbara länder som Danmark, Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer du att finna att deras garantibelopp jämfört med svensk garantipension är längt mycket lägre. Sanningen blir den att med inkluderande av bostadstilläget så blir den ekonomiska nivån för de lägst ställda pensionärerna i Sverige, som vanligtvis i braskande rubriker benämnes *Fattigpensionärer*, långt mycket bättre än vad som är fallet med de jämförda länderna.

      Radera
    5. Re Joakim P
      Det intressanta för den enskilde är vad de får i plånboken. Får man 1000 krav mer än den som inte jobbat alls så får man 1000 kr i månaden i pension för sina pensionsrätter. Resten skulle man fått ändå även om man inte lyft ett finger.

      Radera
    6. Så ser systemet ut, ja.

      Om man undantar privat sparande och tjänstepension, och kanske inte jobbat heltid med mera under sitt arbetsliv.

      Vad jag kan se ligger min pensionsprognos just nu på 18 400 kr/mån för allmän pension om jag går vid 66, medan garantipensionsnivån nu ligger på 8 254 kr/mån. Således är mina pensionsrätter inkl framtida intjäning "värda" cirka 10 000 kr/mån relativt om jag bara haft garantipension. Känns någorlunda rimligt.

      Radera
  13. 19 100 --> 19 600

    Men varför bry sig det är ju ungefär där det teoretiska taket ligger för allmän pension. Skillnaderna kommer vara minimal och endast förändras med deras indexering oavsett vad jag själv gör.

    Tittar jag tio år bakåt så har inkomstpensionen ökat med cirka 270% samtidigt har premiepensionen ökat med 370% allt medan jag under perioden har varit över taket för avsättningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har inte jättemånga år med tjänstepension (ca 6 av 17 arbetade) men min tjänstepension är redan cirka 2/3 av min total pension.

      Radera
  14. Med tanke på risken för att staten (och bankerna?) beslagtar / tullar på våra pensionspengar. Vad kan vi göra för att minska den risken? Hur och var ska vi placera våra surt förvärvade slantar om vi inte vill lägga dem i madrassen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nik: Vi har inga *pensionspengar* ... Vi har endast pensionsrätter baserade på inbetalda pensionsavgifter tagna ur det hos arbetsgivaren tillgängliga löneutrymmet och baserat på Pensionsgrundande Inkomst samt underställda den algoritm som vid vart tillfälle baseras på ett antal givna faktorer som BNP-utveckling och delningstal samt den tidpunkt var och en beslutar sin pensionsavgång.
      Hur var och en därutöver väljer att placera sina surt förvärvade slantar är upp till var och en.

      Radera
    2. Risken anser jag vara låg för att den allmänna pensionen försämras väsentligt -- snarare är det mer troligt med förbättringar i form av skattesänkningar och höjning av pensionsavgifterna.

      Risken att privat sparande konfiskeras känns också som nästan obefintlig. Det som på sin höjd kan tänkas hända är en ny förmögenhetsskatt eller liknande allmänt höjda kapitalskatter, men eftersom finansiellt kapital är lättrörligt blir det svårt att göra nåt mer drakoniskt.

      Ta en titt på utvecklingen de senaste 20 åren och fundera.

      Radera
    3. Kan då värdet av våra pensionsrätter urholkas om fler och fler av de som betalar in pengar till pensionssystemet inte betalar in tillräckligt med pengar till systemet för att upprätthålla värdet av pensionsrätterna? Är det den s.k. "bromsen" och finns den med i algoritmen? Kan vi lita på att politikerna inte när som helst ändrar algoritmen?

      Radera
    4. Markus Ström:

      Dina pensionsrätter är dina egna, och påverkas inte av vad andra betalar in. Som sagt, förenklat är det summan av värdet på dina pensionsrätter dividerat med antal återstående levnadsår som blir din allmänna pension.

      Bromsen är med, och beror på förhållandet mellan framtida avgiftstillgång ("det de som jobbar kommer betala in") plus värdet på buffertfonderna dividerat med framtida pensionsskuld. Den har som bekant slagit till tidigare, men just nu ser det OK ut igen.

      Ja, politikerna kan absolut ändra algoritmen, men det har varit ganska stabila regler de senaste tjugo åren. Jag tror snarare man kommer höja pensionsavgifterna något för att höja nivån på den allmänna pensionen.

      Pensionsmyndigheten har också många rapporter för hur det gått t ex för de som redan gått i pension. Ta den här till exempel: Årliga omräkningar av pensionerna - Inkomstpensionen 2002-2018. Här kan man se att i genomsnitt har pensionerna under pensionstiden höjts realt sett, men inte för alla årskullar. Ur sammanfattningen:

      "Under perioden 2001–2018 har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent1
      . De som däremot
      pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2018 fått realt
      oförändrade eller något försämrade pensioner medan de som däremot
      pensionerades 2011 eller 2012 har realt fått ökade pensioner med 7-8 procent
      fram till 2018. "

      Radera
    5. Risken är att värdet urholkas om t ex sysselsättningen minskar eller inkomsterna inte utvecklas snabbare än inflationen. Men som rapporten jag länkar till ovan visar har så inte varit fallet under de senaste 16 åren.

