Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2019-02-06 16:15

FTF: 41 års arbete med högre lön än median för att undvika fattigpension

Fackförbundet Facket för försäkring och finans (FTF) har räknat ut att det krävs 33 700:- SEK i månadslön och 41 års arbete för att få en allmän pension över garantipensionen. Då medianlönen är cirka 30 000:- SEK kommer alltså över hälften av alla idag arbetande svenskar få fattigpension.
Myndigheter, inklusive Pensionsmyndigheten.
Angående frågeställningen om pensionen detta uppges i en artikel hos SvD, men detta är inget nytt, utan FTF gick ut med detta redan i december.

Medianlönen i Sverige 2016 var på 29 300:- SEK. 2017 bör den ligga runt 30 000:- SEK, och något över idag, men statistiken finns inte än.

Medianlön innebär att hälften av alla har lägre än denna lön. Dessutom är detta lön - de som inte jobbar kommer förstås också få fattigpension (garantipensionen).

Garantipensionen är för övrigt ett socialbidrag och finansieras inte av pensionssystemet, och garantipensionen har dömts som sådan av EU, vilket innebär att man inte ska få den om man inte bor i Sverige. Så det fungerar inte att flytta till ett billigare land som det ser ut idag. Garantipensionärerna ("fattigpensionärerna") belastar inte pensionssystemet. Tvärt om, om dessa skulle förtjäna allmän pension skulle det bli fler som skulle dela på denna, och pensionen skulle sänkas.

Garantipensionen kan alltså sägas höja pensionen för övriga och är att betrakta som ett rent statsbidrag till pensioner.

I SvD:s artikel påtalas att den femtedel som har lägst inkomster (dvs de som inte jobbar) kommer få höjda inkomster av att pensionera sig, eftersom garantipensionen är högre.

Sveriges allmänna pensionssystem sägs vara ett av världens få hållbara system, eftersom man inte betalar ut mer än det betalas in till systemet. Att det också medför att en stor del blir fattigpensionärer och egentligen kommer leva på ett socialbidrag och inte på pension är väl en del denna hållbarhet.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

73 kommentarer:

  1. ”Fackförbundet Facket för försäkring och finans (FTF) har räknat ut att det krävs 33 700:- SEK i månadslön och 41 års arbete för att få en allmän pension över garantipensionen. Då medianlönen är cirka 30 000:- SEK kommer alltså över hälften av alla idag arbetande svenskar få fattigpension.”

    41 år låter som ett mycket kort arbetsliv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att man får garantipension innebär heller inte att man har fattigpension. Kapital och tjänstepension påverkar inte garantipensionen, du kan ha hur hög inkomst som helst men ändå få garantipension.

      Garantipensionen är också en del av allmänna pensionen. Du tänker på äldreförsörjningsstödet som är en del av statsbudgeten.

      Radera
    2. Nja säg att man pluggar 3 år direkt efter gymnasiet. Då är det först vid en ålder av 63 år man börjar tjäna in extra pengar utöver garantipensionen. Känns ju inte så speciellt lattjo.

      Radera
    3. Fast om man pluggar tjänar man det dubbla. Alternativt har man någon slags kontinuerlig semester under studier, jobb, sabbatsår osv om man nu inte tjänar det dubbla.

      Alternativt har man utvecklingssvårigheter osv. Men det har man ju inte i en såhär utpräglad socialism, alla svenskar har genetiska medelförutsättningar.

      Radera
    4. Tycker också att det tvärt om låter som ett ganska långt arbetsliv. Själv kommer jag bara kunna få ihop ett 30-tal år.. Får väl hoppas att mina val ger högre livskvalitet totalt sett.
      Tror inte att jag kommer dö fattig, men har ju inte räknat med att få många 1000-lappar av staten hur som helst..

      Radera
    5. Hjälper inte mycket om du har dubbel lön då taket för pensionsavsättning går vid 43308kr i år. Pensions-delen på det som är över taket snor staten i ren skatt!

