Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-11-21 11:51

Sluta jobba - sänk pensionen med 16%

Om jag slutar jobba och inte tjänar en krona till i pensionsgrundande inkomst sänks min pension med 16% efter skatt. Hela pensionsincitamentet för att jobba heltid i 17 år till är alltså 16%. Medräknat befintlig tjänstepension. Din tjänstepension blir helt avgörande för ditt pensionsutfall.
Yay!
Egentligen skulle jag skrivit ett inlägg om Pensionsmyndighetens nya verktyg typfallsmodellen och hur lite skillnad det blir i pension vid olika löner. Men jag är ju församlingsmedlem i Church of S:t Jobs, och inte personkultist i Gates Frälsningsadventister, så jag förvägrades köra typfallsmodellen. Ni som är Gates Frälsningsadventister kan dock ladda ner själva och leka här.

Jag nöjde mig istället med att leka med min egen pensionsprognos.

Fortsätter jag jobba som nu får jag en första pension vid 65 års ålder (ha, som att det kommer vara tillåtet att gå i pension vid 65 om 17 år) på 29 100:- SEK. Detta i dagens penningvärde, bör tilläggas. Efter skatt enligt dagens skattetabell för 2018 blir det 19 855:- SEK. Den allmänna pensionen blir 14 700:- SEK. Resten är tjänstepension, baserat på 2.1% inflationsjusterad värdeökning per år på befintligt kapital.

Slutar jag jobba helt idag och på något sätt ändå överlever till 65 års ålder, sänks min allmänna pension till exakt 10 000:- SEK, och totala pensionen sägs landa på 24300:- SEK, eller 16 798:- SEK efter skatt per månad.

Det är alltså 16% lägre pension efter skatt. Grovt naivt förenklat innebär alltså varje år jag inte jobbar att pensionen blir 1% lägre. 

Jag har den gnagande misstanken att samma skillnad på 4700:- SEK i allmän pension är hela skillnaden ett helt arbetsliv innebär. Särskilt när man sedan tittar på kommunala bostadstillägg etc till våra fattigpensionärer. Dock kan jag inte använda typfallsmodellen för att verifiera detta. Tjänstepensionen blir alltså helt avgörande för ditt pensionsutfall och själva anledningen till att jobba. Resten handlar bara om 4700:- SEK för 40+ års slit.

Hur skatter och pensionssystem ser ut om 17 år vet vi inget alls om, utan detta baserar sig på innevarande prognoser och en massa naiva antaganden, samt att inget annat ändras. Om 17 år kanske allmän pension är avskaffad, eller så dras din tjänstepension från din allmänna pension av solidariska skäl. Möjligheterna är obegränsade, och hittas nog bara på nedsidan.

Avgörande för din pension blir alltså turen. Alltså när du är född, vilket kommer styra vad för skatter och allmän pension som gäller när du går i pension.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. Helt med på detta. Har själv gjort körningar i Minpension.se och att ta en anställning de tio år som är kvar innan pension (65) känns fullkomligt meningslöst. Mkt bättre att förvalta kappsäcken sedan tidigare företagsförsäljningar...

    SvaraRadera
  2. cit:....-"Slutar jag jobba helt idag och på något sätt ändå överlever till 65 års ålder, sänks min allmänna pension till exakt 10 000:- SEK, och totala pensionen sägs landa på 24300:- SEK, eller 16 798:- SEK efter skatt per månad."
    Jag ser gärna en utvckling av detta från Wilderängs sida. Att i dagens penningvärde en garantipension skulle hamna någonstans runt 10.000 kan jag följa resonemanget. Men att det därutöver skulle ge en ytterligare pension om cirka 14.300 har jag svårare att följa eftersom jag då antager att detta skulle röra sig om någon form av tjänstepension och sådan kan ju inte intjänas försåvitt man inte har Pensionsgrundande inkomst som anställd eller alternativt betalar in premie som egen aktiv företagare enligt för det fallet fastställda ordningar. mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför jag ville haft typfallsmodellen så man fick lite kontroll på uträkningen.

