Cornucopia?

Aktuellt

Lysa lanserar hållbart sparande - erbjudande om rabatt på förvaltningsavgift

Detta inlägg är publicerat i samarbete med Lysa och ska betraktas som reklam. Robotrådgivaren Lysa lanserar nu ett etiskt hållbart spara...

2018-12-14 11:32

Ökad fart nedåt - bostadspriserna föll i hela Sverige

Valueguard rapporterar om omfattande nedgångar i bostadspriserna i hela Sverige i november, på mellan -0.4 och -1.6%. Mest föll lägenhetspriserna. Fast egentligen steg de om man ska tro Valueguards pressmeddelande.
Stockholms lägenhetsprisindex HOXFLATSTO. Källa: Valueugard
Efter vårens tjurfälla har nu takten i nedgången återigen tagit fart. Det blir intressant att jämföra detta med 90-talskraschen igen, men här har ni förra inlägget i frågan så länge.

Lägenheter i Stockholm föll kvalitetsjusterat 1.3% i november, vilket de också gjorde i Sverige i stort. Värst var det dock i Göteborg med -1.6% på en månad eller betala 48 000:- kronor på en månad för att bo i en lägenhet värd tre miljoner, som det heter.

Villor föll mindre kraftigt med 0.4% för hela landet och 0.8% i Stockholm. Det som höll upp nedgången var främst mellanstora svenska städer, då även Göteborg och Malmö fick nedgångar på 1.0% på en månad.

Man kan börja tvivla på Valueguards objektivitet. De har nu i flera månader lagt in olika texter i sitt pressmeddelande för att förklara att priserna egentligen inte alls faller. Det är förstås positivt att man börjat prata om säsongseffekter, men så lät det aldrig när priserna steg. En nedgång på 1.3% på en månad kallas för måttlig och man är noga med att påtala att bostadsmarknaden gått i sidled sedan förra hösten, att man ser tecken på att fallet stoppat, och att priserna egentligen stiger justerat för säsongseffekter. Kanske är det bara mänskligt? Även hos Valueguard sitter det anställda med alldeles för dyra bostäder.

Så ignorera alltså att priserna föll, egentligen steg de.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

38 kommentarer:

  1. Man hör ju det på namnet "Valueguard" Värdevakt, den som vaktar värdet på bostäderna..

    SvaraRadera
  2. Det är många mäktiga intressenter som inte vill att bopriserna ska sjunka och som därmed snackar upp dem - mäklare, banker, bolånetorskar... Intressant iaktagelse att de nu blivit mer kreativa i sitt uppsnackande. De har däremot ännu inte börjat använda snackarnas främsta verktyg - teknisk analys. Med det kan man visa precis vad man vill, för det finns ingen vetenskap bakom. Går det i motsatt riktning är kommunicerat är det bara att mumla om sannolikheter. Hur länge tror ni det dröjer innan detta börjar användas på bostadsmarknaden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Teknisk analys på bostadsmarknaden? Har jag aldrig hört talas om. Vetenskap eller ej så är det ett bra verktyg bland flera andra när man handlar med aktier. Har fungerat bra för mig i över 20 års tid. Men är man okunnig kan man ju alltid snacka.

      Radera
    2. Inte så populärt att säga så på denna blogg då Wilderäng själv ägnar sig åt teknisk analys. Det är ungefär som att spå i kaffesump. Det finns mönster i en kurskurva men de urskiljs efteråt, inte innan.

      Radera
    3. @Sandow; Hur ska man identifiera ett mönster innan det etablerats, dvs blivit ett mönster?

      Radera
  3. Jag hade aldrig kunnat sova på nätterna om jag haft stora bostadslån som många av mina bekanta har och konstant vara ängslig över räntenivåer och naiv tro på att det inte finns en bostadsbubbla. Själv sitter man o myser i en hyresrätt i Kiruna och när SHTF relokaliserar man bara till offgridstugan (Ja den är avbetald)... Att ens tänka sig bo i en storstad är för mig helt främmande (och korkat) av väldigt många anledningar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är en j*vla kung, Allan! Hatten av!

      Radera
    2. Tackar hehe men på något sätt måste man ju ändå leva som man lär och tiden lär väl utvisa om det var smart o lämna börsen, stå utan bostadslån, lägga pengar på prepping och offgridboende med fri tillgång på förnödenheter som vatten, ved, fisk och delvis kött. Norrbotten istället för Halland var ett val som man kanske får äta upp men den som lever får se...