      Radera
    6. Greger, fast du har (i nio fall av tio) tjänstepension i dessa fall som ger dig en avsevärt högre pension, särskilt över taket i de flesta avtal.

      Radera
    7. Vad har tjänstepensionen med den statliga pensionen att göra?
      Statliga pensionen är till viss del en ren scam, man betalar för något som inte levereras. Ungefär som övrig skattefinansierad verksamhet :-)

      Radera
    8. TP hjälper väldigt mycket till.

      Men även allmän pension ger ganska mycket när du slår i taket år efter år -- nåja, åtminstone säg 50% mer på lite sikt. Förutsätter förstås att man jobbar ett fullt arbetsliv. Att avgiften över taket helt försvinner in i statskassan är förstås en uppenbar scam, men där sitter vi. Man kan hoppas det på nåt sätt förbättras i en framtida pensionsreform eller skattereform, men... det är nog att hoppas på för mycket.

      Radera
    9. @Linus: Medianlönen för de som studerat efter gymnasiet och arbetar i Sverige är knappast 60k.

      Radera
    10. @camgbg, jo, efter några år om de inte semestrar och har normala förutsättningar. I verkligheten semestrar de flesta. Jag känner för ditten och datten, det här var ju inte så himla kul, nu ska jag åka jorden runt, jag tar en ek. kand. i 3 år för mediokra betyg och låtsas att det är 100% snarare än 12% av min tid för att samhället accepterar mig som heltidsstuderande ändå, så kan man softa och ha lite kul.

      Osv. Ska man prata om 41 hårda år får man sätta hårt mot hårt så att säga. Fwiw semestrar jag också, men inte riktigt lika hårt och konsekvent som gemene man.

      I länder som inte är lika medel som Sverige, där inte allt kan styras med enkel medel-statistik, finns såklart också en stor variation kring förmågor, bland annat biologiskt betingat. Men som sagt är det ju uppenbarligen vedertaget att Sverige inte lider av sådan varians.

      Radera
    11. Tänker inte räkna, men misstänker att 43k minskar tiden en del.

      Radera
    12. Linus Dream on, kolla på lönestatistik.se och visa mig yrken med 60k eller mer i snittlön, det finns några få men ett snitt på alla yrken där det krävs en längre universitets utbildning så ligger snittlönen långt under 60k/månad.

      Sen kanske du menar någon arbetar i snitt 6 dagar i veckan och 10 timmar per dag men det gör nog inte många, speciellt inte de som redan har en hög lön.

      Radera
    13. Enligt SCB så är medellönen i Sverige för de med forskarutbildning ca 55k. Medianen borde vara något lägre. Gissar att SCB inte räknar 3 åriga högskoleutbildningar som "forskarutbildning" men vem vet...

      Radera
    14. Medianlönen för Sveriges 43% akademiker ligger endast runt 40k. Fast det säger iof inte nödvändigtvis mycket om din medellönen över arbetslivet som torde vara det intressanta (trots att Sverige har ganska raka sidor på sin befolkningspyramid är det stora skillnader i utbildningsnivå mm). 55k för en phd är ju tex ofta efter en hel del studieår med rejält lägre lön. När man räknar snitt får man dessutom ta hänsyn till de som går genom perioder av arbetslöshet, sjukdom, väljer eller tvingas stå utanför arbetslivet mm.
      Medan jag inte hittar siffran, vill jag minnas att statistiskt sett toppar medellönen för män kring 49 års ålder.
      Sedan är statistik vad det är.. Finns en del akademiker som inte hamnar i den grupp i statistiken.
      65-41år = 24år vilket ska jämföras med att det först är vid 29 års ålder som 75% av ungdomarna har trätt in i arbetslivet.. där det naturligtvis är akademikerna som drar upp starten in i arbetslivet.

