Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-12-05 10:04

Mäklarstatistiks glidande medelvärde föll 1% i november

Mäklarstatistik rapporterar att deras glidande medelvärden föll en procent i november. Priserna för bostadsrätter har nu fallit ytterligare 2% sedan förra hösten, trots prisfallet då.
Nybyggda bostäder i Västerås, redo för översvämning.
De glidande medelvärden som Mäklarstatistik kallar bostadspriserna föll under november. Beräkningen är alltså bostadspriserna för (september+oktober+november)/(augusti+september+oktober). Kort sagt är bara november bara en av sex faktorer i det glidande medelvärdet, där istället oktober har störst påverkan.

Utifrån detta föll de glidande medelvärdena för bostadsrätter ("bostadsrättspriserna") i hela landet, centrala Stockholm, Stor-Stockholm och Centrala med 1% och i Stor-Göteborg och Stor-Malmö med 2%. Centrala Malmö var oförändrat.

På tolv månader har priserna för bostadsrätter fallit 2% i riket, centrala Stockholm, Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och centrala Malmö. I centrala Göteborg har priserna gått ner 3% och Stor-Malmö 1%. Detta trots det omfattande raset förra hösten. 

För villor är de glidande medelvärdena ("villapriserna") ner 1% på en månad, utom i Stor-Malmö, där de föll 2%. På tolv månader är priserna oförändrade i riket och Stor-Malmö, men villapriserna har fallit 5% i Stor-Stockholm och 1% i Stor-Göteborg.

Det hela beskrivs av Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik som "något mindre negativa jämfört med förra månaden". Som bekant är glaset alltid halvfullt, och aldrig halvtomt, i mäklarvärlden.

Med ett angivet medelpris på villan i Stor-Stockholm om 5 588 000 så har villaägaren där "betalt 294 000 kronor för att bo" senaste året. (5588/0.95-5588=294).
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

46 kommentarer:

  1. Dags att fira! En minskningstakt på 2 % per år är mycket välkommet.

    Hoppas det håller i sig i alla fall ett par år till. Tillsammans med en inflation på 2% förblir belåningsgraden på totalen konstant under perioden, samtidigt som fler bostäder blir tillgängliga för de som inte äger något boende sedan tidigare. Den förändringen kommer vara till stor hjälp när människor i högre utsträckning kommer att behöva byta stad för att hitta jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lycka till med den förhoppningen.

      Radera
    2. OK, tror du att priserna kommer att bli högre eller lägre än så?

      Radera
  2. Det vore unikt med en myspyspunka på bostadsmarknaden. Snarare är det nog så att förnekelsefasen fortfarande råder och när vi snart går in i lågkonjunktur så släpper troligtvis botten i marknaden och vi får ganska snabba nedgångar på 10-20% ytterligare. Vilket i sin tur spär på lågkonjan ännu mer som sig bör och vi får nya nedgångar. När vi är klara har vi sannolikt sett nedgångar på 35-50% från toppen. Därefter väntar inga nya dramatiska uppgångar utan en helt ny nivå för bostäder. Ta pengarna och spring medan tid finns...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror starkt på myspunka i form av att de enda som säljer, och då till lägre priser än myspunka, är de som måste, resten kommer sitta helt stilla och ingen bank kommer ifrågasätta värdet du är belånad mot för då får de bekymmer med sina säkerheter. Sedan kommer marknaden stå i stiltje antingen tills vi börjar se tillväxt eller ev inflationen är ikapp gamla priser alltså nominell värdestagnation men reellt värdetapp.

      Förnekelsefasen kommer pågå sålänge som det går neråt för samtliga som inte behöver flytta.

      Radera
    2. Jag försöker själv fundera ut vilket som det är och vilket som är bättre - vad nu bättre är egentligen (kan ju diskuteras).
      Men som du säger: myspyspunka vore unikt, och kanske i viss mån trevligt om än föga troligt.
      Däremot anser jag det inte som @iblandekonomi är bra alls om det kommer ut mer köpebostäder i stora mängder till samma priser som idag - om inte reallöner och nominella lönenivåer stiger. För det cementerar bara en ohållbar inkomst/belånings proportion. Hellre då hyresbostäder, rörligare marknad och banksparande (vilket förvisso skulle kräva plusränta). Just för att få igång dynamik, bostad mer efter inkomst, amortering och undvika ännu högre skuldnivåer. Sen driver ränteåndringar till högre plus på en krasch också tyvärr.

