Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-11-09 09:27

Riksbanken räknar med dubblade bolåneräntor

Riksbankens Stefan Ingves säger att om Riksbanken någonsin får rätt i sina egna gissningar om sin egen styrränta, så kommer bolåneräntorna dubblas de närmaste tre åren. Hur det ska leda till högre bostadspriser, samtidigt som lågkonjunkturen sätter in lämnas som en övning åt bostadsbubblans aktörer.
Oscar Properties Norra Tornen Innovationen.
Riksbanken är notoriskt dåliga på att gissa sitt eget framtida agerande, den så kallade riksigelkotten. Ordföranden Ingves konstaterar dock nu att om deras nuvarnade gissningar håller så kommer bolåneräntorna dubblas på tre år. Fortfarande låga räntor med runt 3% för rörlig ränta, men likväl en dubblad räntekostnad mot idag.

Hur exakt bostadsbubblan ska kunna fortsätta pumpas upp, samtidigt som vi får lågkonjunktur med stigande arbetslöshet, och det dessutom vräks ut nyproducerade lägenheter på marknaden under dessa åren, återstår att se.

Många sätter sitt hopp till att politikerna ska ingripa mot Finansinspektionens amorteringskrav. Tanken är att man återigen ska kunna låna mångmiljonbelopp utan att behöva betala av dem, vilket förstås kan hjälpa bostadsbubblan att få fart igen.

Finansinspektionen försvarar dock amorteringskraven, liksom Riksbankens Ingves. Den senare säger dock att problemet är politiken och hur den lyckats att över huvud taget inte ta några åtgärder för att få ett fungerande bostadsutbud i Sverige, trots alla år av snack. 

Det går bara att hålla med.

Snarare borde amorteringskraven höjas så att man även likt förr måste amortera ner till 0% och inte bara till 50% belåningsgrad. Men det lär nog inte införas.

Under tiden är det ett uppåttryck på marknadsräntorna, inte bara i USA, utan också inom EU, där ECB:s stödköp av obligationsbubblan ska upphöra. Det kommer påverka marknadsräntorna även i Sverige.

Nu kommer ju ingen av bloggläsarna, som alla badar i ett överflöd av pengar de inte använder till något annat, att lida av dubblad ränta. Men det kan faktiskt finnas andra hushåll som idag inte har marginaler i sin ekonomi, utan behöver vidta åtgärder när räntan på deras bolån dubblas.

Snälla, berätta hur lite det spelar någon roll  att ditt femmiljonerslån får dubblad ränta.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

118 kommentarer:

  1. Men har inte alla räknat med dubblade månadskostnader för sina stora lån, som man ändå kommer ha kvar till pensionen eller när man säljer bostaden?

    Shit vilken inlåsningseffekt- idag för att vinstskatten begränsar.

    I framtiden- säljer du bostaden och har restlån omvandlas den låga bostadslånsräntan till ett dyrare blancolån utan säkerhet.

    Gäller att priserna inte går ner då i framtiden och inflationen gör sitt jobb på lönesidan i nominella värdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, det är väl oftast banken som räknat på att hushållet kan betala sin ränta. Inte att hushållet ska ha pengar över till guldkant på tillvaron.

      Radera
    2. Varför skulle vinstskatten ge inlåsningseffekter? Man förlorar ingenting på att sälja eftersom det var pengar du aldrig hade. Bara om man går och hoppas på ett slopande av vinstskatten kan man se det så.

      Radera
    3. Om folk är inlåsta för att dom inte vill betala vinstskatt så vad ska dom inte bli när bostadspriserna går ner och dom inte kan få tillbaka vad dom betalat ens nominellt.

      De flesta som köpt bostad de tre senaste åren är nog i den bemärkelsen inlåsta av sin förlustaversion.

      Men nu är dubblade räntor knappast ett troligt scenario då vi kommer vara mitt i en lågkonjunktur om 3 år. Problemet för bostadsmarknaden blir nog arbetslöshet istället.

      En intressant detalj är fritidshusen kring Stockholm, det verkar som att det är den där lyxen man drar in på först. Mycket brus men skulle man polynomanpassa en trendlinje så är nog fritidshusen nere kring 5år års lägsta.

      Corny, Du brukar ju inte missa och påpeka att vi närmar oss ett dödskors? Nu har vi väl ett på OMX kring freda nästa vecka. Lite tidigare kanske om börsen går ner, lite senare om börsen går upp men börsen kommer knappast gå upp så mycket att dödskorset inte inträffar. DAX och UK har ju redan fått sina.

      Radera
    4. Nä, varför skulle reavinstskatt ge inlåsningseffekter?. Bor man i hus med månadskostnad på 3000:- och skall köpa en lägenhet för 3-4 MSEK med en avgift på 8-10000 ovanpå det, kan ju absolut inte 22% reavinstskatt där staten plockar på sig en miljon spela någon roll. NäNä. Då bor man hellre kvar billigt och stort. Särskilt när pensionen går åt h-e.

      Radera
    5. Bankernas krav på maxlån och "kvar-att-leva-på" gör att dubblade räntekostnader lätt ryms i hushållens budgetar.

      Däremot drar man ner på annan konsumtion, vilket blir dödsstöten för inhemsk handel (köpcentrum) och får X antal restauranger att stänga ner.

      Så går det.

      Radera
    6. "Dödskorsen" ja. De har ju fungerat sådär de senaste gångerna, men det kan man alltid förklara bort med "det är ju en sidledes marknad, då funkar inte MA50/MA200". Men kanske det "funkar" när det nu blir ett "äkta dödskors" den här gången om en vecka eller nåt. Vi får se.

      Radera
    7. Joakim, Sä går det! Vilket i sin tur leder till ökad arbetslöshet och då kanske inte dubblade månadskostnader längre ryms i alla hushållsbudgetar.

      Radera
    8. Exakt! Det är den neråtriktade spiralen vi ska oroa oss för...

      Radera
    9. Joakim, Egentligen håller jag med dig om dödskorset, det är ju egentligen ingen prognos utan snarare bara en följd av att det gått neråt tillräckligt lång tid. Så om man följer det blint har man nog blandat ihop riktningen på kausualiteten.

      Dock finns det ju en hel del kortsiktiga aktörer på börsen som gillar TA och därmed blir finns det inbyggt lite självuppfyllande profetia i det. Sist så gav det ju ett litet fall som iofs ganska snart återhämtade sig. Jag tror det kan dra igång en mindre nedgång ett par dagar även nu, sen är beror det väl mer på andra faktorer vad som händer sen.
      Men för närvarande ligger vi nog i en tid av främst negativa nyheter på börsen.