      Radera
    15. Okej, vi säger 55 istället för 60 då.

      Poängen är att de flesta maximerar sitt latande, och tjänar därför mycket mindre. Pratar man om “41 år slit” får man ju se det relativt. Det ligger i människans natur att inte anstränga sig mer än nödvändigt, så det är ju inget konstigt. Jag är inte annorlunda där heller, jag har bara högre incitament än snittet att skapa värde. Det är helt enkelt viktigt för mig.

      Idag kan folk bli lite vad de vill. Om de likt förr inte hade så mycket fler val än att sikta på det mest värdeskapande snarare än det som känns skönast skulle dessa “41 år slit” skulle de blåsa förbi 55 utan problem.

      Radera
    16. Jag känner många ambitiösa, arbetsamma och produktiva medelålders akademiker som ligger 10-15k under dina 55k. Vissa har i praktiken haft jobbet som ett kall. De är specialister inom sitt specifika område och inte velat gå vägen via något chefsjobb. Man kan inte sätta ett finger på deras arbetsmoral. De ser dock heller inte jobbet som ett slit.

      Radera
    17. Joakim Persson: cit:....-"Att avgiften över taket helt försvinner in i statskassan är förstås en uppenbar scam, men där sitter vi. Man kan hoppas det på nåt sätt förbättras i en framtida pensionsreform eller skattereform, men... det är nog att hoppas på för mycket."
      Tvingas reservera mig mot detta Ditt uttalande eftersom så som jag läser Skatteverkets Rättsvägledning så dras ej pensionsavgifter på pensionsgrundande inkomster överstigande 8.07 Prisbasbelopp.
      Ser gärna replik på detta! mvh

      Radera
    18. @Kurt ambitiösa medelålders akademiker som strategiskt maximerat sin lön och inte får mer än 40-50k... knappast? Man behöver inte röra chefspositioner för detta, speciellt inte vad gäller personalansvar (att tex driva ett område är ju en annan sak).

      Att man ser något som “sitt kall” betyder ju inte att det är den högst värderade processen. Cornu ser författarskapet som sitt kall, och just han klarar sig förhoppningsvis, för de flesta är det dock knappast det högst värderade uppdraget de kan ta sig för.

      Notera att jag inte på något vis föreslår att man inte ska göra det man känner för att göra, jag poängterar bara att om man ska se det hela som 41 års slitigt arbete så får man ju relatera det till just arbete snarare än något slags självförverkligande uppdrag.

      Radera
    19. chief karlsson: Avgifter dras, men de flyttas inte in i pensionssystemet, utan in i statskassan.

      Från pensionsmyndigheten:

      "Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent för varje anställds lön. För dig som egenföretagare motsvaras detta av egenavgiften. Avgiften betalas på hela inkomsten, även för inkomster som överstiger 8,07 i inkomstbasbelopp.

      Inkomster som överstiger 8,07 i inkomstbasbelopp ger inte pensionsrätt. Den delen av avgiften förs till statsbudgeten och betraktas som en skatt."

      Radera
    20. Joakim Persson: Tack för replik! Mitt inlägg var ur den anställdes perspektiv där densamme inte debiteras avgift för PGI överstigande 8.07 basbelopp.

      Samt vidare ur den anställdes perspektiv att hela den för densamme debiterade pensionsavgiften erhålles skattereduktion för hela denna summa så i praktiken innbeär detta att den anställde defacto inte betalar någon pensionsavgift.
      Hela systemet bäres alltså finansiellt av arbetsgivarna inom det totala löneutrymmet och frågan som därvid reser sig är om inte också, fortfarande sett ur den anställdes perspektiv, det för densamme även den allmänna inkomstpensionen är att se som ett socialbidrag ... visserligen överstigande GP-nivå enligt inkomstbortfallsprincipen ...
      Ser gärna replik på detta! mvh

      Radera
    21. Ja, det tas ur löneutrymmet/totala ersättningen för den anställde. Det som tidigare var egenavgift är förstås numera helt bortreducerat via skattesänkningar, men det är en annan sak. Jag tänker på situationen ur arbetsgivarens synvinkel, dvs total ersättning för arbete -- och då tas det alltså ut avgift även över taget 8,07 IBB, utan att någon framtida förmån blir tillgänglig.

