Cornucopia?

Aktuellt

Prognos: Kraschen i Stockholms bostadsbubbla - om 90-talets nedgång upprepas

Utvecklingen för Stockholms lägenhetsprisindex speglar än så länge väldigt exakt utvecklingen för lägenhetspriserna på Östermalm under 90-ta...

2018-12-14 10:10

Stor rädsla för räntehöjning - Borg mfl desperata

Igår rapporterade SCB om marginellt fallande inflationssiffror. Nedgången om 0.3 procentenheter används bland annat av fd finansminister Anders Borg som argument för att Riksbanken inte ska höja räntan. Desperationen lyser tydligt igenom och visar hur sårbar den svenska ekonomin tydligen är om man inte får ligga på krisräntenivåer.
KPIF 19901 - 201811. Data: SCB
KPIF landade alltså på 2.1% i tolvmånadersförändring, ned från 2.4%. Det så kallade "raset" används nu flitigt, bland annat av fd finansminister Anders Borg, som argument mot en räntehöjning från Riksbankens sida.

Nu blir absolut ingen det minsta överraskad om Riksbanken återigen misslyckats att killgissa sitt eget agerande korrekt, och låter bli att höja räntan.

Men signalerna från bland annat Anders Borg visar på hur extremt räntedopad den svenska ekonomin är efter att gått genom en påstådd högkonjunktur med krisräntor. Utspelen om att Riksbanken nu inte kan höja räntan handlar om ren desperation.

Samtidigt blir det ju skattesänkningar för de flesta, som gott och väl kan betala högre räntor. 0.25 procentenheter högre ränta innebär 0.7*0.0025*1000000/12=145:- SEK mer i ränteutgift per månad på en miljon kronor i lån. Ett hushåll med två förvärvsinkomster och två miljoner i lån på en normalvilla kommer alltså ändå bli sittande med mer pengar i plånboken efter årsskiftet, trots en räntehöjning.

Sannolikast är ändå att Riksbanken inte höjer räntan. Detta baserat på att de i de allra flesta fall misslyckats med att förutse hur de själva ska agera. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

40 kommentarer:

  1. Jag har inte trott att RB kommer att höja räntan en enda gång. De hade ett fönster, men den tiden är förbi nu. Nästa räntejustring blir snarare en sänkning (om det nu ens är möjligt).

    RB lär också vara påverkade av vad andra centralbanker gör. FED höjer nästa vecka, men det blir den sista höjningen och de kommer att behöva sänka tillbaka till noll. ECB kommer inte att höja. Likt RB så missade de den chansen.

    Ingen är beredd att ta konsekvenserna av högre räntor. Inga alkisar gillar dagar utan sin drog.

    SvaraRadera
  2. Så då tror alla Sverige kommer gå Japans väg. En 0 ränta i årtiondena. Till sist äger riksbanken alla tillgångar. Bolån, aktier, det blir fint med kommunism.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommunism i Japan? Utveckla gärna.

      Radera
    2. Ryssland har till skillnad från Sverige valt att lämna kommunismen bakom sig.

      Radera
    3. Aha, det är därför det står statyer på Lenin överallt i Ryssland, medan man rivit de statyerna i resten av Östeuropa.

      Radera
    4. Finns väl statyer av Stalin med på avlägsna platser i Ryssland. En kompis såg en staty av Mussolini i Italien.

      Radera
    5. Japans statsskuld är till stor andel inhemsk. Och tidigare generationer japaner har ansett att det är medborgarens plikt att låna ut pengar till landet om detta har behövts. Så att jämföra Japan med Sverige haltar lite...

      Radera
    6. Pss som det finns kungastatyer runt om i Sverige utan att vi har en stark kungamakt. RF är en auktoritär regim, men inte av den kommunistiska sorten.

      Radera
    7. Iblandis, om Krisbanken köper upp alla tillgångar är det ju onekligen en form av socialism, inte kommunism dock.