      Radera
    10. Nya rön inom ekonomiforskningen talar för att låga räntor i utvecklade ekonomier, där överskott ofta hamnar i värdebevarande (kontrast mot investeringar) tillgångar, är inflationshämmande medan höga är inflationsdrivande.

      Se ex voxeu.org/article/real-illusion-how-monetary-factors-matter-low-long-rates

      Radera
    11. Att hushållens budget håller för en dubbel ränta förutsätter säkert att hushållen inte drabbas av förlorade
      Inkomster, tex arbetslöshet.

      Sen skrev väl Riksbanken (har jag för mig) att räntorna såklart kan bli ännu högre om inflationen tar fart.

      Högre inflation är inte osannolikt alls med tanke på situationen.

      Radera
    12. Nä, visst kommer högre arbetslöshet (och lägre bostadspriser) att kännas ordentligt. 2020 har vi kanske nån första indikation.

      En sak som inte nämnts och inte kommer nämnas på bloggen är hur bra det gick för de svenska storbankerna i EBAs stresstester, trots att man testade -10% BNP och -50% bostadspriser eller nåt sånt. Det blir förmodligen alltså jobbigt för hushållen men OK för bankerna om man litar till EUs stresstester.

      Radera
    13. Joakim. Jag tror ingen riktigt litar på bankerna förutom de troende som räknar på PE-tal och direktavkastning. Nordea är ner 19% på årsbasis vilket talar sin tydliga språk.

      Radera
    14. Vem är det som får mer pengar när räntorna ökar? Vem äger kapitalet? Varför är det dåligt för ekonomin att dessa personer får mer pengar?

      Radera
    15. Håller med, Stefan. Nordea handlas till 9% direktavkastning, dvs en nivå som ingen riktigt tror kommer hålla.

      Radera
    16. Gentlemen, ni förstår uppenbart inte ironi. Är ni månne 80-talister?

      Radera
  2. Det vi borde ha haft är marknadsräntor. Om fler vill låna så stiger räntorna.

    Nu finns det ett oändligt utbud av krediter vilket medör att får vi en krasch när pyramidspelet tar slut. Det leder till arbetslöshet/lågkonjunktur och att folk börjar skrika att det är nyliberalernas fel. Man kommer kräva mer regleringar och planekonomi.

    Det trots att det var vi nyliberaler som innan krisen sa att precis det här skulle hända eftersom om man inte har en marknad där utbud och efterfrågan sätter priser.

    Suck.

    Jag kommer länka till den här kommentaren när krisen är ett faktum och nyliberaler ska skuldbeläggas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så det var inte nyliberal politik som drev igenom en avreglering av kreditmarknaden 1985? En avreglerings om innebar att bankerna kunde expandera penningmängden via sina egna balansräkningar? Vilket i sin tur orsakade 1990-talskrisen. Nu är vi snart där igen. Hushållens skulder på ca 4000 miljarder är till stor del skapat digitalt betalningsmedel vars existens vilar på en fortsatt exponentiell ekonomisk tillväxt.

      Radera
    2. Idealt skulle vi ha privata valutor. Folk skulle då välja en valuta som inte kan inflateras och där man inte blir av med pengarna bara för banken går i konkurs. Den privata äganderätten ska skyddas i ett nyliberalt samhälle.

      Som det är idag måste affärer acceptera kronor som betalningsmedel. Bidrag och statliga löner betalas ut i SEK. Lägg därtill sedelmonopol mm. som i praktiken gör det omöjligt att etablera privata valutor i någon större omfattning.

      Med med det sagt så finns det grader i helvetet. Skulle staten ha en valuta med fast penningmängd (eller svagt ökande med en låg fix procent) och sen låta räntor sättas av utbud och efterfrågan (efter spar- och lånevilja) så skulle många problem undvikas, även om det inte vore 100% nyliberalt.

      Det skulle dock vara närmare det som skulle uppstå på en fri marknad.

      När det gäller kreditavregleringen så är det komplext. I viss mån var det bättre, men det fungerade dåligt med fast växelkurs.

      Radera
    3. @Leif,
      Året 1985 stämmer.
      Novemberrevolutionen kallas beslutet som togs av riksbankledningen.
      Statsminister var Olof Palme och Kjell-Olof Feldt var finansminister.
      Så om du vill kalla de för nyliberala får du stå för det själv.

      Radera
    4. Jo de anammade nyliberalismen. I första hand Kjell-Olof Feldt som tjatade hål i huvudet på Palme som till slut gav med sig och avreglerade. Avregleringen initierades först av Reagan och Thatcher (nyliberaler) sedan tvingades övriga länder att följa efter för att upprätthålla sina bankers konkurrenskraft.

      Radera
    5. Man kan spåra det ändå till ett möte i Lausanne där Milton Friedman förespråkade detta bland eliten av liberala tänkare.
      De flesta som var där på mötet blev förbannade och anklagade Friedman för att han förespråkade socialism.
      En del gick till och med bort från mötet.
      Bland annat Mieses.

      Men om det nu var ett misstag.
      Samt efter flera socialistiska mandatperioder och ingen förändring.
      Ja, hur ska vi tolka det?

      Radera
    6. "När dom stora föll, då föll vi små/Och vi föll rätt ner i backen/Feldt öppna kranarna och dårarna drack/Vi var alla där på festen hit upp till nacken/Men det var vi som tog skiten när bubblan sprack", som Lundell diktade på det utmärkta albumet Xavante.
      Visst var det Feldt och sossarnas kanslihushöger som ställde dörrarna på vid gavel för nyliberalismen. Men trycket var massivt från SAF via Timbro, "satsa på dig själv"-kampanjen m.m. Nu står vi här nästan helt utan beskattning av ägande men fortsatt ganska hög skatt på arbetsinkomster. Vi har numera hundratals miljardärer i Sverige samtidigt som många ej har tak över huvudet eller trängs i förorternas lägenheter. Och en handfull personer äger snart mer än halva världens rikedom.

      Radera
  3. Det här pratet om att folk klarar högre räntor, absolut, visst gör de det men vad blir konsekvensen för samhället i stort?

