Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-11-02 09:55

Riksbanken avser gå vidare med e-krona

Riksbanken avser att gå vidare med e-krona och initialt upphandla en teknisk lösning. Man konstaterar dock att Riksbankslagen behöver ändras för att stödja en värdebaserad elektronisk krona, som allmänheten kan inneha i Riksbankens regi. Slutligt besked om upphandling av teknisk lösning tas i december.
Riksbankskronor.
E-kronan är inte så märkvärdig som den låter. Det handlar i praktiken om att allmänheten och företag ska kunna ha räntefria konton hos Riksbanken. Till detta behöver kopplas ett system för överföring och transaktioner, i grunden en tjänst motsvarande Swish, men i statlig regi.

Riksbanken avser att gå vidare med en teknisk lösning för e-kronan, men Upphandling 24 skriver att slutligt beslut om detta tas först i december. Upphandlingen ska vara klar nästa år, så utvecklingen av pilotsystemet kommer i så fall ske 2020. En skarp e-krona hittas således tidigast 2021, vilket också står i Riksbankens tidplan.

Riksbanken sågar dock blockkedjeteknik ("Bitcoin") i sin rapport, som helt enkelt inte har den presetanda som krävs.
"Även i denna rapport är vår uppfattning att det inte är lämpligt att utveckla en e‐krona som bygger på någon av dagens versioner av DLT. Det beror främst på att DLT fortfarande är en ineffektiv teknik med bland annat otillräcklig prestanda (till exempel antalet transaktioner som kan hanteras per sekund och hur lång tid en enskild transaktion tar) och skalbarhet, vilket gör det mycket svårt att använda tekniken vid stora volymer av betalningar."
Blockkedjeteknik äter även upp Internetbandbredd, lagringsutrymme eftersom varje användare har en kopia av alla genomförda transaktioner någonsin, och enorma mängder energi. Skämtet Bitcoin förbrukar nu lika mycket energi som landet Österrike, och snart mer än vårt grannland Finland, utan att ha tillfört någon som helst nytta till mänskligheten.

Centrala system är snabba, effektiva och energisnåla, och något sådant ser det ut att bli även för Riksbankens kommande e-krona.

Överlag är det rimligt att ta klivet in i 2000-talet och låta Riksbanken även ge ut digitala kontanter till allmänheten. Frågan är dock om man i praktiken kan konkurrera med Swish, som tills 2021+ kommer ha ännu större marknadsandel. En annan risk är också att lösningen blir dyr och klumpig och inte så smidig som marknadskrafterna kunnat ordna via Swish. Swish och behållningarna på bankkontona är dock ej garanterade av svenska staten, och inget säger heller att Swish förblir gratis.

För övrigt - vill ni gynna er lokala butik, använd Swish att betala med om detta erbjuds. Avgifterna för butikerna är lägre än för kort.
"En e‐krona kan fylla viktiga samhällsfunktioner. Om marginaliseringen av kontanterna fortsätter kan en e‐krona säkerställa att allmänheten fortsatt har tillgång till ett betalningsmedel som är statligt garanterat. Statlig närvaro på betalningsmarknaden, i form av en e‐krona, bibehåller också den möjlighet vi har idag att kunna omvandla pengar hos en privat bank till statligt utgivna pengar vilket anses garantera att förtroendet vi har för privata pengar upprätthålls. Alternativet att inte agera på utvecklingen, och helt överlämna betalningsmarknaden till privata aktörer, medför att allmänheten blir helt beroende av privata betalösningar, vilket kan göra det svårare för Riksbanken att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Därför föreslås att Riksbanken fortsätter undersöka möjligheterna för en e‐krona."
Läs gärna Riksbankens rapport här.

En intressant konsekvens av en e-krona är att vi kan få så kallade uttagsanstormningar igen, genom att allmänhet, företag och organisationer kan flytta sina pengar från banker till Riksbankens e-krona. Idag kan man i praktiken inte fly bankväsendet i Sverige pga brist på kontanter och att flytta pengar från bank A till B kan inte knäcka en bank, då B i praktiken kommer låna tillbaka pengarna till A via interbankmarknaden. Å andra sidan kan Riksbanken göra det samma.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. Stora fördelen är att det blir konkurrens med Swish, och därför kommer inte avgifter införas på Swish. Nu finns det inga gratisluncher så Swish betalar vi för på andra sätt till bankerna. Men å andra sidan kostar kontater också en massa att hantera så frågan vad som är effektivast.