      Tittar man på gamla prognoser för de som ännu inte är pensionärer, så har dock mycket riktigt prognosen visat lite för låga siffror. T ex är den reala inkomstpensionen idag 5% mindre i median än vad prognosen sade år 2007 (premiepensionen dock 8% högre). Om detta kan man läsa lite om på sidan Utvärdering av individuella prognoser för allmän pension.

      Radera
    6. Ni som vet mer kan kanske förklara hur pensionernas värde påverkas av en sjunkande krona. Vår valuta har ju sjunkit stadigt en längre tid, och de styrande lär väl fortsätta den politiken, eller hur? Det kan öka företagens konkurrenskraft på vissa sätt, förstås, men har säkert nackdelar också. Att pensionerna urholkas är troligtvis sekundärt ur våra politikers perspektiv, de har mer brinnande frågor att ta i tu med. Redan idag har hör vi väl till de som har flest fattigpensionärer i Västeuropa, om jag inte minns fel.
      Men hur var det med 90-tals krisen och de där 258 miljarderna som staten tog från pensionssystemet, eller har jag fått det helt om bakfoten? Kan det hända igen?

      Radera
    7. Om en sjunkande krona leder till stigande inflation (vilket bland annat är det vi såg år 2018), så blir pensionen mindre värd allt annat lika. Samtidigt, som du säger, kan totala inkomster öka när företagens exportintäkter ökar, vilket gör att pensionerna höjs mer än annars.

      Bäst är då att mäta total utveckling för pensionen i reala tal, gärna efter skatt också. Då ser det fortsatt ut som om pensionerna stiger, se ovan.

      Fattigdom kan mätas på flera olika sätt. Men ser man till det som EU kallar "severe material deprivation", nån sorts absolut lägstanivå, så är Sverige det land som har minst andel av befolkning i det tillståndet (1,1% att jämföra med t ex 2,1% i Finland och 3,6% i Tyskland).

      Slutligen, de 258 miljarderna är en seglivad myt som sedan länge är motbevisad. Du kan läsa själv här: Nej, han snodde inte 258 miljarder. I korthet: Pensionssystemet ändrades så att vissa utgifter skulle tas över statsbudgeten istället för via pensionssystemet, och därför var det logisk med en omfördelning i enlighet med detta beslut.

      Radera
    8. De senaste 20 åren har det gått bra, pensionsvärdet har inte urholkats, bla.bla.bla. Då måste man fråga sig om vi de senaste 5-10 åren har gjort eller inte gjort dumheter som gör att man kan fråga sig om det som har varit stabilt kommmer fortsätta vara det? Inte vet jag, men Facit var stabilt när man tittade i backspegeln och nu finns det inte längre. Kodak? DDR?

      Radera
    9. Historien säger såklart inte allt om vad som kommer hända framöver, men någon DDR-kollaps tycker jag inte direkt känns sannolik.

      Ett enkelt test är att titta på pensionsmyndighetens egna prognoser och hur de utvecklats över tid. Jämför t ex 2003, 2008, 2013 och senaste från 2017 om hur man tror t ex balanstalet ska utvecklas framöver, eller hur stora buffertfonderna förväntas vara i framtiden. Prognoserna har reviderats uppåt under tiden.

      Vi har fortsatt hög sysselsättning relativt andra länder i EU, till exempel, och det är en av de viktigaste faktorerna för pensionssystemet. Men det är långt från bra ändå, mycket kan hända i t ex nästa lågkonjunktur, så vi får se hur det går.

      Radera
  15. Gravt off-topic: Kinesiskt nyår idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så otroligt opassande att det blev döner kebab till middag istället för Kinakäk.

      Radera
  16. Fast nu skall ju prognosen vara i dagens penningvärde, dvs efter inflationen.

    SvaraRadera
  17. Hoppas att jag dör vid 55 av hjärtattack eller i Ragnarök.

    SvaraRadera
  18. Poängen är väl att om du arbetar, så har du förhoppningsvis möjlighet att lägga undan till ett eget privat sparande att dryga ut med där staten inte levererar? Den som inte jobbat en timme lär knappast ha den möjligheten. Eller ropar ni efter högre skatter för att staten ska kunna ge hög pension även till dem som borde tagit ansvar och sparat själva?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som inte jobbar vitt en timme kanske det borde vara. Hur många av de här som får ÄFS har jobbat svart större delen av livet och bara skott sig? Vi bränner ljuset i bägge ändar.

