Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-01-30 10:09

Riksbanken: Ingen svensk lågkonjunktur - avser höja räntan 1.25 procentenheter

På ett seminarium hos Fastighetsägarna upprepar Riksbanken att man avser fortsätta höja reporäntan till 1.0%, dvs med 1.25 procentenheter från dagens nivå. Man ser ingen svensk lågkonjunktur och att svensk ekonomi ska fortsätta vara stark med inflation runt målet. De högst belånade hushållen förväntas få sex procent lägre disponibel inkomst på grund av räntehöjningarna.
Kan bli tomt.
Företagarsajten fPlus rapporterar att Riksbanken står fast vid sina prognoser för svensk ekonomi på ett seminarium hos Fastighetsägarna. Förste vice chef af Jochnick sade i princip inget nytt och Riksbanken räknar med fortsatt stark svensk ekonomi, och kallar läget för en nedgång, inte en lågkonjunktur.

Styrräntan reporäntan förväntas höjas med 1.25 procentenheter till 1.0%. De högst belånade hushållen ska enligt Riksbankens räkneexempel då få sex procent lägre disponibel inkomst och kommer antagligen behöva dra ner på sin konsumtion. Generell risk för hushållen avfärdas dock av af Jochnick.
"När bankerna godkänner ett bolån tar man rejäl höjd för stigande räntor. Därför anser vi inte att hushållssektorn som helhet skulle få betydande problem även om räntan skulle stiga betydligt i förhållande till dagens nivåer. Vi räknar också med att stigande löner i viss mån kompenserar för en räntehöjning."
Finns alltså inga generella risker med höjd ränta, trots att Riksbanken i åratal varnat för hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan.

Prognosen för svensk BNP 2019 är 1.5%. Af Jochnik:
"Vi har ett bra konjunkturläge, en väldigt stark arbetsmarknad och företagen är på det hela fortfarande positivt inställda även om vi naturligtvis ser att byggsektorn har det jobbigt just nu. Vi ser det som en nedgång i ekonomin och inte som en kommande lågkonjunktur."
Så allt är frid och fröjd. De enda som behöver oroa sig lite grann är de som är högbelånade och inte har sparkapital. Går något åt skogen är det USA, Kinas eller Brexits fel menar Riksbanken.

fPlus artikel hittas på denna icke-länk: www.fplus.se/har-ar-riksbankens-chockbesked-till-hushallen/a/rLxMr8.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

35 kommentarer:

  1. Riksbanken vet förstås vad de talar om. Lågkonjunkturen kommer självklart också någon gång, men just nu är det arbetskraftsbrist i många branscher, och därmed bibehålls trycket uppåt på lönerna, som är brukligt i högkonjunktur.

    Trevligt med fortsatt inflation och allmänna löneökningar på en rimlig nivå för att beta av eventuella problem med skuldsättning. Husägare har återigen visat sig vara de ekonomiska vinnarna, hur orättvist det än kan verka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm vinnare, förutom att de just förlorat en halv mille i snitt de senaste 1-1.5 åren och inte vunnit något alls (relativ jämförelse)? Vid det här laget är det omöjligt att avfärda att du bara trollar/gör dig till. Eller är det önskedrömmar? Man ska som bekant inte förutsätta illvilja.

      Radera
    2. Sistnämnda då härlett utifrån att du nyligen tycks skuldsatt dig och la alla ägg i just den här korgen. Detta då inte på något vis menat nedvärderande; den psykologiska effekten är både allmän och vedertagen.

      Radera
    3. löneökningar säger du? min löneökning förra året låg på 2 procent. vad är inflationstakten idag? Jag tjänar mindre än vad jag gjorde förra året.

