Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2018-12-26 16:09

Lågkonjunkturen - ska man vara offentligt eller privat anställd?

Nu när lågkonjunkturen rusar mot oss snabbare än det går att bilda en regering kan det vara intressant att fråga sig om man när tillväxten uteblir och ladorna blir tomma ska vara privat eller offentligt anställd. Ska man dra en slutsats utifrån datat är den att privat anställda är beroende av konjunkturen med eftersläpning medan offentligt anställda är beroende av politiska beslut.
BNP-tillväxt och förändringen antal anställda per sektor statlig-kommunal-privat 2006 - 2018P11. Data: SCB, Konjunkturinstitutet
Är man tryggast som privat anställd eller som offentligt anställd när konjunkturen sviker?

Ser man ovan så är den matematiska korrelationen mellan BNP-tillväxten och anställda i privat näringsliv dubbelt så hög som inom den offentliga sektorn. Dock är det så att i tillväxtsamhället är ju trenden evig tillväxt i en ändlig värld, och alltså generellt både tillväxt och fler anställda. Samband kommer alltså uppstå oavsett, men det beror egentligen inte på kausalitet. Däremot kan man nog säga att det gäller för det privata näringslivet.

Dock ser man att folk sparkas i det privata näringslivet med ett års fördröjning, och även återanställningarna fördröjs ett år. 

I sig naturligt. Få företag sparkar i stor volym innan krisen kommer, utan försöker klara sig ett tag tills det är dags att sparka folk. Sedan vågar man inte gasa så fort konjunkturen vänder.

En annan faktor som framgår är att anställningstryggheten inom den offentliga sektorn är beroende av politiska beslut. Det är således inte konjunkturcykliskt, utan politikcykliskt. Inte de generellt nio år långa konjunkturcyklerna, utan fyra år långa valcykler.

Privat anställda ökade 11% under alliansens år. Kommunalt anställda backade med en procent. Till kommunalt anställda räknas för övrigt landstingens sjukvård. Vad vi ser är privatiseringen av vård och skola. Därmed flyttas anställda från det offentliga till det privata. De blev egentligen inte av med jobben, utan bytte bara huvudman och arbetsgivare.

Däremot var alliansen duktiga på att öka mängden statligt anställda. Dessa ökade med otroliga 12% under alliansens år vid makten, trots att man kraftigt minskade antalet statlig anställda 2008.

Vad exakt det var som hände 2008 får någon gärna svara på? Apoteket privatiserades först 2009. Den akuta finanskrisen drog först igång på hösten 2008, och staten hann således knappast sparka folk. Antar att något statligt företag avvecklades eller såldes ut?

En del av ökningen statligt anställda under alliansen från 2011 och framåt beror förstås på yrkesförsvaret. Detta kanske också förklara det tvära stoppet för ökat antal statligt anställda 2017, när värnpliktsrekrytering återinfördes?

Annars har socialisterna lyckats öka statligt anställda med 17% på sina fyra år och om möjligt alltså ännu mer än de borgerliga.

Här syns annars den tydligaste skillnaden i politisk styrning.

Medan kommunalt (landsting+kommun) anställda minskade två procent under alliansen, så ökade dessa 11% under socialisterna. Det är ett tydligt utfall av politiska beslut, men ska inte blandas ihop med ökande välfärd - välfärden blir inte mindre bara för att den utförs av privat anställda även om en del tror att det inte är välfärd om inte läkaren är offentligt anställd, utan bara offentligt finansierad.

Överlag kan man dock underkänna alliansens arbetsmarknadspolitik. Ökningen av statligt anställda var större än det privata. Vi fick alltså mer stat under alliansen, och inte som sig bör tvärt om. Därtill kan garanterat en väsentlig del av ökningen av de privat anställda hänföras till privata utförare av offentligfinansierad välfärd.

Ändå ökade alltså privat anställda endast med 11%, mot 10% med socialisterna. I rättvisans namn så beror alltså privat anställda främst på konjunkturen, och inte på politiken, och det handlar alltså bara om att ha tur i när konjunkturtoppar och konjunkturdalar inträffar, så politikerna kan hävda att de är så himla duktiga.