    Hur knarkhandlarna skall göra med sina knarkhandlarpengar överlåter jag åt kommentarsfältet att besvara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Banker är vinstdrivande företag. De gör aldrig något som är billigare för kunden. Kontanthanteringen är billigare än korthanteringen. https://cornucopia.cornubot.se/2013/10/kontanthantering-billigare-an-betalkort.html

      Bara för att bankerna hävdar annat så är det inte så. Däremot får ju bankerna betala avgifter till Mastercard, Visa etc, vilket de slipper via Swish.

      Radera
    2. Knarkaffärer kommer förstås även efter 2021 göras med kontanter.

      Radera
    3. Kontanthanteringen är dyr för butikerna, enligt denna undersökningen. Citat:

      Faktiska kostnader:
      Kontanter:
      ... I snitt 113 minuters arbete per dag
      ... I genomsnitt 182 000 kronor per år för en genomsnittlig kontantomsättning på 4,4 miljoner vilket innebär att kontanter kostar 4,1% av köpesumman (inklusive arbetstid samt andra kostnader)
      Bankkort:
      ... Cirka 0,4% av beloppet för bankkort

      Jag vet att säkerhetsbranschen (särintresse) i din länk sagt något annat, men det är nog värt att undersöka hur det verkligen ligger till.

      Radera
    4. @Ano: Inte om kontanter försvinner. Då får de istället idka byteshandel. Tex med guld.

      Radera
    5. Det kommer säkert gå bra att och köpa knarket och betala kontant med dollar eller euro tills vidare. På riktigt lång sikt kommer säkert något fungerande digitalt alternativ även för knarkhandlarna.

      Radera
    6. @Ano, helt rätt, det lär ta tid innan kontanter försvinner. Dollar eller annan valuta lär vara gångbar för lite allt möjlig ett tag till. Att svenska riktiga pengar försvinner lär sakna betydelse.

      Radera
    7. @Joakim, innefattar det kostnader för stöld osv?

      Det är lite meckigt att nå bra info om detta, av naturliga skäl; övergången till betalning med kreditkort har gjort att hela kostnaden (både den monetära och andra typer av risker, e.g. överfall osv) kan överföras direkt, smärtfritt och kvantitativt lätträknat hela vägen till den privatperson som konsumerar. Det är halvkul för butiker och det är jätte, jätteroligt för banker och Visa/Mastercard. Det är mycket tråkigt för privatpersonerna det drabbar, men de sitter ju inte med analysen på bordet.

      Självklart finns informationen någonstans, så frågan är seriöst ställd.

      Radera
    8. @Linus, det stämmer. I rapporten uppskattas även kostnader för stöld osv som en kostnad för kontanthanteringen. Detta är förstås en svaghet för kontanter, där stora summor kan förloras vid rån tex.

      Det finns flera olika rapporter om just kostnad för olika betalningssystem (inklusive en intressant från Kanadas centralbank) som källhänvisningar i rapporten jag länkade till, men jag har inte läst dem i detalj. Det kanske är nåt för senare.

      Som framgår i rapporten är butikernas kostnad för bankkort lägre än kostnaden för kontanthanteringen.

      Radera
    9. @ iblandekonomi: En snabb genusanalys visar att unga kvinnor fortsatt kommer att kunna betala för knark utan kontanter, frågan är hur staten skall förhålla sig till denna orättvisa förmån - jag tänker mig någon form av schablonbeskattning per mus a la kopieringsavgiften på lagringsmedia som ju gäller oavsett om det lagras musik eller ej.

      Radera
    10. @Joakim, ah, alltså inte total kostnad? Som sagt förläggs både monetär och övrig kostnad på konsumenten vid kortköp, dvs det blir ganska passande att ignorera om man vill att det ska se ut som att det blir billigare.

      Radera
    11. @Linus: Vilken kostnad föreställer du dig inte är inräknad i kalkylen? Givetvis är det i slutändan konsumenten som betalar både för kontanthanteringen och för kortavgifterna.

      Radera
    12. @Joakim. Har tittat igenom rapporten och frågorna är vinklade för att missgynna kontanter.
      De där 113 minuterna som hanteringen tar är inget annat än handlarnas egna uppfattade sammanfatting enligt fråga 7 i formuläret.