      Apropå[email protected] lågkonjan låter som en sorts konjak från förbudstiderna.

      Radera
    3. Tror ett sådant scenario är fullt möjligt. Det finns en faktor som inte triggats än som jag tror blir belastande för bostadsmarknaden och det är arbetslösheten.
      Hushållens konsumtion står för kanske 50% av BNP.En liten räntehöjning eller annan störning kommer få det att tippa över.
      Så fort plånböckerna börjar stängas rasar BNP och arbetslösheten sticker iväg.
      Och vi har stora stödåtgärder för arbete/utbildning som kostar oerhörda pengar
      Alldeles för många år utan konkurrensfrämjande reformer med extremränta och kronförsvagning ska betalas. Och vi har ingen inre marknad som kan hjälpa till. Asien äter oss till frukost.
      Och gissar Mp+S+L+C kommande "reformförslag" innebär 4 förlorade år till.

      Radera
    4. Vad jag kunde se tidigare så är svenska bostadsmarknaden övervärderad och skulle behöva gå ner med c:a 40% för att återgå till den långsiktiga trenden. En sådan nedgång kan naturligtvis passera denna botten temporärt med 'undershoot' (låt säga till -50% eller liknande).

      Men för den som saliverar över kommande billigt boende, notera att prisuppgången verkar i princip driven av sjunkande räntor sedan förra bostadskrisen på 90-talet. Det krävs nog en kraftig nål för att spräcka denna tillverkade bubbla. RB ser ut att ha alibi att inte gå ur krisräntans vändkrets. Återstår externa faktorer.

      Radera
    5. @Teheimar vad som är bäst beror nog mycket på vem du frågar. Jag tycker, trots att det inte är personekonomiskt bäst, att man mjukar ut bubblan genom att depreciera SEK. Då märker inte människor mer än att det blir dyrare att åka utomlands, grov generalisering. Det kommer göra betydligt ondare när många familjer får se sin ekonomi rasad för all framtid för att de sitter med blancolån kvar efter försäljning.

      Så får vi helt enkelt acceptera priset av bostadsrallyt vilket är att vår internationella köpkraft faller ner på typ östeuropeisk nivå.

      Radera
    6. Ner 10-15% på 15 månader är inte någon "myspyspunka". I bostadsmarknadsmått mätt är det som om däcket just exploderat.

      Radera
    7. @Tim, ja, det är ju ett tänkbart scenario. Men inte kul för de som sitter utanför ägd/"ägd" bostad.

      Radera
    8. Om man ska bedöma hur långt från normala priser vi ligger nu måste man göra en bedömning av vad som är normala räntor. En del säger att 5% är normalt, i början av 90-talet var det många som skulle sagt att 10% är normalt. De senaste tio åren verkar räntenivåer mellan 2 % och 3 % ganska normalt. Samma person säger olika nivåer beroende på när under historien du frågar. Är det verkligen vad som är normalt man anger då, eller snarare vad som gäller för tillfället, eller rena gissningar.

      Sanningen är snarare att det inte finns någon fundamenta som pekar ut en viss räntenivå som normal, och därmed går det heller inte att uttala sig om vad som är normala bostadspriser utifrån ett historiskt perspektiv.

      Mer relevant då att prognostisera kommande boendekostnader i förhållande till inkomster och se vad man då hamnar på för priser.

      Radera
    9. Realräntan har alltid varit positiv. Nu håller man på med galenskaper, -0,5% ränta. Den förstör ekonomin för varje dag man har den. Den måste upp och bli postiv dvs runt 3-4% med inflationen vi har idag. Och då får vi 4-6% till kund. Långsiktigt är det dit vi ska och kortsiktigt vore det bra med ett hopp till 2,5%. Problemet är EU. Alla banker i Väst gick egentligen i konkurs 2007/8. Och många EU-banker är fortfarande konkursfärdiga. Deutsche Bank, uniCredit, CreditSuisse osv. Och det påverkar tyvärr oss också. Vi borde gå ur EU fortast möjligt. Det är en ekonomisk union som bevisligen inte fungerar. Alla ekonomer vet om det, tom de som skapade unionen. Grekland tvingas betala, tror det var runt 30% av BNP, i 50 år framåt samtidigt som löner halveras osv. Ett land i ruiner. DN beskrev detta som "Grekland går nu in i en ny era och har återtagit kontrollen över landets öde", vilket är nonsens och den riktiga bilden beskrev man såklart inte heller.