      Radera
  4. Grafen ovan visar med största tydlighet iaf att toppen var en typisk topp på iaf medellång sikt. Varför? Dubbeltopp där den slutliga toppen som når högst gör det under lägre momentum och med sannolik typisk negativ prisdivergens, t.ex rsi. Vi får senare den typiska lower low(a), sedan ett lower high(b), där vi varit nyligen och nu är på väg nedåt med en accelererande hastighet(?). Vi hittar närmaste trendstöd vid 250, dvs 7,5% ned.

    SvaraRadera
  5. Vi köpte i februari i ett radhusområde med drygt 50 liknande fastigheter. Vår fastighet, tillsammans med en annan, är de dyraste som sålts i området. Ett liknande hus gick för några tiotusingar mindre i slutet av sommaren då marknaden inte riktigt orkade upp till tidigare nivåer.

    Blir intressant att se hur länge vårt hus står sig som områdets dyraste. Även om allt detta ingick i beräkningarna när vi skrev på köpekontraktet hade det känts gött att inte vara den sista idioten som klev på bostadsbubblan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du tar väl med dig reavinster från din tidigare resa hoppas jag.
      Och skatten har du väl betalt in eftersom det lönat sig.

      Radera
    2. Har tyvärr inte tagit del av uppgången. Har bott i hyresrätter i olika städer under 15 års tid men nu var det dags att slå ner bopålarna lite mer permanent.

      Radera
    3. Har man bara gjort en boendekalkyl som håller så är väl allt fröjd. Marknadsvärdet påverkar inte din boendekostnad direkt så länge du har inkomster, dvs jobb.

      Radera
  6. Är det bara jag som ser den räta linjen diagonalt genom diagrammet från 2005 och framåt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå priskanaler och räta linjer så har vi ett bra ex. i Nasse100 som i sitt log-chart har en lång priskanal från 2002-botten fram till idag. Index bröt under Q2 2017 igenom kanalens tak och har idag landat ovanpå samma kanaltak. Därav den temporära botten här under nov/dec. Ett fall igenom taket antyder att vi står inför en nedgång på dryga 10% innan större rekyl uppåt. Flera faktorer stöder detta scenario.

      Radera
    2. Är det bara jag som ser Birinyi-linjalen rakt ned i källaren?

      Radera
    3. Vore intressant och se ett löneindex i samma graf, någonting säger mig att de inte har samma lutning i grafen...

      Radera
    4. ... fast den absolut överlägset största förklaringen är att räntan hushållen betalar gått ner mycket kraftigt. Om bostadspriserna utvecklats i takt med lönerna, så hade kostnaden för att bo gått ner väldigt mycket för ägt boende, och det känns inte realistiskt när vi har hög efterfrågan.

      Radera
  7. Är valuegardpriserna inflationsjusterade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så minus en procnet i löpande priser blir med andra ord minus 3-4 procent i fasta dito. Det skulle vara intressant med en valueguardgraf i fasta priser.

      Radera
  8. Menar du vad som på engelska kallas "head & shoulders schampoo pattern"?

    SvaraRadera
  9. Bah - humbug och fake news.
    Läste på Dagens Industri igår att skattesänkningarna kommer få fart på kurvan uppåt igen:

    ”Bostadspriserna sätts av hushåll med god ekonomi och höga inkomster. Sänkta skatter för dem driver bostadspriserna. Fördelningspolitik till grupper som ändå inte har råd att köpa en bostad dämpar tvärtom bostadspriserna genom att reformerna finansieras med skatteökningar för hushåll med starkare ekonomi”, skriver han.

    Fan tro't.

    SvaraRadera
  10. Intressant utveckling. I dagsläget har priserna stigit måttligt under 2018 och det mesta tyder på att det kommer att stå sig även när året är slut. Detta trots fortsatt kraftigt byggande och införande av amorteringskrav i mars. Jag trodde faktiskt att priserna skulle falla men jag verkar få fel.

    SvaraRadera
  11. Erkänn att du ba lägger upp den där grafen nuförtiden som ett hån.

    SvaraRadera
  12. Bostadsrättspriserna söder sthlm -1,8% sista månaden. -19% jämfört sommar 1,5 år sedan, och fortsatt fallande trend. Index bostadsrättspriser ãr 600 mot normalt 100-200. Priserna ska alltså ner 2/3 över tid. Se andra bilden här: http://flutetankar.blogspot.com/2017/.
    För att kunna köpa produkter krävs pengar och jobb. Exporten från sverige har fallit kraftigt, började under Reinfeldts tid som hade uttalat mål att skrota industri och göra Sverige till service baserat land. Sitta i ring och klippa varandras hår ger inga inkomster, även om Reinfeldt tror det. Blir Grekland 2.0 med sådan infantil politik.
    Invånare i ett sådant system måste öka belåningsgraden för att kunna behålla sin levnadsstandard.
    https://cornucopia.cornubot.se/2016/09/negativt-handelsnetto-sverige-ar-inte.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle det ge mer inkomster att bygga varandras traktorer än att klippa varandras hår? Fysiska produkter var det enda som gick att exportera förr, idag finns det massa tjänster som säljs över gränser.