    Lån idag uppgår till cirka 4 000 miljarder. Snittränta 1,56%. Om räntan dubblas ökar räntekostnaden med 62,4 miljarder (44 miljarder efter avdrag. OM avdraget ligger kvar). Det är pengar som idag i mångt och mycket nyttjas till konsumtion. Vad händer om dessa pengar försvinner från marknaden? Vad händer med ekonomin när folk håller hårdare i sina pengar? När det blir sämre tider tenderar folk att konsumera ännu mindre vilket gör att vi inte bara talar om 44 miljarder som inte kommer ut i systemet utan troligen om betydligt mer. Blir folk arbetslösa och deras inkomst minskar kommer konsumtionen i samhället att minska än mer. Vi är på väg in i en mycket otrevlig spiral.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 44 miljarder kan grovt översättas till 44 000 jobb enligt schablonen en miljon i omsättning ger ett jobb.

      Radera
    2. Någon som räknat mer exakt på statens ökade kostnader för ränteavdraget när räntan dubblas? Det finns ju tröskeleffekter att ta hänsyn till t ex.

      Radera
    3. Finansdepartementet och konjunkturinstitutet har räknat på det själva, ja.

      När vi väl får en regering så kan man hoppas att man ser över situationen med fastighetsskatt och ränteavdrag. Kanske faktiskt krävs en riktigt bred överenskommelse för att det ska bli av. För ränteavdragen blir för dyra och tränger undan viktigare behov om de tillåts ligga kvar på 30% upp till 100k / 21% över 100k.

      Radera
    4. Om det nu är 44 miljarder som svensken minskar sin konsumtion med för att kunna betala räntor så måste ju ändå dessa 44 miljarder ändå finnas kvar i systemet. Det handlar mer om en förskjutning av kapital från konsumtion till investering. Dvs Banken som ökar sin intäkt genom ökade räntor borde inte öka sina kostnader i samma utsträckning och därmed ha mer över för investeringar och eller utdelning.

      De svenska bankerna har förhållandevis bra marginaler även nu med låg ränta vilket Riksbanken påpekat tidigare, men deras upplåning och övrigt blir dyrare och dyrare desto högre risk man anser att den svenska marknaden hamnar i.

      Radera
    5. @Chris. På vilket sätt är ränta värdeskapande? Eller som du skriver en "investering". Ränta är en "artificiell" kostnad som inte har sin grund i något realt värde.

      Kan också tillägga att räntenettot för bankerna idag är betydligt högre än någonsin i historien. Dvs bankerna tjänar idag mer på räntan när det är låg än vad de någonsin gjort. Inte ens när räntan var tvåsiffrig. Dvs även bankerna kommer att gå sämre om räntan höjs.

      Radera
    6. Ränteinbetalningar går dock inte upp i rök så fort de har kommit in till banken. Istället går det till bankens intressenter (ex sparare, ägare, anställda). Dessa kommer givetvis också att omsätta pengarna i varierande grad i den svenska ekonomin.

      Radera
    7. @Martin

      Läs vad jag skriver ovan. Bankerna kommer högst troligt INTE tjäna mer pengar om räntan går upp. Tvärtom. Det kommer även från bankerna bli mindre i omsättning.

      Radera
    8. Ja, banken delar ut och låntagarna konsumerar mindre varor under en ränteuppgång full med bolån. Låntagarna är ju ofta investerare också.
      Modellen är skör men lönsam.

      Vi kan se väldigt underliga rörelser pga lånen på kapital globalt.

      Radera
    9. @CC Det spelar ingen roll om bankerna tjänar mer eller mindre. Faktum kvarstår att ränteinbetalningarna inte försvinner utan hamnar någon annanstans i ekonomin.

      Radera
  4. Synd att det blir dubblade bolåneräntor och inte dubblade räntor, -1% hade varit lustigt.

    Men med andra ord handlar det om en loppa mer i månaden per miljon man är belåna ungefär (runt 1% verkar vara vad de flesta har). Det borde vara väldigt överkomligt för de flesta. På två personer är det 2000kr/mån per person om man har 4 MSEK i lån. Lever man på de marginalerna bör man rannsaka sig av flertalet orsaker innan räntekostnader kommer in i bilden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genomsnittsröntan på bolån är inte runt 1%. Snarare runt 1,5%. Det gör skillnad, speciellt om den dubblas.

      Radera
    2. Har just gått en runda med diverse bolåne-institut. Det lägsta jag har hört talas om är 1,1%. Det förutsatte en flytt av tjänstepension och annat blabla. Annars c:a 1,3-1,5% och då förutsatt låg belåningsgrad <20%, annars högre ränta. Per miljon från 1250 till c:a 2500 per månad mao. Låter inte så farligt? Har man lånat 5 miljoner, så kan det ju bli rätt svettigt. Känner flera som ligger på den nivån. Hur mycket marginal har den vanlige dum-svenne, särskilt när nån blir av med jobbet? Och hur många fler blir inlåsta i det läget?

      Radera
    3. Hos Avanza och Nordnet kan man få ännu lägre. Nordnet erbjuder så lågt som 0,69%-1,19% idag.

      Radera
    4. Utgick från mitt egna och vänners lån. Samtliga ligger i intervallet 0.9-1.3%. Men det dras kanske ner av att många har firman i samma bank då får man en god rabatt.

      Dum-svenne hoppas jag innerligt inte har 5MSEK i lån utan snarare 1-2MSEK då snittsvennen inte är en BLT i nybygge i kranskommun kring storstad. Är man ett tvåpersonshushåll med en medianlön måste man ha utrymme för en fördubbling av räntan givet ett lån i storleksklass 2MSEK, annars är ens månatliga kalkyl redan nu på tok för överbelastad. Men jag kanske har en skev syn på hur mediansvennen beter sig ekonomiskt?

      Radera
    5. Vilka höga räntor ni verkar ha. Vi ligger sub 1%.

      Radera
    6. Era vänner är inte Sveriges snittbefolkning utan ni umgås med folk med stora lån och stora inkomster vilket ger låg ränta ut mot kund.

      Radera
    7. Bankernas snitträntor för bolån är dock sedan några år tillbaka offentlig information, så vi behöver inte gissa.

      Ta en titt här. Verkar alltså ligga på 1,1-1,57% för 3-månaders. En dubbling blir då 2,2-3,14%.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    9. Joakim. Det där är snitträntor för kunder till Compricer. Verkligheten ser helt annorlunda ut.

      Radera
    10. Ligger själv på en belåningsgrad strax under 60%. Tjänsteman i privat sektor med lån på cirkus 2,5M. 1.1% känns då rimligt. 2.2% känns även det ok, bara att skippa Sushin på fredagar samt dra ned på antalet abonnemang som Netflix/Spotify/HBO/etc

      Radera
    11. Där har du fel, Stefan. Bankerna måste publicera sina snittlåneräntor efter regler från Finansinspektionen.

