Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2019-01-03 12:29

Årsbokslut solkraften: 3704 kWh producerade, 46% sålda

Detta inlägg är sponsrat av Solkraft Sverige, som gjort installationen på totalentreprenad.

Dags att summera det första hela året med min 4.76 kWp solkraftanläggning. 3704 kWh producerades, varav hela 46% såldes ut på nätet.
Solcellspanelerna syns tydligt på huset. UAV-foto över gårdscentrum, taget i juni, så torkan börjar synas.
Sammantaget är jag nöjd med solkraftanläggningen. Produktionen motsvarar någorlunda konsumtionen av hemladdad el hos elbilen. Anläggningen hade förstås varit mer produktiv om den varit riktad mot söder istället för mot ostsydost, men är ändå lönsam.

Med en nettokostnad efter bidrag på 84 000:- SEK och en produktion på 3704 kWh, vilka ger cirka 1:30 SEK per kWh antingen via egen konsumtion eller via försäljning till Falkenberg Energi för 70 öre, plus 60 öre i skattereduktion, så blev avkastningen 4815:- SEK. Då detta är skattefritt pga under avdragsgränsen för intäkt från privatbostad, så ska detta justeras upp 4815/0.7=6878:- SEK för att jämföras med en ränteplacering. Räntan blev då 6878/84000=8.2%, vilket är ordentligt bra. Och nej, bara en ekonomisk analfabet behöver räkna på avbetalningstid. Anläggningen är inte värdelös vare sig när effektgarantin går ut om 25 år, eller ens om 50 år, utan höjer snarare bostadens värde pga lägre energikostnader, och man får tillbaka mer än investerade pengar den vägen vid försäljning. Så det räcker att titta på räntan som avkastning per år.

Jag är frestad att installera ytterligare kapacitet på ladans tak, men det blir i rakt ostlig riktning och bidragen verkar ju försvinna. Dessutom är ladan inte privatbostad, utan att betrakta som kommersiell anläggning, vilket gör saker väldigt komplicerade skattemässigt, även om man därmed får dra av momsen. Bland annat blir det problematiskt att skilja den privata inkomsten från anläggningen på privatbostaden från produktionen från den kommersiella anläggningen, och man ska då betala skatt på den el ifrån den kommersiella anläggningen som man själv konsumerar. Snurrigt värre, men jag får fundera på det. Skulle annars tippa att jag kunde installera åtminstone 15 kWp där, men det mesta skulle gå till försäljning. Därtill lär jag behöva säkra upp gårdens huvudsäkring från aktuella 20 A, och den andra frågan är då vad ledningen till huset i så fall klarar. Potentiellt 15 + 5= 20 kW motsvarar 29 A i tre faser vid en naivt förenklad uträkning (20000/230/3=29), så det skulle behövas en huvudsäkring på 30 A, vilket kostar en slant mer än dagens 20 A. Å andra sidan skulle 30 A ge möjligheten att ladda två elbilar samtidigt vid lågtaxan nattetid.
Solkraftproduktion och försäljning 2018 mätt i kWh. Data: SolarEdge och Ellevio.
Av 3704 kWh såldes hela 1720 kWh, eller 46% av produktionen. Detta visar på behovet av att ha ett bra avtal på såld el. Jag kör med Falkenberg Energi som ger mig 70 öre per kWh.

December månad var föga överraskande sämst, sämre än januari som normalt har bättre väder, plus längre dagar. Snötäcke drog ner produktion en del dagar januari - mars, och lite i november-december, men produktionen är ändå så låg vintertid att det inte är något att hänga i granen. Gissar att jag max hade fått 100 kWh mer om det varit helt snöfritt. Även skuggningen från en del träd november-januari påverkar och en liten insats med motorsåg kanske skulle ge runt 20 kWh mer el, främst i november när morgonsolen börjar skuggas. Med en ostligt riktad anläggning är morgonsolen avgörande.

Sammantaget är jag mycket nöjd och vill egentligen ha mer. Den komplicerade skattesituationen ställer till det där, men går nog att reda ut. Skatteverket har publicerat vad som gäller. Då är kostnaden för att säkra upp huvudsäkringen och tillhörande höjda elnätsavgift ett större problem.

En erfarenhet är också att man alltså kan räkna med att en stor del av elen säljs sommartid. Nu värmer jag inte huset med el, men väl varmvattnet. Jag gissar därför att även en modernare villa inte klarar av att göra av med producerad el sommartid.