      Radera
    4. Instämmer helt med Linus och Apa. Finns absolut inget större tryck på lönerna som en helhet. Sen att det är brist på specialister, så har det väl alltid varit.
      Och vilka är vinnarna på bostadsmarknaden ? 3-4 ggr högre huspriser på ett par årtionden gör alla till förlorare då skuldsättningen är därefter. Små räntehöjningar eller arbetslöshet kan kasta in Sverige i en egenhändig recession som drabbar alla.
      Och hur svårt är det inte att få ihop till en kontantinsats med dessa nivåer.
      Och har vi högkonjunktur? Tveksam benämmning när räntan samtidigt gått ner till sjuka nivåer RB eldar på med QE i andra änden.

      Radera
    5. Löneökningstakten ligger på ungefär 2,5% för hela ekonomin, det är inte alltför högt nej. Sedan är individuell löneökning en helt annan sak.

      Radera
    6. 2,5% är en superbra affär om man har lån. Och det är bra att de inte ökar snabbare än så, då högre löneökningar skulle kunna resultera i realräntor som inte är obefintliga som idag.

      Radera
    7. "Trevligt med fortsatt inflation ..." Så talar den typiske egoisten, som bara tänker på sig själv. Inflation är aldrig trevligt. Generellt drabbar penningvärdesförsämringen lågavlönade, fattigpensionärer och arbetslösa, medan högavlönade vet hur man ska skydda sig.

      Radera
    8. Inflation minskar skulders värde i förhållande till löner. Förstås något som den med skulder har mest nytta av.

      Men så som läget är nu, är inflationen till nytta för alla då lägre värde på skulderna generellt minskar risken för allvarlig skildkris i ekonomin.

      De grupper som du pekar ut som förlorare drabbas inte av information, utan borjlig politik om man underlåter att justera upp ersättningsnivåer i takt med inflationen.

      Radera
    9. @Bo Fomalsi: Hur skyddar man sig?

      Radera
    10. Jag kan svara på frågan till Bo.

      1) Äg ett värdefullt hus med stora lån. Förutsätter att man klarar att betala räntorna vid en eventuell ränteuppgång. Fantastiskt fin hävstång på det här upplägget som de flesta som köpte hus på 70-talet kan berätta om.

      2) Köp en tillgång. Egentligen vad som helst som inte förlorar i värde vid inflation. Fastigheter, aktier, råvaror, konst. Antagligen helst en mix av dessa.

      Undvik sådant som slits, tex bilar och båtar. Undvik även sådant som har ett fast pris i valutan, tex obligationer.

      Radera
    11. https://www.jm.se/bostader/sok-bostad/vastra-gotaland/goteborg/kviberg/kvibergs-boulevard/bostader-och-priser/21001--goteborg/

      Då får man ta och köpa sig en då. Antagligen bättre än pengar på kontot.

      Radera
    12. Njae, det där är en bostadsrätt. Du äger inte huset, och det är känsligt för alla möjliga typer av risker för bostadsrättsföreningen utanför din kontroll, varav föreningens räntebetalningar bara är en.

      Radera
    13. Köpa renoverat hus i Göteborgstrakten är för dyrt för ett ensamhushåll.

      Radera
  2. Förutsätter att det kommer ett inlägg om konjunkturbarometern senare också, som i linje med i princip samtliga andra prognoser också pekar mot relativt sämre tider.

    "Barometerindikatorn föll för fjärde månaden i rad i januari, från
    105,6 i december till 101,9. Nedgången förklaras av svagare signaler från samtliga ingående sektorer med undantag för bygg och anläggningsverksamhet."

    "Hushållen blev än mer pessimistiska i januari. Konfidensindikatorn föll till 92,0 och alla ingående frågor, med undantag för synen på hur den egna ekonomin utvecklats det senaste året, bidrog till fallet. Särskilt pessimistiska är hushållen om den svenska ekonomin på tolv månaders sikt"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommer i eftermiddag. Två inlägg mellan först.

      Snart i lågkonjunktur enligt barometern alltså.

      Radera
  3. Bra att man höjer räntan, även om det är 5-10 år sent. Obalanserna i ekonomin har redan uppstått, så som en byggsektor som inte kan sälja vad de byggt och hög privat skuldsättning.