      T ex är siffrorna desamma på denna sidan. Det är alltså bankernas egna uppgifter.

      Radera
    12. Niklas, då blir det som på 80-talet. Minus inflationen.
      man får hyra DVD filmer och äta popcorn framför filmen och se dem klart.

      Radera
    13. Lite bakgrundsinfo för den vetgirige:

      Läs om finansinspektionens regler här.

      "Finansinspektionens ställningstagande: De företag som i sin marknadsföring
      erbjuder bostadskrediter till konsumenter med vissa räntebindningstider, ska
      lämna information om genomsnittsräntorna avseende dessa räntebindningstider.
      "

      "Finansinspektionens ställningstagande: Föreskrifterna ska gälla för samtliga
      bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar
      som lämnar bostadskrediter till konsumenter. "

      Om vi tar några stickprov på 3-månadersräntan i oktober 2018:

      Swedbank enligt "Compricer", oktober 2018: 1,51%
      Swedbank enligt "Konsumenternas.se", oktober 2018: 1,51%
      Swedbank enligt egen hemsida, oktober 2018: 1,51%

      SEB enligt "Compricer", oktober 2018: 1,38%
      SEB enligt "Konsumenternas.se", oktober 2018: 1,38%
      SEB enligt egen hemsida: 1,38%

      SBAB enligt "Compricer", oktober 2018: 1,32%
      SBAB enligt "Konsumenternas.se", oktober 2018: 1,32%
      SBAB enligt egen hemsida: 1,32%

      Det är alltså precis här räntorna ligger, i genomsnitt. Dubbla räntor från idag innebär alltså cirka 3% för den som sitter med 100% rörlig ("3-månaders") ränta.

      Radera
    14. Joakim
      Jag pratade med en representant för Compricer innan jag skrev det jag gjorde, därav mitt tidigare inlägg.

      Radera
    15. OK. Compricer skriver själva: "I tabellen anges bankernas officiella räntor (listräntor) samt snitträntor. ", och som du ser är det alltså bankernas snitträntor och har inte med Compricers tjänst att göra, eftersom de är identiska med andra sidors siffror. Men strunt samma.

      Det brukar publiceras lite pressmeddelanden om detta varje månad (om totala snitträntor för bankerna), och FI håller koll på t ex bolånemarginalen. Man kan leka med tanken att bolånemarginalen -- som stigit kraftigt efter 2008 på grund av t ex högre kapital- och likviditetskrav -- faktiskt minskar framöver, om FI vid en lågkonjunktur lättar lite på kraven för bankerna (givet att lånetillväxten också dämpas). Därför är det inte alls orimligt att tro att räntan stiger från säg 1,5% till 3% för slutkund, även om reporäntan stiger lite mer än en och en halv procentenhet. Dock är Ingves uttalande ganska kopplat till att han tror att reporäntan stigit med just så mycket fram till slutet av 2021 ungefär.

      Radera
    16. En tes jag har och den kan vara helt felaktig är att "de flesta" som yttrar sig har lägre snittränta än de nämnda ovan. Det beror på att vederbörande lånar mer och därmed kan stoltsera med en lägre snittränta. Bloggen kryllar ju av högavlönade män och de belönas med stor skuld och låg ränta, win win för bank och de själva så länge bygget håller.

      Radera
    17. Ja, så är det ju alltid. Den som har förhandlat sig till låg ränta är rimligen stolt över det och har inget emot att sprida den informationen, medan den som är mindre kreditvärdig eller timid förhandlare snarare skäms och inte yttrar sig.

      Radera
    18. Jag har 1.45%, men stöder avsiktligt min lokala sparbank (vinsten går trots allt tillbaka till lokalsamhället via stipendier), och lånet är yttepytte, plus att banken pga personkännedom gav mig lån på gården när jag behövde det akut, trots att jag hos en annan bank aldrig hade fått det (enskild firma på den tiden). Bör dock bli skuldfri igen efter årsskiftet.

      Radera
    19. Skulle du inteckna gården upp till skorstenen är 2018 skulle du få låna x miljoner till 1.1%
      Det är liksom så det funkar. Stora lån ger lägre ränta så mästerprutarna kan fortsätta skryta om sin ränta. Tröttsamt.

      Radera
    20. Sen är det naturligtvis så att man fortsätter stötta sin bank som ställde upp under de svåra åren när de andra pekade mot utgången.

      Radera
    21. @Cornu, visste inte att du hade bolån. Måste blivit så pga av någon av de vanliga anledningarna, såsom skilsmässa etc. Ja så kan det bli, så välkommen till klubben.

      Att du och Stefan stannar vid en bank som ställt upp, är beundransvärt. Men förstås aningen ekonomiskt korkat. Jag väljer vilka jag stödjer själv, men räntediffen på 50 punkter. Men har man i ditt fall tagit en sådan ekonomisk risk, så förstår/handlar man säkert därefter (dvs emotionellt styrd).

      Radera
    22. @Rickard, har du betongplatta eller krypgrund i ditt 70-tals hus? Din kommun har låg skatt med grannkommuner har lägre (läs Kävlinge). Jag behöver inte hyra, jag streamar ;-) billig film. Popcorn med smörsmak är gott.

      Radera
    23. Japp, de vanliga anledningarna.

      Kommer dock amorterat bort rubbet (lågt sjusiffrigt) på fyra år ser det ut som. Varit lite bistert förstås, skattade pengar och allt, men så är det. Antar att storleken på lånet och att jag skulle amortera bort extremt aggressivt bidrog till att jag inte fick mer än 0.15 procentenheter i rabatt på dåvarande listränta. Större lån och normal/ingen amortering ger väl bättre ränta gissar jag.

      Som sagt, med dåvarande enskild firma är det i princip omöjligt att få lån som ensam i hushållet. Lokal bank med lokal kännedom, där jag också hade firman, gjorde det möjligt. (har 2.5 km till fots till kontoret, så vi pratar väldigt lokalt för att vara landet)

      Radera
    24. Sedan har jag också sedan 1999 spärrade personuppgifter hos kreditupplysningsfirmorna som bankerna använder (t ex UC). Som jag bloggat om blev jag föremål för omfattande bedrägerier då. Med den spärren går det inte att få kredit alls, utan banken gav mig det utan att kunna göra en kreditkontroll. Går bara med lokal personkännedom.