      Radera
    22. Joakim Persson: Som vanligt Tack för replik. För egen del använder jag den anställdes perspektiv, inte för att jag på något sätt är omedveten om arbetsgivarperspektivet, men eftersom det är ur den anställdes perspektiv som diskussionen vanligtvis bedrives och argumenteras exempelvis hos pensionärsorganisationerna och de politiska krafter som tagit upp dessas argume nt ... vilket i dagens läge synes vara samtliga riksdagspartier på ett eller annat sätt!
      Min slutsats kvarstår då i en diskussion från detta perspektiv att till följd av skattereduceringen för den enskilde anställde på hela pensionsavgiftsbeloppet så är det tveksamt om att under iakttagande av fortsatt intellektuell hederlighet kunna föra diskussionen med de argument som förekommer i de nämnda kretsarna. mvh

      Radera
    23. Missförstår jag något - hur är arbetsgivaren ett relevant perspekiv? Arbetsgivaren betalar inte en krona för arbetsgivaravgiften bortom adminstrativa kostnader. Självklart missade möjligheter till intäkter/omsättning pga mindre attraktiva tjänster, men inga direkta kostnader.

      Radera
    24. Det kanske är otydligt i text hur jag menar. Total kostnad ökar med stigande "bruttolön" med mer än vad det borde, på grund av att avgifterna inte ger några motsvarande förmåner över ett tak. Detta på samma sätt som allmän löneavgift bara är en dold skatt på inkomst. I slutändan ligger den belastningen såklart på den anställde.

      Några typexempel:

      Månadslön 20 000 kr -> pensionsrätter motsvarande 3 441 kr. Löntagarens pensionsavgift (100% skattereduktion): 1 400 kr. Arbetsgivarens pensionsavgift: 2 042 kr.
      Månadslön 40 000 kr -> pensionsrätter motsvarande 6 882 kr. 2 800 resp 4 084 kr.
      Månadslön 43 300 kr -> pensionsrätter motsvarande 8 011 kr. 3 031 resp 4 421 kr.
      Månadslön 60 000 kr -> pensionsrätter motsvarande 8 011 kr. 4 200 resp 6 126 kr.
      Månadslön 80 000 kr -> pensionsrätter motsvarande 8 011 kr. 5 600 resp 8 168 kr.

      Skatterna ökar alltså stadigt utan att ge några motsvarande pensionsrätter i utbyte. Dessutom brukar de flesta anställda med löner över taket ha en kompensation i form av förhöjd tjänstepension eller liknande för att pensionen ska hålla mer jämna steg med lönen, och det kostar. 1 000 kr mer i bruttolön är egentligen ungefär 1 700 kr mer i ökad kostnad för företaget.

      Radera
    25. Chief och Linus. För arbetsgivarens del brukar man betrakta bruttolön + sociala avgifter som en samlad utgiftspost "löner-o-soc". Storleken på sociala avgifter är naturligtvis intressant eftersom det påverkar kostnaden. Lägre sociala avgifter ger möjlighet att höja anställdas bruttolön, alternativt öka personalstyrka, alternativt förbättra lönsamheten.Man kan lägga olika perspektiv på detta om man tycker att det är en intressant intellektuell övning.

      När det nu visar sig att 41 års högbeskattat arbete faktiskt kan ge lägre pension än om man aldrig arbetat en dag, tycker ja "Scam" är ett lämpligt uttryck.

      Av gemensamt intresse för arbetsgivare och (de flesta) löntagare är dock att de skatter och avgifter som flyter in till det offentliga används klokt och effektivt. Till skillnad från dagens förhållanden.

