Cornucopia?

Aktuellt

Säkerhetsfunktionerna i Revolut - skaffa kort och få 200 kronor

Detta inlägg är reklam för Revolut . Om du använder denna länk för att registrera dig för ett konto och kort får du 200:- SEK insatt på ditt...

2019-01-16 16:23

Fortsatt inflation över målet - inga tecken på räntesäkning

Riksbankens inflationsindikator, SCB:s KPIF låg på 2.2% i december och ger inget stöd för en räntesänkning. Samtidigt skenar nu matpriserna för kommunerna, Ingves säger i SR att han vet att krisen på grund av hushållens skuldbubbla kommer, och vice ordförande Skingsley kallar regeringsuppgörelsen för marginellt expansiv och ger inget skäl till att justera räntebanan.
KPIF 1999 - 2018. Data: SCB
KPIF steg alltså marginellt från 2.1% i årstakt till 2.2% i december. Detta trots att en förmodat inflationsdämpande räntehöjning genomfördes under månaden (vilken förstås tar tid att ge effekt). KPIF, som är den indikator från SCB som Riksbanken numera mäter på, ger alltså inget stöd för tjatet om att räntan behöver sänkas igen.

Sveriges Radio rapporterar att matpriserna nu stiger för kommunernas skolor och äldreboenden. Livsmedel ska ha ökat med sju procent under 2018 uppger Sveriges Radio, även om index för livsmedel och alkoholfria drycker steg 2.2% på ett år enligt SCB. Inte en länk till SR sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=7129578. Såväl diesel som importerat djurfoder ska ha stigit i pris, vilket påverkar matpriserna. Man kan förmoda att sommarens torka spelar in här och att kommunernas mat inte består av KPI-korgen av mat, och det därmed kan slå hårdare.

Riksbankens ordförande Stefan Ingves ska ha framträtt i tramsprogrammet Morgonpasset på den så kallade radion (ungefär som en podcast, men man kan inte välja när man vill lyssna, vad man vill lyssna på, kan inte pausa, spela upp igen, eller hoppa över, samt tvångsfinansierad via Public Service-skatten). Han sade att den ekonomiska krisen kommer, men att Riksbanken inte vet när och orsaken handlar om de svenska bostadspriserna och hushållens skuldbubbla. Ingves upprepade mantrat sedan åratal tillbaka att Riksbanken ständigt varnar, men att det inte är deras ansvar att åtgärda detta. Huruvida könsord användes av Morgonpassets så kallade programledare är upp till läsaren att ta reda på själv.

Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley ska enligt Nyhetsbyrån Direkt kallat budgetöverenskommelsen mellan S-C-L-MP för "marginellt expansiv", men att det inte blir någon påverkan på Riksbankens penningpolitik av överenskommelsen. Kort sagt ligger räntebanan kvar trots denna expansivare budgetpolitik.

Överlag finns det alltså inget med decembers inflationssiffror som talar för ändrad räntebana och tjatet om att räntan måste sänkas från olika skuldbubblediande lobbyorganisationer sker i onödan.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. Hmm.. Arla meddelade häromdagen att de kommer att sänka priset till sina leverantörer. De "höga" slaktpriserna (som varit ungefär de samma som på Irland) sedan ett år tillbaka har nu genom den oligopolliknande konstruktionen av slakterinäringen i Sverige (och full insyn i jordbruksverkets dataregister angående uppfödarnas djurhållning CDB) gjort att de officiella noteringarna gått ner med runt 25%... Hur man kan skylla eventuella matprishöjningar på jordbruket är en gåta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Slakterierna har haft det dåligt några år nu.
      Så de kanske passar på att öka sina marginaler nu?

      Jag har hört från flera bönder som har sagt att blir det inte bättre fram emot sommaren...

      Italienska bönder har haft skördeskador för 15 miljarder förra året.
      2017 var också ett skitår i Italien.

      Så det kanske är läge att utöka sitt trägårdsland?

      Radera
  2. Morgonpasset är väl ett trevligt träningsprogram i P1? Det var ett tag sedan jag lyssnade på radio förstås.

