Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-11-08 10:05

Riksdagen har beslutat att tjänstemannaansvaret ska återinföras

Det så kallade tjänstemannaansvaret ska återinföras enligt ett beslut taget av riksdagen i våras. Det innebär att även mindre tjänstefel kommer bli straffbara och inte som de senaste dryga fyrtio åren endast grova tjänstefel. Nu återstår att vårens antagna motion ska förvandlas till lag.
Riksdagen har skickat till regeringen att tjänstemannaansvaret ska återinföras fullt ut.
Ofta får man höra om att tjänstemannaansvaret avskaffats och borde återinföras. Ofta har de som skriver detta dålig koll på vad det handlar om. 

Moderaten Ida Drougge har i en motion från förra året summerat vad tjänstemannaansvar handlar om rätt väl. Undantaget grova tjänstefel i myndighetsutövning så var det tänkt att tjänstefel skulle hanteras som personalärenden och inte straffrättsligt av domstol. 

Nu återinförs dock fullt straffrättsligt ansvar för offentliganställda tjänstefel. 

Drougges motion anger följande, min fetstil:
"1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidga brottet tjänstefel så att även annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning innefattas och exempelvis hantering av offentliga medel är inkluderat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa de straffrättsliga påföljderna suspension och avsättning vid myndighetsutövning och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidga brottet tjänstefel så att även ringa tjänstefel följs av straffansvar och påföljd och tillkännager detta för regeringen."
Motionens yrkanden 1-3 antogs i våras, tillsammans med huvudmotionen och en lång rad andra motioner från övriga partier i ärendet.

Fullt tjänstemannansvar återinförs alltså, men det är upp till regeringen att lägga fram det lagförslag som gör detta. Så har ännu inte skett, men en enig riksdag står alltså bakom återinförandet.

Detta innebär också att du som statlig eller kommunal tjänsteman framöver kommer kunna åtalas för tjänstefel även i ringare fall. Men först ska väl ärendet begravas av en framtida regering i ett antal år av utredningar.

Kan vi nu sluta tjata om tjänstemannaansvaret borde återinföras. Ligg istället på regeringen om att tillsätta de utredningar och andra åtgärder som krävs för att riksdagens tydligen enhälliga beslut ska verkställas. Frågan är bara vad det ska tjatas om istället?

Det blir alltså ett personligt ansvar för tjänstemän även vid ringa tjänstefel, inklusive hanteringen av offentliga medel ("slöserier") och inte bara myndighetsutövning mot enskilda medborgare. Detta är förstås mycket positivt, då det inte bara återupprättar förtroendet för offentliganställda, utan rimligtvis även kommer leda till ansvarsfullare bruk av skattemedel, och att lagar följs. Bryter en offentlig tjänsteman mot lagen framöver, så kan vederbörande åtalas även i mindre allvarliga fall.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

47 kommentarer:

  1. Fast riksdagen har inte beslutat någonting. De har gjort ett tillkännagivande att regeringen borde göra något och liksom hundratals andra tillkännagivanden så struntar regeringen i vad riksdagen tycker. Det som behövs är en "reform" som gör att riksdagen faktiskt kan bedriva politik utan regeringen (vilket skulle vara oansvarigt och kasta in sverige i politiskt kaos och tillbaka till 30-talet). De får väl motionera om ett tillkännagivande om det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De har röstat ja på motionen va? Då har de beslutat vad som stod i motionen.

      Radera
    2. Hmmm, dessvärre länkar inte cornus till beslutet utan bara till själva förslaget. Jag har inte orkat leta fram beslutet, men när riksdagen röstar så fattar riksdagen ett beslut, punkt.

      Radera
    3. Jodå, den ena länken har besluten i sig.

      Radera
    4. Hittar tre länkar:

      Första är en motion "tjänstemannaansvar på riktigt"
      Andra är ett betänkande från KU
      Tredje är en motion "ett utvidgat tjänstemannaansvar"

      Det rör sig alltså i grund och botten om tre FÖRSLAG. Jaja jag får väl leta upp besluten rörande dessa motioner senare...

      Radera
    5. OK, beslutet finns i riksdagens protokoll 2017/18:100...

