Cornucopia?

Aktuellt

Prognos: Kraschen i Stockholms bostadsbubbla - om 90-talets nedgång upprepas

Utvecklingen för Stockholms lägenhetsprisindex speglar än så länge väldigt exakt utvecklingen för lägenhetspriserna på Östermalm under 90-ta...

2019-01-09 17:49

SEB, Nordea och Avanza höjer räntorna

Idag gav SEB, Nordea och Avanza upp och höjde sina boräntor på rörliga 3-månadersräntor och kortare bindningstider. I slutändan kan man inte ducka att marknadsräntorna stiger.
Ett urval av svenska marknadsräntor. Data: Sveriges Riksbank
Det är väl i princip bara Danske Bank och Skandiabanken som ännu inte höjt sina räntor efter att även SEB, Nordea och Avanza idag höjde sina tremånaders bolåneräntor. Höjningarna är 0.2 till 0.25 procentenheter, eller punkter som det så populärt kallas.

Bankerna behöver finansiera sin utlåning med upplåning, och marknadsräntorna stiger som man ser ovan, även om längre räntor har fallit tillbaka. Specifikt har 5- och 7-årsräntan på statsobligationer fallit, vilket inte berör bankerna, och 2- och 5-årsräntan på bolåneobligationerna har fallit. Det hindrar dock inte några av bankerna från att höja åtminstone höja sin 2-årsränta.

Det här kommer i praktiken förstås börja påverka bostadspriserna, allt annat lika, och bidra till ytterligare dålig stämning i hushållens tro på bostadsprisernas riktning. När man väl på nästa räkning ser sin höjda ränta kommer det börja ge lite effekter, även om de allra flesta hushåll klarar räntehöjningen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

24 kommentarer:

  1. På sparräntefronten inget nytt.

    SvaraRadera
  2. Japp, höjning med 260 kr i månaden för mitt bolån kom nu. Trist, men givetvis inget som gör varken från eller till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan gärna få swisha 3120kr om året till mig om det gör varken från eller till för dig ;)

      Radera
  3. Procentenhet och punkt är inte riktigt samma sak. En punkt är i sammanhanget en hundradels procentenhet.

    SvaraRadera
  4. Så mina 1,19% på två år på danske ser rätt bra ut med andra ord. Samtidigt vet jag att bekanta fått 1,3 på tre år på andra banker vid förhandling så det är inte omöjligt.

    Ser förresten fram emot fler analyser av stora ekonomi och bolåneenkäten du gjorde.

    Även om man hade hoppats att räntan inte skulle öka så snabbt finns det naturliga förklaringar. Omvärlden ser att risken för boprisfall är rätt hög. Den risken vill de ha betalt för.
    Med en bolåneränta på 5% I USA finns det bra avkastning på andra platser och lägre avkastning I Sverige var bara relevant så länge risken var låg för kreditförluster.

    Med 10% av bolåneinnehavarna som inte klarar att räntekostnaderna ökar med 3000 (Danske) så är det en intressant framtid vi har framför oss.

    SvaraRadera
  5. Jag jag fått det om bakfoten eller är inte det som populärt kallas "en punkt" lika med 0.01%?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer, problemet är att en del säger "0,01 procents sänkning av räntan", vilket blir galet. Har du en ränta på 1,55 procent och får 10 punkters sänkning får du 1,45 procents ränta. Har du 1,55 procents ränta och den sänks med 0,01 procent får du en ränta på... typ fortfarande 1,55 procent... fast pyttelite mindre... :D

      Radera
    2. @Lillstrumpa: DI kör väl såna tabbar rätt ofta?

      Radera
    3. Jo, men det är nog en minoritet som vet att procent på procent bara avser en relativ förändring. Så vi får nog stå ut med att det de facto är så det betyder i de breda massorna...

      Radera
  6. Nordea sänker också boräntorna:

    https://www.nordea.se/privat/produkter/aktuella-priser-och-rantor.html

    3 år : -0,10%
    4 år : -0,22%
    5 år : -0,02%
    8 år : -0,36%



    SvaraRadera
  7. Var visst bara 3-åringen de sänkte idag.

    SvaraRadera
  8. För ett par där båda är tjänstemän och har lånat 4 millar handlar det som mest om 580 kr i månaden. Samtidigt får dom väl ett jobbskatteavdrag på 1000 kr netto....Så man skulle kunna säga att i år minskade räntekostnaden i förhållande till den Disponibla inkomsten med...Därmed bör det ge avtryck på bostadspriserna men jag är inte lika övertygad om att riktningen blir neråt. Håll i hatten!

