Cornucopia?

Aktuellt

Swedbankkund - vilken bank ska du byta till?

Detta inlägg är att betrakta som reklam. Tillsammans med Compricer kan bloggen nu presentera jämförelser mellan alla bankers bolåneräntor ...

2019-01-14 10:38

Även en borgerlig alliansregering hade tillsatt utredningar

Överenskommelsen MP-S-L-C kan med rätta kritiseras för att placera många av de viktigaste punkterna i utredningar. Men i rättvisans namn hade även en borgerlig alliansregering, eller för den delen en konservativ regering, tillsatt utredningar kring de mesta större beslut.
Utredningarnas förlossningsavdelning.
I svensk politik är en av grundstenarna att man ska fundera genom beslut i förväg och inte bara springa på varenda studsande boll. Således tillsätter man utredningar, som tittar på möjliga (tänkta) förslag, hur de konkret kan utformas och vad de kan få för konsekvenser.

För större beslut är utredningar normen, snarare än undantaget. Överenskommelsen MP-S-L-C skiljer sig alltså inte mot vanlig seriös politik, till skillnad mot populism.

Att regeringen fattar snabba beslut utan utredning är mycket ovanligt. Det mest kända exemplet är antagligen migrationsfesten 2015, där man utan utredning fattade beslut om skärpt migrationspolitik, utan föregående åratal av utredningar och remisser. Ett annat exempel var den sk gymnasieamnestin, som också fick omfattande kritik och var juridiskt mycket tveksam.

Man kan kritisera mycket i MP-S-L-C-överenskommelsen om att det handlar om utredningar, och att det således ser ut som att man avser fördröja och förhala diverse beslut. Samtidigt ska de flesta utredningar påbörjas redan i år, vilket alltså är skyndsamt. Man har beslutat att tillsätta dessa utredningar, och inte metautreda om de ska utredas alls.

Även en ren alliansregering, med eller utan stöd från SD, hade tillsatt utredningar. Att bara fatta beslut rakt av, utan att titta på konsekvenserna, eller hur en lagändring ska utformas för att undvika kryphål och rent av olagligheter.

Överenskommelsen MP-S-L-C ska främst kritiseras för dess innehåll i den mån man inte gillar denna kraftiga högersväng i svensk politik, och inte för att stora seriösa beslut ska föregås av utredningar.

Samtidigt ska man också vara medveten om att i en riksdag där majoriteter är svåra att ordna fram på egen hand, så kommer politiken alltid handla om kompromisser, där flera olika politiska inriktningar kommer få en del i hur besluten blir. Det kallas demokrati. Och nej, även om du inte gillar besluten är det fortfarande demokrati. Skillnaden är att du bland annat inte kommer hamna i fängelse för att du inte gillar besluten, och du får även (på din egen plattform) publicera de åsikterna.

Nu inväntar vi offentligt besked om hur V kommer rösta, och om V avser rösta nej till Löfven, huruvida M och KD lägger ner sina röster och går i aktiv opposition, nöjda med en kraftig högersväng i grunderna för politiken.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

20 kommentarer:

  1. Det "odemokratiska" eller hur man ska uttrycka det, ligger i att vi har en representativ demokrati. Politiker begär mandat från väljarna för det de lovar i valrörelsen. Lovar man A ska man inte genomföra B. Kan uppstå behov av kompromiss, men har man lovat något dyrt och heligt, med sin högersko i pant, kan man inte genomföra något utan att gå tillbaka till väljarna och begära mandat för sin nya linje. Annars är man ohederlig. Visserligen får väljarna en ny chans fyra år senare och ge igen. Men det är otvetydigt ful att lova något dyrt och heligt och sedan strunta i att göra det. Lööf lovade en ny regering, inte att hon skulle bli stödhjul till Löfven.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det här är ju första gången någonsin ett parti sviker ett vallöfte.

      Radera
    2. Nej. Men det är skillnad på vallöften och vallöften. Man kan inte vara borgerlig ena dagen, lova väljarna det och sedan hoppa över till socialistblocket, utan att meddela de som tänkt rösta på dem, att man kan tänka sig det. Jag tycker det är ett val som man behöver förankra hos sina väljare. Att man inte kan infria en skattesänkning eller bidragshöjning pga kompromiss eller någon annan omständighet är något annat.

      Radera
    3. Respekterar din åsikt. Ja, ett extraval hade varit det mest rättvisa. Men att inte ha ett extraval är fortfarande inte odemokratiskt. Allt som pågår är inom de demokratiska spelreglerna.

      Radera
    4. Kan ju förtydliga att jag kan argumentera för saker som jag inte tycker själv. Som någon uttryckte på Twitter - jag är fötterna i bägge hinkar, och är en analytiker och inte en politiker.

      Radera
    5. Och hur tänker man sig att något parti skall få igenom precis alla sina idéer? Vilket skulle det isf vara? Och hur demokratiskt är det att 3 av 10 får bestämma över 7 av 10?

      Nej är man bara 3 av 10 så får man finna sig i att lyssna på andra och kompromissa fram något som kan stödjas av en majoritet.