Notera också 2007 - 2008 hur det privata näringslivet gasade rakt in i väggen, trots att konjunkturen och börser redan börjat falla 2007. Enligt devisen marknadsandelar så är det privata företags envetenhet som gäller - man bromsar inte förrän det är för sent i hopp om att istället konkurrera ut konkurrenterna. Så det kommer fortsätta att anställas i privat näringsliv även den här gången - rätt in i kaklet. Den som inte gör det tappar marknadsandelar och står då enligt logiken sämre rustad när det smäller.

Slutsatsen är att offentligt anställda inte är beroende av konjunkturcyklerna - deras arbetsgivare betalar trots allt lönerna med någon annans pengar - men väl beroende av politiska beslut. Dessa kan lokalt egentligen komma när som helst, även om det finns en tydlig generell landsomfattande valresultattrend enligt ovan. De som främst ska oroa sig över konjunkturen är de privat anställda. Sviker kunderna kan man inte likt det offentliga ta någon annans pengar.

Så är du offentligt anställd gäller statens kaka är liten men trygg, medan du som privatanställd kan börja svettas lite över den kommande konjunktursvackan. Sedan väntar vi alla just nu på inriktningen på de kommande fyra årens politik, vilket kommer avgöra mycket för de kommunalt anställda. Men alla politiker vill öka sin makt och sitt förtryck av folket, så oavsett utfall kommer vi få se allt fler statligt anställda. 

Datat för förändringar avser 2006-2014 och 2014-2018. Procentsatserna är avrundade till hela procenttal. Datat för 2018 är preliminärt utifrån Konjunkturinstitutets senaste gissning på årets BNP, samt avser november månads antal anställda per sektor.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

28 kommentarer:

  1. Är man en high performer är man nog rätt så säker oavsett om man jobbar inom det privata eller offentliga. Arbetsgivaren brukar hitta sätt att placera en någon annanstans i så fall. Är man en low performer är det nog bättre att hålla sig till det offentliga i en lågkonjunktur. I en högkonjunktur bör det dock vara bättre att jobba för ett företag som ökar vinsten år för år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är du high performer lär du inte stå ut vidare länge i offentlig verksamhet!

      Radera
    2. Haha man kan förhoppningsvis anpassa sig efter sin omgivning. :)

      Radera
  2. Mina föräldrar hamrade också in mantrat i mej "statens kaka är liten men säker".
    Dom hade fel. SJ delades upp och rationaliserades kraftigt. Domänverket (Sveaskog) rationaliserade bort 95 % av jobben (tack o lov för mekaniseringen). Posten är ju en spillra av vad det en gång var. Likaså Televerket. Försvaret är en bråkdel av vad det var. Radiotjänst är väl borta snart o.s.v. Ska vi säga tack och lov om att den försvinner också ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Politiska beslut som sagt, inte konjunktur. Offentliga anställningar ser inte ut att vara konjunkturcykliska, utan politikcykliska.

      Radera
    2. Det är nog stor skillnad på om du jobbar på en myndighet/statligt på riktigt jämfört med om du jobbar på ett affärsverk.

      Radera
    3. Så blev det med en ny marknadsliberal politisk syn.....men när det gäller rationalisering:
      Skogen och skogsmaskinen stämmer nog bra men inte SJ som handlar om privatisering och nya kostnader parat med lite pengar för det som länge fattats, dvs det långsiktiga underhållets avveckling genom underfinansieringen av staten. Samma sak inom sjukvården och skolan där människor lämnat pga dåliga villkor förutom de lite bättre lönerna inom det privata för sjuksköterskor/lärare. Men det är nu på väg att på allvar slå tillbaka mot staten/kommunerna då det offentligfinansierade tvingas hyra in de som tidigare tvingats bort. Så uppenbart och förutsägbart säg! Rationalisering? Javisst på den privata sidan. Processen har blivit kontraproduktiv genom att resurserna hölls tillbaka från 90-talet och det man(läs staten/landsting/kommuner)sparat har inneburit en stor kompetensflykt som är svårmätbar. Äldrevårdsbehovet och nyinvandringen fortsätter vilket ökar bristen inom det offentliga(inkl. privatdrivna).

      Radera
    4. Hade BNP/capita gjort diagrammet någon skillnad? Kanske inte men det hade inte varit opassande mot övriga variabler.