      Radera
    2. Cornucopia: Tack för svar. Jag gick in på den av Dig länkade sidan för dem av oss som använder "Gates" och fann den intressant. Ett betydligt mer detaljerat och utökat verktyg än det som fanns för några år sedan på minpension.se och som jag använde mig utav med jämna mellanrum innan jag själv gick i pension.
      Den ger dock inget svar på min fråga om varifrån resterande 14.300 hämtas om man väljer "pensionera" sig som lätt medelålders ... om uttrycket tillåtes ... mvh

      Radera
  3. Haken är väl vad du ska leva på de 17 åren innan du får pension vid 65

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturligtvis. Men inte för pensionens skull.

      Radera
  4. Har du inte kommit på det förrän nu?

    Ineffektiviteten är enorm.
    Utgiftsåtagandena från det offentliga ännu större.

    Vad blir kvar? Ingenting


    Se om sitt hus, ialla fall lånen är det enda tipset jag har. Man får nog räkna med att staten kommer behöva degen så att allmänna pensionen minskas för alla med tjänstepension är troligast. Att gå på tjänstepensionen är svårare juridiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har skrivit om detta sedan bloggen startade 2008. Tål att upprepas.

      Radera
    2. Rickard Ohlin: Jag kan inte se det "lättare juridiskt" att ge sig på de inkomstpensioner i allmänna pensionssystemet som för den aktuelle enskilde allaredan är inbetalda som premier via pensionsavgifterna.
      Däremot att ge sig på Garantipension och Äldreförsörjningsstöd torde inte vara förenat med sådana komplikationer.

      Radera
    3. Man kan komma åt tjänstepensionerna genom att införa en separata skattetabeller för pensionärer där marginalskatten stiger från allmänna pensionsnivån.....

      Radera
    4. Sjunkbomben: Och den politiska möjligheten att genomföra ett sådant projekt med riksdagsmajoritet på en skala 0 till 5?
      Mitt stalltips i frågan...0 ....

      Radera
    5. Precis Rickard! 0 lån, renovera huset med kvalitet i åtanke så att det håller många år och besparingar. Det ger någorlunda bra trygghet.
      Personligen litar jag inte ett dugg på att staten ska ha några kronor kvar i kassan till min pension. Därför gäller det att spara, spara, spara!

      Radera
    6. Med V som stödparti, 100 % sannolikhet eller åtminstone vilja. Men det kommer vara en del av icke offentligt avtal mellan S och V. (jag förespråkar alltså inte detta, bara en ren skatteteknisk möjlighet för de styrande)

      Radera
    7. Flytta ”till solen"? Valfritt land med lägre levnadskostnader (men förmodat dyrare sjukvård,möjligen?) är väl ändå ett inte helt orimligt som alternativ?

      Radera
    8. Sjunkbomben: Vad jag kan se så ligger inte ett sådant scenario ens i långtidsplaneringen för vare sig S eller V.
      Men Du gör naturligtvis en rimlig bedömning att rent teoretiskt så finns möjligheten till någonting i den vägen ... dock att det kräver en majoritet i Riksdagen och så vitt kan ses lär väl S och V sammantaget inte inom överskådlig framtid nå sådana valresultat.

      Radera
  5. Tror stenhårt på det du skriver i näst sista stycket. Av solidariska skäl kommer pensionen fördelas "rättvist" vilket innebär att alla som betalat in mycket pengar och/eller lyckats med sin förvaltning får sina pengar konfiskerade.

    Ju mer man betalar in desto mer blir man blåst på. Där har vi den korrekta beskrivningen av hur vårt pensionssystem fungerar.

    Tomas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror tvärtom att en sådan konfiskering är mycket, mycket avlägsen. Den som är till exempel 64 år idag och sitter med mycket kapital i systemet kommer knappast att bli av med dessa, särskilt inte tjänstepensionskapitalet.

      Sen är det som vanligt bra att ha mycket sparat privat kapital som komplement.

      De reformer som är närmast till hands är lägre skatt på pension (på gång redan) och högre pensionsavgifter (höjer/säkrar framtida pensioner). Ingen konfiskering av den typen som domedagsprofeterna tror på.