      Radera
    2. @Dan

      Glöm inte bort att produktivitets-potentialen inom tillverkningsindustrin varit väsentligt högre än för tjänstesektorn. Och därmed mer jobbskapande. IT-utvecklingen(som gått i språng) har dock gjort att service-industrin har fått ny potential. Dock inte inom frisörs-yrket.

      Radera
    3. Enklast är att ta ett exempel. Tyskland har en industri tex bilar, men är även specialister inom många andra områden. Tyskland är Europas ledande ekonomi. England gick mot servicesektorn och har gått åt helvete ekonomiskt. Sen har du handelsbalansen. Se länken ovan. Kan du inte exportera något blir det Grekland 2.0.
      Frisörer och andra serviceyrken säljer inte utanför gränsen.

      Säg ett Svenskt företag du vet utför tjänsteexport till utlandet. sanningen är att det är tvärtom. Allt fler tjänsteuppdrag läggs i utlandet. När du ringer företagssupport hamnar du oftast utomlands idag. Ta bara Trafiksäkerhetsverket. Vattenfall osv. En gång stora bolag som lagt ut driften utomlands. Att tjänstesektorn visar plus beror väl på att SCB räknar alla kostnader för flyktingar i Sverige som "tjänsteexport"?

      Radera
    4. Spartacus: Du blandar ihop export och handelsbalans.

      Sveriges export har aldrig varit större. Det gäller varuexporten också. Sedan kan vi konsumera importerade eller inhemska varor i olika kombinationer, och just nu importerar vi mer än vi tidigare gjort och har därför handelsunderskott. Det är inte nödvändigtvis ett problem, särskilt inte på kort sikt.

      Eller för att vara extremt tydlig:

      Sveriges varuexport 2012: 1 168 300 miljoner kronor
      Sveriges varuexport 2013: 1 090 800 miljoner kronor
      Sveriges varuexport 2014: 1 127 000 miljoner kronor
      Sveriges varuexport 2015: 1 180 600 miljoner kronor
      Sveriges varuexport 2016: 1 192 700 miljoner kronor
      Sveriges varuexport 2017: 1 304 800 miljoner kronor

      Gissa gärna själv hur exporten hittills har utvecklats 2018.

      Radera
    5. "Varför skulle det ge mer inkomster att bygga varandras traktorer än klippa varandras hår"

      Har du klippt någons hår, så är det just det, du har klippt håret, sen är det slut. Har du byggt en traktor, kan någon köpa traktorn ganska dyrt och sen utföra jobb, tex producera mat eller gräva tunnlar. Traktorbyggaren går sen och får håret klippt hos frisören.

      Eller ännu enklare.
      Trollhättan hade flera tusen anställda i SAAB förut. Även om alla skulle bli frìsörer så kommer inte ekonomin tillbaka. (Trollhättans kommun har också meddelat att man nu satsar på immigration. Från ha haft plus har man nu stora underskott, som skall bli ännu större. Tror du allvarligt att Trollhättan överlever om alla blir frisörer? Eller hade det varit bättre med SAAB-fabriken, där folk kan jobba?)

      Nästa steg blir alla bruksorter.
      När bruket försvann dog städerna och ekonomin. Varför tror du alla unga söker sig till storstäderna? Det är för att söka jobb, som förr fanns på bruksorten. Idag får nästan alla kommuner bidrag från de stora städerna.(undantaget socialfallet Malmö, som man lyckats köra åt helvete). Förr hade vi politiker som kunde tänka och var statsbyggare. Då såg man till att organisera upp landet så folk kunde bo kvar och ha fabriker/jobb nära där man bor. Typ 5 min bort. Idag tvingas unga flytta till storstäder och ta miljonlån för att bo. En helt misslyckad politik. Dagens kaos politiker jobbar inte längre för folket. Dom är frontfigurer för något annat. Googla upp gamla expolitiker så ser du att de flesta/många jobbar för storindustrin. Så var det inte förr.

      Radera
    6. @Joakim, du har rätt men man undrar t.ex hur stor andel av exporten som är s.k kedjeleveranser inom samma slutprodukt. En del av detta relativt nya produktions-systemet är en produkt av EU´s inre marknad(fri rörlighet, inga tullar etc som ändrat konkurrensförutsättningarna). Man kan undra varför inte klimatkramarna som samtidigt är för detsamma inte ser sambandet med kraftigt ökande transporter? Fattar de inte eller är det så att de verkliga policy-sättarna har andra motiv!

