Cornucopia?

Aktuellt

Boksigneringar: Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka, Göteborg

Dags för lite boksigneringar nu i julhandeln. I år blir det signeringar i Stockholm, Vänersborg, Skövde, Kungsbacka och Göteborg. Datum enli...

2018-11-13 09:06

Riksbanken: Fallande bostadspriser kan ge högre räntor

Riksbanken varnar hos SvD för att bankernas så kallade säkerheter inte är så stora som det hävdas, samt att bolåneräntorna kan stiga om bostadspriserna faller. Det senare kan alltså bli en självförstärkande nedåtgående spiral.
Finns inget som kan gå fel.
Bankerna har två sorters buffertar som ska användas vid kris och förluster för bankerna. Det ena kallas för kärnprimärkapital, där storbankerna idag har knappt 5%. Riksbankens Olof Sandstedt varnar i en artikel hos SvD (inte en länk www.svd.se/skarp-varning-kris-kan-fa-borantor-att-skjuta-i-hojden) att detta inte räcker och man vill istället se 12%, vilket skulle innebära en avsevärt ökad kostnad för bankerna att hålla eget kapital. Något som i sig skulle innebära att kunderna behöver betala högre räntor.

Storbankerna hävdar istället att deras riskjusterade buffertkapital räcker till att klara krisen. Dock är riskjusteringen bankernas egen bedömning, där t ex bostadslån anses vara mycket låg risk, och samtidigt en stor del av utlåningen. I sig inte helt felaktigt, eftersom en privatperson inte kan gå i konkurs i Sverige, utan skulderna går inte att bli av med.

Dock sitter många hushåll idag med rejält höga skulder, som det inte är säkert de kan betala av när säkerheten (=bostaden) faller i värde. Fast man kan förstås göra som under finanskrisen och inte låtsas om fallande marknadsvärderingar på säkerheter, sk mark-to-hank, så behöver man inte ta några åtgärder. Och då har bankerna rätt.

Riksbanken varnar dock också för att marknaden kan kräva högre räntor när bostadspriserna faller och risken med hela sektorn alltså ökar. Bidragande är då inte otrygga bostadslån, utan främst att den bostadsbankomatdrivna ekonomin torkar ihop, vilket drabbar skuldsatta företag när hushållen känner sig fattiga och slutar konsumera. Vilket leder till kreditförluster för bankerna, vilket driver upp räntorna när marknaden vill ha kompensation i form av högre räntor på bankernas upplåning och inlåning.

Och så riskerar vi att få en självförstärkande nedåtgående spiral.

Men vi behöver inte oroa oss. Bankerna har enligt artikeln nämligen testat olika scenarion, värre än förra finanskrisen, och inget kommer gå fel. Så nu vet vi det.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

51 kommentarer:

  1. Man undrar om de har stresstestat ett scenario där KPI sticker iväg. Tänk som det gjorde september 2008 då KPI ökade med 4,4% och Riksbanken höjde räntan till 4,75%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag tittade på Finansinspektionens stresstester så var det bara en parameter i taget, möjligen två. T ex stigande räntor, men inte fallande bostadspriser. I verkligheten påverkas flera parametrar samtidigt. Stresstesterna är främst till för att lugna marknaden och lura i allmänheten att de inte kommer få betala för bankernas krasch nästa gång.

      Radera
    2. Dock var det några år sedan, vet inte hur stresstesterna ser ut nu. Då var de ett skämt iaf.

      Radera
    3. Ta gärna en titt på EBAs stresstester. Svenska banker gick riktigt bra där, trots antaganden om -10% BNP och -50% fastighetspriser.

      EBA publishes 2018 EU wide stress test

      Radera
  2. Instämmer och med "en enkel tulipan uppå bemärkelsedan" - kan det aldrig gå fel

    SvaraRadera
  3. "Riksbanken varnar dock också för att marknaden kan kräva högre räntor när bostadspriserna faller och risken med hela sektorn alltså ökar."