      Radera
    2. Joakim Persson: Jag är böjd för att instämma i Dina förmodanden. Samt ytterligare att tillägga för dem med lägst pension måhända ytterligare höjning av Bostadstillägget.
      Dock vad gäller höjning av pensonsavgifterna antar jag att sådan eventualitet ej kommer att ske helt smärtfritt och utan diverse gnissel. Det kommer att innebära en kombination av för arbetsgivarens del en höjning av totala lönekostnaden samt för den anställde minskat utrymme för reallönehöjning.

      Radera
    3. @Joakim
      Nej, den är 64 år idag och sitter med mycket kapital är nog inte hotad.
      Problemet är den som är 45 år idag (exv mig själv) och sitter med mycket TJP-kapital. Jag ser det som mycket troligt att dessa pengar kommer antingen konfiskeras eller användas som argument till att räkna ned statlig pension - allt under någon form av "rättevise-flagg".

      Radera
    4. @Månskensbonde: Likn situation. Risken finns. Jag tror dock att det finns en stor majoritet mot godtycklig konfiskering av privat egendom, faktiskt. Ser inte det som troligt denna mandatperiod eller nästa, sen får vi väl se.

      Glädjande tycker jag "rättvise-flaggan" använts rätt sparsamt vad gäller _ren konfiskering_ de senaste tio åren. Vi har ju tvärtom sett t ex slopad förmögenhetsskatt och lägre kapitalskatt (ISK) under denna period.

      Får se om det håller i sig. Men jag tänker så här:

      Allmän pension och PPM kan förändras relativt godtyckligt. Dessa har dock varit _relativt_ stabila de senaste tjugo åren. Nästa förändring blir snarare höjda pensionsnivåer (högre pensionsavgifter) än sänkta. Att det blir mindre pension när folk lever längre (samma fiktiva kapital fördelas på fler år) ligger inbyggt i systemet, likaså "bromsen".

      Tjänstepension är bundet av avtal. Detta tror jag knappast man kommer kunna bryta utan mycket svåra konsekvenser. Däremot kan förstås inkomstskatter justeras, men trenden även vad gäller direkt skatt på arbete har ju varit mot sjunkande skatt -- och alldeles särskilt har detta gällt pension de senaste åren, så pass att det är helt okontroversiellt att sänka skatt på pension 2019.

      Privat sparande slutligen är väldigt lättrörligt. Jag tror det är närmast omöjligt att sno skattat och klart kapital, förutom med en drakonisk förmögenhetsskatt -- och det tror jag också är synnerligen osannolikt under vår livstid.

      Radera
    5. Tror inte alls det är speciellt avlägset med konfiskering och uppfinningsrikedomen hos statsmakten är stor vad gäller hur man kan klämma åt vissa grupper (= de som inte tillhör den egna röstboskapen). Se bara på nedtrappningen av jobbskatteavdraget eller förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar.

      Jag tror som bloggaren och flera andra här att första steget är att trappa ner allmänna pensionen för de med tjänstepension av solidariska skäl och om det inte räcker så kommer man förmodligen att hitta på ytterligare sätt att konfiskera från de med hög tjänstepension.

      Om juridiken blir för krånglig så funkar skattevägen utmärkt.

      Radera
    6. @Joakim
      Jag hoppas jag har fel, men "utmaningarna" som landet står inför kommer kräva en del radikala åtgärder om 5-10 år. Jag hyser inga som helst utsikter att TJP pengar skulle vara fredade när det gäller att förse framtida pensionärer med pension som räcker till en kopp kaffe.

      BNP per capita som är lägst i Europa som cornu redan bloggat om, dignande trygghetssystem, konkursmässiga kommuner och en allmän önskan från våra politiker att göra allt för alla - jag håller mig skeptisk till hållbarheten på sikt, speciellt med en vikande sysselsättning i kommande lågkonjunkturer.

      Radera
    7. Man kan alltid lösa pensionärsbeskattningen genom höjd progressiv skatt på inkomster över maximal möjlig allmänpension. Är ju redan separat kolumn för pensionen i skattetabellerna.

      Radera
    8. Det är som bl a chief karlsson varit inne på inte särskilt troligt med reformer åt det hållet med den riksdagsmajoritet vi har nu och sannolikt framöver. Pensionssystemet håller än så länge, och prognoserna har faktiskt höjts något om hållbarheten om man jämför med t ex 2013, 2008 och 2003 som jag har tittat på. Även prognosen för själva den allmänna pensionen har höjts för individer under den tiden.