      Radera
    2. Säkert finns det en risk att de med ÄFS bara är skojare och bedragare, på samma sätt som det finns fuskare inom LSS, sjukförsäkring, sjukersättning mm.

      Antalet med ÄFS beräknas dock bara vara cirka 29 400 personer 2025, så det är inte någon större faktor i det stora hela.

      Radera
  19. Man inser att tjänstepensionen är det enda som räddar upp något. Har totalt ca 1.8 M i totalt pensionskapital. Tjänstepensionen ca 800k av det och ppm ca 250k. Den allmänna pensionen som är kvar är alltså i minoritet...

    För varje år jag fortsätter jobba så lär tjänstepensionen dominera mer och mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värre är det för många unga som arbetar inom branscher med låg lön och inga tjänstepensioner där kollektivavtal saknas, garanterade fattigpensionärer i framtiden, alldeles för vanligt idag.

      Radera
  20. Misstänker att många kommer få se sig lurade på stor del av sin tjänstepension, delar av min tjänstepension kan jag välja uttagsperiod på, det kommer troligen ändras inom en snar framtid och bli livsvarigt som ända alternativ, samtidigt som livslängden räknas upp till närmare 90 år medans återbetalningsskyddet gäller bara till 75 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dock är dessa avtal inte hur lätta som helst att ändra på. Men det man kan vara rätt säker på är att 55 år som tidigaste uttag kommer justeras upp en hel del.

      Har du nån källa på att det diskuteras att ta bort möjligheten till t ex 5 och 10 års uttag av TP?

      Radera
    2. Pensionsgruppen har i delbetänkande önskat harmonisera tjänstepensionen med den allmänna pensionen och se över när man kan ta ut den och på hur lång tid, skulle gissa att först ut med begränsningar blir på det statliga SPV området och i kommunerna, ändra i i de privata tjänstepensionerna kan troligen bli knepigare.

      https://www.expressen.se/dinapengar/pension/tjanstepension/hojd-lagsta-alder-for-uttag-av-tjanstepensionen/

      Radera
    3. Där ser man, ja, beroende på skattesituation och antagna delningstal osv kan det där vara klart oförmånligt. Tror dock det kommer dröja innan partierna är överens om tjänstepensionerna (förutom höjningen av tidigaste uttagsålder som nästan helt säkert kommer bli lik den för allmän pension).

      Radera
    4. Troligen anses det minst lika viktigt att komma åt korta utbetalningsperioder av tjänstepensionen.

      Radera
  21. Ökningen av medellivslängden verkar ha avstannat kring drygt 82 år. Jag misstänker att det stora problemet ligger på intäktssidan. Minskar intäkterna måste utgifterna också minska. BNP per capita som minskar stadigt tror jag spelar stor roll.

    Ökar man befolkningen med människor från tredje världen och med de volymer som Sverige har gjort måste det få konsekvenser även för pensionssystemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. BNP per capita minskar inte alls stadigt.

      Se själv på BNP-per-capita, 2017 var högsta siffran någonsin. Återstår att se om 2018 blev negativ eller ej, men fram tills ungefär nu har BNP/capita _stigit_ stadigt.

      Radera
  22. Nej nu får det vara nog med struntprat! Den stora invandringen är huvudorsaken till att vi idag har så låga pensioner. Förmodligen var det bristen på pengar pga. den allt ökande kostnaden för massinvandringen som tvingade politikerna att byta system i mitten på 90-talet. Utan de 300 miljarderna netto som måste ut varje år i invandrarrelaterade skulle man hur lätt som helst kunna skjuta till runt 200 miljarder extra till pensionssystemet, varje år! Man låter bara de 11% av den allmänna löneavgiften i de sociala avgifterna styras över till pensionerna. Simsalabim problemet löst! Alla skulle därmed få en mycket stor ökning av pensionerna. Nu går inte det för dessa 180 miljarderna måste täcka de galopperande kostnaderna för invandringen. Vi är lurade allihopa i världens största lögn! Det är också förklaringen varför pensionsmyndigheten vill försvåra för folk att få se hur liten pension de kommer att få genom att tvinga folk att logga in på en dator. Naturligtvis vet man att äldre människor inte har någon dator. Våra politiker är skurkar.

    SvaraRadera
  23. Enligt beräkningar som gjorts av Facket för försäkring och finans (FTF) krävs 41 års arbete med en genomsnittlig månadslön motsvarande 33 700 kronor för att komma upp över gränsen för när man inte längre har rätt till garantipension. Något som gör att det för många yrkesgrupper egentligen inte lönar sig att arbeta några år extra – då den högre inkomstpensionen och sänkningen av garantipensionen tar ut varandra.

    Från - https://www.sydsvenskan.se/2019-02-06/fattigaste-blir-rikare-efter-pension

    SvaraRadera