      Samtidigt vet vi att antalet s.k sysselsatta inom olika typer av statliga AM-program varierar stort, t.ex anses den som har sysselsättning minst 2 tim vecka anses sysselsatt enligt vedertagen politisk arbetsmarknadsdefinition. Mot en sådan bakgrund kan man fråga sig var dessa personer återfinns ifråga om anställning? Inte minst göms här den dolda arbetslösheten i Sverige. Något som man är mycket mer öppen och tydlig med i t.ex USA(olika arbetslöshetsmått).

      Radera
    5. För att slippa haveristtjafset om två timmar per vecka, så är siffrorna ovan fasta anställningar.

      Radera
    6. En liten invändning mot inlägget ovan: privata huvudmän betalar lägre lön till lärare än kommunala om man jämför kommun för kommun. Någonstans ska ju vinsten komma ifrån.

      Radera
    7. Kanske. Annars brukar man väl istället slänga in några extra elever i klassen, ha mer lärarlösa lektioner, billigare och mindre lokaler, skippa skolbibliotek trots krav på detta, iaf skippa bibliotekarien, skippa kuratorer, psykologer, fritidspedagoger, speciallärare mm.

      Finns säkert statistik iaf. Oavsett, att det numera råder konkurrens om legitimerade lärare har gett lärarna en förbättrad löneutveckling.

      Radera
    8. Cornu; Tack för det. Inte minst för att statistik har sina sidor.

      Radera
    9. Samtidigt är alla dessa tre sektorer du nämner väldigt välmående privat. Utom möjligtvis tågbranschen.

      Så det intressantaste vore att titta på vilka branscher som agerar cykliskt eller ej.

      Radera
  3. Tack gud för Fourieranalys. Data ser spretigt ut, känns svårt att göra entydiga analyser. Men slutsatserna är ju rimliga helt oavsett data.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1800-tals larv. 2000 jobbar vi med känslor.

      Radera
  4. Två saker:
    1) Offentlig sektor är inte som den var. Tror att många tjänstemannajobb kan försvinna. Automatiseringen slår här med.
    2) Har själv tittat på några av de senaste kriserna. Ungefär lika många nya företag lyckas och växer i kristid som i högkonjunktur.
    Det är de anställda i mogna branscher som följer konjunkturen.

    SvaraRadera
  5. Är man offentliganställd tjänstemän kan det bli lite svettigt vid en framtida lågkonjunktur.
    Ja till och med tjänstemän över lag om jag tänker efter.

    Själv känner jag mig hyfsat trygg som landstingsanställd medicintekniker.
    Lönen kanske inte utvecklas särskilt bra i framtiden för mig.
    Vi får se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just lön är lite teveäggat. Hög lön på post man inte får ut värde för vill man bli av med till varje pris - å andra kan det priset alltså vara rätt högt.

      Radera
  6. I min hybris tror jag inte 100% av mina erbjudanden går upp i rök vid lågkonjunktur, så har själv funderat en del på om man kan lyckas vara anställd på något erbjudande som faktiskt går upp i rök så man kan få tre-sex månader skön semester.

    Hursomhelst har jag tänkt på dessa saker pga "lång" (nåja) anställning i stort privat bolag. Ev. byte till mindre kräver en *rejäl* premie via lön eller sign för att inte vara EMV-negativt.

    SvaraRadera
  7. Det säkraste offentliga jobbet borde vara som anställd på något universitet, eftersom sossarnas universella svar på lågkonjunktur är "vi måste satsa på utbildning". Någon annan lösning på trög arbetsmarknad bryter mot värdegrunden, och det vill man ju inte göra.

    Uuuuutbildning. Uuuuutredning....

    SvaraRadera
  8. Statliga jobb (exkl. statliga bolag(ingår i vilken grupp?)) har ökat med 35% (från ca 200 till 270.000) sedan 2008(-2017). När hade vi senast en sådan utveckling? Är det någon här som har en aning om orsakerna? Det kan ju knappast bara handla om politiska beslut grundande på att särskilt anställa människor med utländsk härkomst(den gruppen har ökat sin andel från ca 17% av nyanställda 2006 till ca 27% 2016 där de 2017 representerade drygt 19% av alla statligt anställda(11% 2006). Vilka jobb har ökat?

