Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2018-12-21 11:58

Korta svenska marknadsräntor stiger

Föga överraskande stiger de korta svenska marknadsräntorna. Intressant är att flera av dem stigit inför Riksbankens räntehöjning, vilket därmed inte gav så stor effekt igår.
Svenska marknadsräntor senaste månaden. Föränrding på en månad, se infälld graf.
Bland de marknadsräntor som än så länge rapporterats hos Riksbanken (korta statskuldväxlar har inte data för de senaste dagarna) så steg räntorna  i intervallet 2 - 6 månader med runt 0.25 procentenheter under den senaste månaden. Alltså i linje med Riksbankens höjning av styrräntan reporäntan igår.

Intressant är att STIBOR 2 - 6 månader stigit inför räntebeskedet och även om man tog ett litet kliv uppåt under gårdagen, så var det mesta redan inprisat. Marknaden förväntade sig alltså en höjning, och fick rätt.


En del försöker nu desperat förklara att några hundralappar mer i månaden i räntekostnad inte kommer påverka bostadsmarknaden.

Naturligtvis är detta felaktigt. Lånelöften påverkas. Kostnaden för särskilt förstagångsköpare, som har hög belåning, ökar rejält och dessa har också från början en sämre ekonomi. Bostadsbubblan förutsätter också en tillströmning till pyramidspelet i form av just dessa förstagångsköpare och om de behöver gå ner lite i pris kommer det ge följdeffekter på hela marknaden. 

Däremot ska man inte förvänta sig att priserna faller 17% över en natt, men givet att räntekostnaden skulle vara hälften av boendekostnaden, och räntekostnaden nu stigit cirka 17%, så bör bostadspriserna med viss fördröjning alltså falla 8.5% på gårdagens räntehöjning. Det kan ta något år att nå ut i hela systemet, men trycket nedåt finns där och sprider sig som ringar på vattnet.

Härnäst ska jag börja presentera resultatet från gårdagens bolåneenkät. Det finns stora mängder data, så vad är intressantast att börja med. Jag tänker mig räntan, eftersom den är dagsaktuell med Riksbankens höjning - hur räntan ser ut för olika storlek på lån, olika belåningsgrader, olika inkomstnivåer och i olika delar av landet. Men jag tar gärna synpunkter kring detta innan jag bröjar med arbetet att behandla datat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

21 kommentarer:

  1. "En del försöker nu desperat förklara att några hundralappar mer i månaden i räntekostnad inte kommer påverka bostadsmarknaden."

    Var kommer denna ifrån? Dvs vilken skribent, i vilken tidning håller på med detta?

    SvaraRadera
  2. Man kan också ha en hypotes att det är hushållens _utbetalningar_ (dvs ink amortering) som sätter gränsen för vad folk är villiga att betala. Hushållens utbetalningar har nämligen varit mycket mer stabila som andel av disponibel inkomst än ränteutbetalningarna (som sjunkit en hel del).

    Med det resonemanget bör priserna alltså inte dämpas så mycket av kommande räntehöjningar.

    Det är som du säger -- räntemarknaden har diskonterat räntehöjningar antingen i december eller februari sen ett tag tillbaka. Nu blev det december, men även en flackare räntebana -- nästa höjning Q3/Q4 2019 enl marknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stockholm är Sverige.
      Gå in på Avanza och läs hur en av deras ekonomer betalar mer i ränta än månadsavgift så inser man ganska snabbt att det finns hävstång på bostadsmarknaden.

      Radera
  3. Priserna på bostäder föll år 2009 trots att räntan gick ned från ca 5% till 1,5 %. Vi fick vårt hus under utgångspris ca 2 månader efter räntan dykt. Mycket psykologi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bedömer du det sannolikt att bostadspriserna går upp ifall riksbanken fortsätter höja från -0.5 till +3.0%? Rörlig bolistränta skulle då sannolikt öka från 2.0% till 5.5%. (samma differens som i ditt exempel)

      Vet inte vad du tror men jag tror inte det existerar tillräckligt psykologi för det scenariot.

      Radera
    2. Om bankerna drar åt utlåningen i absoluta belopp räknat kan en låg ränta inte göra så mycket på uppsidan.

