Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2018-12-19 16:04

Paus för konjunkturbarometerns ras - KI definierar om lågkonjunktur

Konjunkturbarometern pausade sin nedgång i december. Samtidgt lämnar Konjunkturinstitutet en ny tillväxtprognos, där man definierar om det svenska begreppet lågkonjunktur, så även lågkonjunktur kallas högkonjunktur. Enligt gamla definitionen har vi fyra år av lågkonjunktur framför oss, men man har helt enkelt definierat om detta till högkonjunktur.
Konjunkturbarometern.
Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator ("konjunkturbarometern") tog en paus i nedgången och kom in oförändrad mot i november. Hushållen, detaljhandeln och tjänstesektorn backade, övriga gick framåt. Hushållen var lite tveeggade med en stor uppgång i mikroindex och en ännu större nedgång i makroindex.

Återkommer med enskilda branscher i ett separat blogginlägg.

Pausen innebär inte något särskilt, konjunkturen kommer fortsätta ner i total misär innan det vänder, och trenden är nu tydligt nedåt.

Mer intressant är att det svenska begreppet lågkonjunktur nu definerats om av KI. Tidigare har lågkonjunktur inneburit mellan 0 och 2% i BNP-tillväxt (som alltid inflationsjusterad), men nu heter det att 
"Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om högkonjunkturen består de närmaste två åren."
Men prognosen är kalenderkorrigerad 1.3% i tillväxt nästa år och 1.5% år 2020. Alltså lågkonjunktur.  En lågkonjunktur som också består 2021 och 2022 med 1.7 och 1.9% i tillväxt. Först 2023 kommer vi har 2.2% i kalenderkorrigerad tillväxt eller 2.0% utan kalenderkorrigering. Kalenderkorrigering beror på hur helgdagar infaller under året.
"Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka."
Vad är då problemet med lågkonjunktur? Det är ju fortfarande tillväxt?

Problemet med låg tillväxt är att den leder till ökande klyftor och att en stigande andel av befolkningen får det sämre. Det väsentliga för välstånd är nämligen BNP per capita, inte BNP-tillväxt även om politikerna föredrar att bara prata om det andra för att framstå som lyckade.

SCB sätter i sina prognoser befolkningstillväxten på 0.94% för år 2019. Det ger en tillväxt för BNP-per capita på 1.013/1.0094=0.35%. Fortfarande välståndsförbättring i median.

Men verkligheten är att det alltid finns de som får det mer bättre än andra - några är lite bättre, lite skickligare eller har lite mer tur än andra. Utan tillräcklig tillväxt innebär det att dessas ökade välstånd endast kan ske genom att andras välstånd minskar. För det finns också de som får det sämre än andra.

Därmed ökar klyftorna på ett negativt sätt i samhället. Det är inte fel att de som anstränger sig premieras, men det blir mer acceptabelt om även andra får det bättre, om än inte lika mycket.

Effekterna av KI:s prognosticerade "högkonjunktur" blir alltså att stora delar av samhället kommer få det sämre de kommande åren, i synnerhet de som har en svag samhällsställning. Det är inte något som ens de som lever i överflöd bör önska sig, då deras överflöd bara kan säkras av att de längst ner i samhället håller sig nöjda.

Befolkningsökning leder också per automatik till ökad BNP, men inte ökad BNP per capita. Alla människor behöver t ex mat, och kommer konsumera infrastruktur som vatten och el, och även andra dagligvaror och nödvändigheter som kläder. Men det betyder inte att vårt välstånd ökar, bara att fler har sina behov att fylla. Så justerat för befolkningen är 0.35% i tillväxt riktigt uselt.

Den andra faktor är välfärden. På grund av en del systematiska problem (t ex löneökningar utan produktivitetsökningar) för välfärden måste vi ha tillräcklig tillväxt för att vård, skola, omsorg inte ska försämras. Lågkonjunktur kommer leda till sämre välfärd, för alla, eftersom den offentliga välfärden finansieras via skattekilar som gör att ytterst få kan kliva runt den, och i vissa fall är det rent av olagligt att gå runt (som skolan). Så även välbesuttnas barn kommer få sämre skola.