    SvaraRadera
  9. Sen låter det på FED som att dom står redo att sänka sin ränta ifall ekonomin börjar utvecklas åt fel håll. Puh. Lättnad för Ingves. Han kanske hakar på p.g.a. att "Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden" men bara åt ena hållet ;) Ännu högre bostadspriser...:)))))

    SvaraRadera
  10. Min gissning: Dom som styr vill ha svagt ökade bopriser, nu har man strypt kranen en aning men mer blir det inte. Dagens strypningar är t.o.m för mycket för unga vuxna, snart har vi därför särregler för denna målgrupp.

    Riksbanken har fler verktyg än räntan att reglera med.

    SvaraRadera
  11. Dom behöver bara finansiera sitt löjligt låga egna riktiga kapital. 96+ % av affärsbankernas utlåning är hittepåpengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okunnigt. Du kanske ska sluta hänga på foliehattsajter. Och lära dig vad eget kapital är.

      Varenda krona som lånas ut måste ha inlåning eller upplåning. Punkt. Allt annat är lögn.

      Radera
    2. Cornu, du skulle inte vilja skriva ett inlägg som går igenom det här med svar på de vanligaste foliehattsargumenten avseende banksystemet? Eller det kanske du redan har gjort? Även om du inte lär omvända nån foliehatt vore det väldigt fördelaktigt för oss som har sådana i vår omgivning att ha mer kött på benen så att man säkert kan bemöta deras argument med tystnad (i min erfarenhet ska man absolut inte börja debattera deras villfarelser med dem, de deras källhänvisningar alltid är någon guru på youtube och ens egna källor avfärdar de som msm eller ”en del av systemet”)

      Radera
    3. Håller med om att det var inte så korrekt uttalande men han menar att bara finns en mycket liten andel av eget kapital i förhållande till utlåningen.
      Så om de får svårt att låna pengar till sin utlåning ifrån andra kreditinstutioner/privatpersoner och de råkar ut för stora kreditförluster som
      det egna kapitalet inte täcker så borde de gå i konkurs vilket de nästan aldrig gör :-)
      Jag ser det som en mild form av pyramidspel där staten garanterar att de som äger pyramidspelet går skadelösa men inte de som gick med (låntagarna). De kan bli skyldiga miljoner för att bankerna kräver in pengarna de har lånat eller förlora pengar när bankerna tar pengar ifrån bank konton.
      Det finns ju en utväg för dessa också skuldsanering men den är inte så lätt att få.
      Sedan garanterar staten ens insättningar upp till 900.000 tror jag men löften
      ifrån staten kan ju lätt tas bort av regering/riksdag.
      Låntagare är alla som har bostadslån, blanco lån och alla som har lånat ut sina penagar till banken via noll ränte konton (finns en del konton med ränta)

      Radera
    4. "Loans create deposits - not the other way around". När banken lånar ut pengar "skapas" de i samma ögonblick. Det är knappast något nytt... Vad är det för foliehattande med det?

      Radera
    5. Ja, de skapas i samma ögonblick men de är likväl någons sparade pengar.

      Radera
    6. Nej, Martin. Alla pengar är skapade av lån, men alla lån skapar inte pengar. Det är detta penningsystemhaveristerna inte kan förstå.

      Exempelvis om banken har överlikviditet i in- och upplåning så skapas inget alls. T ex får banken kanske in 2 miljarder i amorteringar. Innan man löst in tillhörande obligationer (t ex 3-månaders vilket kan ta upp till 3 månader) så har man således en överlikviditet på 2 miljarder att låna ut till 3-månadersränta och inget skapas alls när man får in kunder som vill låna tillsammans 2 miljarder. Man lånar även upp i förväg utifrån prognosticerade nya kunder. Det är inte så att man springer och ger ut en ny obligation varje gång någon tar ett lån, utan man har en buffert innan. Då skapas det inte heller några pengar.

      Radera
    7. Martin A: nej, hur menar du nu? Förklara gärna på så enkelt sätt som möjligt.

      Radera
    8. Därtill kan inte banken skapa pengar. Det är låntagaren som ger banken order att skapa pengar. Annars hade bankerna bara skapat pengar och gett till sig själva, och hade aldrig behövt syssla med lån öht.

      Ansvaret för pengaskapandet ligger på låntagaren, där banken bara är mekanismen.

      Radera
    9. Stefan: ja? Om inte egna kapitalet räcker för finansiering så är normala lösningen att man tar lån. Att egna kapitalet bara är en bråkdel är alltså inget övertygande argument för att man inte har upplåning, snarare tvärtom.

      Radera