      På samma sätt tror jag att idag är det andra saker än räntan som begränsar utlåningen och därför får en högre ränta inget större genomslag.

      Radera
    3. Bostadspriserna steg 2009 just pga räntenedgången.

      Radera
  4. Ser vi till din senaste graf hämtad ur Valuegard(tror jag) så är närmaste uppåtriktade trendstöd 7,5% ner vilket, har jag för mig, ligger kring index 240. Där hittar vi alltså en första tänkbara rekylområde. Eller så skär priset igenom som linjen som smör i stekpannan.

    Det intressanta är dock att flera högt värderade storbolag inom tech-sektorn har stora potentiella fallhöjder sett till cykelberäkningar. Det öppnar för större börssmitta och riktigt alarmerande kurspotentialer vilket även torde smitta köpintresset på bostadsmarknaden.

    25-29% ner från toppen för DJIA t.ex och givetvis mer för tech-indexen ligger i potten under vintern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tycker inte att det räcker med 20% ner på kort tid i US?

      Radera
    2. Har du möjlighet att maila mig privat angående TA? Har full förståelse om du säger nej.

      Radera
    3. Eller ännu hellre, börja blogga.
      Du skulle garanterat få en massa hang arounds på bloggen.

      Radera
  5. Har inget med räntan att göra, men som också påverkar ekonomin. Oljepriset rasar. När jag skriver detta, är priset på Brentolja, ner mot 53$. Priset har fallit ca: 19% i år. Oljepriset, brukar vara en tydlig indikator, på avmattning i ekonomin.
    https://www.di.se/live/oljan-nar-nytt-arslagsta-trots-verbala-interventioner-fran-opec/

    SvaraRadera
  6. Uträkningen tar inte hänsyn till amorteringskraven. Och även om de inte är en kostnad på samma sätt som en räntehöjning så har de uppenbarligen en effekt på hur folk uppfattar sina boendekostnader

    SvaraRadera
  7. Först och främst vore det väl intressant att se hur mkt ränteutgift er i absoluta tal ökar för alla svarande av denna höjning, och av hypotetiska framtida höjningar. Kan presenteras som stapeldiagram (total lånebörda, vilket korrelerar med inkomst, på x-axeln) med olika staplar i olika färg ovanpå varann för olika höjningar.

    Den datamängden kan sedan appliceras på slutpriser, utifrån hypotesen att den som köper (satt slutpriset), "vunnit" budgivningen genom att maxbelåna sig. Då får man fram hur stora prissänkningar i olika segment som kan förväntas. Som bonus fås då en uppfattning om minskning av "wealth effect".

    Om det finns ngn studie på vilket genomslag "wealth effect" har på konsumtion av olika slag, kan man som tredje steg därav uppställa hypoteser om spridningseffekter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns amerikanska studier som visar att om bopriserna faller med x% så minskar konsumtionen med 0.25x.

      Radera
    2. Njaa... Det finns en rätt kass amerikansk studie som visar att när priserna stiger på bostäder så sammanfaller det med att konsumtionen ökar. Dock erkänner den att de inte har kunnat påvisa kausalitet. Och med tanke på at bostadspriser håren tendens att korrelerar med lönenivåer och andra spännande ekonomiska variabler är det svårt att dra några som helst slutsatser av studien.

      Radera
  8. Nja, störst effekt är väl ökade ränteavdrag och med det en statsbudget som krymper?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg Tino Sanandaji nämna att en dubblad räntenivå, och därmed dubblade statliga utgifter för ränteavdrag, ger en ökad kostnad för staten om c:a 40 mdr. Dvs en försvarsbudget ungefär. Låter kul :)

      Radera
    2. Det är nog fel eftersom totalen för 2018 blir ca 17 miljarder. Bortsett ev takeffekter så borde dubblad ränta ge ytterligare 17 miljarder, vilket är illa nog.

      Radera
    3. Är Tino nån sorts ekonomisk guru?
      Hur kan det överhuvudtaget bli en statlig utgift när det i själva verket är privatpersonen som betalar in skatten. Dvs en intäkt för staten.

      Radera
  9. Har han räknat på ökade statliga intäkter av kapitalskatt på en högre ränta? Eller har han som vanligt bara räknat med sådant som stärker hans tes?

    SvaraRadera