Ska de flesta av oss vid normal befolkningstillväxt faktiskt få det bättre (undantag finns alltid) behöver vi en tillväxt över 2.0%. Alternativt minskande befolkning.

Nu återstår att se när även recession kommer kallas högkonjunktur framöver. På så vis kan vi ha evig högkonjunktur. Mysigt, tänker jag.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

29 kommentarer:

  1. Att bara tala om tillväxt som procent blir fördummande. En stor ekonomi som växer mycket kan ändå få mindre tillväxt i procent än en mindre ekonomi som växer mindre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men det blir ju också fler att dela på tillväxten i en stor ekonomi...!?

      Radera
  2. +1

    Man förstår varför bnp/p inte är ett populärt begrepp eftersom det avslöjar en hel del om maktpolitiken och inte minst problematiken att "vi tar vad vi får" ifråga om bnp-invandring. Tabu helt enkelt!

    SvaraRadera
  3. Tänkte genast på George Orwell efter dina första meningar. Okunnighet är styrka!

    Men å andra sidan mäter BNP allt mindre nyttan för oss med framsteg. En effektivare algoritm, en billigare solcell, en artikel jag läser på nätet istället för att köra till biblioteket ökar inte BNP.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det gör det. Alla effektiviseringar ökar i praktiken BNP, då det friställs resurser till välståndshöjande åtgärder.

      Radera
    2. @Nanotec
      Kanske tänker du på andra "välbefinnande"-faktorer som rent vatten och luft, ingen trångboddhet, ingen stress osv.

      Det pratas om andra mått på framgång istället för BNP. De finns givetvis men då handlar det inte längre om marknad och kapitalism. Intressant är det att MSM m.fl söker nya begrepp när världen kraftigt förändras....likt 30-talet då ekonomin tog ett jättesteg....... framåt. Men all effektivisering har ett pris. Stora språng kräver större offer, kortsiktigt, och det är vid sådana perioder som det ställs höga krav på våra politiker att se skogen för alla träden. Gör man fel riskera det leda riktigt fel. Fascism och krig är dessvärre vanliga utgångar. Innan dess....öka belåningen i den privata sektorn! Sunda investeringar främjas. Återstår att se! Ivf är banksektorn den sektor som investerarna globalt undviker särskilt nu.

      Radera
    3. Ja Perspektivrik de du räknar upp ingår också i nyttan för oss. Ett klassiskt exempel på stigande BNP med minimal nytta i stort är glasmästaren i Chaplinfilmen som ger en slangbella till en slyngel som sedan krossar rutor varefter glasmästaren kommer bärandes nya rutor.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Du syftar på "Broken Window Theory". Absolut en mycket dålig tanke att praktisera även om krig är av de värsta exemplen (ska vi först då uthärda svårigheterna under kriget och satsa alla besparingar på war-bonds?).

      Nej BWT är bevisat en mycket dålig lösning. Att däremot staten skapar de pengar som behövs för att skapa viss efterfrågan leder till både nytta (skatteinkomster och statstillgångar) för ekonomin samtidigt som den privata sektorn får finansiella tillgångar.

      Radera
    5. @Cornu
      Tror vi nått ett staduim när det inte nödvändigtvis innebär en BNP-ökning med effektivisering. Ser personligen när jag lyckas effektivisera mitt jobb (som programmerare), så är det i första hand för att jag är bekväm. Jag är inte speciellt intresserad att ersätta det jag rationaliserar bort med annat jobb.
      Jag ersätter det med fritidssysselsättningar istället.

      Att vi kan ersätta arbetstid med fritid är ju mycket värt också såklart, men höjer knappast BNP.

      Radera
  4. Lustigt, jag reagerade också över det kursiva "newspeak".