    Medan RB sitter och iskallt inväntar nästa kvartals KPIF, får man anta. Alternativt kan RB beslutsamt sänka styrräntan och ge bankerna och konsumenterna andrum utan att bubblan spricker (kanske). Bra eller hur? Räntorna har nått en permanent låg nivå för att parafrasera en en gång känd ekonom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sänka räntan till vad? -3% lär ju inte inträffa, experimentet med minusränta har ju inte varit så givande. Sen så är det ju marknaden som styr bolåneräntor mer än Riksbankens styrränta, så bara för att RB sänker räntan innebär inte med automatik att bolåneräntorna sjunker.

      Radera
    2. RB förvarnade att nuvarande ränta inte är någon undre gräns, så vi får väl se vad det betyder. Antag att styrräntan sätts till -3% och utlåningsräntan hålls konstant, dvs typ 1,5% i praktiken. Man har då som bank ett läckert räntegap att utnyttja för att återuppbygga verksamheten (i värsta fall).

      Radera
  4. Det är ju ganska självklart att bankens test som är "värre än förra finanskrisen" inte är ett realistiskt och speciellt tufft test för Svenska banker. Dels gick bostadspriserna 2008 ner måttligt och bara under en kort period och dels skedde inga betydande ökningar av kreditförluster eftersom hushållen inte drabbades av ökad arbetslöshet. Dessutom sänkte riksbanken räntan mycket kraftigt (mer än 4 procentenheter), vilket räddade bostadsmarknaden den gången.

    Det intressanta testet vore ju att titta på vad som händer vid en större nedgång i bostadspriser samtidigt som kreditförlusterna ökar kraftigt, vilket mycket väl kan hända i en lågkonjunktur. Krävs heller inte speciellt mycket fantasi för att inse att Sverige lätt kan hamna i en ond spiral:

    Sämre konjunktur => ökad arbetslöshet, bopriser ner-> ännu sämre konjunktur => ökad arbetslöshet, bopriser ner => osv osv

    Dessutom saknar riksbanken möjligheten att sänka räntan kraftigt denna gång samtidigt som fallhöjden är mycket högre då både bopriser och skuldsättning är mycket högre än 2008.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, går inte att jämföra med 2008 då vi är i ett mkt sämre läge nu, bl.a pga den stora skuldsättningen i kombination med skyhöga bostadspriser. Samt allt större kostnader för växande resurskrävande grupper som kommer hamna ännu längre från arbetsmarknaden i lågkonjan.
      Tror föreställningen om att räntan kommer hållas låg är bara just en föreställning. När folks trygghet i form av kontantinsats i huset försvinner pga sjunkande bostadspriser når vi en tipping point med en brant lutande backe. Och hög ränteriskpremie.
      Negativt, nej, tror detta blir en nyttig upplevelse och ett reningsbad för Sveriges alla Lattedrickare.

      Radera
    2. "eftersom hushållen inte drabbades av ökad arbetslöshet. "


      Arbetslösheten var november 2007 5,2% och ökade sen till 9,8% juni 2009.

      Källa: Ekonomifakta

      Radera
    3. @Bengt: Men nu har man pratat om den här tillnyktringen hur länge som helst. Istället sitter man (jag) i sin hyresrätt och kollar på när dom som bor i fina hus och bostadsrätter sett värderingsökningar på 200-300% på 10 år, rest som sjutton, åkt runt i fina bilar och shoppat för fullt. Om nu bostadspriserna faller med 15% i SEK blir det en väldigt väldigt billig nota för det 10 åriga lyxkalaset. Men förmodligen får dom som inte kalasat vara med att betala på något sätt.

      Radera
    4. I bästa fall en nyttig upplevelse nör hela Sverige lajvar "Östeuropeisk lågkonjunktur med remix", i sämsta fall sämre.
      On Topic: "Duh", no shit liksom att bolåneräntorna antagligen går upp om bostadspriderna sjunker.
      Det är ju inte dåligt i sig att RB påtalar det. Men det känns liksom som inget händer medan tiden då det finns reformutrymme rinner iväg.
      Att sänka räntan ännu mer känns som ett stort experiment. Snarare att man kanske skall växla ränteavdraget mot ett amorteringsavdrag, samtidigt som räntan ökas lite i taget, och man har en vettig plan för att öka samhällets dimensionering efter befolkningsstorlek.

