Cornucopia?

Aktuellt

Swedbankkund - vilken bank ska du byta till?

Detta inlägg är att betrakta som reklam. Tillsammans med Compricer kan bloggen nu presentera jämförelser mellan alla bankers bolåneräntor ...

2019-01-25 09:50

Stora fall hos SEB:s boprisindikator - utom i Stockholm

SEB:s psykologiska boprisindikator över hushållens förväntningarpå bostadspriserna föll kraftigt i stora delar av landet. Dock steg indikatorn faktiskt i Stockholm.
SEB:s boprisindikator och Valueguards Sverigeindex.
Hushållens förväntningar på Riksbankens reporänta fortsatte falla tillbaka och ligger nu på 0.22% i snitt om ett år. Ändå tror man på fallande bostadspriser.

Boprisindikatorn föll mycket hårt i Skåne och Svealand utom Stockholm, med -19 respektive -14, och är nu nere på -2 i Skåne. I Västra Götaland föll även indikatorn och gick -9. Ena regionen den steg i var Stockholm, där den dock landade på fortsatt negativa -4.

Allt fler hushåll förväntar sig att binda räntan inom tre månader.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

20 kommentarer:

  1. Tror de har fel. På årsbasis kommer reporäntan ligga kvar på -0.25% till en eventuell höjning med 25 punkter som ger nollränta. Sen är det stopp.
    Det ger sannolikt svagt sjunkande priser på bostäder det kommande året.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser inte så ut. Fortsatt stark statistik US.

      Radera
    2. Sedan 1986 så är 6 månader medel för tiden mellan Feds sista höjning och första sänkning. Jag tror inte Fed höjer under 2019.

      Radera
    3. Högre räntor och högre tillväxt hänger empiriskt ihop.

      Radera
    4. "Det ger sannolikt svagt sjunkande priser på bostäder det kommande året."
      Jag tror du har rätt. Jag har pratat med en del mäklare de senaste veckorna. Lite talar för uppgång av priserna.

      Jag har gått på runt 10 visningar senaste veckan. Utifrån detta är min bild av BRF att enbart attraktiva BRF:er säljs numera med budgivning.
      Attraktiva i detta fall;
      - Renoverat badrum, kök etc
      - Citynära
      - "Bra förening"

      Rekommendation ifrån branschen, fixa en HR så länge ;-)

      Radera
    5. Angående pyspunka, så tror jag mest detta utfall finns i teorin. Däremot kan en krasch börja med pyspunka för att sen krascha.

      För att en krasch ska ske krävs något av nedan;
      - Global kris
      - Ev högre arbetslöshet, dvs hyfsat välbetalda tjänstemän riskerar att förlora jobben.
      - Högre ränta (inte särskilt troligt)
      - Politikerna pillar på förutsättningar såsom, fastighetsskatt, ränteavdrag. Kanske blir det t o m Finansinspektionen som exekverar.

      Radera
    6. Priset på bostäder styrs framförallt av priset på pengar. Därmed talar det mesta för svagt sjunkande priser pga reporäntehöjningen som gett utslag på 3-månaders.
      Den andra stora faktorn är lånelöftet som i princip speglar inkomsten. Den faktorn tror jag kommer vara tämligen flat det kommande året.
      Den tredje stora faktorn är som du är inne på politiken. Ändras förutsättningarna ändras priset på bostäder. Det är negativt med 3% högre fastighetsavgift 2019 för småhus samt 40% dyrare el. Viss kompensation för detta sker genom löneökningarna runt 2.5%

      Radera
    7. Hmm, min löneökning äts upp till viss del av Public Service.
      Förstå mig rätt, jag har inget emot public service (jag vill bara inte betala för det ;-) ). Men jag anser att mycket av dess tablå faller utanför "min" definition av public service. Jag vet faktiskt inte vad Södertörns Högskola/Universitet har för definition. Jag bryr mig föga. Men jag tror vi kan vara ense om att Mello faller utanför.

      Jag ger dig Stefan, att du är klok. Anledningen till att jag inte tror på pyspunka (säg 3%/år), är den samma som fått priserna att gå upp (säg 8%/år). D v s marknadspsykologi, vilket är en "ettords-sammanfattning" på en bubbla.

      Min gissning är pyspunka fram till hösten, sen kommer en korrigering fram till 2022. Därefter en normalisering.

      Radera
  2. Cornu. När du skriver "Stockholm" , syftar du då på län eller kommun?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I detta fall är det nog regionen Stockholm. SEB:s regioner.

      Radera
  3. Mycket hänger på vad den nya regeringen kommer med, av erfarenhet vet jag att de "obehagliga" besluten fattas i början av mandatperioden, då är de bortglömda i slutet av densamma. Det är nog fastigheterna som kommer att beskattas, inte omöjligt att det blir en fastighetsskatt, minskade ränteavdrag, dock minskar vår konsumtion om skatterna höjs, mindre moms kommer in till staten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, av "fördelningspolitiska" skäl kommer nog fastighetsskatten tillbaka, såg en 50% okning på dagens avgift. Det maxar ut på en 3-4000 per år.

      Radera
    2. Skillnaden på avgift och skatt, en något urvattnad definition.

      Skillnaden mellan en skatt och en avgift är generellt sett att en avgift tas ut för att täcka en kostnad en myndighet har för att utföra en viss tjänst. Skatt går till statskassan utan krav på direkt motprestation.

      Radera
    3. Skippar man amorteringskravet, så håller man priserna på fastigheter uppe, dessutom så får folk mer pengar att konsumera för och därmed mer pengar till staten, eller har jag fel.

      Radera
    4. Om dom här uppgifterna nått våra politiker så kommer det troligen en förändring av ränteavdraget: https://cornucopia.cornubot.se/2017/09/konjunkturinstitutet-ar-2026-kommer.html

      Oavsett politisk färg så finns det nog ingen som klarar av att försvara de kostnader som ränteavdraget kommer att ge.

      Radera
    5. @Sjunkbomben: skillnaden är ju fortsatt glasklar, det är användandet som är urvattnat, eftersom det blir skatt eller avgift beroende på vad som maximerar plånboken. Vem hade trott att människor följer monetära incitament liksom? Det måste kommit som en total chock att staten vill maximera intäkter.

      Det där med skatter och avgifter kan man ju vända och vrida åt andra hållet också, som med löneavgiften. Men det intressanta är ju att incitament även finns på individnivå. Den mäktigaste med fastighets-reformen är att ett högskatteland som Sverige lyckades göra sig av med den odiskutabel minst skadliga skatt som finns. Men om ni vill förstå varför fastighets-whatever blev en avgift kan ni börja luska i vad den så kallade högern (moderaterna = höger-marxisterna?) egentligen pysslade med när de vurmade för vår mest kommunistiska marknad och istället ville toppstyra till synes godtyckliga pungtförsäljningar av denna. Det finns smarriga siffror på hur många ansvariga individer som profiterade på detta, i riktigt god Stalin-anda.

      Den som söker skall finna. Om man lägger upp detta svart på vitt ser det ju ut som en riktig foliehatt-stinn konspirationsteori. Men det är det inte. Och som sagt, incitament - så himla konstigt är det faktiskt inte att det blev såhär. Vi är inte de första eller sista som blir lite för kreativa med marxistiska teorier och misslyckas.

      Radera
  4. Tack för svar. Ja det låter ju rimligt. Nu gäller det baea att klura ut hur SEB definierar "region Stockholm"

    SvaraRadera
  5. den sista idioten är inte född... de tror att de kan påverka genom att svara som de önskar att det ska bli...

    SvaraRadera