    Vad får vi för pengarna som det så berömt sades? Men tryggt verkar det vara! Myndigheter m.fl för Utbildning och Socialt Skydd samt Samhällsskydd och Rättsskipning är det som sticker ut medan det som har att göra med t.ex statens investeringar sjunkit. Annars har antalet myndigheter(under regeringen) bara minskat sedan år 2000, från 643 till 344 vilket innebär att de istället blir större.

    Notera att ser vi till det utvidgade begreppet Offentlig sektor så har "sysselsättningen" bara ökad med 5% till ca 870.000 (2007-2016) att jmf med +7% för den Staten självt under samma period(jmf antalet anställda under Staten enl Arbetsgivarverket, +35% enl ovan).

    Som bekant är det den privata sektorn som står för de flesta jobben liksom jobbskapandet. 67% av sysselsättningen och 13% av ökningen under samma period.

    http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/offentlig-sektor-i-korthet_2018.pdf

    ps! Det finns förvisso ett statligt delmål om att utöka andelen anställda med utländsk härkomst, dvs kvotering. Dessutom medför den stora invandringen resurser inom de sektorer som nämnts.





    SvaraRadera
  9. Möjliga ledtrådar till vilka delar av stat och kommunal verksamhet som kommer finnas kvar längst, och vilka som lär dras in på först, och försvinna ger nationalekonomen och experten på kommunerans ekonomi, Hans Jensevik, numera pensionerad. T ex i videon "Kommunerna anställer folk i massor", Obs ingen länk: youtu.be/7x0cqerM6DI

    Med start från 3.12 och framåt berättar Jensevik om hur staten vuxit fram ur nattväktarstaten med försvar, polis, domstolar, fängelse/krimininalvård redan för tusen år sedan, och därefter fått alltfler skikt, där de tidigaste är de mest betydelsefulla. Efter nattväktarstaten kom Stora projekt (järnväg, riksvägar, större broar, kraftverk), och därefter Publlic goods (trottoarer, vägar vatten och avlopp, utbildning, el (tele) forskning. Därefter Transföreringar (pensioner, socialvård, a-kassor,näringsstöd.Därefter det han kallar Merit wants ( typ systembolaget, Bilprovning...). Och sist tillkom Offentlig service (med hälsa och sjukvårt, äldreomsorg, barnomsorg, förskola.
    Enligt Jensevik börjar nedmonteringen och nedskärningarna i det senast tillkoma lagret, alltså Offentlig service, och han ger en rad exempel på hur detta redan sker.
    Delvis kan väl denna offentliga service privatiseras, och ersättas av jobb där (vilket redan förstås skett) men i slutändan måste det finnas folk som kan betala för tjänsterna om inte staten gör det.
    Den stora invandringen menar Jensevik kommer orsaka enorma kostnader när vi väl går i en djup lågkonjunktur, och kostnaden för den hamnar i det fjärde skiktet, Transfereringar, och vilket alltså kommer att priioriteras framför Offentlig service. De tidigaste skikten kommer behållas längst.

    SvaraRadera
  10. Dåligt tajmad post Lars - nu när vi vaknar upp till en av de största börsuppgångarna på ett dygn i USA:s moderna historia! ;-)

    Verkar som att marknaden gillar Trumps nedstängning av statlig verksamhet, vilket iofs är ett annat svar på din fråga i posten ovan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tror att en stor börsuppgång innebär högkonjunktur. Okej, hoppas du inte har tillgångar på börsen.

      Radera
  11. Gulligt att du fortfarande tror att det skall vara någon som helst skillnad mellan "alliansen" och socialistpartierna trots att din data så tydligt visar att det inte är det.

    SvaraRadera
  12. En grund i detta är att:
    -Det offentliga till största delen genomför lagstadgad verksamhet för barn, äldre och sjuka. Detta gäller särskilt kommuner och landsting. Tyvärr har det med åren tillåtits att privata utövare (friskolor, vårdval, HVB-hem, KRY-app, hemtjänstföretag, assistentföretag, vårdboenden) kan tjäna pengar på denna verksamhet dvs skattepengar går inte till det är avsedda för utan till företag.
    - Statens ansvar är bland annat trygghet som man genom åren sparat för mycket på (Försvar, polis, domstolar, kriminalvård, Tull, skattemyndighet mm)

    SvaraRadera