      Radera
    5. Skatt är stöld:
      Du försöker göra en poäng genom att jämföra siffror som du plockat från absoluta botten och toppen i en väldigt volatil serie. Har du inget bättre argument?

      Enligt samma källa så var arbetslösheten 7.8 % Juni 2007 och 7.9 % Juli 2009!

      Men OK, jag borde ha skrivit "hushållen inte drabbades av någon varaktig arbetslöshet". Faktum kvarstår, hushållen drabbades inte av någon varaktig arbetslöshet som ledde till att de inte kunde betala sina bolån.

      Radera
    6. Toni: Jo, vid 15% nedgång klarar de säkerligen sig och stiger priserna igen och vi åter får rally i bopriser så visst, då har de klarat sig.
      Men hur ser det ut tror du om priserna faller 30%...? Vi behöver inte ens spekulera i vad som skulle hända om priserna på sikt föll tillbaka till den långsiktiga prisutvecklingskurvan dvs upp emot 50%...

      Radera
    7. @Toni: Men säg upp ditt förstahandskontrakt och skuldsätt dig själv så du också kan "köpa" en trevlig breffare nånstans i Gbg. Då kan du också glädjas över prisökningar, lån-på-lån-konsumtion, spänna på brudar och glida runt i en ny bil som dina polare gör/gjort. Så slipper du sitta här med kognitiv dissonans och vara efterklok i att du minsann borde gjort si istället för så.
      Inte sant?

      OnT:Jo, visst kommer det bli en ond spiral utav bara h*lvete. Frågan är vara om vi kan påstå om den redan påbörjats eller inte. Den som lever får se.

      Radera
    8. @Toni, man har ju sänkt räntan ganska kontinuerligt från 2008 till dagens nivå. Därigenom har man skjutit upp och förvärrat krisen. Så därför har Lattefabriker, leasing av fina bilar mm fortsatt på högvarv. Vilken politiker vill vara modig nog och stoppa festen ?. Nu kommer man att skylla på yttre faktorer när svångremmen dras åt. För våra politiker har ju gjort ett bra jobb, trots att tex folk bokstavligen dör i vårdköerna. Eller att en container om 128 kvm i Bromma kostar 10 mille.

      Radera
    9. @Toni, har de egentligen tjänat så mkt om huspriserna tex faller 25 % och man lånat upp till taknocken för att finansiera Latte, resor och fina bilar ?. Dra sen av penningvärdesförsämring, renoveringskostnader, underhåll, jacuzzi mm. Sen lite reavinstskatt eller ränta om man skjuter upp det hela. Gissar att många också bytt till dyrare bostäder och därigenom kan sitta än mer fast i skuldfällan.

      Radera
    10. @Blutsaftsblandarn: Nej tack då även jag konstaterat att priserna knappt ökar något i nuläget. Däremot sjunker dom inte heller. Jag nollställer inte mitt sparkonto för att få en dubbel boendekostnad jämfört med idag och med risken för att förlora hela mitt sparande till priset av att priserna kanske kommer att öka med nån procent per år nu p.g.a. inflationen. Tror den tiden är förbi men jag tror däremot inte att priserna kommer falla heller utan snarare återgår det till en sund prisökningstakt med inflationen. Så nej just nu finns ingen anledning att köpa men om man skulle skaffa barn i framtiden så gäller det att ha några miljoner i kontantinsats för att få en rimlig månadskostnad på en villa. För dom som vart med i uppgången dom senaste 10 åren är en villa en bagatell att lösa. Ponera att man köpt en 2a för 500 000 kr för 10 år sen och man nu kan sälja den för 3 miljoner. Villorna har inte ökat lika mkt procentuellt. Det är inga större svårigheter att ta det klivet vidare i sin bostadskarriär. Dessutom utan att någonsin behövt amortera och utan att någonsin behöva amortera då man antagligen hamnar på en belåningsgrad på under 50% efter sin uppgradering.