      Man har dessutom glömt ställa frågan hur lång tid handlaren uppskattar korthanteringen tar, den tar knappast 0 minuter med krånglande kort. Man kan inte ställa den ena frågan och sen glömma den andra.

      Nej den förpassas till papperskorgen.

      Radera
    13. 113 minuter är väl den sammanlagda tid man som kortkund spenderar med att vänta på trilskande terminaler varje år?

      Radera
    14. @Troll Kung och Cornu, visst är det så att det är en fråga om hur mycket arbetstid det tar att hantera kontanter. Men det är väl ändå ingen vinkling? Det är klart att det kostar tid, och bästa uppskattningen måste vara handlarnas egen. Även om tiden vore grovt överskattad så kostar kontanthanteringen mer än korthanteringen.

      Detta är inte den enda rapporten som påpekar att kontanthantering kostar pengar, så det går bra att gräva vidare i källorna.

      Generellt så är kontokort billigare än kontanter, medan kontanter _kan_ vara billigare än kreditkort vid små belopp.

      Radera
  2. Att ngn skulle vilja använda blockkedjeteknik för en Centralicerad tjänst för mig är ofattbart. Så långt fattar de rätt.
    Sen är det viktigt att förstå att vi har ett krig mot den traditionella ekonomin och bankerna - blockkedjor är dess vapen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, de anser att central tjänst är bättre än blockedja (DPL - distributed public ledger).

      Sedan kommer man knappast lagligt kunna ha ett system där alla kan se allas transaktioner. Skulle Bitcoin följa GDPR så måste systemet stödja att man kan radera en persons transaktioner, och i övrigt att utomstående inte kan se. Lite kul är att man nog kan kräva av företag som använder Bitcoin att din information ska raderas. Vilket inte är möjligt.

      Radera
    2. Därav mitt: "de fattar rätt" - inget friskt land skulle förlita sig på en decentralicerad tjänst. För varför skulle man vilja släppa kontrollen. Databas är snabb och är perfekt för den som vill ha full kontroll äganderätt. Blockkedja är långsam men har fördelen att ingen kan kontrollera den.

      Man behöver inte fråga staten om lov vid sändning av värde genom blockkedja. Somliga uppskattar denna frihet och kan även tycka att det kan vara värt den extra tiden(ngn halvtimme) det tar att få ett "Confirmation"(för VISA/bank tar det flera dagar att cleara/konfirmera) på att värdet är framme och de kan även tänka sig att betala premium(hur mycket värderar du möjligheten till att skicka miljoner utan att ngn frågar?) om det handlar om stora summor.

      Radera
    3. Att inte använda blockkedjeteknik är ungefär lika informativt som att de inte ska använda tågnätet för att distribuera sin ekrona.
      Hela poängen med blockkedjan är att ta bort behovet av en central och betrodd part. Vill man ha en sådan ska man givetvis inte använda DLT.

      Radera
    4. Jag kanske var lite ivrig, fler verkar fatta hur förvirrat spåret var. Ska man utforska ett helt nytt typ av system borde första frågan vara vad man försöker åstadkomma med det, och det är rätt pinsamt att det tog något år av utredning innan någon sådan fråga ställdes (svaret är i princip intuitivt, och innebär 0 adderat värde, d.v.s. alternativet ska inte ens utredas).

      Vill vara tydlig med att jag egentligen inte beskyller RB så mycket för detta, även om de kanske borde vara nogrannare med vilka de sammarbetar med. Men den här typen av teknik ligger rätt långt ifrån RBs funktion, d.v.s. det vore snarare ett felaktigt användande av skattepengar om de själva var hejare på digitalisering.

      Radera
  3. Ja, detta är intressant. Sverige utmärker sig ganska mycket i denna frågan (som i många andra beteendefrågor), bara det faktum att större andel betalar med Swish än med kontanter är intressant (jämför med hur folk beter sig i t ex Polen, Tyskland, Japan och USA).

    SvaraRadera
  4. Swish kostar 1,50 per transaktion
    Ännu så länge gratis mellan privatpersoner

    SvaraRadera
  5. Jag antar att det centraliserade systemet kommer att vara ett distribuerat system, med flera serverhallar inblandade för att uppnå robust redundans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det outsourceas till Tieto Enator som, efter att priset för svensk datorhall visat sig för dyrt, lokaliserar hela rasket i Östeuropa.