      Jag såg ett program som diskuterade Japans ekonomiska historia, de följde marknadsteserna, de funkade, men, alla höll ju på att konka. Och skall det inte vara så? Och är kanske kommunismen oundviklig, faktiskt rätt OK?

      Radera
    8. Rysslands folk vill styras av en tsar. Sen om det är en kommunistisk stålman, eller en diktatorisk lilleput kvittar samma.

      Radera
    9. Man har inte rivit statyer av Napoleon i Frankrike heller. Napoleon är inte ett dug bättre än Hitler.

      Radera
    10. Många är de som pratat om Japans skuldkris och monetära sönderfall. Faktum är att utländskt kapital letar stabila statspapper att placera i och intresset för japanska statsobligationer ökar utifrån trots att räntan är närmast noll(jmf tyska Bund). Istället jobbar man med valuta-hedging. Därför är det nog lite nervöst nu eftersom svenska statsobligationer också varit intressanta.

      Radera
    11. För att istället uttrycka det lite enklare:
      Det finns helt enkelt väldigt mycket pengar redan som letR efter att investeras och växa, men som har svårt att hitta någonstans att landa? Samtidigt som de bygger på utfästelser av framtida tillväxt.
      Tänker på den där omvända reella pengar - derivat pyramiden.

      Radera
    12. Ingves och eventuell s+ mp+v+l+c får väl testa nya djärva grepp, t ex straffskatt på obelånade tillgångar..

      Radera
    13. I Sverige röstar ju 10% av befolkningen på kommunisterna. Hellre en staty än kommunistiskt styre.

      Radera
    14. 10% är mindre än de som röstar på CPRF, kommunistpartiet i Ryssland som dessutom behåller ordet kommunist i partinamnet.

      https://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_the_Russian_Federation

      Radera
    15. @Axel: Okej om vi ska räkna procenten så är Kina mer kommunistiskt än Ryssland. Vi har däremot ingenting emot att göra affärer med dom och att Kina investerar otroligt mycket pengar i Sverige och köper upp våra företag och till slut kommer komma i en situation där dom även kan utöva politiskt inflytande över Sverige.

      Radera
  3. Hur många år med låg ränta behöver vi ha för att det ska anses att det är normalt med låga räntor?

    ... så att vi slipper snacket om "dopad" ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om en idrottsman dopar sig men aldrig slutar ta dopningspreparat, efter hur länge anser du att han inte ska betraktas som dopad längre?

      Radera
    2. Det är inte normalt med överdrivet låga räntor. 2-6% är ett normalspann.
      Som jag ser det är det "it" som ställt till det, investeringarna blir snabbt värdelösa, du kan då ha hög inflation eller underprissätta pengar för att finansiera utveckling, vi kan se detta sen 70 tal.

      Man kan säga att vi aldrig borde kommit till månen, slöseri som straffade sig.

      Radera
    3. Nu handlar det inte om i fall vi ska ha räntor eller inte, utan nivån på räntorna, så din liknelse funkar inte.

      Radera
    4. Den dagen du kan låna värde p2p och få betalt för det kan vi kalla det normalt.

      Radera
    5. Min kritik av liknelsen var riktad till Döderhultarn som var den enda kommentaren som syntes när jag skrev min.

      Radera
    6. @P.M.A. Eriksson: Listräntan hos länsförsäkringar är just nu drygt 2 %. Betyder det att vi har normala räntor tycker du?

      Radera
    7. Iblandekonomi, frågan är felställd. Det handlar mer om real ränta. Vilken nu ligger i negativt territorium viket tyder på en icke frisk ekonomi. Och icke normalränta. När räntan låg på nånstans 10 % på 90 talet hade vi en realränta på kanske 3 %. Säg att risk kommer in i bilden då kan realräntan utan vidare hoppa upp till 3 %. Då har vi boräntor på kanske 5 %. Det är sådana nivåer man kan ta höjd för.

      Radera
    8. @iblandekonomi
      Förstår inte vad du vill säga med din kommentar, jag tycker liknelsen i min kommentar funkar utmärkt.
      Vi kan väl alla vara överens om att det inte är normalt med negativa räntor (att man skulle batala för att avstå pengar idag går emot både ekonomisk teori men framförallt sunt förnuft). Alltså är ekonomin, likt idrottsmannen dopad.