      Radera
  2. Man kan hoppas att detta även gäller politiker? De tar besluten om offentliga medel, tjänstemän applicerar de direktiven de får politiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick exakt samma tanke när jag läste texten.

      Borde vara straffansvar på att anslå medel till projekt som inte har något mål, inte följs upp eller ens utvärderas. Att de i de flesta fall inte ger någon som helst nytta är så självklart för alla med någon som helst intelligens så det behöver vi inte diskutera.

      Radera
    2. Det skull ändå vara ett steg i rätt riktning om tjänstemannen riskerade straff om denne inte stod upp för lagstiftningen som finns.

      Politiker och tjänstmännen jobbar rätt nära varandra och vänskapsjäv/ korruption skulle sannolikt bli något jobbigare.

      Radera
    3. En politiker är inte en tjänsteman.
      En politiker är en vald representant och kan endast lagföras för brott i enlighet med Regeringsformen kap.4. §12.
      Samma förhållande råder för vald politiker i Kommun och Landsting.

      Radera
    4. Politiker i vårt land är närmst att börja likna med proffessionella utövare av politik och inte valda representanter på högre nivå och även i många större kommuner. De börjar i ungdomsåren och har aldrig något annat jobb i hela sina liv än som politiker, först efter den karriären är över tar den riktiga vid.

      Radera
    5. Tim: Helt riktigt att en stor del av politikerna i de större partierna på riksnivå men även i vissa fall i Kommuner och Landsting kan definieras som proffesionella utövare. Detta då trots att det naturligtvis är ett fundamentalt faktum att de formellt sett är valda genom respektive partis interna valberedningar.
      Men det har ju absolut ingenting med diskussionen om tjänstemannaansvar att göra.

      Radera
  3. Det är ett stort steg i rätt riktning att gå tillbaka till "land skall med lag styras" eller vad det nu var Oxenstierna sade.

    Drömmen när man kan amnäla och få se personerna lagförda som försnillat våra gemensamma skattepengar, jag gissar att lagen inte gäller retroaktivt men fortfarande en vinst.

    Gäller den våra folkvalda politiker också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Motionen säger inget om ändring i paragrafens tredje stycke:

      "Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap." (20 kap 1 § BrB)

      Radera
    2. Problemet är ju att detta skulle leda till miljontals okynnesanmälningar från trollfabriker i alla tre blocken. Se bara på hur många gånger Hanif Bali har blivit anmäld för rasistiska tweets, av rödgröna, för att vänsterpressen sedan skall kunna trumpeta ut att han blivit anmäld igen kräva att partiledaren för M gör något. De har väl någon teori om att droppen urholkar stenen eller något sånt. Alla polisresurser i hela Sverige kommer att gå åt till att utreda våra politiker. Ett annat exempel är ju hur ofta/länge precis varenda byggnadslov och varenda offentlig upphandling numera överklagas, det kan ta tio år från beslut tills spaden sättes i marken eftersom framförallt rödgröna överklagar varenda offentlig planritning in absurdum.

      Radera
  4. Kan åtalas, men kommer inte att.
    Vi talar ju om "elit".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir inte facket arga om deras medlemmar åtals för inkompetens?

      Radera
  5. Pelle har så rätt i att regeringen har obegränsad möjlighet att se till att riksdagens mening aldrig kommer att resultera i någon lagstiftning.

    Så Cornu är nog ute i förtid med att vi skall "sluta tjata om tjänstemannaansvaret borde återinföras".

    SvaraRadera
  6. Kommer antagligen resultera i än segare byråkrati och större personalomsättning med sjunkande kompetens som följd inom det offentliga.
    Visst är det nödvändigt inom förvaltningen, men ingen är tvingad till att jobba i Sverige - det får man inte glömma.
    Tjänstemannahorden gnäller om att de är stressade, det kommer bli värre när de inbillar sig att de kan hamna i fängelse också. (självklart är det stressen och inte kompetensbristen som gör att de riskerar sistnämnt...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några fällande domar skulle ge tjänstemännen råg i ryggen att våga säga nej när de ska säga nej gentemot politikerna.

      Radera
    2. De som säger upp sig för att tjänstemannaansvaret återinförs så nog ändå fel person på fel plats, antingen för inkompetenta eller sådana som är lite för mycket intresserade av hur den egna vinningen kan optimeras.