      Radera
    26. Joakim Persson: Tack för replik. De principiella sakförhållandena är ej obekanta men tack även för Du tog Dig besväret att i tabellform översiktligt redovisa den progressiva merkostnaden i det totala löneutrymmet.
      Naturligtvis är vi eniga att om diskussionen extrapoleras så hamnar vi i slutsatsen att belastningen ligger på den anställde.
      Detta innebär att hela den diskussion som med hög svansföring drivits om att pensionärer betalar högre skatt än anställda inte är intellektuellt hederlig!
      Samt att i beaktande av att för den anställde hela den debiterade allmänpensionsavgiften medför skattereducering av hela beloppet innebär att även de delar av den almänna inkomstpenisonen som överstiger garantipensionsnivån i egentlig mening är att betrakta som socialbidrag!

      Att bedriva en argumentation utifrån dessa två utgångspunkter kommer sannolikt att med hänsyn till dagens allmänna opinion bli synnerligen obekvämt ... diplomatiskt uttryckt!

      Gustaw Wasa: Tack för replik i vilken jag till vissa delar kan instämma ... dock anekdotiskt så att efter 46 års beskattad anställning har jag för egen del en samlad pensionsbild som ligger betydligt högre än för dem som aldrig arbetat! mvh

      Radera
    27. Linus har ngen koll på verkligheten.
      Har du helt missat att brytpunkten för pensionsinbetalningar 2019 går vid en månadsinkomst på 43,309 kr.
      Jämför inte heller ÄFS med Garantipensionen, en med fullt utnyttjad ÄFS har motsvarande 18,500 kr brutto om kommunalskatten är 34% och då får man tillbringa hela året i ett annat EU-land utan problem.

      Radera
    28. Linus har ngen koll på verkligheten.
      Har du helt missat att brytpunkten för pensionsinbetalningar 2019 går vid en månadsinkomst på 43,309 kr.
      Jämför inte heller ÄFS med Garantipensionen, en med fullt utnyttjad ÄFS har motsvarande 18,500 kr brutto om kommunalskatten är 34% och då får man tillbringa hela året i ett annat EU-land utan problem.

      Radera
  2. Kort arbetsliv? Om man ska hitta sig själv i thailand, plugga lite strökurser innan man går en "riktig" utbildning och sen pensionera sig vid 65 blir det kortare än så. Bonus för att skola om sig vid 40 som en del gör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att pensionera sig vid 65 är ett kort arbetsliv.

      Radera
    2. Jag tycker du skall ställa den frågan till Erkki och de andra killarna och tjejerna på bruken och de stora processindustrierna runt om i landet

      Radera
    3. Tycker inte att vare sig 41 års arbetsliv eller pension vid 65 är kort respektive tidigt. Att folk blir äldre betyder inte nödvändigtvis att de efterfrågas i arbetslivet senare i motsvarande grad. Dessutom ser jag inte något värde i att absolut alla ska jobba till de är i såpass usel form att det inte går längre. Förmodligen kommer vi framtiden jobba mindre del av livet, det har ju redan skett iom ökad levnadslängd och oförändrad pensionsålder, och finansiera detta med ökad produktivitet (en av få punkter jag håller med mister Schlaug). Utmaningen blir ju givetvis att öka pensionsinbetalningarna, som i Sverige är för låga, och se till att man kan leva på en vanlig pension.

      Radera
    4. För övrigt är det ju fullständigt orimligt att det krävs lön över medianen i 41 år för att få mer än garantipension. Göran Persson inser det, och han var ändå den som låg bakom den geniala reformen, vilken politiker ska ta tag i det? Förmodligen inte Magdalena "fastighetsskatt är inte bra för den är inte populär" Andersson.