      Sen kan det mycket väl vara så att ekonomin har vänt sig med negativa räntor och att dessa inte längre ger någon ytterligare effekt på tillväxt etc. Precis som det skulle vara med idrottsmannen i exemplet, efter ett tag skulle kroppen vara van med preparaten som inte längre skulle ge någon ytterligare effekt på prestationsförmågan. Poängen är dock att så länge idrottsmannen fortsätter att ta preparaten så skulle hen behålla de fördelar som är uppnådda genom dopning.

      Faktum kvarstår: Vad tror du händer den dagen idrottsmannen sluta ta preparaten? Vad händer med ekonomin den dagen räntorna normaliseras?

      Radera
    9. @Döderhultaren: Eftersom räntan du får på banken inte är negativ har du fel utgångspunkt för vad som är läget just nu. Att hävda att en viss räntenivå är doping men en annan inte är det är det märkliga.

      Radera
    10. Nej, listräntor för hus är inte "the ränta".
      Sen påpekar Bengt flera saker, synen på risk, synen på att en ekonomi med så låg ränta faktiskt har problem. Vidare kan man diskutera pensioner, förr fick medborgaren låna sitt guld till riksbanken, aka köpa obligation, staten mekkade sen så det (förhoppningsvis) blev profit för alla genom att fixa o dona med vägar utbildning osv. Nu undrar jag vem som vill köpa en 10-åring?

      Sen tycker jag Döderhultaren också har en klar poäng, men, sunt förnuft, ekonomisk teori, hmmm. Jag är nog inne på "ny ekonomi", faktiskt, men, om alla fattar så kommer de ju att kräva, det är eliten som ska kunna fortsätta sitt liv, de är de som ska överleva, en adel.

      Radera
  4. Det påstås ju ofta här att ekonomin/konjunkturen redan är på¨väg ner i diket.

    Varför skulle riksbanken höja räntan då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom säger själva att det inte behövs. Frågan är vad dom ska göra om konjunkturen vänder och inflationen inte stiger?

      Radera
  5. Personligen noterade jag hur kronan föll när inflationssiffrorna offentliggjordes. Då hade jag själv inte hört eller sett siffran. När jag sedan såg att inflationen låg kvar i stort sett oförändrad, dvs inte minskat, blev jag lite förundrad över marknadens reaktion. Man var rädd för en högre siffra helt enkelt.

    På Di sitter de flesta och pratar om fortsatt stark ekonomi i USA men även hos oss. Dock ett litet tapp i Europa med Tyskland i spetsen. Så visst borde RB höja räntan så här strax före kl. tolv. Problemet är att de måste komma ut med en trovärdig räntebana, dvs visa att vi inte är precis på toppen av konjunkturen. RB riskerar, tror man själva, att höja med lika "dålig timing" som 2011 i maj när Ingves fick storstryk av bankfolket.

    Har man någon ryggrad på Brunkeberg tro? Kronan ligger i förstärkningsbana och dollarn i något som liknar vänteläge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ps! Såg sedan kpi som på årsbasis låg stilla medan den föll 0,1% senaste månaden. Knappast skäl att inte höja tycker jag. Annars är dagen PMI-siffror för delar av Europa igen lite svagare och närmar sig sakta 50. Frankrike ligger t.o.m under 50 på alla tre varianter.

      Märkligt att RB höll möte igår(efter ECB som vanligt) men väntar ända till nästa vecka innan man offentliggör styrräntan etc. Man brukar väl komma ut dagen efter ECB(som styr svensk penningpolitik).

      Radera
  6. ECB sa igår att QE från och med nu är ett verktyg som andra i deras arsenal. Det gäller då även RB implicit. Vi får se när vi kommer så långt att vi tar efter Japan som trots allt bevisar att staten skapar de pengar som behövs och utan inflation. Japanerna har det inte dåligt om nu ngn trodde det. De nya generationerna har lärt sig att inte jobba ihjäl sig.