      Och som sagt, den närmaste reformen på tur är just höjda allmänna pensionsavgifter för att höja nivån på framtida pensioner (tillsammans med bland annat höjd pensionsålder pga höjd livslängd, men det har redan avklarats). Det kommer räcka långt för den genomsnittlige pensionären. För fattigpensionärer (med garantipension + bostadstillägg/ÄFS) kommer stödet också behöva öka, men det handlar om _relativt_ små siffror och inte något som tarvar konfiskering av tjänstepensionskapital.

      Det är mycket främmande att göra den typen av förmögenhetsöverföring, så jag tror därför det är mycket mycket osannolikt att den åtgärden ens föreslås. Högre pensionsavgift och _möjligen_ i en framtid högre skatt på kapital (ink höjd fastighetsskatt och slopade ränteavdrag) är mer troliga finansieringskällor om sådant behövs.

      Och det bloggas om en hemskt massa möjliga risker och problem. Det kommer nog att gå att baxa sig igenom detta även denna gång. Kommunerna, till exempel, är knappast "konkursmässiga" oavsett vilka fantasifulla rapporter man viftar med. Man kommer ha högre kostnader av demografiska skäl, men inget som är omöjligt att hantera inom ramen för högre statsbidrag + högre kommunalskatter + besparingar. Roligt blir det inte, men ingen katastrof.

      Radera
  6. Jag arbetar inte för att senare ev kunna få pension, jag arbetar för att kunna bo bättre, köra bättre bil, äta bättre, smälla pengar på en massa rolig onödig skit och framför allt MÅ bättre.

    Och det kommer jag fortsätta med så länge det går, kanske kunna försätta mig i en bättre sits inför den dagen då jag inte längre kan/orkar/vill arbeta med något.

    Jag har ett par tidigare kollegor som gick i pension, men de hade så tråkigt att de skaffade ett jobb igen, någon annanstans då och inte heltid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade de inga fritidsintressen eller socialt umgänge utöver jobbet så kan det givetvis lätt bli tråkigt.

      Sen tror jag iofs på modellen att jobba deltid de sista åren för att dryga ut pensionen, men ändå kunna vara lite "pensionär". Skulle gissa att jag enbart kommer konsulta periodvis de sista åren i mitt arbetsliv men vi får väl se.

      Radera
  7. Helt sant, allmän pension har väldigt lågt tak och påverkas därför rätt lite av större ansträngningar osv. Ser samma sak själv när jag leker runt.

    Men du sätter väl av till tjänstepension som egenföretagare? Den biten gör större skillnad på 17 år jmf med att enbart förlita sig till redan inbetalt kapital.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur står det sig mot att behålla pengarna i företaget och dela ut dem senare?

      Radera
    2. Det är också en bra idé. Beror på personlig situation, men jag tror att det är bäst att först maxa lön upp till taket för intjänande till allmän pension, sen maxa lågbeskattad utdelning (och spara på ISK/KF), sen sätta av till eget pensionssparande (avdragsgillt).

      Man får ju ändå skatta på pengarna när man avvecklar företaget, även om man kör "5:25" och låter det vara passivt i fem år.

      Radera
  8. Den nya pensionsåldern är väl redan 66 för de som inte redan är ganska gamla. Och kommer höjas ännu mer om medellivslängden blir längre. Dock införs förhoppningsvis medborgarinkomst innan 2035. Annars får vi nog ett världskrig istället.

    SvaraRadera
  9. ... och angående risker på nedsidan -- Det har från en bred riksdagsmajoritet avisterats sänkta skatter för pensionärer, vilket innebär att pensionärers inkomster 2019 jämfört med t ex 2009 kommer vara bättre vid samma fasta pensionsnivå. Utvecklingen av detta bedömer jag fortsätter tills pension och inkomst åter har samma skattesatser (kanske man fixar till detta i en större skattereform?).