    När svensken inser vart det barkar med militär utanför landets gränser och noll skydd, välfärd so krackelerar allt mer, bopriskrasch och räntehöjnigar i lågkonjunktur osv blir det inte roligt att vara värdegrundsäkrat socialnyliberalmiljövänsterpartist

    SvaraRadera
  5. Well.. gäller alltså att renovera färdigt snarast, och få bostaden omvärderad, innan prisbilden "stabiliseras" till den kommande konjunkturen, som onekligen kommer påverka priset på bostäder..

    Vad tror ni, genomslag i medelstor stad om 6-8 månader?

    SvaraRadera
  6. Tämligen väl skrivet, men vi kan få det sämre även om alla får mer varor och tjänster, om vi exempelvis förstör en massa naturresurser runt omkring oss och blir mer stressade och alienerade från varandra. Det är bra om man kommer ihåg det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi packas som sillar i städer och bostäder är det sannolikt inte heller utmärkt, hur fina konsekvenser det än kunde tänkas få (åtminstone kortsiktigt) för BNP, BNP/capita och även BNP/capita för de som har det mindre bra.

      Prylar och tjänster är förvisso inte allt här i livet. Än mindre köpta prylar och tjänster. Om de inte köps så räknas de inte in i BNP och BNP/capita. BNP skulle stiga dramatiskt om alla kvinnor krävde bra betalning för sex och även rapporterade dessa inkomster till skatteverket, men det är högst tveksamt om våra liv därmed skulle bli bättre.

      Jag har svårt att uttrycka det tredje ovan - BNP per capita för de som har det mindre bra - på ett sätt som ter sig korrekt, men ni får gärna hjälpa till med begreppsbildningen!

      Radera
  7. Vi har en statsminister som har blivit odugligförklarad av sin egen riksdag två gånger på två månader - men ändå får fortsätta att åka runt och signera internationella avtal för Sveriges räkning.

    Den som förväntar sig att något annat i det här landet i det här läget skall fungera enligt någorlunda vanlig logik och konsekvens tror antagligen även fortfarande på tomten...

    SvaraRadera
  8. Bästa sättet att ordna hög BNP ett tag är genom att se till att snart sagt allt måste bytas ut. Det ser fint ut i BNP men ingen får det bättre. Kunde vi åstadkomma genuint hållbara varor skulle folk få det bättre än någonsin men BNP skulle se förfärlig ut och arbetslösheten skulle bli hög. Säkraste sättet att få hög BNP och låg arbetslöshet är genom ett extremt slit-och-släng-samhälle, vilket dock blir ganska kortvarigt när man kör slut på naturresurserna. Betydligt bättre vore hållbara varor, även om det inte ser bra ut för BNP och arbetslöshetssiffrorna. Våra politiker brinner dock för BNP och arbetslöshetssiffrorna, inte för att folk faktiskt skall ha det bra.

    SvaraRadera
  9. BNP utan capita är ett relevant mätetal för besuttna grupper som inte anser sig behöva offentliga tjänster för egen del. De flesta företag struntar högaktningsfullt i per capita då antalet capita är det som betyder något. Åtminstone så länge skattebetalarna ser till att alla capita kan betala för sig. Då kan även negativ BNP per capita tillväxt ge ökad omsättning och vinst. Ett givande samarbete mellan delar av näringslivet och våra främsta partiers ledningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är man en rent seeker är förstås BNP (ej per capita) det viktigaste. Större plånbok att nalla från.

      Radera
  10. Konjunkturen har väl alltid definierats utifrån bnp-gapet. Andra definitioner har väl rört sig om förenklingar i bästa fall. Eller har jag missat något?