      Radera
    10. Spartacus: Nej, realräntan har inte "alltid varit positiv", och detsamma gäller även andra länder. Några exempel: 1950-talet, början på 1970-talet och början på 1980-talet. Då har jag ändå inte tagit hänsyn till skatteeffekter.

      Radera
    11. Ta pengarna och spring var? Till överskottsbolaget och köpa ett tält till familjen att bo i?

      Vissa behöver verkligen lyfta blicken från siffror och grafer. Skaffa ett liv.

      Radera
    12. Iblandekonomi, ja vad är normal ränta. Negativa styrränta är dock inte det.
      För att se vad som är normalt ur aspekten bostadspris känns skuldkvoten mer relevant. Och den har väl nånstans fördubblats under 2000 talet.
      En tiondel ca av hushållen med lån har dessutom en skuldkvot över 600%. Det är väl där ett stort problem finns.
      Vi betalar än så länge inte heller riskpremie på räntan men det ligger i röret. Då får vi se mer vad normalränta innebär.

      Radera
    13. Om dagens räntenivåer verkligen skulle vara konstlat för låga skulle bankerna inte kunna finansiera sig, alltså låna in pengar. Det kan de uppenbarligen. Dessa pengar kommer mestadels från den fria marknaden, men QE ställer eventuellt till det när det gäller balansen. Finns dock ingen matematik som hindrar QE från att fortgå för evigt. Eftersom pengar inte finns i verkligheten finns det ingen gräns för hur mycket av den varan man kan hitta på.

      Det är bara om man hittar på mer pengar än vad alla andra gör som ett land får problem skulle jag tro. Så länge som alla ekonomierna på världsmarknaden gör likadant finns det ingen valuta för kapitalet att fly till när den tycker att någon gör fel.

      Radera
    14. Iblandekonomi, bankerna kan "finansiera" sin utlåning tack vare obefintlig kapitaltäckning den ligger väl nånstans kring 5 %. Man kan skapa nästan obegränsat mkt lån utan ansvar. Går det snett får staten gå in. Så länge banken går med vinst fortsätter lånebubblan pumpas upp.
      Sen kanske QE matematiskt kan fortsätta länge. Men är det det vi vill, fortsätta omflyttning av tillgångar till den alltmer rikare 1% av befolkningen.

      Radera
    15. Nej, där har du fel Bengt. Bankerna behöver ha finansiering för alla lån den ger ut. Det är dock inte samma sak som att den har pengarna själv, utan det kan vara någon annan som har rätten att disponera pengarna.

      Tex om jag lånar en miljon måste banken ha en insättning från dig för att täcka lånet till mig. Insättningen från dig är inte bankens pengar, utan dina. Om banken betalar för lite ränta kommer du välja att ha dina pengar någon annan stans, och banken får problem med lånen den ställt ut.

      Exemplet är förenklat, det finns även andra sätt för banken att finansiera lån. Och det räcker som du skriver inte med denna finansiering, utan banken behöver dessutom ha egna pengar för att uppfylla kapitalteckningskraven.

      Radera
    16. Iblandekonomi, du har fått det lite om bakfoten, att du kallar det för finansiering är inte korrekt. Saken är bankerna skapar skuldebrev med täckning i andra tillgångar. Bankerna skapar ju faktiskt som de flesta vet större delen av penningmängden.

      Radera
  3. Det stora problemet för svensk ekonomi är privat skuldsättning(kombinerat med koppling till marknadsprissättning) och då framförallt sett i ett längre perspektiv. Alla har vi sett hur inflationsnivån globalt sett gått ner till noll och bottnat. Ser vi historiskt så har det hänt förut vilket indikerar att ny inflationscykel uppåt ska starta. Tillväxt och ränta hör ihop, dvs räntan ska teoretiskt stiga under typiska tillväxtfaser. Tillväxt kräver resurser och brist på rätt resurser driver inflationen. Frågan är dock om inflationen(för att bli ett större hot) kommer att få en extra puff av externa faktorer likt 60- och 70-talet pga valuta-obalanser(D-mark och Yen) och olje-embargo? Idag har Kina och övriga Asien tillkommit som "hot"(bibehållen dominans) för amerikansk ekonomi. Detta är det som driver Trump et al.