      Mycket av dessa tokiga beslut man tycker borde vara åtalbart är av sådan nivå att min misstanke är att dom antingen är grovt förståndshandikappade och lurade eller så handlar det om mutor, grav nepotism etc.

      Samtidigt när jag ser vilka personer som sitter på höga positioner i min egen hemkommun, både inom kommunen och de kommunalt ägda bolagen så blir jag både förundrad och förfärad för man hittar aldrig de där människorna man minns som begåvade i sin ungdom. De flesta namn jag känner igen är de där lågbegåvade ordningsmännen som aldrig tänkt en egen tanke och knappt ens förstod vad de läste i böckerna, så jag undrar ibland hur de kunde bli som det blev, men jag gissar att de varit politiskt aktiva och fått sin belöning efter att ha varit jasägande nickedockor.

      Dom är antagligen för obegåvade för att inse sina egna begränsningar före det är för sent och dom blir straffade för nåt korkat beslut dom tagit.

      Radera
    3. Jag vet exempel där chefen tryckte på för ett beslut som handläggaren ansåg stred mot lagen. Lösningen var att chefen fick sätta sitt eget namn på pappret. Rimligt.

      Radera
    4. @Troll Kung
      Absolut. En sidoeffekt kan dock bli att de med råg i ryggen söker sig från den typen av tjänster. Det kan lätt bli ogästvänligt om man säger emot för mycket när korkade människor bestämt sig.

      @Kent
      Ja de är på fel plats men behöver lön för att betala huslånet och någon tjänst i det privata platsar inte en offentlig tjänsteman utan kompetens till.
      Intressant betraktelse om vem som hamnar på såna ställen, spot on.

      Radera
  7. Jag tror på det när jag ser det.

    SvaraRadera
  8. Lars,

    Jag noterar med viss förvåning att du förbehållslöst tycks anse att detta förslag är problemfritt. Jag har vidare noterat, av bloggens innehåll, att du är intresserad av frågor om civil beredskap och krishanteringsfrågor. För svensk del är ett stort problem gällande krishantering att tjänstemän inte vågar fatta de beslut som behövs av rädsla att bryta mot i många fall oklara regler och inte sällan avvaktar för länge på grund av otydligt beslutsdelegation. Då stor del av tjänstemannakåren redan nu hämmas av en rädsla att göra fel - och - att hållas ansvarig i efterhand för att under en kris ha fattat "fel" beslut är jag rädd att denna reglering kommer att ytterligare förvärra detta problem. Hur ser du på detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Relevant synpunkt. Vet inte om jag anser att det är problemfritt, står det någonstans?

      Har du några belägg för att tjänstemannakåren hämmats av rädsla för att göra fel?

      Radera
    2. Med tanke på att personligt ansvar är vardag för leg hälso och sjukvårdspersonal och att vi dessutom kan straffas två gånger för samma fel, ser jag inget problem med utökat tjanstemannaansvar

      Radera
  9. Som i ett AB bör frågan om ansvarsfrihet väckas för de folkvalda varje år eller vid val.
    Att skriva på ett internationellt fördrag som låser landet i generationer eller lova bort miljarder till något ändamål skall inte vara riskfritt som det i praktiken är idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På något sätt är de enda som med rätta kan döma riksdagen är folket. Riksdagen är ju tillsatt av folket för att föra folkets vilja. Det kan därför inte kodas i lag vad de får och inte får besluta, möjligen kan det kodas i d ras vallöften.

      Tanken är intressant, men kanske svår att implementera. Avslagen ansvarsfrihet är ju ingen påföljd, det ger ju bara bolaget rätt att hålla styrelsen ansvarig för specifika beslut (och gärningar). Man kan därvid bara hålla de som medverkat till besluten ansvariga medan de som reserverade att sig såklart inte kan hållas ansvariga. Då blir det liksom ett problem då man ju måste peka på specifika beslut och bara isf bara gälla de som röstat för det. Det kan också som påpekats endast gälla de som gått till val på att inte bifalla beslutet.

      Jag har haft endel funderingar på hur en konstitution BORDE se ut och funderat på denna fråga.