    SvaraRadera
  11. Off topic

    Skriv gärna något om det här Cornu:

    https://www.technologyreview.com/s/612612/these-incredibly-real-fake-faces-show-how-algorithms-can-now-mess-with-us/

    SvaraRadera
  12. Helt OT men väldigt galet.
    Nu ska CopySweden få ersättning för helt lagliga betaltjänster som Spotify och Netflix förutom 3 kr/GB i alla smarta mobiler. Hur tänker man här?

    https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.712319/copyswede-telia-iphone

    "Vad som 2018 faktiskt kan anses vara privatkopiering är också en diskuterad fråga. Tisdagens dom gör gällande att även streamingtjänster som Spotify och Netflix som erbjuder nedladdningar för offline-konsumtion omfattas."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Immaterial rights. En av de viktigaste inkomstkällorna. En grej eliten hittat på för att dra in enkla pengar. Ta Pirat Bay, killarna där är oskyldiga(torrents) ändå döms dom till fängelse och 46 miljoner i skadestånd. Det är som om du fälls för mord då du sålt en kniv till en mördare.

      Radera
    2. Apropå rent seeking ...

      En teknologiskt felaktig dom, eftersom privatpersonen inte kan fullt utnyttja sin kopia utan endast bruka den i enlighet med Spotify eller Netflix licensavtal med rättighetsinnehavaren. Vilket garanteras av dessa.

      För övrigt bör hårddiskskatten och liknande snarast avskaffas, eftersom dessa lagringsmedia inte längre används för piratkopiering. (Tack vare just Netflix och Spotify, med flera.)

      Radera
  13. Även om BNP/capita står till så kan alla få det bättre.

    Detta eftersom de flesta börja med en låg inkomst som sen ökar ju äldre och mer erfaren man blir. Bortser från pension, då den beror på hur mkt man sparat tidigare i livet.

    Det finns studier som pekar på att ökad levnadsstandard (under ett liv) ger lycka (inte absolut nivå). Låga löner för unga och knapert för studenter kan göra att vi får ett lyckligare samhälle.

    SvaraRadera
  14. Tino hade intressanta tankar kring bnp/p:
    https://www.youtube.com/watch?v=GE1wn-mMnQA

    SvaraRadera
  15. Sverige har haft flera år med deflation. Alla glömt det? RB har också gjort om KPI till KPIF. Även ändrat målområde från 2% till intervall upp till 3%. Det är en massa tricksande. -0,5% i flera år har dock kostat på. Nu har vi en bostadskrash(-20% på 1,5 år sthlm innerstad). TROTS en ränta på-0,5%. En räntesänkning gör att morgondagens köp sker idag. Men när "tomorrow becomes today" så får man problem. Och nu är vi där. Stora prisfall på börs och bostäder, fastän räntan är -0,5%. Samtidigt som Europas ekonomi är helt slut. Ja inte undra på det börjar knaka i systemen. Tror aldig jag sett mer passiva politiker än vi har nu. Dom gör absolut inget alls för att förbättra situationen. Och liberalismen, vad gjorde den mer än leverera den största krashen i människans historia samt socialisera skulderna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har priserna i Stockholms innerstad enbart sjunkit med mindre än 10% från toppen enligt såväl Penates och Husmask (och enligt Valueguard har priserna sjunkit ännu mindre men det indexet tittar på Stockholms kommun). Men det är klart, hittar man på egna siffror kan man ju dra vilka slutsatser man vill.

      Radera
  16. Är det inte så att 80% av tillväxten tillfaller 1% av de rikaste?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är som att säga att de rikas fotbollslag leder därför att deras senaste passning var 80 meter lång medan de fattigas var 20 meter lång.

      Bollen/Pengarna måste cirkulera - annars upphör matchen och alla förlorar.

      Radera
  17. Sedan undrar jag hur mycket som redan intecknats. Det är ju ingen hemlighet att vi får ständigt nya invånare varav många inte kommer i arbete, speciellt inte i en "högkonjunktur" på 1.3% tillväxt. Dessutom åldras befintlig befolkning, vi skall stänga alla kärnkraft, bygga ut elnätet, bygga höghastighetståg, skrota alla fossila bilar etc etc. Alltså, hur mycket tillväxt behövs bara för att betala detta utan att staten måste låna upp.

    Skylten (från Spanien?) på plazan var ju underbar. Har RT, Sputnik eller Breitbart köpt upp KI månntro?

    SvaraRadera