      Radera
    25. OK, entiendo. Ja stora lån ger bättre ränta. Optimalt för vår kära statliga bank är väl att äga ett hus värderat till 12M med 5M i lån = låg ränta (ifall du nu är tillräckligt kreditvärdig). Sjukt! Men förståligt, dock extrem dubbelmoral ifrån våra politiker. Tufft att vara en offentlig person kan jag tänka mig, men heder till dig som är tillräckligt psykiskt stabil för att orka med.

      Radera
  5. Ja, det är väl bara att hålle med. Å andra sidan innebär väl det att en mer riktig ränta även åerkommer på bankkonto, och även det minska väl möjligheten för fortsatta prisexpansioner på bostäder för det gör spekulationen mindre lönsam?

    SvaraRadera
  6. Enkelt: jag har inget femmiljonerslån xD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte jag heller, men bpde duboch jag och alla andra riskerar att drabbas av konsekvenserna.

      Radera
    2. Du måste ha lön minst 100k per månad för att ta femmilionerslån. Det betyder din lön är för låg för att ta bra lån. Det är alltid ingen risk om du har bra lön.

      Radera
  7. Digitala pengar är en social konstruktion (finns ju inget krav att stater skall ha back-up i form av guld etc längre som det var förr).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var faktiskt rätt kul. :)
      Säg bara inte att pengar har olika genus. Digitala pengar bör iaf vara binära.

      Radera
    2. Betalningsmedel över huvud taget är en social konstruktion.

      Radera
  8. Ett lån ska läggas om nu till 31 Nov. Kanske bra att binda den på längre tid då....

    SvaraRadera
    Svar
    1. 3-an har i många banker legat lägre än den rörliga, ibland med ganska många punkter. Det blev dealbreakern för mig, även om jag lämnade en liten del rörlig för att kunna spontanamorterna utan att behöva räntekvitta.

      Radera
  9. Mitt lån är beräknat på en ränta på 5-6% så för min del klarar jag mig. Har en belåning med dagens marknadsvärde på kåken på drygt 50%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, jag räknar med att vi ska klara 10 % ränta, en stryker med och den andra blir arbetslös. Det är i min värld en rimlig lägstanivå. Men det är ändå inte safe. Man är alltid beroende av att ekonomin i omvärlden fungerar, det är detta alla missar.

      Radera
  10. Jag ahr aldrig förstått varför man "måste" amortera ner till noll och varför det skulle vara så bra.

    Alla länder och företag rullar skulder framför sig och finansierar sig med hjälp av olika typer av finansiering där lån är en komponent. Gamla finainsieringar löses av nya finainsieringar med nya villkor. Varför skulle inte privatpersoner kunna agera likadant? Jag förstår ju givetvis att det finns en högre risk hos en privatperson då mycket står och faller med en eller två personers arbetssituation och dylikt. Men det borde bara innebära olika risker för långivaren och i förlängningen högre finanisieringskostnader för individen som lånar.

    Så är det dock inte utan istället har vi socialierat räntesättningen för privatpersoner och alla får i stort samma ränta vilket gör att priserna blåses upp om finainsieringskostnaderna istället var högre skulle än förre ha råd att betala mycket pengar för en bostad och priserna skulle mattas av på ett marknadsekonomiskt sätt istället för som idag genom nya förbud, tvång och lagar.

    Riksigelkotten är för övrigt en av de roligaste bilderna någonsin och visar på samhällets oförmåga att lösa problem eller ens ha en aning om varför något händer.

    SvaraRadera
  11. Enligt Sanandaji (ngn intervju jag såg tror jag) kommer ett dubblat ränteläge öka statens utgifter för ränteavdrag med drygt 40 mdr. Dvs en försvarsbudget ungefär. Det blir väl kul att få ihop en sådan budget i en lågkonjunktur... Ännu kuligare förstås att ta bort ränteavdragen i en lågkonjunktur.

    SvaraRadera
  12. Har erbjudande om att binda till 1,4% på 3 år. Har i dagsläget rörligt på 1,1% hur skulle ni göra? Handlar om ca upp till 0,5 mkr av ett totala lån på 2,3 mkr (belåningsgrad med dagens priser på under 40%). Funderar på att binda dryga 200 tkr och behålla resten på rörligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Banken räknar inte med att de ska förlora pengar på att erbjuda dig 1,4 % på tre år...

      Radera
    2. Svenskfisk, det där är bara felräkningspengar. Helt otroligt att folk kan hänga upp sig på ett tiotal punkter hit och dit i sin finansiering som om det skulle spela någon som helst roll. Om du binder 0.5 MKR blir det hela 87 kr mer i månaden... Så bind är mitt råd om du tänker på kvar i 3 år och jag undanbeder mig kommentarer om inlåsningseffekt och hur banken blåser oss exakt hela tiden.

      Radera
    3. @Stefan, ibland är du så korkad så klockorna stannar här hemma. Om man har enbart 0,5M i lån varför ska man då ta denna "försäkring". Men du vet säkert bättre än de som sätter priser på räntorna.

      Radera
    4. Niklas
      Du kan väl på fullaste allvar inte tycka att 87 spänn per halvmiljon är viktigt för 30 futtiga punkter mot den säkrade finansiering du har på 3 år.

      Radera
    5. Du betalar 87 spänn / månad för att bli fast hos en specifik bank. Använd de 87 kronorna till amorteringar istället.

      Radera
    6. Vi pratar fortfarande om ynka 30 punkter för 3-åring mot en 3-månaders. Tycker man det är värt det får man naturligtvis tycka det. Dock inte lika festligt om Ingves höjer 50 punkter eller mer under den 3-åriga löptiden.

      Radera
  13. Om räntorna skulle stiga är det p.g.a inflationen stigit. Det blir lite tufft för många att betala höjda räntor initialt, men inflationen kommer "äta upp" lånen, så det jämnar väl ut sig i slutändan. Eller är den effekten marginell?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förklara gärna hur det går till när inflationen "äter upp lånen".

      Radera
    2. Tanken är väl att om man är en slacker och inte fattar att man ska amortera när räntan är låg, så tänker man att man får det gratis när inflationen sticker. Kostnaden är ju dock snarare högre i inflationsalternativet på grund av ränta-på-räntaeffekten.

      Radera
    3. Tror att han menar den ofrivilliga amorteringen som uppstår när räntorna är höga i kombination med hög inflation (förutsatt att löneökningarna motsvarar inflationen). Dvs. att ens disponibla inkomst ökar i takt med räntorna. Ponera en inflation på 3% och en rörlig ränta på 5%, bostadslånet är värt 100%*(0,97)^5 = 86% och lönen uppgår till 100%*(1,03)^5=116% efter fem år.
      Idag har vi egentligen ett tacksamt scenario, där industrins löneökningar hamnat på 2%, medan många har en rörlig ränta ner mot 1-1,5%. Bostadssparandet kommer att ta rejält med stryk i ditt scenario, något som inte talar för nuvarande bostadspriser.