      Generellt behövs nog inte straffpåföljd utgå om man har regler som gör att beslut kan hävas genom fällande dom. Detta är nästan viktigare än att byta in folk.

      Radera
  10. Mindre tjänstefel = miss att registrera inkommet mejl eller att missa göra anteckningar i ärendesystem om telefonsamtal? Vänta er inte att vi tjänstepersoner kommer bli snabbare, snarare finns risk för totalförlamning av många delar av förvaltningarna. Tänk på socialförvaltningen och vilka risker att göra fel i varje ärende som finns. Varför ta beslut när det går att vänta in mer underlag eller kräva kompletterande utredningar i oändlighet?


    SvaraRadera
  11. jag vill minnas att en handläggare på socialförvaltningen åtalades efter en härva involverades rena trakasserier av en parten i ett ärende, men friades från tjänstefel med hänvisning till att det hon gjorde inte ingick i hennes tjänst, och därför inte var ett tjänstefel.

    SvaraRadera
  12. Företräder en klient som vid ett tiotal tillfällen under ca 1,5 års tid mottagit totalt ca 250 000 kr från olika delar av en svensk kommun.
    Min uppdragsgivare har aldrig haft affärer med kommunen eller annan kontakt.
    Kommunen har aldrig hört av sig om pengarna.
    Min klient har dock bett mig att höra med dem ifall de vill ha tillbaka pengarna för att sen betala tillbaka dem. (den där försiktiga typen - man kan beställa in fisken till lunch utan att fråga)
    Responsen från kommunen har varit närmast Kafkaartad, så här i efterhand skulle man spelat in alla fascinerande samtal i telefon och lämnat dem till skattebetalarnas riksförbund, men där träder tystnadsplikten in. För att summera:
    - Det finns ingen som ansvarig för kommunens olika bankgiron
    - Inte en enda person har visat förvåning över vad som hänt
    - Ingen har kunnat (inte ens kommunens redovisningschef) säga att de saknat pengarna
    - Samme redovisningschef snäste närmast av med att vederbörande hanterade större summor än såna småpengar
    - Referenser tydde på att det var fakturor och samme chef bekräftade det. Hur leverantören hanterade att inte få betalt på sex månader vill man inte tänka på, kommunen betalade väl bara igen och ryckte på axlarna - det är ju andras pengar.
    - De olika summorna betalades tillbaka i omgångar och inte en enda gång har de hört av sig för att tacka eller fråga vad det är för inbetalning o.s.v.
    Synd att man betalar skatt - men det är ju i alla fall häftigt.
    Som slutlig info kan sägas att preskriptionstiden är tio år på den typen av fordringar.

    SvaraRadera
  13. Anledningen till att det togs bort en gång i tiden var just totalförlamningen som beskrivs ovan. Man åtalade piloter i flygvapnet för att de gjort en felaktig knapptryckning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt de allra allra flesta som önskar återinförande kan inte redogöra för vad de vill återinföra.

      Med det sagt så finns det en hel del som jag tycker borde vara straffansvar på. T.ex. när tjänstemän utövar myndighet utan stöd i lag eller till och med i strid mot lag. Där finns ju en drös med lagar och bestämmelser om hur myndigheten skall agera, men sen kan tjänstemännen helt enkelt skita i dessa utan risk för påföljd. Vad som är värre är ju de som drabbas av besluten ofta har ringa möjlighet att få lagstridiga beslut och förfaranden undanröjda.

      Man skall fråga sig vad det är för vits med att riksdagen stiftar lagar när det är upp till till att någon tjänsteman ifall han inte behagar följa lagen.

      Radera
  14. Naturligtvis kommer detta att leda till en beredning i vederbörlig ordning och jag skall inte därmed vara så tvärsäker som vissa partiledare i dagarna att påstå att jag kommer att äta upp min högersko ... Däremot är jag tämligen tvärsäker på att delar av de i artikeln ovan redovisade yrkandena kommer att frontalkollidera med LAS.
    Och en stor del av argumenten för borttagande av det specifika "tjänstemannaansvaret" inom offentlig förvaltnng 1976 var ju just det att tidigare lagstiftning på områdets tagits in i LAS samt även i Brottsbalken kap.20 §1. om jag inte missminner mig.
    Av just denna anledning anser jag personligen att det inte finns någon som helst anledning att återinföra tidigare separat lagstiftning utan ändamålsenlighet kan nås genom skärpta specificeringar i aktuella Befattningsbeskrivningar.