      Radera
    2. Troligtvis inte. Det är lätt att kravställa lokalisering inom Sveriges gränser om det beskrivs i lag att det måste göras på det viset.

      Radera
  6. På ett väldigt sätt, vad är skillnaden och fördelen med e-krona jmf kr? Jag ser kontanter väldigt sällan idag och det är i praktiken redan helt digitalt i vardagslivets betalningar. Kontanter använda väl bara vid kafferep och svartjobb numera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte jämfört med kronor, det är fortfarande kronor - en digital representation av sedlar. Oberoende av privata aktörer.

      Det provocerande är att RBs initiativ att driva detta egentligen kräver episka applåder, stående ovationer. Initiativet är så bra och viktigt och det ensamt är ett rättfärdigande till att ha den politiskt oberoende enhet RB utgör.

      Istället får vi en skitmärklig polariserad dialog där hälften tror att det konkurrerar ut bitcoin (lol) och andra hälften tror att bitcoin är bättre (lol).

      Radera
  7. Det är märkligt att du inte lyssnar på experter i området, utan istället förlitar dig på märkligt flummiga gissningar och hamnar på samma nivå som RB (vilka faktiskt inte begriper någonting om detta, oavsett vad man tycker om deras förmåga inom penningpolitik). Du har ju fått gott om information om detta direkt i dina manuellt modererade kommentarer.

    Bitcoin-liknande teknik var aldrig någonsin ett alternativ här. För att förklara hur svidande illa det träffar är det lite som att titta på hur snillen spekulerar i att de kanske ska börja använda bananer istället för tops, bananer är ju avlånga liksom. Sen lägger ni blogg-inlägg och en hiskelig massa utredningspengar på att komma fram till att bananer kanske inte är så bra tops, för de är ju gröna och gula.

    Det enda som gjort mig minsta lilla förundrad är att klarna-grundare plötsligt försökte arkitekturera en blockchain-baserad lösning. Vad jag istället lärde mig var att Klarna var mer optimism, vilja och bondröta än kompetens, dvs rimligen samma approach här: de hade inte mer förståelse än RB själva. De satt fast i samma förvirrade hyp som RB själva.

    Om du börjar ta in vad jag med vänner skriver har du facit något år tidigare istället. Det är faktiskt fullt rimligt att folk insatta i områden förstår mer än folk som aldrig haft minsta intresse av att förstå området (RB, du, Klarna-grundare).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför ska jag lyssna på dig. Du har ju haft fel i allt om Bitcoin utom prisutvecklingen för bubblan. Fast nu hävdar du något annat och att Bitcoin inte alls var till för det det hävdats av dig och dina "experter". JAg skrev från början om kommande inflation i kryptovalutor, och det blev besannat. Systemet är långsamt, dyrt, energisnålt, inte anonymt, inte dolt för någon osv. Allt som påstods är fel. Och ändå håller du fast vid skiten.

      Din närmast religiösa tro för att du tjänat miljoner på spekulationen gör inte dig till vare sig expert eller kunnig. Uppenbarligen saknar du systemanalytisk förmåga och helhetssyn.

      Radera
    2. Men snälla människa, nämn då för guds skull en endaste liten punkt jag har haft fel om gällande Bitcoin. En? Det tycker jag är rimligt när du skriver som du gör. För nej, inget du orerar om ovan har något med mina inlägg att göra.

      Prisutvecklingen har jag minst sagt skrivit sparsamt om. Precis som du fortsätter med i det här inlägget är det du som fanatiskt skriver om miljonvinster hit och dit hela tiden. Vi förstår att det är jobbigt för dig att se andra blivit på märkliga spekulationer. Men välj någon annan pseydonym att dampa på än den som _uttryckligen skrivit, gång efter annan att jag inte äger krypto. Senast du fastnade i dina prisspekulationer skulle jag tydligen vara ledsen för att inte spekulerade - välj åtminstone linje.

      Radera
    3. Nämen lilla cornu - du skrev om inflation i kryptovalutor och det blev besannat?! En fri marknad har vad man kallar valuta konkurrens. Jag förstår att du har svårt att förstå det konceptet eftersom det är svårt att mentalt befria sig från den ekonomiskt monokulturella kyrka som härskar och söndrar i dagens samhälle.

      "Systemet är långsamt" - Baserat på jämförelse av vad? En transaktion når nästan full fortplantning ibland noder i nätverket inom ett par sekunder. Vilket gör att man för mindre summor absolut bör acceptera 0-konfirmations betalningar som medför att daglig handel kan genomföras minst lika smärtfritt som med dagens kort/swish betalningar.