    Snabbaste sättet att ta sig genom det här är nog att avskaffa bolagsskatten, samt höja räntan till iaf. 3%. För att undvika en fallande penningmängd så kan man behöva göra skattesänkningarna ofinansierade.

    På längre sikt måste centralplaneringen av räntor upphöra till förmån för ett monetärt system med marknadsräntor och där penningmängden är fast, eller ökande med en låg fix procent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avskaffa bolagsskatt, inför seriös fastighetsskatt, eliminera den monstruösa skatten för fattiga produktiva.... sure, kruxet är bara att den orimligt mäktiga staten agerar för egna individuella plånböcker och har på något sätt fått folket att förvirrat applådera det. Dvs vi kan nog glömma den typen av reformer.

      Radera
  4. Det innebär ungefär dubblade räntekostnader för BLT?

    räntan har väl varit låg sedan 2009-2010 förutom en liten puckel så de som köpt de senaste 9åren då priserna landade på ATH augusti 2017 skall se sin ränta fördubblas. Kan nog bli en slant extra.

    Om dom sedan fasar ut ränteavdraget, ökar statlig och kommunal skatt (stor risk för det med denna regering och hälften av kommunerna är väl i konkurs, om dom kunde gå i konkurs) och ökar självkostnaden för välfärden så kan det bli spännande.

    Vad kan man införa som kompensation till ovan, finns det något på + sidan?

    Att huspriserna faller är väl nu en riktig lågoddsare och kommer ju bara göra saken värre.

    SvaraRadera
  5. För varje räntehöjning kommer media och torskar samt pr konsulter mot byggindustrin höja rösterna mer och mer, regeringen måste göra något, bankerna är bovar, osv, råttorna klättrar på väggarna

    byggbolagen som vill fortsätta tjäna pengar och torskarna som trott på evig uppgång och bostadsbankomat ( lyxfällan) visar sig inte fungera.

    Då blir man arg, vänta får ni se i media, månad för månad som går, så kommer ni se.

    Foder priser, energi, mm, kommer stiga och i feb har riksbanken sitt nästa möte ingen höjning då men ytterligare indikation att de höjer om 2-4 mån om de följer kurvan,

    Äntligen börjar marknaden nyktra till,

    SvaraRadera
  6. Vågar Ingves köra högre ränta en ECB? När de samtidigt inte vill ha stark krona? Fastighetkris/bobubbla kanske kan sänka kronan.

    Vill man ha högre inflation snabbt är högre ränta att föredra. Något keynesianerna kategoriskt förnekar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant som det är sagt!
      Hög ränta = hög inflation

      Radera
  7. Minst 60% av befolkningen bor i en äganderätt eller bostadsrätt. Tror att politikerna tar det i beaktande innan man tar ett beslut som kan leda till dyrare boendepriser. Man vill ju inte göra sig ovän med väljarna. Dessutom är även politiker skuldsatta. Antagligen blir det att man till varje pris kommer att försvara bostadspriserna. Finns väl säkert någon gräns där det inte går längre men vi är inte där än. Man kan ju dra ner på rätt mycket till förmån för bostadspriserna och byggandet. Eftersom pengar skapas via skuld och bostadsköp kräver höga skulder så är det rätt approach att bibehålla en prisnivå som gör att invånarna jobbar på glada och nöjda samt att man lyckas ta hit fler människor som kan skuldsätta sig och skapa mer pengar i omlopp och därmed tillväxt i riket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är helt orimligt att tro att hanteringen av bostads-politiken framöver skulle drivas av någon slags “bäst för samhället”-approach eftersom situationen vi redan sitter i drivits av helt andra incitament. Huruvida 60% får lägre värderingar på sina tillgångar intresserar *ingen* inblandad instans alls; regeringen bryr sig inte, RB bryr sig inte, och FI bryr sig minst av alla.

      Nedslaget om att även politiker är skuldsatta är ju däremot desto mer relevant med tanke på hur de politiska strukturerna ser ut i Sverige.