Och nej, det finns ingen ekonomi i ett energilager. Jag får lika mycket betalt för såld el som för konsumerad. Eventuell mellanskillnad på något öre per kWh kan inte finansiera batterilagring. Bättre då sälja elen dagtid och ladda elbilen med billig timtaxa nattetid.

Detta inlägg är sponsrat av Solkraft Sverige, som gjort installationen på totalentreprenad. Själva anläggningen är betald till normalt fullpris med skattade privata pengar. Sponsringen av blogginläggen är separat från detta och finansierar inte anläggningen, som är privat, utan är en vanlig affärsuppgörelse mellan två företag.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

40 kommentarer:

  1. Ett riktigt marknadspris hade väl varit runt 20 öre, dvs c:a 740 kr. Mellanskillnaden snor du av oss andra elabonnenter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså. När elen kostar runt 50 öre, varför skulle den säljas för 20 öre?

      Radera
    2. Företaget som köper av dig skall väl ha en avans också? Dessutom kostar det att hantera en massa småleverantörer. Sen handlar det om "ful-el" som levereras utan möjlighet till att reglera i tid och mängd, vilket självklart skulle innebära rejält mycket lägre pris per kwh på en fri marknad.

      Radera
  2. Hur ser effektgarantin ut och vilket ungefärligt effekttapp kan man förvänta på säg 10 års drift? Klingar det av linjärt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 25 år och 80%, så om det vore linjärt mindre än 1% om året. Kommer i den takten producera långt längre än 25 år. Se beräkning på

      https://cornucopia.cornubot.se/2017/11/over-8-i-arlig-avkastning-pa.html

      Radera
    2. Sedan är det en garanti. Inte ett löfte om minskad effekt. Effekten kanske bara gått ner 10% på 25 år, eller något annat. Sedan kanske garantierna kan diskuteras - är ju inte säkert att tillverkaren av panelerna finns kvar om 25 år.

      Radera
    3. garantierna skall ses som ett kvalitetsmått, dvs en beräkning av förväntad degradering av cellernas verkningsgrad. Inget annat är att förvänta sig.
      Garantierna tas fram genom olika testmetoder med accelererat åldrande som extrapoleras.

      Det är oavsett ett gott tecken att de finns för det är inte orimligt att genomsnittspanelen överträffar 20% degradering på 25 år med råge.

      Jag ser inte det som en avgörande faktor i kalkylen för ev. elproduktion.

      Det betyder inte att enskilda paneler inte havererar eller tappar väldigt mycket utan skall ses som ett statistiskt underlag.

      Men i det avseendet är förhållandevis svala Sverige bättre än varmare breddgrader, varje grad temperaturstegring på panelerna har betydelse både för verkningsgrad och livslängd, även om testerna är utförda vid vissa standardtemperaturer.

      Lite slarvigt är degraderingen lika eller lägre än inflationen sett över tid.


      Radera
    4. LG har t ex 25års garanti på även produkten. Med rest >86%. Dyrare såklart, men lönsamt över tid ifall takytan är begränsad. Men visst LG kan kursa, vilket även Tesla och Panasonic kan.

      Radera
  3. Fantastiska affärer man kan göra när man struntar i att ta hänsyn till avskrivningar.
    Rent av bättre än de progressiva avskrivningarna på bostadsmarknaden.

    Hur ser kalkylen ut om man istället drar en kabel till grammen och låter överskottsenergin värma grannens varmvatten eller värmepanna.
    Antar att det man vinner på att skippa mellanhanden förlorar man i miljöbidrag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skriv av på 50 år om du vill. Sänker räntan till 6% (huvudräkning). Fortfarande helt okej.

      Radera
    2. 50 år är en orimlig avskrivningstid. Delar av taket mm kommer behöva åtgärdas under den tiden, du har dessutom ett kallare undertak med skuggande solceller som ökar fuktpåverkan.

      Den stora kostnaden för solcellsanläggningar kommer vara arbetet i framtiden och är redan idag en stor del av kostnaden, orsaken till att det verkar billigt är pga man inte gör installationerna enligt försäkringsbolagens rekommendationer. Nu vet jag inte om det är så i detta fallet, men en besiktning vore lämpligt efter installation. Dessutom är det så att med en optimerarlösning har man betydligt högre felfrekvens även om SolarEdge mfl inte vill erkänna detta.

      Radera
    3. Korrekt Rickard, växelriktaren lär även den bytas minst 2-3ggr under dessa 50år. Räntan på 6% känns dock hög, borde snarare ligga på mellan 1-2% beroende på ekonomi. Det är ju ingen Thailandsresa eller spabad vi pratar om, bara samma summa pengar.