      Radera
    7. @Joakim; siffrorna för varuexporten är väl stagnerande eller t.o.m fallande i fasta priser! I vart fall om man tar hänsyn till kronans utveckling kan man anta! Särskilt om vi fakturerat i euro till Europa. Euron mätt i kronor har blivit 31,5% dyrare sedan 2012 medan varuexporten totalt (inte bara EU alltså) bara ökat med 12% i löpande priser. EU står enligt uppgift för ca 50% av all export men förmodligen för något mindre andel när det gäller varor.

      Så stiger verkligen varuexporten i fasta priser, dvs i volym? Och vart försvinner dessa devalveringsvinster månne? Går de till en utveckling av fortsatt produktion inom landet eller ivf i en förlängning till långsiktiga jobb? Och vad händer när lönearbitragets fördelar försvinner? Det är ju främst ökande volymer som ger arbeten här hemma, inte stora devalveringsvinster.


      Radera
    8. Spartacus: Även om det heter "det kommunala utjämningssystemet" så är större delen av transaktionerna pengar som rör sig från staten till kommunerna. Eller, för 2019 och specifikt för kommunerna:

      280 kommuner tar emot pengar av systemet: 82,5 miljarder kronor.
      10 kommuner betalar in pengar i systemet: 6,9 miljarder kronor
      Staten betalar resten: 75,6 miljarder kronor.

      Till exempel Göteborg tar också emot pengar via det här systemet, 2019 ungefär 2,2 miljarder. Malmö är förstås "värst" med över 5,3 miljarder.

      Helt oaktat detta produceras det för mer värde än någonsin i Sverige.

      Radera
    9. @Perspektivrik: Absolut. I volym ser det inte lika bra ut, dock ändå en svag ökning. Det syns enklast i den här bilden från SCB. Vi tog emot ett hårt slag vid finanskrisen, men har återhämtat oss till nivåer strax ovanför (gråa linjen är alltså volymutveckling för varor).

      Jag påstår inte att det är en lysande produktionsökning vi har, men jag vänder mig starkt mot Spartacus påhitt om att vi skulle vara på väg att "skrota industrin". Det finns god potential i svensk industri även i framtiden -- och utöver det har vi alltså stigande export av tjänster (till exempel transporttjänster, konsulttjänster, patent och royalties, etc). Kan säkert vara så att expansionen nu tar paus och att t ex 2020 blir ett år då produktionen minskar, men det kommer i så fall att vara på grund av internationell avmattning eller kriser i t ex Eurozonen eller Kina.

      Radera
    10. Finns det några bra undersökningar som visar hur våra storföretag hanterar försäljning från sina utlandsfabriker? Hur stor andel av den koncernmässiga försäljningstillväxten från t.ex 1990 har skett utanför Sverige, dvs fakturerad från andra länder än Sverige? Eller annorlunda uttryckt, hur stor andel av koncernproduktionen sker utomlands och hur stor andel av denna faktureras utomlands? Alltså "utlandsexport".

      I takt med att de globala företagen expanderar globalt lär de efterfråga allt mindre tjänster från sina hemländer. När dessa storföretag "flyttade ut" på allvar från slutet av 90-talet så medgav vår kraftigt uppluckrade arbetslagstiftning att företagen även kunde outsourca sina interna tjänster. En del av redovisad Tjänste-BNP är mao tidigare redovisad Tillverknings-BNP före "outsourcing". Outsourcing är permanent uppsägning av egen personal. Dagens tjänste-sektor servar alltså mer än tidigare våra storföretag.

      Sedan finns en annan aspekt av "utlandsflytten" och det är att det kapital som ändå faktureras från Sverige inte alltid "förs hem" av flera skäl. En bidragande faktor är den svaga kronan liksom tillgången till billiga krediter.


      Radera
    11. Perspektivrik: Säkert en stor del. Samtidigt etablerar sig utländska företag också i Sverige. Total produktion inom landet är fortsatt stor.

      Det är inget problem om företag t ex outsourcar produktionen och istället fokuserar på forskning och utveckling. Sen kommer den trenden gå långsammare i takt med att kostnadsgapet minskar. Redan idag är det inte särskilt mycket billigare att producera i Kina, till exempel.

      Och visst tas kapital hem av de svenska börsföretagen, och delas ut till de svenska ägarna. Rekordmycket delades ut i år om jag minns rätt.

      Radera