    Konfiskationsrisken tror jag också är mycket låg, och saknar nästan helt historiskt exempel -- undantaget den hårt kritiserade engångsskatten på försäkringspengar i slutet av 80-talet är det rätt ovanligt att staten lyckas med den typen av rena konfiskeringar. Opinionen är knappast positiv till det heller.

    Tvärtom har (S) lyft frågan om höjda pensionsavgifter, med en procentenhet eller lite därutöver, som då givetvis kommer belasta löneutrymmet i kommande avtalsrörelser om det blir verklighet (eller leda till en sänkning av t ex andra arbetsgivaravgifter / allmän löneavgift).

    Det gör att nivån på allmän pension någorlunda kommer hållas anständig. Sen är det i slutändan upp till den enskilde att t ex inte spendera hela nettolönen utan inse att ett privat sparande är nödvändigt om man vill ha samma levnadsstandard vid pensioneringen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perssonregeringen tömde dessutom på sin tid pensionsfonderna på sådär 250 miljarder.

      Radera
    2. Thomas Lindgren: Den myten är tröskad på längden och tvären och blir inte mer riktig för det.
      Om någonting skall sägas i ämnet så kan väl snarare sägas att Perssonregeringen skänkte pensionsfonderna 92 miljarder!

      Radera
    3. Nej, det där är en seglivad myt. Man flyttade ansvaret från vissa delar av pensionssystemet från pensionssystemet till statsbudgeten, och då var det logiskt att även flytta en del av de fonderade pengarna till statsbudgeten.

      Läs mer detaljer här, lite citat:

      "En del av det nya pensionssystemet var att garantipensionen, efterlevandepensionen och förtidspensionen skulle lyftas bort från ATP-systemet. Tanken var att systemet för inkomstpensioner skulle fungera oberoende av statens finanser."

      "Utgångspunkten var alltså ett ATP-system som var anpassat för såväl inkomstpensioner som för garantipensioner, efterlevandepensioner och förtidspensioner. Pengar hade betalats in till systemet för att klara alla dessa typer av pensioner."

      "När nu flera typer av pensioner skulle lyftas bort från ATP-systemet, blev det logiskt att föra över en del av pengarna till staten. Den så kallade pensionsgenomförandegruppen kom fram till att det borde handla om ungefär 320 miljarder kronor. Men gruppen kom överens om att överföringen inte borde vara större än 258 miljarder kronor, för säkerhets skull."

      Radera
    4. En märklig artikel. Om det bara var en bokföringsmässig överföring, varför "inte större än X för säkerhets skull"? Och varför skulle detta "lyftas bort från ATP-systemet" och in i statskassan?

      Avslutas med "Visst kan pensionärer kräva att få 258 miljarder av staten. Men kom inte och snacka om stöld. Och inbilla dig inte att det går att göra utan att det märks. Kanske i form av sämre statsbidrag till kommuner och landsting. Och bland de grupper som är mest beroende av servicen från kommuner och landsting finns just pensionärer."

      Men ursprungsargumentet var ju att pengarna användes för att betala en viss klass av pensioner, inte till den löpande verksamheten?

      Nej du Joakim, jag tror jag föredrar en torr pdf från något departement före detta.

      Radera
    5. Krisen 1990 bidrog väl också till att pensionerna bromsades?

      Radera
    6. Thomas: Det finns en utredning om detta, kanske gräver fram den ikväll.

      Poängen är att det inte handlar om någon "stöld", utan att buffertfonden som först var tänkt att hantera (X + Y + Z) nu bara skulle hantera (X). Då är det rimligt att flytta ut pengar som var tänkta att säkra upp (Y + Z) till statsbudgeten. Att inte flytta över något alls hade varit orättvist, och att flytta över hela bufferten hade också varit orättvist, därav uträkningen (där man "underfinansierade" de bitar som hanterades via statsbudgeten av någon anledning).

      Radera
    7. Joakim Persson: Överflyttningen fanns beslutad och till innehåll specificerad allaredan i den lag som antogs vårriksdagen 1994. Att efterkommande regering med huvudsakligen Thalén och Klingborg som ansvariga ministrar via den parlamentariska genomförane-/pensionsgruppen valde att underfinansiera de delar som togs över av socialförsäkringsbudgeten med 92 miljarder var den bedömningen att inte alltför mycket försämra soliditieten i AP-fonderna. Detta enligt Bo Könberg från dåvarande FP nuvarande L som hade en stor del i utförandet av det nya pensionssystemet.