    För övrigt är jag inte heller någon anhängare av införande av Konstitutionsdomstol som det brukar artikuleras i diverse kommentarsfält på internet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det för fel på konstitutionsdomstol?

      Nu brukar ju förvisso dessa idéer framföras på samma sätt som idén om återinförande av tjästemannaansvaret - dvs utan att specificera vad man menar.

      Men samma sak bör ju gälla det omvända: att om man motsätter sig införande av konstitutionsdomstol så måste man kunna specificera exakt vad man motsätter sig.

      Radera
    2. Anonym: Tack för substantiell replik!
      Mitt svar kan kokas ned till mitt konstaterande att konsekvensen av de i flertalet fall, enligt min uppfattning illa genomtänkta och lika illa artikulerade, på diverse internetforum framförda propåerna om införande av "Konstitutionsdomstol" sannolikt skulle riskera leda till politisk fundamentalism i det att sådan "domstol" som hade att döma i enlighet med en "Konstitution" såsom begreppet i sig vanligen definierasi sig skulle medföra att juridiken stode över politiken. Det vill säga att en domstolsutsaga skulle besitta företräde framför demokratin ... Det vill säga att det grundläggande i Regeringsformen att all offentlig makt utgår ifrån folket och den valda Riksdagen är folkets yttersta representant skulle bortfalla!

      Radera
    3. Utan att ha konkretiserat konceptet så kan man ändå säga att den situationen att juridiken står över politiken i viss mening.

      När det gäller att just meddela domar så står ju domstolen över politiken. Och det gäller inte bara simpla mål utan domstolarna har faktiskt även funktionen att bedöma ifall lagar och regler är antagna i enlighet med konstitutionen och andra regler. Jag har för mig att det finns fall där det faktiskt hänt att svensk domstol underkänt en lag.

      Jag tycker nog det i grund och botten är rimligt att domstolar har överhögheten inom sitt område. Att ha en situation där riksdagen tillåts fatta vilka beslut som helst så hamnar man ju i princip i situationen där man kan verkligen kan fråga sig vad vitsen med en författning egentligen är (eller andra lagar för den delen).

      Radera
    4. Anonym: Tack för replik. Juridiken styr politiken i och med Regeringsformen ... så långt är vi nog eniga. Men att vi skulle inrätta en ordning där en domstol hade domsrätt över Riksdagen skull enligt min mening vara att avskaffa parlamentarismen och i längden av att avskaffa demokratin som sådan. Folkets vilja som den kommer i uttryck i allmäna val är den princip som är överordnad all juridik.

      Radera
    5. Men vi HAR ju redan ordningen att domstolarna avgör om lagarna är förenliga med författningen och stiftade på rätt sätt. Allt annat hade ju inneburit att författningen bara varit en låtsaslag.

      Skillnaden är bara att det är först när ett konkret fall prövas. Ett problem är att riksdagen kan stifta ogiltiga lagar och tills de prövats i domstol så kan de defacto utgöra en olaglig inskränkning av medborgarnas friheter.

      Radera
    6. Anonym: Tack för replik. De lagar de Du vad jag kan förstå härovan avser refererar till "Författningen", d.v.s. Grundlagarna och dessa kan som Du vet ändras av Kammaren vid två på varandra följande voteringar med mellanliggande val. Med andra ord är demokratin överställd juridiken ... om än med viss, dock måhända i sammaanhanget ändamålsenlig eftersläpningseffekt. mvh

      Radera
  15. Naturligtvis gäller inte tjänstemannaansvar regeringen, Varken nu eller sen. Så regeringen kan fritt ge f*n i att följa riksdagens beslut utan risk för påföljder...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym: Vilken som helst Regering kan vid vilket som helst tillfälle utan angivande av grund avsättas av en riksdagsmajoritet!

      Radera
    2. Givetvis. Min kommentar hade (naturligtvis) lite spår av ironi.