      Radera
    4. Det är också fullt rimligt att priser på sikt stiger kopplat till inflationen. Givetvis inte i en övergångsfas, men på sikt innebär högre inflation och en fast realränta att lånet är mindre betungande om 20 år än vid låg inflation och samma fasta realränta.

      Då blir alltså belåningsgraden automatiskt lägre vid högre inflation på lite sikt = "inflationen äter upp lånen".

      Radera
    5. Öh, nej, Joakim. Kraftigt höjda löner och tillhörande ökande amorteringar "äter upp lånen". För pensionärer, som generellt får successivt lägre inkomst finns det inget som "äter upp lånen". Tvärt om blir de allt mer betungande med tiden. Därav gäller det att amorterat bort skulderna till man går i pension.

      Det där med "äter upp lånen" är en floskel från när inflationen var 10-20%, avdragsrätten var 85% av räntan och Sverige hade en fast växelkurs som devalverades med jämna mellanrum. Vi är inte där idag.

      Radera
    6. Just, löneökningarna var 15-25% om året.

      Radera
    7. Jag tänker som så att vid inflation blir pengar mindre värda, just för att saker kostar mer och folk tjänar mer. Lånet ligger kvar på samma nivå. Dock får man högre räntor och jag funderar på vilken effekt som blir störst, eller om de tar ut varandra?

      Radera
    8. Cornu
      Ah, ljuva 80-tal. Nästan alla var blinda för all idioti som sossarna hade byggt upp och som skulle komma tillbaka som en örfil från en drogad prostituerad i en smutsig gränd i Borås, men det gjordes riktigt bra musik då.

      Radera
    9. Lars. När pengarna blir mindre värda, så blir också lånet mindre värt. Det är det man menar när man säger att "inflationen äter upp lånen".

      Inflationen behöver inte nå tvåsiffriga tal för att det ska vara sant.

      Radera
    10. Bara om du får motsvarande högre lön. Vilket inte är säkert. Högre lön gör lånet mindre värt. Inte inflationen. Skrämmande att folk inte fattar det.

      Radera
    11. Ja, givetvis spelar löner roll i sammanhanget. Men på samma sätt skulle du få svårare att betala lånet vid noll procent inflation om lönen faller med två procent om året.

      Nu hänger nominella löner och nominella priser ihop, det vill säga de trendar åt samma håll, medan den reala lönen inte varierar lika mycket. Allt detta är självklarheter.

      När penningvärdet försämras så blir alltså lånen mindre betungande.

      Radera
    12. ... man kan också tänka i motsatt håll. Vid deflation, förstärkt penningvärde, så blir givetvis lånen mer betungande. Om vi har en deflation på 5% och din lön "bara" faller med 4%, så blir det ändå jobbigare att hantera lånen.

      Radera
    13. Uttrycket "inflationen äter upp lånen" är en förenkling baserat på hur det var fram till 500%-Dennis, då löneökningarna gick i takt med inflationen och det nominella värdet på lånet stod kvar, men realt minskade.

      Men eftersom vi har haft en 5-10% ökning av bostadspriserna under lång tid krävs en enorm inflation => löneökningstakt för att äta upp lånen.
      Den löneökningstakten kräver en fruktansvärd devalvering av kronan som inte är rimlig, och att löneökningarna i dagens ekonomi skulle bli så stora är lika osannolikt.

      Det enda som kommer öka priserna på allvar är energibristen i form av peak oil, men samtidigt kommer det slå undan benen på vårt samhälles utformning och ekonomin hacka till generellt när den största kostnadsposten för ALLT vi gör blir dyrare.

      Radera
    14. Det som bäst äter upp en individs lån är stillastående bostadspriser, låg inflation och hög löneökning. T ex genom att göra karriär. Inflation har problemet att det inte bara är lönerna som höjs, utan även kostnaderna över hela brädet.

      Men föräldragenerationen har kört med mantrat "inflationen amorterar lånen" utan att förstå att tiderna är annorlunda nu än pre 90-talskrisen.

      Radera
    15. Ja, där är vi överens Lars. Vi gjorde en nedväxling av inflationstakten, och har sett en (möjligen?) engångseffekt som "kapitaliserat sig" i större tillgångspriser. Bör förstås inte kunna fortsätta i all evighet, och kanske är stagnationen/nedgången redan här.

      Radera
    16. Om inflationen går upp gör ju räntan på lånet det också. Avdragsrätten är nu 30%.

      Klarar man det så är det ju bra, men det är knappast en ”vinst” för individen. Värst högre löner lär det inte bli.

      Radera
    17. Inflationen äter ju upp bostadslånet även idag.

      Har man 1.5% ränta på bostadslånet så är det ju i runda slängar 1% efter räntebidraget.
      Sedan har vi en inflation på drygt 2% idag, och löneökningstakten är 3% så hur man än räknar krymper ju lånet med 1 eller 2% per å relativt lönen eller omvärlden.

      Och utöver det så tror jag ganska många av oss här anser att vi har en dold inflation och den verkliga inflationen är eg högre än 2%
      Så kanske man kan filosofera över om man inte borde räkna i förhållande till penningmängden som ökar 10% per år. Eller kanske penningmängd per capita så handlar det väl om 9% per år.

      För min egen del har jag ingen avsikt att betala av bostadslånet i alla fall, de pengarna gör jag hellre lite egna affärer med så tar jag igen den där procenten med råge.

      Radera
  14. Detta är ett problem för hela samhället, om man nu inte har fattat det. De flesta som sitter obelånade och med 10 millar på banken i valfri valuta är man ändå i knät på någon annan.

    Någon måste producera åt vederbörande. I alla fall käk, kläder, transporter, sjukvård och annat som många inte verkar kunna klara av att producera själva, utan måste köpa externt, utanför tomtgränsen.

    Nej, det är få som sitter utanför båten på riktigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad vill du egentligen ha sagt och hur många känner du som sitter obelånat med 10 MKR i SEK?

      Radera
  15. Läste liknande artiklar på aftonbladet, svd, di o.s.v. 2012, 2013, 2014, 2015....Men denna gång är det different! Denna gången kommer räntorna stiga :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du inte fattat att algoritmen producerar de där artiklarna på repeat?