      Radera
    11. @Bengt: Det beror ju självklart hur mkt dom lånat upp. Faller det ytterligare 25% i SEK är dom nollade igen men och andra sidan har dom ju redan levt loppan gratis. Faller det 50% så får dom väl acceptera en förlust men hur stor är sannolikheten egentligen att svenska bostadspriser faller under tjeckiska priser?

      Radera
    12. Det är ett misstag att se sin bostad som en ekonomisk investering.

      De flesta cashar/hyr inte ut och tjänar således inte en krona på sin bostad. De köper för att kunna bo bra. I storstäder är det ett enkelt sätt att få vettigt avstånd till jobbet/bra boendekvalité.

      Radera
  5. Banksektorn hyser enorma värden. Det rimliga är att bankernas aktieägare får ta smällen även denna gång. Staten kan ta över krisande banker billigt/gratis, rensa upp och återställa förtroendet, och sedan sälja tillbaka till marknaden dyrt, för att täcka kreditförlusterna.

    Dock inte vad gäller Nordea då, så det kan bli ett problem för Sverige.

    SvaraRadera
  6. BREAKING !!

    Skojare och lycksökare tillsammans med naiva och godtrogna kommuner i "norr" med desperat behov av arbetstillfällen och investeringar luras att satsa på serverhallar och bit-coin gruvor!

    Skojarfirmorna struntade både i elräkningarna och hyrorna...
    Sedan kan man ju också fudnera på hur mycket i bidrag både för företag och anställda de fått...

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7089060

    mvh

    SvaraRadera
  7. Storleken av kapitalbufferten är bara en del av problemet för bankerna. Beräkningen av deras riskvägda tillgångar en annan sida som man i stora delar aldrig "moderniserat", t.ex vad gäller fastighetssäkerheter. Bankerna använder kundernas säkerheter i sin egen verksamhet, s.k rebelåning. Som bekant snurrar dessa runt i banksystemet och påverkas vid kris likt dominobrickor om vissa typer av säkerhetsmassor utmärker sig negativt(GFC t.ex). Bankerna måste t.ex på interbankmarknaden alltid ställa säkerheter mot varandra.

    Som bekant har den svenska bankupplåningen för fastighetskrediter tvingats ut på den internationella kreditmarknaden(andra valutor)för att det saknats kapital i Sverige. Skulle utländska investerare tappa förtroendet för dessa obligationer riskerar räntorna att stiga vilket påverkar bolånen direkt. Dessutom swappas både valutor(inkl hedging) och löptider(till bl.a rörlig ränta)på denna upplåning. Swap-marknaden är ofta väldigt känslig när det sker stora förändringar i den underliggande produkten(obligations-lånen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har länge varit beroende av marknadsfinansiering för bolånen. Inget problem i sig vid normala tider, men givetvis ett jättestort problem vid en global finanskris. Det känns som ett av de mer troliga krisscenarierna.

      Än så länge inga problem -- svenska säkerställda obligationer har varit mycket efterfrågade -- men det kan snabbt ändras.

      Radera
    2. Svenska banker(SHB) har väl en hävstång på omkring 20(SHB), dvs eget kapital(kapitalbufferten) utgör 5% av balansomslutningen. Utlåningen till bostäder anses ligga kring 80% av bankernas utlåning till hushåll. För SHB handlar det då om en riskexponering(inkl utlandet) om ca 1,1 biljon * 0,8 = 880 eller 900 Mdr Sek.

      Enligt FI är belåningsgraden(bostäder)totalt i Sverige för hushållen 55%(2018-04). Tyvärr är siffrorna missvisande då genomsnittsvärden sällan drabbar banken. Ett bättre mått vore att beräkna belåningsgrad även för en större percentil utgående från medianen istället medelvärde. Då sållar man t.ex bort de "rika" som alltid är först inne i prisuppgången. Deras marknadsvärden är relativt mycket högre och med relativt låg belåningsgrad. Det vore även önskvärt att dyka djupare i storstadskommunerna där belåningsgraden borde vara högre än snittet? FI räknar ifråga om belåningsgrad inte med låntagarnas latenta skatteskulder pga av uppskjuten reavinstskatt. Den har betydelse för hur banken ser vilka krav om amortering som ska ställas om säkerhetsvärdena faller kraftigt. Låt oss säga att den verkliga belåningsgraden kring medianen låntagar-hushåll istället ligger på 60-65% och kanske 65-70% i storstäderna(?). Enligt FI var genomsnittlig belåningsgrad för nya låntagare 63%(föräldrar?).