    SvaraRadera
  7. Vilken nollränta förresten? En privatperson kan i bästa fall låna pengar för en procent om året. För att nominellt nolla den faktiska upplåningen krävs således en styrränta på cirka -1,50 %.

    Då löser man även problemet med de växande ränteavdrag. 30 % av noll blir ingenting.

    Riksbanken har faktiskt haft fel åt andra hållet också för några -0,60 % blev det aldrig.

    Bara Ingves vet vad som väntar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får nog utveckla! "nolla den faktiska upplåningen"?

      Ja vi förstår att en centralbank kan styra bankernas beteenden med olika skikträntor för att påverka marginaler.

      Är det inte enklare att minska ränteavdraget? Som man dessutom har under analys.


      Radera
    2. Avanza erbjuder 0-ränta för de bästa säkerheterna, 0.99% inom ett bredare spann

      Radera
    3. Nolla realränteutgift menas väl?

      Radera
    4. Ja, jag menade nolla den faktiska boräntan i detta fall. Alltså vad som skulle krävas allt annat lika för äkta nominell nollränta och inte den nollränta vi hör om i dagligt tal.

      Radera
  8. Redan vid ganska modesta räntehöjningar av RB lär vi få se random högbelånade personer gråta ut i tv/tidningar tror jag. Blir intressant att följa den spännande utvecklingen. Höjer RB 1 så höjer banken 2...

    SvaraRadera
  9. Jag förstår inte vitsen! Bankerna håller s.k excess-reserver hos RB eftersom alltfler valt att sälja sina statsobligationer under den QE som förelegat. Inflationen har varit på väg upp och därför har även bankerna kraftigt minskat sina egna innehav (s.k bankreserver med ränta) i utbyte mot inlåning med negativ ränta(inkl. kundinlåning). Större kunder (inlåning) har delvis fått betala för detta direkt. Bankerna aggregerat har ändå en nettokostnad för RB´s negativa ränta (styrränta -0,6% medan inlåningsräntan är något högre/bättre). Bankernas alternativkostnad är risken för stigande ränta (inflation) på att istället hålla långa statspapper som faller i pris(med mer än de nämnda 0,6%) typ.

    Boräntan beror mer på bankerna upplåningskostnad vilken alltså främst sker via upplåningsprogram i bostadsinstituten och numera sedan länge även via utländsk valuta (brist på pengar inom landet). En vanlig bankkredit däremot idag kan storbanken finansiera direkt via bankens överskottsreserver hos RB om den nu önskar. Bortsett från repor är finansiering från RB normalt på dagslånebasis. Bankerna behöver inte ha bankreserver för att ge krediter. De skapas först ur tomma luften och finansieras därefter vid clearingen (utbetalningen till annan bank)på interbankmarknaden.

    Obligationsprogrammen(likviditet, ränta-och valutarisk) hanteras sedan mot bolånetagarens löptids-preferenser via termins- och swapmarknader samt interbankmarknaden.

    Om Avanza kan erbjuda några få kreditvärdiga kunder 0-ränta på bolån beror det på att de på intermittent basis kan ha en mix av inlåning som kostar ränta hos RB(eller ombudsbank) och/eller att de kan få betalt för att låna. Sådana villkor kan snabbt ändras. Idag är det väl främst nischbanker med tillgång till både interbankmarknaden och RIX som har nettolånebehov, RB-inlåningssaldon medräknade!

    Fundera hellre i termer av vad ett negativt ränteklimat gör på pensioner etc och snart avkastningen totalt om börserna går in i en längre negativ fas.

    Bopriserna är vad man än säger om goda disponibla inkomster och räntebetalningsförmåga en historia av fallande räntor. Att det fattas bostäder handlar om att nysvenskar bor för trångt kring storstäderna. Hyrorna i nyproduktionen för höga visar att vi trots behovet är vid vägs ände. Räkna med stor risk för fallande reala bopriser trots behov. All politik har ett pris.

    SvaraRadera