Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-11-29 13:40

Riksbankens killgissning av BNP missade 0.7 procentenheter - anser att SCB har fel

"När inte kartan och verkligheten stämmer överens, gäller kartan!"
Riksbankens killgissning (=högavlönade nationalekonomer) kring Sveriges BNP missade med 0.7 procentenheter. Till Reuters har man nu sagt att SCB:s siffror ska tas med en stor nypa salt. Eller kort sagt, att Riksbanken har rätt i sin killgissning på 2.3% och SCB har fel med facit på 1.6%. Räntebanan och de planerade räntehöjningarna påverkas oavsett inte.
Euron stärktes mot svenska kronan under dagen, enligt berättelserna på beskedet om den krympande svenska ekonomin. I skrivande stund har EURSEK stigit +0.29% enligt ovan.
Riksbankens Henry Ohlsson sade idag till Reuters att man måste ta SCB:s BNP-siffror "med en stor nypa salt" och menar att det brukar bli en massa revideringar av datat. Till saken hör att Riksbankens högavlönade killgissare (nationalekonomer) hade gissat på +2.3% för BNP, medan verkligheten enligt SCB:s datainsamling landade på +1.6%.

Ohlson menade att vid Riksbankens senaste möte i oktober så mådde svensk ekonomi bra. Mellan raderna säger Riksbanken att SCB har fel, och Riksbanken alltså har rätt i sina högavlönade killgissningar.

När det gäller Riksbankens killgissningar, så ska man komma ihåg Riksigelkotten, dvs att Riksbanken inte ens kan gissa vad de själva ska göra. Att de skulle lyckas gissa något så komplicerat som svensk BNP ter sig i sammanhanget rätt spektakulärt.

Riksbanken menar enligt Financial Times att man oavsett BNP-siffrorna kommer höja räntan som planerat, eftersom sysselsättningsgraden fortsätter vara god.

Till saken hör att lönehöjningarna under året inte har gett några reallöneökningar, nu när KPI-inflationen är uppe över 2%. Arbetsgivare och fack verkar ha levt kvar i forna nollinflationsekonomi. Så det är inte så konstigt om kollektivet hushållens konsumtion backar, när plånboken krymper.

Släng på en räntehöjning på hushållens skuldbubbla så blir det ett riktigt intressant läge i svensk ekonomi framöver.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

28 kommentarer:

  1. ... fast just hushållens inkomster steg ju betydligt snabbare än inflationen.

    "STOCKHOLM (Direkt) Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,4 procent i löpande priser under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2017. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,4 procent.

    Det visar SCB:s nationalräkenskaper.

    Hushållens finansiella sparande ökade med 20 miljarder kronor, till 50 miljarder kronor. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 5,4 procent."

    Just konsumtionen sjönk, men där finns en viss effekt på grund av förändringen av fordonsskatten som flyttade konsumtion till Q2. Får se om detta håller i sig in i Q4.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som kollektiv ja, knappast de individuella hushållen som fick 5.4% högre lön efter skatt. Fler i arbete sannolikt.

      Radera
    2. Ja, absolut (samt pensioner, bidrag, lägre skatt för pensionärer, mm). Vi räknar ju också hushållens konsumtion som kollektiv, så det är väl en rimlig jämförelse?

      Det är OK oavsett. Lönehöjningarna för individer ligger för övrigt för det mesta över den totalsiffra som brukar rapporteras (en procentenhet ungefär) -- för tillfället cirka 3,5%.

      Radera
    3. Vi fick höjning från 26.400kr till 26.900kr( +några kronor så ca 550kr före skatt)

      Det är väl en ungefär normal medelinkomst för en arbetare. Så varje höjning av räntan påverkar.

      Radera
    4. Ja, det blir svårt att motivera en eventuell lågkonjunktur med att hushållens disponibla inkomster på totalen ökade.

      Radera
    5. Själv fick man en reallönesänkning (d.v.s. en löneförhöjning under inflationen) i år. Då fick jag bra p.g.a. att jag presterat över förväntningarna.

      Radera
    6. Angående real inkomst står det i fördjupningstexterna:
      "Utvecklingen för real disponibel inkomst per capita under tredje kvartalet var något lägre och uppgick till 1,2 procent."

      Radera
    7. @Toni Višnjić: Har ni inget fack?