      Radera
  8. Vet inte vaf jag ska känna. Har länge talat för en räntehöjning, men nu känns som helfel läge. Det skulle man gjort för många år sedan, nu är ekonomin för volatil.

    Sen bor den där lilla österrikaren i mig som säger att ett ordentlig jävla stålbad är vad svensk ekonomi behöver.

    Blir intressant att följa hursom.

    SvaraRadera
  9. Även om man tänker höja räntan så kommer man snart att tvingas sänka den igen...

    Cornu: Det vore intressant att läsa en utrönande artikel om hur utbudet ser ut på bostadsmarknaden nu. Det talas om att det t ex är rekordlågt utbud på vissa marknader just nu. Är det alltså så att många objekt är indragna i tron/hopp om att bostadspriserna ska ta sig igen? Vad kan det tänkas betyda för framtida prisutveckling?

    SvaraRadera
    Svar
    1. GP hade en artikel om dett för några dagar sen (bakom betalvägg) om att ungefär hälften av lägenheterna på Hemnet tas bort osålda.

      Radera
  10. Tyvär kommer detta allt för sent och verkar inte rimma med marknaden, höjer man nu kommer man snart få sänka igen..

    SvaraRadera
  11. En läskighet är att när vi utgår från en superlåg ränta så blir en höjning på en kvarts eller en halv procentenhet jättestor skillnad mot vad man betalar nu, tex fick jag hos Swedbank föe ett par år sedan 1,2-1,3% som höjts sakta till 1,5, detta med "trogenkund"rabatt enligt listan så har Swedbank nu över 2% tänk om de tar bort rabatten som de ju faktiskt inte är skyldiga att ge mig då har plötsligt min utgift fördubblats på ngr år.

    Undrar hur många kunder som har liknande personliga ränterabatter och hur pass säkra man kan vara på att få behålla dem? här kan det ligga ett mörkertal som det inte pratas om?

    SvaraRadera
  12. Apropå löner, läste att ungdomar ratar yrkesutbildningar typ bygg där de kan tjäna 35000 i månaden, likaså är det med hantverksyrken och ingenjörer, ändå är arbetslösheten hög bland de unga, många tar hellre ett lågbetalt jobb i ett "callcenter" eller i ett gatukök än utbildar sig.

    SvaraRadera
  13. Om vi går in på Riksbankens hemsida och läser om dess uppdrag ser vi att Riksbanken ska upprätthålla ett fast penningvärde med låg och stabil inflation.

    Ibland låter det som att folk tar för givet att Riksbankens främsta mål är att elda på ekonomin. Så är det inte riktigt.

    Kan uppstå lägen där Riksbanken höjer räntan just för att bekämpa inflation trots att konjunkturen vänder nedåt.

    "Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbanken har preciserat ett mål för inflationen som säger att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent. Riksbankens penningpolitik inriktas på att uppfylla detta inflationsmål samtidigt som den ska stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning"

    SvaraRadera
  14. Lite off-topic kanske. Men finns det någon här som byggt ett off-grid hus?

    Detta är en av mina drömmar, just nu letar jag en tomt, modell mindre, på ett hyfsat attraktivt läge. Ifall det blir möjligt så blir jag bygg-herre/entrepenör eller vad det heter. Räknar med att kunna bygga ett hus för runt 2M som inte är ansluten vill elnätet.

    Telsas powerwall står då för hushållselen, samt solceller och elbil hjälper till.
    Huset blir modell mindre, runt 100-110kvm stort. Är detta realistiskt? Konstruktion/ritning fixar jag själv samt även invänding inredning, dvs allt utom det enda badrummet, samt el och VA och fiber.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert möjligt, men blir det prisvärt? Nej. Blir det ett bekvämt liv? Nej.

      Radera
  15. Fick en höjning nu, från 0,79% till 1,01% utan att ha någon överenskommelse om rabatt. Ger en ökad nettokostnad på ca 160:-/månad. Har något så udda som tvåmånaders rörlig ränta.

    SvaraRadera