      Radera
    4. Jag får 5 öre i betalning på min överskottsel från min elleverantör. Sk nätnytta. Elen går till närmsta grannarna.

      Radera
    5. Tror jag får 3.5 öre.

      Radera
  4. Hur har effekten från solpaneler ändrats med tiden dvs ger moderna paneler mera ström per ytenhet än äldre? jag menar ger en panel från 2005 ny mindre än en ny från 20018 ? kan man extrapolera ngn form av utveckling? kan det rent av löna sig att byta paneler efter ngr år? infrastrukturen (hållare kabel riktare kan ju sitta kvar?) frågar åt en kompis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ytan sällan problemet. Viktigast är pris per kWp. Det har fallit.

      Radera
    2. Effekten har ökat ungefär en tredjedel, men det som framför allt har hänt är att sedan 2000-talets mitt har priserna reducerats med kvanthopp, vi snackar om kanske 50 kkr/kW till idag 16-18 kkr/kWp för installationerna. DEtta då för "midrange" paneler som har ökat från kanske 200-210W till 280-290W under tiden.
      Midrange brukar vara mest kW per krona, sällan lönt att sikta på top of the line.

      Radera
  5. Har själv före jul beställt en solanläggning på ca 7 kW och skickat in ansökningahandlingarna till länsstyrelsen i Halmstad.
    Dock inte av bloggarns hovlevarantör / sponsor..

    SvaraRadera
  6. Hur ser din kalkyl ut när du säger att anläggningen ökar värdet på fastigheten lika mycket som investeringen eller mer?
    Är det inkluderat även reinvesteringar i havererade optimerare (statistiskt fallerar 1-2% per år, dvs ca hälften på 25 år, växelriktare, kablar mm)

    "Anläggningen är inte värdelös vare sig när effektgarantin går ut om 25 år, eller ens om 50 år, utan höjer snarare bostadens värde pga lägre energikostnader, och man får tillbaka mer än investerade pengar den vägen vid försäljning. Så det räcker att titta på räntan som avkastning per år."

    Rimligt vore att värdeökningen motsvarar låneutrymmet som skapas tack vare lägre driftskostnader, givet vi inte har fallande fastighetspriser.

    Om du haft batterilager och stand-alone växelriktare hade anläggningen i ett skymningsläge varit "priceless", givet att utrustningen är adekvat jordad och kabeldragningen gjord korrekt för att skydda mot EMP/åsknerslag och höga elektriska fält.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ökade låneutrymmet är väl 300-400kr pga lägre energikostnad. Betydligt mer än anläggningen.

      Radera
    2. Mm, då skriver du inte av anläggningen i strid med god redovisningssed. Fast den petige kan hänvisa till att det behöver man inte som privatperson.
      Säg 40 års totalavskrivning, mer för paneler, mindre för kablar, optimerare, växelriktare osv men i snitt.

      Hur hög ränta blir det då?

      Självklart måste du räkna ner värdet med tiden och det skall dras ifrån intäkten.

      Tror nog ändå det är privatekonomiskt lönsamt givet inte allting packar ihop efter 15år, bara det elektroniska

      Radera
    3. Fast det är nog inte sant, dvs att du får ett ökat låneutrymme av din bank. Då måste du nog ha en väldigt personlig bankman. Se bara på hemnet, vad mäklarannonserna sätter driften till. Lägg därefter till 30-50% så träffar du kanske verkligheten.

      Radera
  7. Låter knepigt att solceller på ladan är en kommersiell anläggning. Varför är det så?
    Hur är det om man ställer upp solceller på mark, är det också problematiskt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är ju inte en villafastighet, utan en kommersiell fastighet i det kommersiella registret (vilket fått de kraftigt överutmanade på Flashback att hävda att jag ljuger om att jag äger en gård), och då blir det lite speciellt. Solceller på icke-tomt blir ju på kommersiell mark och då blir det också problematiskt.

      Radera
  8. Lovvärt initiativ med egenproducerad el, men dilemmat med solkraft är att den ger energi på sommaren när resten av energisystemet gott och väl klarar av att förse marknaden med el, medan på vintern, då resten av elsystemet är högt belastat, så ger solen ingentin. Totalt sett så blir energysystemet dyrare med solenergi än utan, eftersom solceller inte kan möta efterfrågan i januari. Vilken energilösning du än väljer, för att möte behovet i januari, kommer också att kunna möte beovet i juli. Lägger du till solceller så ökar bara överkapaciteten i Juli, utan att göra nånting för att producera el i januari.