      Radera
    2. Blir så tråkigt att läsa tidningarna särskilt när dom har 2 artiklar efter varandra:
      Artikel 1: Bostadsbubbla
      Artikel 2: Finns ingen bostadsbubbla

      Radera
  16. Är icke den typiske bloggläsaren, dvs har jag har lån på hus och inga miljoner i cash.Köpte hus, förstagångsköpare 2007, och låste räntorna på runt 5% i upp till 5 år. Lite surt, räntorna stack väl några månader 2008 iochmed finanskrashen, så några månader var jag nöjd men sen gick de ju bara ner och det var en dyr affär. Men den goda saken är att jag är van vid (minst) dubbla räntor, den dåliga är att jag i samband med att räntorna gick ner började armotera mer och går räntorna upp dubbelt nu så blir det mindre kvar i köpkraft för min del, så enkelt är det eftersom jag inte vill börja tjafsa med banken om att sänka amortering pga ökade räntor. Som Bloggaren tidigare nämnt ska man nog ha så lite kontakt som möjligt med banken from nu.
    =>Mindre pengar till köpladorn från min budget.

    SvaraRadera
  17. Det är rent skrämmande I Sthlm hur lite koll folk har på vad boende kostar. Speciellt vad gäller de som bara varit med om agens lågräntesituation men förvånande manga "äldre" har samma illusioner.

    Killgissningen utifrån samtalen på raster på jobbet är att iaf 25% kommer få det riktigt tuft om det går upp över 4% i bolåneränta. Detta då man lånat max vad man kan få och därefter får lite tråkigt liv med få utsvävningar.
    Det är alltså INTE så att folk får lämna hus och boende utan som Bloggarjäveln påpekat innan så betyder det kraftigt minskade utsvävningar. Inga fler redsor utomlands 2 ggr per år. ingen ny XC90 när den gamla blivit 5 år.

    Appropå inlåsning. Det handlar såklart om att även om jag gjort en enorm vinst så behöver jag någonstanns att bo. Även de äldre som säljer hus och gör stor vinst hamnar ofta i en speciell situation. Nämligen den att de inte får bolån då deras inkomster är rätt låga. Dvs de måste lägga pengarna som de får ut från huset i sitt nya boende. Visst kanske det finns fina seniorboenden men dessa har krav på att inkomsten ska vara 3-4 ggr månadshyran för en hyresrätt.





    SvaraRadera
    Svar
    1. @Seb seb: Bingo.
      Det är "bra" att höra lite liknande tendenser jag hör och dra liknande slutsatser.
      Men tråkigt samtidigt.

      Det sista där är också ett motargument jag använt i samtal när kollegor, bekanta osv svävat ut om vad bra att priserna stiger.
      Vid det har laget hoppas jag att många förstår implikationerna av pris- och kreditracet, men för många är det svårt att sluta konsumera i van omfattning förrän man måste.

      Radera
  18. Det intressanta är huruvida en population låntagare sammantaget kommer klara en högre ränta eller ej, inte enskilda individer.

    En annan aspekt i denna diskussion (som det int ofta talas om) är den potentiellt förrädiska häxblandningen av lån (huslån, billån, båtlån, klocklån, lån för semesterboende i utlandet etc) som många svenskar sitter på. Dessa olika långivare talar inte alltid med varandra och ansvaret ligger ultimat hos individer att ha koll på sin egen lånemix. Lägger du ihop alla dessa lån så ligger sannolik snitträntan hos många familjer högt över den bolåneränta vi vanligtvis diskuterar. Rattar du lite på räntan kommer den totala räntan (pengar ut varje månad) för häxblandningen av lån bli tuffa att betala för många. Dessa saker, bilar, båtar och klockor kommer samtidigt bli svåra att sälja. Tillgångar går det inte att handla mat för eller betala löpande utgifter för och likviditetsbrist är som alltid vad som kommer bli fallet för många.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, men hur vanligt är det där med multipla konsumtionslån sådär? Finns det någon uppskattning? Jag har hört mycket som pekar på att trots att de borde veta bättre (utbildning, tycker man) så är det just övre medelklassen och tjänstemanna "populationen" som kanske gör mest så. Men det är just rykten.

      Radera
  19. Eftersom jag blivit uppskrämd genom åratal av cornucopiaäsande tog vi höjd för att klara en ränta på 10-12%. Dessutom amorterar vi så mycket att vi då borde slippa amortera och således kan bränna ytterligare tusenlappar på ränta. Men ska man se statistiskt på det fortsätter allt som vanligt. jag tror dem demografiska utvecklingen kommer pressa upp priserna. Om inte de billiga hyresrätterna som alla tjatar om, byggs någon gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar du då att de billiga hyresrätterna skulle leda till att minska prisstegring pga "bostadsbrist"-tryck?
      Kanske. Det beror även på hur många psykologiskt känner att de måste "äga sin bostad", vart dessa ligger och vilka grannar man har osv.
      Jag skulle nog mer säga att sett urett riskperspektiv är det bättre att undvika subprimeliknande scrnscena för svensk ekonomi genom att gemensamt betala för att ha social housing, för att undvika i möjligaste mån att de hushåll som egentligen inte bör "äga sin bostad"/klubbmedlemskap inte skulle bidra till risken, samt att själva snabbare hamna på obestånd. Men också så aty de pengsr som idag går som värdetransfereringar till någon annanstans än hushållen skulle enklare kunna sparas av hushållet OCH för att de pengar som faktiskt lånas/köps bostäder för skulle då - bl a genom att betalas för bostäder och fastigheter som inte stiger lika snabbt i pris - skulle vara mer värda.

      Radera
    2. Jag tror att fler hyresrätter och i synnerhet prisvärda sådana skulle dämpa prisökningen av bostadsrätter.

      I storstäderna har långt ifrån alla som köper BR behov av att äga sin bostad. De köper eftersom det är mycket svårt att få en hyresrätt med kortare frist än 8 - 10 år, och att de hyresrätter som de kan få efter denna tid är i mycket dåligt skick eller nyproduktion med höga priser.

      På kort sikt återstår då andrahandsmarknaden eller svartkontrakt med pengar under bordet som alternativ. Andrahandsmarknaden är väldigt dålig, både ur trygghetssynpunkt och ekonomiskt perspektiv, och riskerna med att lägga hundratusentals kronor på svartkontrakt ska vi inte tala om.

      Så jag håller med dig, ur samhällsekonomiskt riskperspektiv vore det kanske bra att bygga tillräckligt med subventionerade hyresrätter i närområde till Stockholm, för att det ska gå att få ett förstahandskontrakt, inom säg 6 månader.