    Personligen tror jag valuta-krisen bara är i sin linda, dvs USA bedriver nu en handelspolitik liknande den på 60- och 70-talet som till slut utmynnade i Plaza-accordet. Olje-krisen kan vi men denna gång tror jag faktiskt global cooling kommer att ge stora problem med missväxt istället. Skulle avkylningen(Dalton minimum) verkligen inträffa kommer bidraget från sol och vind-energi bli katastrofalt dåligt.

    Så tillbaka till hushållsekonomin och privat skuldsättning. Frågan handlar om konsumenterna i nästa fas kommer att ha tillräckliga ökningar av sina disponibla inkomster för att kunna hantera sina skulder under stigande ränta/inflation? Räkna dock med negativa realräntor under lång tid pga medveten svag penningpolitik. Vad händer om vi får en energi- och livsmedels-chock? Ingen tycks tänka i sådana banor alls!

    30-35 år av nedgång i reala bostadspriser?


    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad pratar vi om när det kommer tills livsmedels och energiprischock?
      2-3% svensk ängslig style..eller 10-30% ökningar i äkta post-soviet style?
      Vad gäller energipriser...hm..det där är en intressant fråga. För tack vare (som min bedömning är nu iaf) tidigare historia och tekniskt utveckling har vi iaf kvar en bra och tålig bas där. Men som är dyr att expandera av olika skäl. Risken skulle i sådana fall lite spontant idag nog vara om de olika "serverhallskontrakt* som gjorts löper över en såpass lång tid oxh skrivna så att i en ekonomisk krasch/lågkojunktur så blir dessa energikonsumenter så stora att de driver upp priserna på återstående tillgänglig energiproduktion.

      Radera
    2. Vad tror nu missväxt kan bero på förutom torka. Den lilla "köldchocken" förr förra våren i sydeuropa slog ut stora grönsaksbestånd(jmf fryskänslig gurka t.ex). Det är inte ens en försmak av vad som väntar om vi går till ett nytt Dalton minimum, dvs nrä Östersjön eller t.o.m Stora Bält fryser igen.

      Kyla är alltid värre än värme.

      Radera
    3. Anledningen till lågt utbyte av sol- vindkraft under en "global cooling" period beror förstås på att det inte blåser när det är stabilt kallt. Molnbildningen tilltar också kraftigt under den låga solaktiviteten vilket förstås minskar solenergi-utbytet en del. Men det är ju hos oss som vindkraften är stor och planeras växa ännu mer. Kan bli katastrof om nämnda scenario skulle bli verklighet. Chock mao. Vi bygger inga kärnkraftverk till 2030 och vi har oerhört låg kapacitet i import-ledningarna. Olje- och gasefterfrågan kommer att öka dramatiskt.

      Tar våra politiker nämnda hot på allvar? Naturligtvis inte eftersom deras forskare lovat värme(sol och vind).

      Radera
    4. Energipriset är iofs artificiellt uppdrivet av olika ideologiska skäl. Staten kan ju i princip, även om man nu inte vill det, relativt rättframt bygga ut vattenkraften och/eller kärnkraften, och/eller sänka eller ta bort energiskatten och/eller reglera energimarknaderna så att åtminstone Sverige först får sitt behov tillgodosett till ett lågt och behagligt pris.

      Radera
    5. Vattenkraften kan få problem under hårda vintrar. 2030 kanske riksdagen lagt ner de sista kärnkrafts-verken :). Problemet är mera av global ordning, dvs internationella prisökningar på allt och som smittar i vanlig ordning och i den globala ekonomin snabbare än förr.

      Jag brukar ofta konstatera att "majoriteten alltid(inte sällan är bättre benämning) har fel". Och detta mest pga av att det tar lång tid att etablera ett konsensus i viktiga men känsliga frågor(jmf invandring och CO2-frågan), så länge att verkligheten som man utgick från i början redan passerats där nya förutsättningar skapats. En slags cykeldynamik som kan liknas vid hur media uppmärksammar processer först på toppen eller botten då allt vänder åt andra hållet. MSM är alltid sent ute eftersom de sällan ägnar sig åt djupare analys.