      Radera
    8. "Thomas: Det finns en utredning om detta, kanske gräver fram den ikväll."

      Demi-sec om jag får be. Nej men mer allvarligt så ... endast om andan faller på. Jag kan iofs föreställa mig att detta kommer upp i någon senare diskussion.

      Radera
    9. Ja. En annan gång. Det finns en utredning, förmodligen sökbar hos riksdagen, som berättar hur man tänkte.

      Radera
  10. Så som jag tolkar din text så kommer 17 års extra arbete resultera i 100kr/mån mer i tjänstepension. Hur hänger det ihop?

    Jobba 17 år: 29100-14700=14400(kr/mån)
    Ledig 17 år: 24300-10000=14300(kr/mån)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tolkar det som om man räknar 17 års extra arbete utan tjänstepension.

      Radera
  11. Är man 64 hinner man säkert ta ut sin pension enligt gällande regelverk. Är man 50 bör man räkna med betydande försämringar.

    Regelförsämringarna kommer införas stegvis, ju yngre man är desto svårare att planera.

    Att ha eget sparande utanför systemen skapar frihet och möjlighet att själv välja pensionsålder. Det tror jag är bra att satsa på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant, fast domedagsprofeterna sa samma sak för 10 och 20 år sen. I själva verket har ganska lite hänt under den tiden.

      Radera
    2. Mycket har hänt, skulderna är än hemskare, sen kan man ju glädjas åt en programmerande arbetskraft vad gäller skattebas... Frågan är dock vilken avkastning man kan få framöver? Kina och Ryssland tar plats som mer mäktiga nationer som nu kan hjälpa varann medans väst sitter kvar i det på sikt ohållbara övervärdet som grundlades under 70-80-tal.

      Jag står ännu fast vid att 1966-1968 var den bästa tiden, iaf i USA, det verkar faktiskt gälla även här.

      Radera
  12. Libreoffice är väl gratis och hanterar xlsb?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah tänkte på xlsm, xlsb är någon komprimerad variant av det. Har sparat om filen och laddat upp här:

      https://ufile.io/54doo

      För de som vill kika på den med apple. För att få macrona att fungera måste man konvertera VBA till något språk libreoffice klarar (de är extremt lika) eller lägga till option vbasupport i macrot om man har tur.

      Filen laddas såklart ner på egen risk.

      Radera
  13. Som egenföretagare skulle du ju kunna löneväxla mot pension ett antal år eller ta en kapitalförsäkring och sedan gå i pension om 5 år. Visst skulle det bli en del skatteeffekter. Annat upplägg är väl ett holdingbolag som äger Ängsjödal Text AB och som du sedan kan göra en 5/25:a av för att plocka ut 163 kSEK/år (+ uppräkning) i utdelning och leva på.

    SvaraRadera
  14. Jag har lagt upp en plan om att pensionera mig om 15 år (50 års ålder) Men det kommer kräva hårt slit och diversifiering av inkomstslag. Detta förutsätter ju att inte dagens ekonomiska system går åt skogen innan dess så det är värt att sprida inkomstriskterna

    SvaraRadera
  15. Som pensionär kan man jämföra sin egen pension med t.ex. de som är tio år äldre... och upptäcker då att ens egen pension kan vara nästan hälften av sin äldre kollegas, trots att man i stort sett haft samma jobb.... Så att fundera på pensionens villkor om 15-20 år är närmast meningslöst. Planera istället för att pensionen inte ens skall finnas så blir pensionen en positiv upplevelse - oavsett hur det blir.

    SvaraRadera
  16. Om 27 år när en annan är 65 misstänker jag att jag har helt andra bekymmer än vilken pension jag kommer att ha. Kanske om det är fisk i näten, ved i förrådet, om jag sett några färska älgspår på sistone eller om jg måste ladda ny ammo eller försöka byta till mig lite salt eller kaffe hehe...