      Tyvärr tror jag inte detta kommer att hända. Det som byggs nu är inte billigt och antal invånare i Stockholm ökar snabbare än vad som hinner byggas. Så länge Stockholm erbjuder jobb, nöjen etc och det fortsätter se ut som det gör i glesbygden kan jag inte se annat än att priserna ökar, åtminstone några år till.

      Radera
  20. Inget problem i Finland eftersom amorteringarna är helt dominerande i månadskostnaden.
    Snabb uträkning med annuitetslån av 500.000 euro och 20 års återbetalningstid.
    1,5 %: 2.412 euro/månad
    3,0 %: 2.773 euro/månad

    SvaraRadera
  21. Svenska kronan får sin första köpsignal sedan 2009? Bara sant om vi ser till var kronan, mätt efter usd/sek relativt övriga dollar-index-valutor(varav kronan är en), befinner sig tekniskt sett. Vi har sedan maj 2018 hamnat(i botten av) på en svagt uppåtgående(kronan starkare) trendlinje från bottenkonjunkturen 2009. Kronan har som bekant försvagats kontinuerligt sedan augusti 2017. Vi har nu bildat en bottenformation kring nämnda linje.

    I torsdags gick Ingves ut och pratade om dubblade boräntor t.ex. Detta fick marknaden att ge kronan sin första ("minor") köpsignal(higher low/higher high) sedan juni 2018 respektive december 2017. Båda dessa gånger toppade dock förstärknings-rörelsen ur redan efter 1-4 veckor varefter kronan igen fick sälj-signaler. Vad som kan vara annorlunda nu är som sagt att vi befinner oss på nämnda trendlinje från 2009. Skulle kronan däremot falla igenom trendlinjen talar mycket för att vi kan få en vad jag kallar för "krasch-signal", dvs vi har en förestående kraftig lågkonjunktur inom kort eller inom några år(tarvar en för lång tekniskt förklaring). Signalen utlöses 3,5% ner från dagens värde.

    Pga av nämnda köpsignal för kronan måste jag sänka utsikterna en aning för tidigare här angiven prognos för kursen usd/sek. Det gäller särskilt tidsaspekten. I övrigt har inget förändrats och som vi såg så vände dollar-index upp kraftigt igen under torsdag/fredag. Rent makro-mässigt spelar dock utvecklingen i Italien och ECB´s agerande stor roll kortsiktigt. För att innevarande köpsignal ska få lite större tyngd bör vi få ytterligare en köpsignal som ger oss en "higher high" över nämnda botten-formation. Dit är det idag +2,2%(5,3% från botten). Så när kommer starten av Rb´s räntehöjningar? Hinner lågkonjunkturen före?

    Börsen är nu i vad som kortsiktigt kan kallas för en kritisk fas. Vänder vi nedåt(S&P500)efter mötet med EMA200 och bryter senaste "Low"(=higher low bekräftad) kommer sannolikt pressen uppåt på kronan att avta. Det är i ett sådant läge som jag kan urskilja ett framtida potentiellt illavarslande scenario för kronan med finansiella problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske ska tillägga följande beträffande s.k trendkanaler. Kronan befinner sig även i en långsiktigt fallande trendkanal från toppen Q1 2013(bildar samtidigt topp i nämnda stigande trendkanal(med botten startande från 2009 enl inlägget ovan)). Det fallande motståndet når kronan ca 8% upp från botten eller 4,7% från dagens nivå. Beräkningen gjord som om vi når motståndet juni/juli 2019 och är baserad på tidigare geometriska rörelser. Vid denna motståndsnivå når kronan även en fib-nivå motsvarande 61,8 av uppgången i en mindre nedåtgående trendkanal från augusti 2017 med botten nu i augusti 2008. Vi har precis nu brutit denna trendkanal uppåt!

      Klart är förstås att kronan kommer att stärkas gentemot dollarn om vi börjar en räntehöjningscykel(gentemot omvärlden). En annan svårare fråga är förstås i vilken takt det kommer att ske? Och vad som ev. kommer som förhinder, t.ex konjunktur och finans-oro i vår extremt kreditdopade ekonomi. Ett ansvar som den gode Ingves avsvor sig så snart politikerna genom FI och Riksgälden tog över. Och som han tar varje tillfälle att poängtera. Nu sist skarpt när det gäller all lobbying för att ta bort amorteringskravet.

      Radera
    2. oops: felskrivning 1 st ovan anges "...augusti 2008". Ska stå "...augusti 2018".

      Skrev i 1:a inlägget ovan ang EMA 200 att nivån uttrycker ett typiskt vägskäl. Till det positiva hör att kursen(S&P500) faktisk befinner sig över EMA200(3 dgr och utan säljsignal) och inte direkt på. Detta förhållande måste ses som mycket positivt. För Europa och Asien är det dock helt annorlunda. Som jag tidigare skrivit om kan man inte utesluta att USA gör nya ATH´s före ny vändning nedåt, allt för att alla underliggande "minor wawes" ska hinna bli klara. Ser man till riktningskoefficienten på USA-börserna sedan 2016 så inser varje teknisk analytiker att det tar tid att "jobba av sig" detta starka momentum. Dollar-styrkan kan ses även ur detta perspektiv vilket påverkat Asien mycket negativt(inkl USA´s förhandlingsstyrka i handelskriget). Europa som eftersläntrat då våra index inte alls innehåller samma bolagsvärden likt USA´s FAANGs etc.

      Radera
    3. Ett sista inlägg avser eur/usd som jag vid ett tidigare tillfälle berört. Kursnivån 1,15 var en viktig säljsignal. Nästa nivå är 1,13 som måste underskridas för att nu antyda fortsatta problem inom EMU/Italien etc och rörelse mot 1:1 och därmed fara för hela EMU-samarbetet. Vi studsade upp från 1,13 förra veckan men har nu igen fallit tillbaka till 1,135. Börsmässigt så kan vi förstås även fortsätta upp under stigande dollar(fallande eur) men denna balansgång är skör då mycket talar för fortsatt svaghet i den globala ekonomin medan USA tycks vara i slutet av en lång uppgång. Glöm inte bort att reservvalutan är "allas vår räddning" i tider av finansiell oro(aka skuldsättning).

      (ps! Kommer ECB göra en "whatever it takes"(finansiera medlemsstater direkt via money out of thin air) med Italien? Dvs att för första gången utnyttja denna lagstridiga "möjlighet" man "hotade" med 2012? Ja, vi får se inom kort! Hur som helst bör c.p. euron stiga om ECB kommer ett sådant uttalande).

      Radera