    Om de kronor som investerats i solceller, istället hade investerats i effektivisering/besparing, så hade mer energi sparats, kanske tom under januari månad, än vad dessa solceller nu ger.

    Man skulle ju önksa att det funnes någon metod för entreprenörer som kan energieffektivisering få ta del av "besparingen", i utbyte mot att de hjälper industri/fastighetsbransch med att spara energi och effektivisera användningen. Det är svårt att tvinga företag och privatpersoner att effektivisera - det är de som sitter på den här potentialen.

    Ett incitament vore att skifta alla energiskatter till tidsperioden november-mars. Under April-Okober är all energi skattefri, medan under de mörka/kalla månaderna så beskattas energianvändning hårt.

    Vad skulle tex. hända om all processindustri förlade sina stora undehålls-stopp till vintermånaderna, och att de stora skogsbolagen kom överens om att synka sina underhållsstopp, eller varför inte planera stoppen utefter väderprognos? Görs sådana överväganden idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara att hålla med. Men att få politikerna att förstå detta är inte ett projekt som jag skulle satsa pengar på tyvärr.

      Radera
    2. Påverkan på elsystemet av en 5 kWp solcellsanläggning är inte större än att en bergvärmepump inte kör på sommaren. Det där är kraftigt överdrivet av de som inte gillar sånt här. Då är snarare alla förbrukare, t ex varmvattenberedare, spisar, ugnar etc som plötsligt slår till eller från ett större problem, och de finns de inte enstaka av utan i vartenda hus.

      Radera
    3. Industristopp på vintern,det kanske är dumt just i sverige..

      Radera
  9. Varför snöa in sig på tak?

    En anläggning placeras med fördel på ställning på marken. Då väljer du vinkel och väderstreck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Taket finns redan. Markarbetena är faktiskt dyrare än att montera på ett existerande tak. Jag kontrollerade detta när jag skulle bygga. Bara att ta in en grävare är dyrare än bygga och riva ställningen för att kunna jobba på taket, och sedan ska det grävas plintar, dräneras, grävas ner kabel mm. Trodde också det skulle vara billigare med markinstallation, men det visade sig inte vara så. Takinstallationerna är mkt optimerade och går skitsnabbt.

      Radera
    2. Mark har jag ändå i praktiken obegränsat av.

      Radera
    3. Markceller behöver larm eller säkerhetsskruvar för att inte stjälas.

      Radera
  10. Vilket vädersträck är din anläggning i?

    SvaraRadera
  11. Ifall elen från solceller leder till minskad förbränning i något kraftverk på sommaren bör dom ju vara till nytta för miljön. Eftersom vi är ihopkopplade med det europeiska elnätet borde väll koldioxidutsläppen på sommaren minskas av solceller. Sen får man ju givetvis elda mer på vintern i kraftverken, men det skulle man väll gjort även om kolkraften inte fanns?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge inte magasinen är fyllda i våra älvar är ju varje kWh solel en sparad kWh vattenkraft till vintern

      Radera
  12. Finns det snyggare solceller?
    Själv har jag ett hus byggt 1845 och vill gärna ha skiffer-/spåntaksliknande solceller.

    Egentligen bör det befintliga taket läggas om de närmsta decennierna.
    Så jag antar att en riktig installation med ett ordentligt underarbete är att föredra?

    Bästa sidan är riktad mot sydsydost och är på cirka +200m2.
    Ungefär 45 graders vinkel, för övrigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du lär behöva bygglov och det kan bli svårt att få med dagens handläggare och gamla hus. Men jag förelår solcellsforum, alt facebookgrupper om solceller eller varför inte Bengts Villablog kanske någon kan tipsa dig om passande paneler som skulle kunna vara ett alternativ för att lättare få genom ett bygglov.

      Radera
  13. Markanläggning är inte lika stormsäker.
    Finns exempel i media nu om demolerad anläggning som stod på marken i Roslagen, dvs de har blivit vindfång.

    SvaraRadera
  14. Du skriver att din anläggning är 4,76 kWp. Min fråga är då: Hur stor var toppeffekten under 2018? Vilken dag/klockslag inträffade detta?

    Anledningen till frågan är att jag ska beställa och tänker ha både östlig och västlig orienteering och vill veta ungefär hur mycket jag kan överdimensionera anläggningen i förhållande till växelriktare och huvudsäkring. Öst och vast kommer ju aldrig ge toppeffekt samtidigt.

    SvaraRadera
  15. Om du lagrar solel själv så behöver du inte säkra upp.

    Bara en tanke.

    SvaraRadera