    SvaraRadera
  17. Jag lyssnade på intervjun av direktören för pensionsmyndigheten. Han pratar om att det går från att vara beroende på hur man arbetet mot att vara mer samma oavsett hur man har arbetat särskilt med bostadstillägg och andra bidrag. https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=21664&artikel=7072723 Tyvärr är det här kortare än det jag hörde men han har rätt.
    Jag är också orolig över att staten kan ta ut mer skatt från offentliga tjänstepensioner samtidigt som de inte kan nå privata med tanke på Portugal. När jsg blir pensionär (är 38 nu) kanske de kan chockhöja min pension medans om min karriär varit annorlunda hade inkomsten varit säkrad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen vet iofs om Portugals regler av idag gäller om 30 år heller, eller hur Sverige ställer sig till dem under samma tid. Det sannolika är istället att situationen inte kommer vara densamma.

      Vi ser dock att allt mer av pensionen i praktiken består av privat sparande, så där är som jag ser det ledtråden om hur framtiden kommer att se ut. Och det kan ju inte komma som en överraskning för någon att pyramidspelet inte gick att vidmakthålla. Pensionsbromsen var tydligen en alltför brutal lösning på detta men det underliggande problemet måste någon gång lösas: På det personliga planet att vi jobbar mindre och lever längre och dessutom förväntar oss ett bekvämt semesterliv de sista 20-30 åren. (Det är inte fallet idag och kommer aldrig att så bli.) På det offentliga planet att en sjunkande andel arbetande måste försörja en ökande andel icke-arbetande. De publika pensionerna kommer därför att glida mot ett minimum, fattigstugan eller socialbidraget, samtidigt som avgifterna ändå kommer att skruvas upp.

      Jag tror oavsett hur det går dock inte att du behöver oroa dig för att din pension chockhöjs.

      Radera
  18. – Jag ser påtagliga risker för att förtroendet kan erodera för pensionssystemet, säger Daniel Barr, generaldirektör för Pensionsmyndigheten.

    På vilket sätt?

    – Att folk inte litar på pensionssystemet. Man har sålt in det på ett sätt, i verkligheten är det något helt annat. Det är lite falsk marknadsföring, helt enkelt, säger han vidare.

    Det är sagt att pensionen ska grundas på inkomsten. Att arbeta länge, ska ge bättre pension.

    Både ATP-systemet från 1960 och det nya pensionssystemet 1994 skulle baseras på folks inkomster. Ju mer pengar en löntagare tjänat, desto bättre pension skulle han eller hon få.

    Men en person som inte jobbat alls under hela sitt liv, får garantipension, bostadstillägg och försörjningsstöd.

    Den som har arbetat i hela sitt liv, har fått se att pensionsutbetalningarna blivit en mindre del av den gamla månadslönen.
    Skillnaden mellan den genomsnittlige löntagaren som jobbat hela sitt och den som inte arbetat alls är ungefär 1500-2000 kronor i månaden, enligt Daniel Barr.

    Han vill se en debatt om hur systemet ska se ut.

    Daniel Barr säger att det finns fördelar med den svenska modellen med en särskild pensionsgrupp som hanterar sådana här frågor. Andra länder är avundsjuka på vår modell.

    Men det finns en nackdel med att besluten tas av en pensionsgrupp där sex partier är överens.

    – Baksidan av detta är naturligtvis att den politiska debatten inte förs på gator och torg, i så stor utsträckning utan den förs mellan politiker och jag tror att vi ser sviterna av det i dag, säger Daniel Barr generaldirektör för Pensionsmyndigheten.

    SvaraRadera
  19. ty så fungerar det svenska pensionssystemet. Köttberget som nu går I pension har INTE betalat in motsvarande det som de får ut. Det ska nuvarande arbetstagare bekosta.

    Snarare så är det så att de genom sitt förmånliga system suger ut dagens arbetare. Pensionärerna är problemet för landets ekonomi. Inte invandringen.

    Men det kan man itne säga utan att SD svansen blir upprörda :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. SebSeb: Några små men ändock viktiga detaljer rörande ditt påstående ... det är inget "Köttberg" som går i pension idag. Det berget har allaredan gått i och med att de stora 40-talskullarna gått i pension sedan ett antal år. De som går nu är de väldigt små barnkullarna från 50-talet och vad gäller inkommande år 2019 och 65-årsavgångarna är de födda 1954 och har därför ut exakt NOLL delar ur det tidigare ATP-systemet som till viss del finansierades på så sätt som du påstår. 1954 års generation får ut i pension vad dom har betalat in för i pensionsavgifter!