      Radera
    5. KingEdward; Rättelse i en icke oväsentlig detalj: Det var inte Göran Persson som låg bakom "den geniala reformen"! Den klubbades i Riksdagen under Carl Bildts regeringstid 1994 efter det att de borgerliga lobbat i ämnet i 35 års tid! Göran Persson var inte ens partiledare i Socialdemokraterna vid denna tid utan endast riksdagsledamot.

      Radera
  3. Precis. Garantipensionen trappas av ganska långsamt, så marginaleffekterna är stora i det allmänna pensionssystemet. Det kan mycket väl sluta så att det främst blir som ett golv för inkomsten i gammal ålder, och så får man själv se till att ha tjänstepension eller eget sparande för att nå önskad inkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Joakim Persson: Touché! Vi är eniga i just den analysen! mvh

      Radera
  4. Och sen gör vi om alla hyresrätter så att de får marknadshyror vilket tillsammans med fattigpensionen skapar perfekta förutsättningar för nya välfärdsbolag i ättestupasegmentet.

    SvaraRadera
  5. Ja, jag är rädd för vad som kommer att hända när människor som arbetat i 40 år knappt får mer än dem som vid hög ålder bara kommer till Sverige utan att ha arbetat en enda dag. Det kommer att uppstå oåterkalleliga och allvarliga spänningar i samhället

    Jag har nog tidigare skrivit att jag sympatiserar med Medborgerlig Samling (MED)

    https://www.medborgerligsamling.se/var-politik/migration/

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som arbetat i 40 år har även tjänstepension. Dagens system är inte tänkt att ge särskilt höga pensioner till de utan tjänstepension.

      Radera
    2. Tja, Bengt (H?). Ett snabbt besök på pensionsmyndighetens hemsida visar att för full garantipension krävs det att man bott i Sverige i 40 år.

      Radera
    3. Och har man inte tillräcklig garantipension finns ÄFS och bostadstillägg. Pengarna betalas ut ändå, bara under annat namn...

      Radera
    4. Om någon ifrågasätter Bengt,då kan man läsa lite.

      3 § Den som har beviljats uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande äldre bestämmelser eller beviljats statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser ska som försäkringstid för garantipension även tillgodoräknas tid under vilken han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med det kalenderår då den pensionssökande fyllde 25 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sverige. Därvid ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot förhållandet mellan den tid under vilken den pensionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses i 2 §, från den första ankomsten till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år och hela tidsrymden från det att den pensionssökande första gången kom till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år. Vid beräkningen ska bortses från tid för vilken personen, vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.

      Radera
    5. Ja precis, både tillfälligt och permanent uppehållstillstånd på någon av asylgrunderna ger i praktiken alltid rätt till full garantipension från 65 års ålder. Som av en händelse ger 25 plus 40 just 65 års pensionsmumma.

      De som är kvar är framför allt arbetskrafts- och anhöriginvandrarna. Å andra sidan är äldreförsörjningsstödet skattefritt och ger tillsammans med bostadstillägget bara några hundralappar mindre än motsvarande garantipension och tillägg vid medelbeskattning.

      Radera
    6. Sverige, hela världens lilla socialbyrå, försäkringskassa, pensionsmyndighet mm

      Radera
  6. Det allmänna pensionssystemet är såklart bara bra för de som nästan inte betalat in något. Alla andra går back.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket iofs gäller för alla statliga och kommunala system. Någon måste vara nettobetalare i dessa system och det blir givetvis den vanlige skattebetalaren. Scammen liger i att få folk att tro att de inte är lurade vilket ffa sossarna lyckats ofantligt bra med de senaste decennierna

      Radera
    2. Alltihop är ett Pyramidspel. Fungerar bara så länge det finns tillväxt, något som inte är hållbart i all oändlighet. Allmän pension kommer bli en historisk parentes.