      "Dyrt" - jämfört med vad? Nuvarande banksystem? Guldbrytning? Objektiva jämförelser har gjorts. Men systemanalytisk förmåga och helhetssyn avkrävs kanske bara av andra än dig själv?

      "Inte anonymt" - så brottslingar och skurkaktiga regeringar behöver bli lagliga? Människor i dessa två kategorier vill gömma sig i skuggorna. De strävar inte efter integritet men kan avvärja andra och dölja sin egen verksamhet. Bitcoin låter användaren bevisa att de har en giltig rätt till sitt kapital. Dessutom och tack vare valuta konkurrens hos kryptovalutor så behöver du inte använda dig av Bitcoin om du är bland de två kategorierna eller av annan orsak inte nöjer dig med pseudonymitet.



      Radera
  8. Det är rätt skrämmande att bankernas lyckas få med så stor del av befolkningen och handlarna för avskaffande av riktiga pengar.

    Det finns många fula baksidor på det osynliga digitala myntet med girighetens fula tryne på framsidan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket är precis vad RB observerar och varför de kör den här linjen så hårt trots att den populistiska entusiasmen är minst sagt mild. Sverige håller på att skita ned sig rejält här. Många (de flesta?) tror förvirrat att vi övergår så snabbt i cashless för att Sverige ligger i framkant. Det är helt fel - vi ligger långt fram för att befolkningen inte bryr sig om personlig frihet och integritet. Vi kommer driva chip i armen och dylikt av samma anledning.

      Konsekvensen i den stora bild som RB sitter på är att vi centraliserar makten till privata aktörer. Vilket vi rimligen kan enas om är värre än att centralisera den till genomtänkta statliga aktörer som RB.

      Radera
    2. Uppenbarligen lägger svenskar väldigt lågt värde i anonymitet och integritet. Vi som skriver här gör nog i snitt en annan bedömning.

      Mest nytta i anonymitet har förstås kriminella, men de kan enkelt gå över till USD eller EUR om vi nu går mot kontantlöst i SEK. Mer krångel men klart värt det.

      Även många vanliga människor uppskattar säkert anonymiteten i att dölja transaktioner för andra. Jämför:

      "Automatuttag ... 2018-11-02 ... -3 000,00"

      med

      "Glada Grisen Nattklubb ... 2018-11-02 ... -199,00"
      "Glada Grisen Nattklubb ... 2018-11-02 ... -399,00"
      "Glada Grisen Nattklubb ... 2018-11-03 ... -399,00"
      "Glada Grisen Nattklubb ... 2018-11-03 ... -1 999,00"

      Sen får vi se hur "farligt" det är att privata företag är finansiella intermediärer. Man har ju generellt sett inget större behov av särskilt stor likviditet på sitt vanliga transaktionskonto (man kan ju till och med köra noll som du gör Linus, och ta allt på kredit). Känns som ett ganska litet problem.

      Radera
    3. Låter intressant. Var ligger din nattklubb, den där "Glada Grisen" ?

      Radera
    4. Givetvis nånstans i banjoland...

      Radera
    5. Ingves är nog extremt intresserad av att just DU super skallen i bitar på glada grisen...

      Radera
    6. @Joakim, problemet är beroendet. Jag vet inte heller exakt vad som ska hända, utöver att det blir ett troligt monopol/oligopol över betalkanaler och därmed pengar ut i luften så att säga. Just den aspekten kan möjligen vägas mot att reglerade monopol inte heller är effektiva.

      Men att man inte ser exakt vad som kommer händer betyder ju inte att inget dåligt kommer hända. Diskriminering tex. Att privata aktörer har kontroll över vem som får betala för vad och när med statens betalmedel är... extremt problematiskt.

      Jämför tex det tidigaste legitima ändamålet för bitcoin (raka motsatsen för integritet): att systemet är agnostiskt; vem som helst är välkommen. Extremt många människor får inte tillgång till Visakort, och det vore snopet om privata aktörer kan stänga dem ute från ekonomin för att de inte är lönsamma (tenderar att korrelera).

      Radera
    7. @Linus, visst finns där ett potentiellt problem, som ju då löses genom "kontanter" och "e-krona" för de som värderar integritet högre än vad många gör.