      Radera
    8. @iblandekonomi: Jo det har vi och det är precis det arbetsgivaren förhåller sig till.

      Radera
    9. Toni: Dags att byta jobb om du köper "snittlöneökningen".

      Radera
    10. @Joakim: Ska man byta varje år för att slippa reallönesänkningar? :) Gör du det eller köper du reallönesänkningar?

      Radera
    11. Generellt sett för tekniska yrken: Ja, du bör byta jobb om du får ett förslag på lönerevision som är sämre än inflationen, särskilt om du är under 50 år. Undantag om du gjort ett riktigt dåligt jobb och inte utvecklats under året, eller om det är så extremt dålig arbetsmarknad inom ditt område att det inte finns andra jobb.

      Radera
    12. Måhända, men när det är snabbare än BNP beror det på att företagen och den offentliga sektorns sparande försvagas

      Radera
  2. Mer än en räntehöjning lär det inte bli. Sen får de fläska på med mera QE för fullt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp höjning till -0,25% och en sänkning till -0,50% igen om några år när lågkonjunkturen kommer men då tar man i med hårdhandskarna för att få igång ekonomin. Helikopterpengar, köp av bostadsobligationer, minusräntor o.s.v.

      Radera
  3. Konjunkturanekdot - Har utan framgång försökt få diverse hantverkare att komma och titta på några jobb hemma. Plötsligt denna månad kunde alla komma och de verkar väldigt angelägna om att komma igång.

    SvaraRadera
  4. ”Riksbanken menar enligt Financial Times att man oavsett BNP-siffrorna kommer höja räntan som planerat, eftersom sysselsättningsgraden fortsätter vara god.”

    Mhm, men stor del av den ”goda sysselsättningsgraden” är subventionerade låtsasjobb?
    Det killgissar de inte om. Puckon.

    SvaraRadera
  5. OT: Razzia hos Deutsche Bank.

    https://www.svd.se/razzia-pa-deutsche-bank

    Frågan är om de hittar lite annat gott också? Värdet på DB har rasat den senaste tiden :)

    SvaraRadera
  6. Aha, så SCB kan mäta tillväxt, men inte inflation?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknar man enligt "Shadowstats" och liknande foliehattar så ligger vi snarare på -5% tillväxt och 8% inflation.

      Radera
    2. När du skriver ”liknande foliehattar”, är det bloggaren du syftar på då?

      Radera
    3. Ja, det dyker ju upp lustiga anekdoter och insinuationer om att NU sticker inflationen iväg -- senast var det ju en anspelning på att hyrorna minsann kunde stiga kraftigt, när de i själva verket (efter sedvanliga förhandlingar med HGF) kommer stiga någonstans omkring 1,5-2% under nästa år.

      De höga inflationssiffror som Shadowstats och diverse bloggar mm pekar på är totalt orealistiska, och innebär då att tillväxten är grovt överskattad i hela världen. Inte rimligt.

      Radera
    4. Vi är på samma våglängd du och jag

      Radera
    5. Mn första kommentar hade en klar ironisk underton. Men det kanske inte framgick så tydligt. Svårt med ironi på ”the internets”.

      Radera
  7. Jag läste "BNP minskade med 0,2 procent jämfört med andra kvartalet 2018" från SCB men förstår inte det dåliga i resultatet. Folk jobbar lite mer, tjänar lite mer, spenderar mindre på konsumtion och mer på låneåterbetalning? Från privatekonomiskt synsätt är det ju jättebra. Varför måste det gå åt andra håller med konsumtion för att vara bra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kanon är det om ingen har lån, alla sparar mycket, jobbar massor.
      Inte maximalt lån, inget sparat och enbart finanslek?

      Är du religiös? Vet du att det är en väldig brist på jordbruksmark i områden där du får vara mennonit?

      Radera
    2. Kanske någon annan har en vettig åsikt istället för att bara svamla... Det finns inget "mest prylar när man dör vinner". Vi har redan en hög konsumtion och inget kan öka för evigt. Det är bra att folk betalar på sina lån istället för att bara konsumera. Vilket var poängen med amorteringskraven som jag gissar syns statistiskt nu.

      Radera
  8. Den svaga BNP utvecklingen kommer att tas som ursäkt för att INTE höjar räntorna. Så det slipper ekonomin belastas med i alla fall.

    SvaraRadera