      Radera
    6. Vilken tur då att Dalton minimum inte har så mycket med temperaturminskningen under samma period att göra utan att temperaturminskningen berodde på vulkanutbrott...

      Radera
    7. Nu tror jag du tänker lite fel. Det finns däremot en korrelation mellan galaktisk strålning under solens "hibernation" och vulkanutbrott. Men du blandar ihop orsak och verkan tror jag. Titta inte för mycket för gammal info. Forskningen går framåt :)

      Radera
    8. Vulkanutbrott under första delen av 1800-talet var orsaken till den tillfälliga temperaturminskningen. Ganska enkelt.

      Radera
    9. Prik, forskning?
      Hur då, Dänikenstyle?

      Radera
    10. Dalton minimum orsakade vulkanutbrotten som i sin tur ytterligare minskade solens instrålning. Den svagaste solcykeln var istället under 1600-talet under Maunder minimum; det var då Gustav 11 Adolf tågade med sin här över ett infruset Östersjön.
      De ryska astrofysikerna i St Petersburg har länge förebådat ett Grand Solar Minimum som kommer att nå sitt lägsta minimum ca 2030 - 2040. Det verkar som om Sverige kommer att hamna i en "perfekt storm" eller "katastrof" om man så vill eftersom denna iskalla period sammanfaller med stängningen av våra sista kärnkraftverk. Boprisbubbla är inget alls att oroa sig för jämfört med detta scenario. Svenskarna kommer att få kämpa för fysisk överlevnad alternativt emigrera.

      Radera
    11. Som sagt så indikerar inte vulkanutbrott att solaktiviteten går mot noll utan det omvända verkar nog mera plausibelt, eller hur?

      https://weathercycles.wordpress.com/2014/06/28/volcanic-activity-correlated-with-solar-minimum/

      För övrigt betr korrelation(ej kausal nödvändigtvis) gäller följande tydligen:

      "The correlation between sunspots and global climate is remarkable. Unlike CO2, which shows only a 4% correlation with climate changes over the past 500 years, the correlation of sunspots with climate change is close to 100% (Figs. 54, 55)." En bild säger mer en tusen ord: https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/maunder-minimum


      Det handlar förstås om komplicerade skeenden så det blir intressant att följa kommande 10-15 års utveckling.


      Radera
    12. @R Ohlin Vad menar du nu? Dänikenstyle!

      När det gäller Martin´s kommentar tyckte jag det liknade en "snabb Wikipedia-koll" som argument.

      Radera
    13. Angående prischock på livsmedel.

      Trump jobbar ganska hårt för att få bort jordbrukssubventionerna.
      De senaste decennierna har till exempel spannmål sålts för under halva kostnaden än vad det kostar att producera.

      Sen har vi åldersfördelningen bland lantbrukarna globalt.
      Över hälften av lantbrukarna är 60 år eller äldre.
      Ser man på jordbrukarealen/ålder på lantbrukaren är det än värre.

      Ska det komma till nya lantbrukare måste priset på mat upp, och det rejält.

      Radera
    14. Handlar det inte om att USA överproducerar en del grödor? Är det inte så i hela jordbrukssektorn i väst. Subventionerna går åtminstone i en del fall till fel personer(ägare av storföretag, typ Arla) och för fel syften(export och dumping).
      Känner mig inte uppdaterad idag dock. Allt fler storföretag dominerar värdekedjan i t.ex Europa. Bonden kommer sist.

      Radera
    15. Den absolut bästa föreläsning jag tagit del av hittade jag på Klimatupplysningens site.

      Denna korta föreläsning är en "must see" för alla som har åsikter i CO2-träsket.

      https://www.youtube.com/watch?v=X2q9BT2LIUA

      Radera
  4. Deflation med efterföljande hyperinflation, men när?

    SvaraRadera
  5. Borde inte oktober ha minst effekt i den där kalkylen snarare än mest? oktober/oktober=1, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din trasiga klocka har rätt en gång om dagen, d.v.s. när alla parametetrar är just 1. :)

      Radera
  6. Dom där medelvärdena är ganska odugliga. Är bra om man ska se årsvis, men vill man se fluktationerna är det en total katastrof. Stockholm påverkar hela Sverige, så har är lite mer aktuella siffror!
    -10% sthlm söder, från augtoppen till 30Nov, 87k/kvm -> 79k/kvm. Och ca -20% från toppen förra året och är nu i botten av var priserna var i vintras/våras. Så nog har vi en bostadskrash. Östermalm-sthlm -10% sista 2 månaderna. Kungsholmen -0.5%. Vasastan +4% sista månaden. Men då har omsättningen gått ner med ca -60%.