      Radera
    2. Nej, det stämmer inte, landets ekonomi går inte under pga åldringar, invandrare är ett problem då det också är en biomaskin som inte går att stänga av.
      Bäst blir det när maskinen gör maskiner sen hittar vi på siffror och avkastningar, om det inte blir bra, mecka om. (Jag kanske är lite cynisk-ironisk här nu då)

      Inflationen kommer troligen som stagflation öppet i relativ snar framtid även om deflationen kan komma först

      Radera
  20. Sluta löneträla mensch, jobba svart eller bolagisera eller jobba utomlands, spara undan pengarna där inte skattmasen hittar dem. Bli sedan ålderpensionär i Sverige och få i stort sett samma belopp som om du arbetat PLUS det du stashat undan.
    Kommer jag agera så här? Antagligen inte. Men jag är arg över att betala till ett välfärdssystem med så starka incitament att bryta ned sig självt.

    SvaraRadera
  21. Idag har många en allmänn pensionen och förhoppningsvis en tjänstepension. Tjänstepensionen försvinner oftast efter 5 år och då tappar man ca 50% av pensionen. Den allmänna pensionen minskar också med 2% varje år man lever. Pensionen skall också indexeras upp för att möta inflationen, men det görs aldrig på ett tillfredställande sätt. Så den dagen du blir 70 kommer pensionen göra ett riktigt fall nedåt. Politikerna har också gjort om systemet mot förut. Förr baserades pensionen på de tre mest inkomstbringade åren, idag beräknas alla år. Politikerna höjde också pensionsålder från 61 år till 64 år. (Fattas tydligen pengar. Kan det vara för att det kommer 140.000/år som skall ha bidrag?). Och slutligen, det du läser i oranga kuveret kommer du inte få, det vet man redan idag. Dom som gjorde dagens pensionssystem vet om det, men man kunde inte göra en så stor försämring direkt, utan det kommer försämringar längre fram. De flesta vet inte vilken pension de får. 4 av 20 faller i gråt nãr de får reda på sin pension. Så illa är det idag. 4 till 5 tusen kronor är det många pensionärer som har idag. En katastrof. Tydligen tar en pensionär om dagen livet av sig. www.jp.se/article/varje-dag-tar-en-pensionar-livet-av-sig/
    Och så här ser det också ut för många:
    www.aftonbladet.se/debatt/a/4dgXra/ska-min-mamma-leva-pa-9-kronor-om-dagen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spartacus: Det du skriver är helt och fullständigt falskt.

      1. Tjänstepensionens uttagsperiod kan du välja själv och är inte alls låst till 5 år.
      2. Inkomstpensionen sjunker inte med 2% årligen utan räknas upp med inkomstindex.
      3. Asylinvandrare påverkar inte finanserna för nuvarande pensionärer på något signifikant sätt, eftersom pensionssystemet är skilt från statsbudgeten (däremot möjligen högre garantipension etc i framtiden -- något som återigen bara belastar statsbudgeten).

      Varför sprider du dessa felaktigheter?

      Radera
    2. Joakim Persson: Instämmer till fullo!
      Det pratas helt enkelt för mycket skit i detta ämne av folk som inte har en aning om vad dom svamlar om!

      Radera
  22. Pensionsbomben är ju även en pensionsväljarbomb, vilket snarare gör det mindre sannolikt med konfiskation. Antalet pensionsväljare är rekordstort och fortsätter att öka, samtidigt som dessa pensionärer nu har tillgång till globalt internet och inte är lika lättmanipulerade via SVT:s NPC-programmering som föregående pensionärsgenerationer.

    Staten har snarare lätt panik över "pyramidspelets" brist på yngre människor som skall betala för kalaset - vilket yttrar sig på generösiserade "importregler" av ung inbillad arbetskraft och drömmar om kompetensregnskurar som driver in över gränsen.

    SvaraRadera