    SvaraRadera
  3. Är glad amatör på matindex men det ser ut som de stigit mycket kraftigt.
    T.ex. Spannmål +52 % Foderväxter +49 % Grönsaker 36 % Potatis 38 % men samtidigt har de producerade livsmedel t.ex. mjöl bara stigit 4 % (vete +49 %). Vet inte hur detta hänger ihop.
    Sverige har då haft högst prisökning inom EU sammantaget 10 %

    https://www.scb.se/contentassets/0bfc609d3fc7424ab335adae0c6f8bb1/jo1001_2018m11_sm_jo49sm1901.pdf

    SvaraRadera
  4. RB kan vad jag förstår vänta med räntesänkningar tills KPIF är nere på 1,0%.

    SvaraRadera
  5. Många kritiserar sättet att räkna ut inflationen, räknas priset på bostäder in?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, för "priset på en bostad" är inte ett konsumentpris. Däremot är _bostadskostnader_ med (vilket inte är samma sak som "priset på en bostad").

      Utöver ränta har du bland annat följande:

      "Egnahem och bostadsrätter
      Kostnaderna för boende utgör en relativt stor del av Sveriges KPI-mätning. Utöver
      hyror och månadsavgifter prismäts inom COICOP-gruppen för boende även olika
      kostnader för egnahem/bostadsrätter samt elektricitet och bränsle. I detta avsnitt
      beskrivs index för egnahem/bostadsrätter som delas upp i två grupper, Egnahem:
      Vatten och bostadsanknutna tjänster samt Egnahem: Nyttjande av bostaden.
      Eftersom driftskostnader i regel är inkluderade i bostadsrätternas månadsavgift
      avser den första gruppen rena driftskostnader i egnahem för annat än energi. Mer
      specifikt består den av kostnader för vatten och avlopp, renhållning samt sotning.
      För vatten och avlopp samt renhållning utgörs rampopulationen av kommuner
      och ett urval dras proportionellt mot storlek där antal villor i kommunerna är storleksvariabeln. För sotning dras ett urval av företag i branschen 81222 Skorstensfejare från FDB. Prisinsamling utförs centralt från prisenheten.
      I den andra gruppen där även bostadsrätter numer innefattas ingår ett flertal kapitalrelaterade kostnadsposter varav räntekostnader och avskrivningar är de största,
      men där även tomträttsavgäld, reparation varor, försäkringsavgifter och kommunal fastighetsavgift utgör egna mätningar."

      Radera
    2. Tack för infon. Priset på bostadsrätter och hus har gått upp ca 700% sedan 90 talet, tycker det är konstigt att det inte räknas med i inflationen.

      Radera
    3. Samtidigt har bostadskostnaden som andel av inkomsten _sjunkit_ sedan 90-talet, eftersom räntorna gått ner så otroligt mycket.

      Radera
    4. Joakim Persson, tycker du ska använda rätt uttryck. Det är lånekostnaden som sjunkit inte bostadskostnaden. Med ditt sätt att tänka på skulle vi kunna låna till allt och bara fokusera på lånekostnaden. "Priset på platt tv har sjunkit för att räntan på lånet gått ner," hål i huvudet.

      Radera
    5. Lånekostnaden är en del av bostadskostnaden om man ser till vad som räknas i KPI.

      Radera
  6. Här blir det billigare. Jag gick ifrån en bränsle kostnad på 14kr/mil till gratis. NaN säger miniräknaren i procent. Är det då deflation i min ekonomi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du hade räknat rätt så hade den sagt -100%...

      Radera
  7. Som det ser ut nu så måste RB tidigarelägga ränte höjningen, bra för hus prisen.

    SvaraRadera
  8. Reporäntan måste upp till 3-4% snarast möjligt. Systemet går sönder med -0.25%. Detta är vansinne. Kommunerna och privathushåll har lånat mycket pengar. En räntechock kan göra en Grekland av oss tämlingen fort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så det du säger är att du vill ha ett Grekland här och nu.

      Radera
    2. Grekland nu, ja tack. Sverige förtjänar det.

      Radera
    3. Kanske blir som Venezuela. Jag har införskaffat jaktspetsar till pilbågen, till min Prepper utrustning.