    Med börsraset, kommande räntehöjningar och Sveriges BNP -0,2% Q3 kommer sätta spår i priserna framöver. Stockholms prisindex låg runt 600 förra året, mot ett historiskt värde runt 100-200. En priskorrigering runt ytterligare 40%-60% är således att vänta. Pyspunka med en högre inflation kan korrigera en del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Märkliga siffror. Var har du fått dem ifrån och hur har du räknat?

      Radera
    2. Penates. Ska vara daglig uppdatering. Men sen i sommras fungar det inte. Nu uppdateras den 2ggr/månaden.

      Radera
    3. Det är minst sagt problematiskt att använda penates siffror på stadsdelsnivå för att på något sätt få ett grepp om prisökningar och prissänkningars storlek. Förutom att penates har problem med uppdateringar som du påpekar (exempelvis saknas det siffror för antal avslut för Södermalm för halva november) och att penates historiskt har haft rätt dålig överensstämmelse med Valueguards index så är penates siffror på stadsdelsnivå rådata (de kvalitetsjusteras inte över huvud taget). Detta i kombination med att du tar veckosiffror innebär att du jämför snittpriset på kanske 10 - 50 objekt med snittpriset på 10 - 50 objekt. Hade du jämfört två helt slumpmässiga tidpunkter hade det varit en dålig metod men när du dessutom väljer ut den tidpunkt då snittpriset på 10 - 20 objekt var som högst får du helt orimliga resultat.

      Penates fungera(de) bra om du ville se trender i realtid. Det är också bra då de presenterar kvalitetsjusterade siffror (även om denna kvalitetsjustering inte verkar korrelera så bra med Valueguards). Men penates är inte särskilt bra om du vill göra historiska jämförelser, framförallt inte på stadsdelsnivå då vi har få objekt och ingen kvalitetsjustering.

      För övrigt så stämmer inte penates siffror inte alls med husmask som också redovisar rådata på såväl vecko- som dagsnivå och stadsdelsnivå vilket får mig att undra vad som händer...

      Tittar du på månadssiffror på Husmask (fortfarande rådata och icke-säsongsrensat) så får du istället att priserna har gått ner ca 12% mellan toppen i juli 2017 och november 2018. Du ser också att priserna var lägre både i december 2017 och mars 2018. Även denna jämförelse lider av att det rör sig om så få objekt att det är tveksamt om det är meningsfullt att dra några slutsatser om storleken på nedgången.

      Radera
  7. Rent anekdotiskt så känns det inte som att befintliga bostäder sjunker, de är i stort sett stillastående, iaf söder om söder.

    Nyproducerat har däremot problem, stora problem.

    Men det känns i luften att ngt förändrats, och det bekräftas också av folks avvaktande attityd gentemot nyproducerat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nyproducerat har helt fel prisbild och dessutom galet stora lån i föreningen parat med avbetalning på flera hundra år.
      https://cornucopia.cornubot.se/2018/07/bostadsutvecklarna-har-hojt-skulderna-i.html

      Sedan finns även progressiva lån, små avgifter i början som sedan höjs kraftigt efter ett tag. Nybyggnationen är sågott som utslagen idag. Många byggbolag kommer gå under/konsilideras i vinter/sommar nästa år. Enklast är att se börskurserna. NCC:-60% sista 2 åren. OP:-93%, sista 1,5 åren.

      Radera
  8. I min kommun (Uppsala) har det varit ganska få villor till salu under flera års tid nu (till skillnad från när vi köpte 2012). Det håller priserna högre upp än de annars hade varit. Det som byggs nytt här är markant dyrare än det äldre beståndet och ligger kvar på hemnet länge. Att få bygglov är vad jag har hört tufft i Uppsala och kan ta tid särskilt om man jämför med nubyggarvänliga grannkommunen Knivsta. Vänligen hemnetknarkare sedan flera år. Det låga utbudet kan säkert göra utslag i andra delar av Sverige också.

    SvaraRadera