      Men det ligger inte direkt i privata aktörers intresse att godtyckligt stänga ute villiga kunder från att använda deras kanaler. De tvingas förstås ändå att ha koll på sina kunder på grund av FATCA och liknande regleringar, men det borde vara ett liknande problem även vid en helstatlig betalningslösning. På samma sätt är diskriminering inte ett särskilt bra beteende ur marknadsföringssynvinkel, så jag har återigen svårt att se vad tex Swedbank skulle ha för intresse av utbredd diskriminering av laglydiga medborgare.

      Problemet med vi kan kalla för "unbanked residents" eller nåt sånt är rätt så litet i verkligheten i Sverige, undantaget t ex utbytesstudenter i Sverige och liknande som får krångla för att kunna komma åt betalningsväsendet på grund av brist på personnummer eller vad det nu kan vara som gör vissa banker skeptiska till att tillhandahålla sina tjänster. Att det skulle röra sig om "extremt många människor" som inte får tillgång till VISA/MC är kanske ett problem på global nivå, men inget jag känner igen från landet vi bor i.

      Radera
    8. Kan några här ha sett "Porkys"? :)

      Radera
  9. En bara måttlig succés för eSEK kommer driva på utfasningen av kontanter och på så sätt göra samhället mer sårbart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju i princip redan så sårbart. Att kontanter skulle vara så robust är nog rätt mycket just en illusion.

      Radera
  10. Vi borde fråga oss om en fullständigt centraliserad och totalövervakad semi-valuta egentligen är av godo.

    SvaraRadera
  11. Utmärkt. Allmänheten ges alltså möjlighet att ha kontoinnehav i SEK, istället för som hittills, endast en skuldflrbindelse hos privat bank att på begäran utbetala den mängd SEK som finns angivet på kontobslansen.

    Detta är en oerhört viktig princip, och det tar bort grunden till konspirationsteorier om privatbankers usurpering av valutaskapande i landet.

    Dessa i sin tur bygger ju på att SEK hittills endast varit tillgänglig för allmänheten som kontanter, och har trängts ut av dessa privata skuldflrbindelser (felaktigt kallade "pengar på kontot").

    Principiellt mkt viktigt alltså. Dessutom torde RB inte gå i konkurs. Dessutom slipper man göda bankerna. Förhoppningsvis kan man t.o.m.ha sitt lönekonto i RB?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir detsamma med enda skillnaden att det är RB som står som gäldenär. Iaf i första steget. Inför man det på rätt sätt finns det dock möjlighet att senare sanktionera det som lagligt betalningsmedel.

      Radera
  12. "En intressant konsekvens av en e-krona är att vi kan få så kallade uttagsanstormningar igen, genom att allmänhet, företag och organisationer kan flytta sina pengar från banker till Riksbankens e-krona. Idag kan man i praktiken inte fly bankväsendet i Sverige pga brist på kontanter och att flytta pengar från bank A till B kan inte knäcka en bank, då B i praktiken kommer låna tillbaka pengarna till A via interbankmarknaden. Å andra sidan kan Riksbanken göra det samma."

    Nu är det kanske hypotetiskt, men har du verkligen belägg för påståendet? Mig veterligen finns det inte någon siffra på hur mycket kontanter riksbanken har redo att skyffla fram. Siffran som nämns i statistiken är antal mynt och sedlar i cirkulation och omfattar alltså i praktiken inte sedlar som ej ännu tagits ut.

    Dessutom så finns det ändock möjlighet att flytta ur pengarpengarna ur bankväsendet. Man kan t.ex köpa nyutgivna statliga obligationer eller sätta in pengarna på skattekontot. Då hamnar pengarna hos staten istf banken. Som en lightvariant kan man fluöytta pengarna till utländsk bank. Även förflyttningar mellan bankerna kan bli som en bank rum för enskild bank.

    SvaraRadera
  13. Kopplar man kontonummeret till person-/org-nummer så blir man forberede på att dessa blir lagligt betalningsmedel också...

    SvaraRadera
    Svar
    1. OT, men apropå - när ska vi göra oss av med personnumren egentligen? Det är ju en rätt stor uppgift.

      Lite underhållande att ett av de mer genustekniska länderna i världen får sitt binära kön tilldelat i personnumret. Känns som vi är någon slumpmässig twitterstorm ifrån att detta blir agenda #1.