      Radera
  9. Håller med! Det enda rätta är att höja räntan och ta skiten nu. Ja, det är obekvämt. Men det är ännu sämre att låta skuldbubblan fortsätta att växa.

    SvaraRadera
  10. Inflation på 3% hade inte varit så dumt om man vill bli av med skulderna lite snabbare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför inte 3000% så går det ännu snabbare!

      Radera
    2. Bara om din lön stiger i takt med inflationen.

      Det är inte säkert att den gör det.

      Den nuvarande inflationstakten bör vara starkt kopplad till att kronan är lågt värderad och därför blir importen dyr. Samt indirekt inhemska varor som såklart beror på import för att tas fram.

      Sedan kan vi räkna lite-antag du(ni) har 4 MSEK i lån, och en skuldsättning på 5 ggr årsinkomsten tillsammans. Ni är 45 år och skall arbeta till 65. Då halveras inkomsten pga pension.

      Inflationen är 3%,årliga löneökningarna är 3%.

      Lägg på en ränta på 2%(ex ränteavdrag och höjd ränta på sikt)

      Hur ser det kassa-flödet ut vid pensionen?

      Det där med att inflationen åt upp lånen är en 80-talsgrej då bloggläsare s föräldrar hade 8% inflation, 10%ränta, 100%avdrag, 7%löneförhöjning men främst var förhållandet mellan bostadspriser och årsinkomst lägre än idag.

      Är du skuldsatt idag, förblir du skuldsatt om du inte amoterar som en dåre.

      Radera
    3. Bara om inte räntan stiger så mycket att du tvingas sälja bostaden som pga höga räntor rasat i värde.

      Radera
    4. Allmänna lönenivåer stiger i takt med inflationen. Finns så vitt jag vet inget exempel på att de inte gjort det över tid.

      Lätt att räkna på inflationens effekter vid 2% eller 3%. Den är ofta större eller åtminstone i nivå med amorteringsnivån för många. Ju större lån, desto större effekt.

      Radera
    5. Det är ett snittvärde.
      Beroende på vad du har för yrke och boendeform kommer lönenivåerna att stiga olika.

      Säg att du jobbar som brevbärare och bor i lägenhet så är du en förlorare på inflationen.
      Bor du däremot i bostadsrätt och jobbar inom finansbranschen så ser det helt annorlunda ut.

      Så inflation är inte bra för de svaga i samhället.

      Radera
    6. För "identiska individer" är löneökningen generellt (i snitt) sett högre än den allmänna löneökningssiffran (eftersom man blir äldre och mer erfaren). Det kommer ju in nya och försvinner pensionerade från arbetsmarknaden, som påverkar siffrorna.

      Radera
    7. Det blir bra nu med löneökningar i paritet med inflationen samt skattesänkningar :). Sverige är väldigt lågt belånat och det finns utrymme för att gasa på vilket man gör nu.
      Även om vi får en ny kris kommer vi antagligen bli ett av få länder i hela världen som återigen klarar oss från en bostadspriskrasch. Den kommer komma någon gång i framtiden men dagens 30 åringar kanske hunnit gå i pension fram till dess.

      Radera
    8. @Anders Rydén: Att man har olika lön i olika yrken är knappast ett argument mot faktumet att inflation minskar värdet på lån.

      Radera
  11. Fallande BNP och stigande KPI.

    Snart börjas det talas om stagflation.

    SvaraRadera
  12. Kommunerna har ju gått på bluffen om ekologisk mat, klart att deras matkostnader är höga och stigande!

    SvaraRadera
  13. Studerar i jönköping och här har hyran höjts med 5% på 1 år. Busspriserna med 37% och kaffepriset på studentcafeterian med 40%. Om detta är inflation eller bara enstaka ökningar är svårt att säga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, anekdoter är svåra. Här steg hyran med mindre än 2%, lunchrestaurangen har haft oförändrat pris i 18 månader, och försäkringen gick ner i pris.

      Radera
  14. Ökade räntor, ökade kostnader, ökad inflation.
    Min hypotes är att förhållandet ränta och inflation är positivt korrelerade idag givet skuldberget, ceteris paribus. Höjd ränta blir i så fall en självuppfylld profetia. Den som lever får se.

    SvaraRadera