      Skall man dock vara lite allvarlig så bör man dock notera det bakvända i situationen. Riksdagen ger alltså regeringen i uppdrag att lägga ett lagförslag som riksdagen skall ta ställning till. På det sättet man gjort det har man alltså inget sätt att tvinga regeringen att agera.

      Men notera att riksdagen alltså kan stifta lagar på egen hand. Om man i stället hade fattat beslut om en lag om återinförande av tjänstemannaansvaret så hade man alltså inte behövt gå omvägen via regeringen.

      Kanske är en del av lösningen av problemet med att få en ny regering att man faktiskt ser att riksdagen skulle kunna sköta sitt jobb själva utan en regering som "styr". Kanske vore det lämpligt ifall man ser regering och riksdag som en del av maktfördelning där regeringen har exekutiva makten och riksdagen lagstiftande (jag antar att det var så det var tänkt en gång i tiden) och INTE där regeringen har exekutiva och lagstiftande makten och riksdagen är en transportkompani.

      Men för att återknyta - om man nu ser regeringen som högsta höns i den exekutiva makten och man tänker sig återinförande av tjänstemannaansvar så borde man ju fundera på ifall detta inte borde omfatta regeringen också. Å andra sidan kan man ju tänka sig att de högre delarna av exekutiva makten är föremål för riksrätt (vilket regeringen ju i praktiken redan är som du nämner).

      Radera
    3. Anonym: Återigen Tack för replik. Vi talar uppenbarligen om samma sak men under olika formuleringar. Arbetsgången i enlighet med Regeringsform och Riksdagsordning är, vilket vi torde vara överens om, att en Riksdagsmajoritet förelägger Regeringen ett lagförslag via av majoritet antagen motion och Regeringen lägger efter beredning inklusive remissrundor, behandling i utskott och Faen och hans moster en Proposition för Riksdagens godkännande. Så stiftas en lag! Det är alltså riksdagen som stiftar lagen och inte regeringen! Av den anledningen är Riksdagen inget Transportkompani utan det är snarare Regeringen som är ett Tjänstehjon åt Riksdagen!
      För att arbetsgången ej skall störas, exempelvis av ett oklart parlamentariskt läge som det vi ser just för tillfället så tjänstgör en Övergångsregering, eller för den som så hellre vill kalla det en Expeditionsministär och det är Talmannens privilegium att förordna om sådan ordning. En Övergångsregering har exakt samm befogenheter och uppgifter som en ordinarie Regering utom på punkten att utlysa Extraval. Den uppgiften åligger Talmannen om Kammaren vid fyra på varandra följande tillfällen förkastat Talmans förslag till Regeringsbildare.
      Med andra ord .... Business as usual!
      Enligt min uppfattning så har Sverige därmed Världens modernaste och mest välfungerande Konstitution. mvh

      Radera
    4. Det du beskriver verkar var gängse procedur, men jag ser inget stöd för att det är obligatoriskt. Jag menar att riksdagen faktiskt på eget bevåg kan stifta lagar och alltså att regeringen inte behövs för lagstiftningen. Det är eäviktigt ifall man inte får till en regering som har riksdagens förtroende. Som akanvänuellt exempel om moderaternas budget antas så är det ett beslut om statens budget och inte någon hänvisning till regeringen att lägga förslag enligt motion.

      Ett problem är att riksdagen nog inte har tillgång till regeringens kansli, för det är inte regeringen som gör allt beredningsarbete.

      Angående förhållandet mellan regering och riksdag så är det så, men i praktiken verkar det förväntas att riksdagen är ett transportkompani. Har du inte noterat regeringens reaktion när riksdagen behagar att rösta ner regeringens förslag, eller till och med hela regeringen? Det låter då på regeringen att riksdagen borde veta hut och bara som en formalia rösta "ja".

      Jag tycker vår grundlag lämnar endel övrigt att önska. Om den är modern eller inte spelar i min mening mindre roll. Situationen med regeringsbildningen visar att den funkar sisådär. Jag menar att sättet att lösa dödläget heller inte är speciellt genomtänkt.

      Radera
    5. Anonym: Jag tackar för en angenäm konsversation och konstaterar att trots att vi är överens i stort så finns det detaljer som skiljer ... eller om det är så att vi talar om samma sak fast förbi varann! Tillönskas en fortsatt trevlig helg!

      Radera