      Enligt FI´s stickprovsundersökning(2 ggr 2017) för NYA bolån(27822st) var belåningsgraden i Stor-Sthlm genomsnittligt 63%, utanför städerna 78% och hela landet 69%. Ser man till åldersfördelningen(hela landet) så var belåningsgraden 82%(18-30år) och 71%(31-50år). Det är mao i dessa grupper vi kommer att hitta riskerna. De står för 74%(19 resp 55%) av lånen i stickproven. Viktat så innebär det att denna grupp har en belåningsgrad på 74%.

      Eftersom vi inte har en total aggregerad statistik så får vi förenkla kraftigt. Ovanstående stickprov används då som bas i SHB´s fall ovan. Kom ihåg att när priserna stigit länge och kraftigt(och utan amorteringskrav) så minskar inte sällan belåningsgraden i takt med att folk köper nytt/större(inkl skatteuppskov).

      Riskgruppsexponering: Marknadsvärde SHB-säkerheter = (880 Mdr * 0,74)/0,74 = 880 Mdr. 25% bostadsprisnedgång skulle då för gruppens utlåning om 651 Mdr minska bankens överhypotek med 220 Mdr till 9 Mdr eller 1,3%. I ett sådant ekonomiskt läge kommer banken att kräva nya amorteringsplaner och om förutsättningarna är tillräckligt illa för att utlösa en typisk arbetsmarknadskris så borde vi kunna räkna med att bankerna drabbas av "sedvanlig" kreditkris med kanske 4% i befarade kundförluster. 4% av 880 Mdr är 35 Mdr. Banken förlorar här 25% av eget kapital. Då återstår att lägga till förluster av övrig utlåning till hushåll(20%) samt hela företagsutlåningen som också den till största delen brukar vara fastighetsanknuten numera. Total utlåning SHB om 2.066 Mdr ger (4%) förluster på 83 Mdr. SHB har fritt eget kapital på ca 125 Mdr. Företagssidan anses av många analytiker kunna bli ett större problem vid en kreditkris än hushållen när det gäller USA. Hushåll kan som sagt inte gå i konkurs i Sverige.

      Radera
    3. Håller nog med dig där Joakim. Men som du säger så tenderar kriserna numera bli globala vilket illustreras av att Riksbanken lånat upp 100 Mdr i främst dollar. De kommer självklart också att köpa säkerställda bostadsobl. både i SEK och främmande valuta vid en allvarlig kris.

      Radera
    4. @Joakim,hur snabbt är snabbt? Tror du man hinner binda räntan ifall det börjar skaka ordentligt innan låt säga 5åringen når 6%? För tillfället kostar bilen ungefär lika mycket som amortering+ränta+boendekostnad - 1000kr (då ingår bredband och Spotify samt HBO. Vad blir din rekommendation?

      Radera
    5. Ingen aning faktiskt. Men är man orolig, så är det ju fullt möjligt att binda idag, eller att blanda rörligt och bundet. Sen har vi ju Riksbanken också som sannolik krisstödjare, så jag tror inte just nu på någon extrem och snabb ränteuppgång. Kanske en tredjedel vardera på rörligt, 2-årigt och 5-årigt kan vara en idé, eller ännu längre bindningstider. Jag ser inga tecken på att långa räntan stiger särskilt snabbt just nu, tvärtom bör den sluta stiga om konjunkturen viker.

      Jag är inte heller _övertygad_ om att det blir en kris, men det var länge sen det hände nåt nu och det är fullt möjligt att vi har en trist lågkonjunktur 2020 -- och en outsider kan ju då vara att svenska banker får högre finansieringskostnader -> högre räntor. Vi får se.