      Radera
  7. Det finns ju två pensionssystemet - det när man har arbetat och som kommer från lön och garantipensionen som tas av skattemedel. Rimligt hade varit att en löntagare som bidragit till garantipensionen för de som inte jobbar via skatten även fick därifrån så att det var en reell skillnad på att ha jobbat och att inte ha jobbat.
    En off topicgrej jag undrar över som löst tangerar pension är karolinskas kassa ekonomi där de ska kicka 400 personer. Alltså en av anledningarna är tydligen ”Det handlar bland annat om att sjukhuset fått en större kostnad för pensionsavsättningar än beräknat, cirka 200 miljoner kronor mer.”
    Hur i h****te kan detta komma oväntat. Finns det någon rimlig förklaring?

    SvaraRadera
  8. Jag är strax över 60 och funderar att gå i pension Jag ha sett beräkningar på framtida pensions utbetalningar som om jag jobbade till 70 med rätt hög lön inte skulle få några pengar förrän jag över 90 år Då har över 90 % dött och få lägre pension när jag är så gammal skrämmer inte speciellt mycket. Dessutom när man tänker på att dom enda pengarna som kan rädda dom den här gången är att tömma pensions fonderna. Så valet för min del känns att få lite pengar nu eller inte få några alls längre fram.

    SvaraRadera
  9. För övrigt ett stort Tack till Wilderäng för att han i sin artikeltext äntligen klart och uttryckligen formulerat vad jag framfört i kommentarsfälten denna blogg i ett antal år ... Nämligen att Garantipension och ÄFS är inte pensioner utan rätt och slätt Socialbidrag!

    SvaraRadera
  10. Från tidningen senioren
    – Den som har varit arbetslös eller hemmafru hela livet kommer att få en disponibel inkomst på 14 000 kronor efter reformen. Det är bra och nödvändigt för den gruppen.

    – Men det vi kritiserar nu som tidigare är att en snittpensionär i dag som jobbat 40 till 42 år får nöja sig med en disponibel inkomst 13 500-14 000.

    Måste löna sig
    Det så kallade respektavståndet ser ut att utplånas eller till och med bli negativt i vissa fall.

    – Man kan inte bara titta på grundskyddet utan att också se över hela systemet. Om man har ett system där man säger att varje krona ska räknas så måste det löna sig att arbeta. Det gör det fortfarande inte, säger Anna Eriksson.

    SvaraRadera
  11. Det är iofs sjukt att det krävs att man dessutom har TJP för att få ut en hederlig pension, AG betalar sociala Avg för hela lönesumman men man får bara förmån på miniminivå. TJP är falsk trygghet, rena glädjekalkyler på Pensionsmyndigheten!

    SvaraRadera
  12. Spara själv till pension. Om du behöver ytterligare pengar: sälj bostaden och flytta till något mindre.

    SvaraRadera
  13. Om man ska tro de godas förmanande chorus, så har vi helt enkelt inte tagit emot tillräckligt många pensionsräddare. Förmodligen är pensionsräddningsutmaningen en nästan lika ödesmättad kamp mot klockan som klimatförändringarna. Bra därför att pensionsåldern successivt höjs - vilket ger oss tid. Dock medför den pensionsräddande massmigrationen ett avsevärt klimatavtryck, vilket gör att vi förlorar tid tills allt jordeliv irreversibelt utplånas. Därför förefaller det helt adekvat att vi äter veganmat samt insekter, så kan vi jämka utmaningarna till fromma för hela den växande mänskligheten.

    SvaraRadera
  14. Då får man väl bosätta sig i Portugal när man går i pension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan kanske frånta folk rätten till flytt?

      Radera
    2. Exitskatt är en möjlighet. Eller EU-harmonisering ("pelare") för ett "jämlikt" helvete över det hela. Ingen individ och icke en transaktion ska undgå federationens allseende öga - gemenskapens panoptikon.

      Radera
    3. Skatteverket och Magdalena har redan pratat om detta.

      "man skall inte kunna smita undan sin skatt bara genom att flytta till andra länder i Europa".

      Det kommer...