      Radera
    2. Varför skulle vi göra oss av med personnummer? De är ju i praktiken den unika identifieraren man har på personer.

      Däremot ser jag egentligen inte någon anledning till att kön går att utläsa ur personnumret. Det är ju inte något som med nödvändighet inte är konstant genom livet, dessutom har ju andra egentligen inte med det att göra.

      Radera
    3. Det är ju samma sak med ålder. _Personnumret_ skulle kunna vara skilt från information om hur gammal personen som personnumret tillhör är, på samma sätt som kön skulle kunna vara det (eller för den delen ursprung).

      Om vi ska ha en unik identifierare (databasnyckel) så känns det ju bättre med ett heltal som inte är kopplat till data om personen.

      Radera
    4. Dock är det av visst intresse att veta om man har med en myndig person att göra dock. Den informationen kan man iofs kollas på annat sätt.

      Radera
    5. Vi har en del digtialisering i sverige som är möjlig/viable just pga vårt personnummer, svårare tex i USA med SSN.

      Frågar ni mig är det inte i närheten värt det. Hur folk gick med på att införa personnummer här övergår mitt förstånd (trots att jag konstaterar att landet är unikt obrytt vad gäller integritet). Saknas bara en 1a ellet 0a för att visa om man sympatiserar med S eller inte.

      Någon dag, jag vet inte om hur länge, kommer man skratta och gråta över att vi hade dessa nummer här.

      Radera
    6. @Anonym, ja, det är precis det som är grejen. Det är dumt (som Linus nog också är inne på) att just ditt personnummer / din unika nyckel samtidigt avslöjar personlig information om dig själv. Vissa tycker säkert det är praktiskt att personnumret på körkortet också avslöjar din ålder, så att man sparar ett fält på körkortet som berättar om födelsedatum.

      Eller nej, just precis. På körkort och pass står ändå födelsedatumet utskrivet separat.

      Radera
    7. Och vad tycker ni om PKU-registret?

      Radera
  14. Att swish skulle vara bättre för företag är en sanning med modifikation. För större belopp kan det absolut vara bättre men för mindre är för mig kortavgifterna betydligt lägre än swishavgifterna. Har tre kortläsare och omsätter ca 200-300.000:- per kortläsare och år, snittköp ca 80:- och kortavgifterna snittar 0,78%. Vägrar med andra ord ta emot swish.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blev lite osäker, tror det är 2-300:- styck i månaden (hyra). Men kortläsare "Måste" jag ändå ha än så länge.

      Radera
  15. Logiskt att RB inte ville se historien upprepar sig med privata aktörer i full kontroll över hanteringen av kontanter och digitala sek. Men lite dystopiskt att se papperskontanter försvinna in i en centraliserad databas med övervakande myndigheter och klåfingriga politiker som kommer dräggla över dina digitala spår och som har makten att släcka ner individer med ett knapptryck. Därav decentraliserad valuta aka krypto. Ganska användbart i många delar av världen kanske i framtiden även här.

    SvaraRadera
  16. Hur kan jag vara säker på att RB inte börja konfiskera en viss procentandel av mina framtida e-kronor (så kallad negativ ränta)? Eller ingår det i det RBs utfästelse för e-kronor att de i alla lägen skall ha en ränta identiskt lika med noll?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert en förberedelse för negativ _nominell_ ränta. Inget konstigt, det har företag ibland idag.

      Du har ju redan negativ real ränta på i praktiken alla obundna sparkonton i Sverige idag, utan att det blir någon större protest över det faktumet.

      Att införa negativ nominell ränta för privatpersoner är dock svårt, då man alltid kan ta ut pengarna eller sätta in dem på konto med ränta >= 0,0%. Kontanterna är inte hotade på långa vägar ännu, så man behöver inte vara särskilt orolig för tillfället.

      Radera
    2. Varför skulle RB konfiskera pengar? I en tid av generös penningpolitik är det snarare tvärtom de borde göra.

      Radera
    3. Nej, e-kronor omöjliggör naturligtvis minusränta.
      Sen kan man ju ha ett maxbelopp på kontot.

      Radera
  17. "För övrigt - vill ni gynna er lokala butik, använd Swish att betala med om detta erbjuds. Avgifterna för butikerna är lägre än för kort."

    Varför, då tappar man ju bonusen på alla köp. Tycket handlarna tjänar tillräckligt endå!

    SvaraRadera