      Radera
    6. Har man inte egen majoritet kan man inte förvänta sig att få genom precis allt. Man måste kompromissa och sen bedöma kompromissen. Har vi fått igenom tillräckligt mycket av våra kärnfrågor som vi lovat väljarna? Går vi med på något som ligger bortom vår röda linje? Håller man sig inom de ramar man lovat väljarna, med vissa kompromisser och har kvar sin kärna som folket valde en för, ja då man kan ju kompromissa. Här har ju Annie Lööf, självutnämnd liberal, sagt att hon är borgerlig och lovat dyrt och heligt att hon skulle hellre äta upp sin högersko än att låta Löfven bli statsminister igen och bli stödparti till honom. Nu sätter hon sig i knäet i en ideologisk motståndare, blir stödhjul åt socialisterna och låter Löfven regera vidare. Det är inte en sakpolitisk kompromiss, det är att lura väljarna rakt av. Sådan omsvängning bör väljarna få säga sitt om, efter klart besked; röst på C är en röst på Löfven och MP.

      Radera
    7. @rekaren. Röstade du på centerpartiet? Jag tycker att det verkar som att de som är upprörda över centerns agerande företrädesvis är borgerliga eller Sverigedemokraterna väljare. Och dessa har Lööf inte lovat ett skvatt.

      Radera
    8. Gäller uttalandet om skon fortfarande? Var ju 2013 inför förra valet.

      Radera
  2. Lägga av, någon som tycker att Reepalus utredning om vinst i välfärden tillförde något? Nästan allt är redan utrett innan eller väl kartlagt av forskare och/eller myndigheter. Syftet med utredningar är till 95% av förhala och/eller säkerställa att förslaget utfaller i regeringens önskade riktning. Dessutom, varför denna rädsla för att fatta fel beslut? Det går faktiskt att ändra tilbaka.

    SvaraRadera
  3. Finns massa beslut som kan fattas utan utredningar, t.ex sänkt bolagsskatt till 15%.

    Man kan även säga vad man vill ha för slutresultat, tex. statens utgifter/inkomster ska inte överstiga 1000 miljarder, utan att exakt ange hur det ska ske. Om jag får gissa så kommer det skapas massa utredningar, men det blir väldigt lite action.

    Svårt att se vad C och FP kan sätta emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, t ex värnskatten är en sådan skatt som kan avskaffas nästa år, men som man inte orkade ta bort under åtta års alliansstyre.

      Radera
    2. En ganska bra prioritering om du frågar mig, även om jag betalar värnskatt.

      Bättre att sänka statlig inkomstskatt generellt och om man verkligen vill få folk att arbeta mer så måste man ta bort arbetsförbudet vid 40 timmar.

      Man skulle också kunna avskaffa skatt på ISK istället för att sänka värnskatten.

      Radera
    3. Absolut, men det är ett exempel på något mycket konkret som går att utvärdera. Man var alltså OK med att ha 57% (eller närmare 70% ink arbetsgivaravgift) marginalskatt under alliansåren, en skatt som dessutom drar in mycket lite pengar till staten, och det krävs en S-regering att få igenom en så principiellt självklar reform.

      Utöver detta kommer den statliga inkomstskatten sänkas på andra sätt, gissningsvis med en höjning av gränsen där statlig inkomstskatt ska betalas.

      Det finns inget arbetsförbud vid 40 timmar. Förhandla bort övertiden bara.

      Radera
    4. Formellt tror jag att övertidsbegränsningen på 200-250 timmar finns kvar även om övertiden är bortförhandlad. Grejen är väl bara att ingen följer upp.
      Skulle det bli en arbetsskada så kan arbetsgivaren nog få det svettigt.

      Radera
    5. Ja, det är så det funkar. Eller så kan du starta eget så kan du jobba så mycket du vill.

      Det finns flera yrkesgrupper som helt ser mellan fingrarna på långa arbetsdagar, till exempel managementkonsulter eller vissa affärsjurister. Även som t ex ingenjör kan du jobba precis så mycket du känner för utan att någon kommer stoppa dig när du är övertidsavlöst (sätt dig hemma och jobba på kvällarna).

      Radera
    6. "Det finns inget arbetsförbud vid 40 timmar. Förhandla bort övertiden bara. "

      Det finns möjlighet till 200 timmar övertid, men 40 timmars arbetsvecka är vad som står i lagen. Höj den till 48 timmar (EUs arbetstidsdirektiv), samtidigt som man avskaffar statlig inkomstskatt.

      Då blir det effekt.

      Att folk skulle välja att utbilda sig mer (för man avskaffar värnskatten) som Björklund vill göra gällande ger jag intr mycket för.

      Helst skulle jag vilja se begränsningen slopas helt, men då måste vi lämna EU och det kommer inte ske i närtid.

      Radera
    7. Ingen kommer kontrollera dina timmar om du förhandlar bort övertiden, om du inte själv tar upp det.

      Radera
  4. Bra och förnuftigt skrivet. Jag har sett flera sura människor som tror att allt är kört nu när allting begravs i utredningar. Men, det är ju inget som inte hade hänt annars. Plus, reformer som går i motsatt riktning är automatiskt döda.

    Detta är dessutom lätt att kontrollera. Räcker att läsa propositionerna från regeringen.

    SvaraRadera
  5. Jag har iofs hört det talas om riktiga mastodontutredninga. Att de skulle vara färdiga lagom till nästa valrörelse. Är det sådana så verkar det som förhalningstaktik.

    En utredning skall inte ta så värst lång tid. Det skall gå under året och kunna vara klart att beslutas under nästa riksmöte (2019/2020). Allt annat betraktar jag som förhalning, att man av en eller annan anledning senarelägga beslutet. Och då anser jag man ärligt skall kunna säga att man gör det och varför.

    SvaraRadera