      Radera
  15. Magdalena Andersson jobbar (tyvärr) hårt för att stänga Portugalfönstret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har svårt att tro hon kommer lyckas med det. Portugiserna inser att landet tjänar på systemet, och dom skiter nog högaktningsfullt i en nolla som Magdalena Andersson.

      Radera
    2. Kalle och Bo Fomalski: ... Ej alls tyvärr utan snarare inte en dag för tidigt! Samt då att när Sverige bestämmer sig för att införa beskattning på de aktuella tjänstepensionerna från privat sektor så har Portugal inte ett dyft med den saken att göra och kommer inte heller att kunna göra ett dyft åt det hela!

      Radera
    3. Varför denna flyttfrenesi? Så dåligt är väl inte Sverige. Tror det mycket är en pensionärsstatusgrej... När du är 40 bygger du pool för att visa grannarna, när du är pensionär visar du att du är lite bättre än oss andra och flyttar utomlands

      Radera
  16. Spanien, Malta, Grekland, Prag, Ungern är andra ställen man kan flytta till.

    SvaraRadera
  17. När den stora pensionsreformen gjordes av S och The Göran så var det vissa som sa att när framtida generationer förstår vad som gjorts kommer dom inte tacka oss, eller nåt i den stilen.

    Nu förstod vi och kan inte göra någonting i vanlig ordning, vi fick det bara sämre...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Johan Näsmark: Historieskrivningen Du gör är inte helt korrekt. Riksdagsbeslutet om avvecklande av Folkpensions-/ATP-systemet togs under vårriksdagen 1994 på en proposition av Carl Bildts regering. Utarbetandet under följande mandatperiod i riksdagen utfördes av den då s.k. Genomförandegruppen ( idag Riksdagens Pensionsgrupp) som bestod av representanter från de borgerliga och S där en av grundreglerna bestod i att att majoritetsbeslut inom gruppen skulle ej förekomma utan total enighet skulle råda i samtliga behandlade frågor ... d.v.s. Kollegial Beslutsordning.

      Radera
  18. Då får jag fråga. Garantipensionen är där för de som inte får en allmänn pension.
    Tex. om man inte jobbat sina år i Sverige eller aldrig jobbat?

    Det kallas för grundskydd.

    Det är ganska starkt att ett 40 årigt arbetarklassigt arbetsliv bara ger marginellt mer än grundskyddet för någon som aldrig arbetat men det är väl socialism antar jag.

    Sen att man inte kan flytta med sig Grundpensionen utomlands är väl sk1t, finns ju ingen som kollar hur ofta och länge våra Grundpensionärer reser...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Johan Näsmark: En liten förenklad räkneövning på av Dig ovan uppställda kriterier genomsnittlig LO-lön, 40 års arbete, förväntad tid som pensionär 18 år ger följande: (26.500x0.93x12x0.185x40) ./. (18x12) = 10.132:-/mån
      Eftersom pensionsavgiften betlas in som obeskattad lönedel så kommer pensionen vid utbetalning att beskattas.

      Radera
    2. Din beräkning haltar betänkligt.
      Räkna avkastningen på medelkapitalet. Testa vad exempelvis 6% under 40 år ger; 1,06 upphöjt till 40 är dramatiska siffror.
      Som jämförelse kan nämnas att i USA säljer försäkringsbolagen "pensioner" med argumentet att har man råd att avsätta 15% blir det verkligen bra. Vi avsärter 18,5% till ett svart hål.
      Skandalöst !

      Radera
  19. Varje gång pensionärer får en sketen hundralapp mer i pension så dras den av i garantipensionen om man även har den. en garantifattigdom.

    SvaraRadera
  20. Okunnig fråga kanske, men bygger resonemanget på att man har medianlön ända fram till pension? Om man har medianlön idag och 20 år till pension så kanske man (normalt sett) har lite högre senare i livet.

    SvaraRadera