      Man ska nog vara mer orolig för vad som händer med sysselsättningen i privat sektor i Sverige (vid högre räntor = hushållen konsumerar mindre, eller plötsligt efterfrågefall i exportsektorn = industrin säger upp folk och går ner i arbetstid, osv).

      Radera
    6. Joakim, håller med. Jag ligger nu på en ränta strax under en procent. Ifall jag skulle lyssnat på vissa kloka kommentatorer här så borde min ränta inte vara möjlig samt jag borde bundit min "försäkring" för länge sedan. Med facit i hand så gjorde jag klokt att inte lyssna och spara cirkus 100k. Men just nu känner jag mig rätt vilsen vad som kommer..

      Radera
  8. Borde det inte gå att se rent konkret hur byggföretagen funkar för tillfället? Om ett bygge står still en dag eller två utan att man ser varken maskiner eller arbetsklädda människor är inte det en varningssignal? Bara en tanke...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byggstart vill dom säkert fördröja men det finns väl knappast motiv för någon att fördröja ett bygge efter att väl en massa kostnader börjat tas?

      Gissar att gubbarna är flyttade till ett annat bygge för att dom måste klara deadline och där slippa kunder som vill säga upp kontraktet.

      Radera
  9. Traditionellt brukar kreditförlusterna(verkliga+befarade) uppgå till runt 4-5% av utlåningen vid större bankkriser. Tidigare hade vi 70% max-belåning, glöm inte det. Och betydligt högre räntor. Befintliga bolån vid 90-talskrisen påverkades inte så mycket då väldigt få hade ngt som liknade rörlig ränta. Idag ska vi först gå till normalisering och sedan lägga på en ev. kris-ränta ovanpå. För många kan det bli mycket problematiskt om det paras med arbetslöshet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bunden ränta är ett falskt skydd mot kriser. Speciellt om man har samma bindningstid på hela lånesumman, vilket var vanligt på 80-talet. Då får man hela skiten i knät när bindningstiden går ut.

      Radera
    2. Olika förfall innebär riskspridning. Men till skillnad från USA har alla tillgång till den lägsta interbank-knutna 3 månaders-räntan vilket gjort att de flesta(?) riskerar snabba uppgångar när trenden väl vänder. Under räntenedgångarna från 1992 så har det förstås lönat sig att bara låna rörligt. Kommer det att även gälla i framtiden? Många anser det! Frågan man ska ställa sig är hur en större fastighetskris kan komma att påverka villkoren för svensk kreditgivning?

      Radera
    3. Ja kredit marknaderna verka anse det. Men hur ser utifrån ditt perspektiv?

      Radera
    4. Tja, det är väl ditt perspektiv som är viktigast, dvs din ekonomi. I USA håller sig inflationsförväntningarna i schack än så länge. De långa räntorna i Sverige lär dock sakta följa med de amerikanska upp. Förr eller senare blir räntekurvan normal. Frågan är då hur de långa reagerat? Då brukar det vara för sent att binda på längre löptider. Så ska man binda en del så bör man göra det före förutsättningarna ändras. Kanske en lågkonjunktur hinner före och då brukar ju räntekurvan flackas ut(korta och långa faller men långa mer). Men vi har inget normalt läge nu med minusränta. Så frågan är om deflationstryck gäller som vanligt vid en kraftigare avmattning! Eller kommer inflationen hålla sig kring +2-2,5%. Isf kommer nog Rb att sakta höja mot 3,5-4%. Men det kan ta många år och då kanske man inte bör binda på längre löptider.

      Radera
    5. Om inflationen ska öka mer krävs större löneökningar på bred front. Det tror jag inte kommer ske.

      Radera
  10. Det är inte sant att man sitter med skulderna för gott. Privatskulder i storleksordningen 1-1,5 MSEK har gett skuldsanering för personer med svag ökenomi.

    Men de allra flesta kommer anpassa sig efter fallande priser och högre räntor genom radikalt minskad konsumption, främst då sällanköpsvaror och semesterutlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket är konstigt. Om man istället går över på en vatten och bröd-diet med mer cykling kommer man ju att vsra asrippad inför beach 2019.

      Radera
    2. Nja...riktigt så funkar det inte. Men det vore intressant med en sorts Kraftwerk inspirerat utopia med ultra-rippade cyklister.
      Shit vad futuristiskt.

      Radera
  11. Bail-ins (aktieägare och kontohavare i bankerna får hosta upp) och bail-outs (staten får hosta upp) för att rädda bankerna, coming up, enligt modell från bl.a. Cypern.

    De onda cirklarna, dvs procykliciteten, i räntor, kreditvärdigheter, betalförmåga osv på makronivå är hårresande, och har förvärrats massivt sedan krisen 08.

    There's a bad moon on the horizon...

    SvaraRadera
  12. "(inte en länk www.svd.se/skarp-varning-kris-kan-fa-borantor-att-skjuta-i-hojden)"

    Vem tror du egentligen du lurar? Det är ganska löjligt att hålla på och skriva "inte en länk" på varenda länk.

    Tror folk det funkar att skriva "kör inte för fort" på bilen för att slippa böter också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gissar att det är för att själv snabbt kunna söka ut länkar i efterhand. Rent tekniskt är det inte heller en länk om man exkluderar kommunikationsprotokollet och bara har med adressen.

      Radera
    2. Man kan dock rent juridiskt anse det vara en länk, så bloggaren får rensa om worst case-scenariot slår in.

      Det är lite samma som att ett brev du skickar till kommunen inte blir sekretessbelagt bara för att stämplar "HEMLIGT" på det.

      Radera
  13. Riskbanken eller riksbanken? Ja de har ju ett bra track-record host host.

    SvaraRadera
  14. I sak korrekt beskrivet -- svenska banker _ser_ trygga ut, men det är för att man viktar bolån så lågt (dvs man anser risken för kreditförluster riktigt låg). Detta kan mycket väl braka ihop vid en riktigt djup kris, och då får bankerna samtidigt kreditförluster och tvingas vikta upp bolånen -> stor försämring av kärnprimärkapitalsiffran.

    Om jag minns rätt viktas bolån till 25% av sitt värde. Bankerna brukar redovisa en kärnprimärkapitalrelation på 20-21% eller nåt sånt, men en bruttosoliditet på 5% ungefär. Bankerna har i sak rätt i att de stärkt upp med mer kapital (deras kärnprimärkapitalrelation och bruttosoliditet är högre nu än tex 2007, 2008, 2009), men man kan enkelt argumentera för att riskerna med hushållens skuldsättning är högre nu. Vi får se.

    För den som är sugen att läsa mycket mer om detta rekommenderas Riksbankens "Finansiell stabilitetsrapport".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att det ser bra ut på pappret. Vet du hur stor andel på företagssidan som bankerna har säkerställt? Hur stor andel utgör fastighets-panterna(dels rena fastighetsinvesteringar, dels i rörelsekapital resp övriga rörelseinvesteringar?

      SHB som jag är lite orolig för ser ju ok ut på pappret.

      Radera
  15. kollar man låneforum så tror jag stor del av svenska skuldbelagda invånare är en helt värdelös resurs då dom har fodringar på sig från alla håll

    SvaraRadera
  16. Kronan fortsätter att stärkas idag. Visserligen vet vi att Rb har planer på att börja räntehöjningscykel om inflationen står sig nu i december och nästa år. Det antyder att utlänningar etc på börsen inte direkt verkar särskilt rädda för att svenska börsen ska nedåt kraftigt kommande veckor med tillhörande kronförsvagning? Eller är de redan ute pga av den långa kronförsvagningen? Kan vara så! Det känns ivf inte som vi riktigt påbörjat den s.k destruktiva C-vågen nedåt! Ändå är det de facto tekniskt så enligt min mening! Kanske måste utlandsbörser i USA först släppa taget om EMA200 kommande dagar :)

    Italienska budgeten ska in för utvärdering till Bryssel i dagarna!

    Hmmm!



    SvaraRadera
  17. Varför inte märka upp "mark-to-hank" med ett ironiskt ™ så det framgår att det är något du hittat på själv.

    SvaraRadera