Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2018-11-10 11:12

Nordea: Sveriges BNP kan ha krympt under tredje kvartalet

Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar nu för att svensk BNP kan ha krympt under tredje kvartalet. Gäller det samma även innevarande kvartal är definitionsmässigt Sveriges ekonomi redan i recession. Det kan gå fort i hockey.
Nordea bjöd åtminstone på gratis kaffe i Almedalen.

I en artikel hos SvD (inte en länk www.svd.se/ekonomin-kan-ha-krympt--rantehojningar-hanger-lost till betalmuren) varnar Nordeas chefsekonom Annika Winsth för att svensk ekonomi har backat under tredje kvartalet. Infallsvinkeln är förstås att Riksbanken därmed inte kan höja räntan, men detta står sig rätt slätt mot att svensk konjunktur alltså ser ut att rasa rätt fort.

Definitionsmässigt är ett kvartal med backande BNP inte en recession, även om det knappast kan klassas som högkonjunktur. För definitionsmässig recession krävs två kvartal på raken med negativ BNP-tillväxt.

Winsth menar att det är de negativa hushållen som ligger bakom nedgången, som i så fall är den första sedan skuldkrisen runt 2010 - 2011.
"Det är en ganska tydlig avmattning av ekonomin som vi ser, och det ligger inte i Riksbankens prognos." - Annika Winsth
Nej, det ligger egentligen inte i någon officiell gissares prognos, då alla högavlönade prognosmakare verkar gissat på fortsatt evig superkonjunktur under 2018. Men Nordea menar alltså att avmattningen är tydlig. Exempelvis Konjunkturinstitutets senaste prognos för 2018 är att konjunkturen toppar i år, dvs är som högst just nu.

Blir mycket intressant att härnäst få se Konjunkturinstitutets barometerindikator och SCB:s BNP-siffror för tredje kvartalet. Konjunkturbarometern publiceras den 28:e november och BNP-siffrorna den 29:e november.

På den positiva sidan innebär detta sannolikt att det redan inom 1 - 2 år är dags att gå in på börsen igen, när det finansiella blodet flyter på gatorna.

Winsth menar att Riksbankens annonserade höjningar av den socialistiska styrräntan rimligtvis uteblir, men att bolånekollektivet ändå bör räkna med högre räntor. Omvärlden kommer kräva högre räntor på den svenska ekonomin när krisen tar fart. Mot detta talar förstås låg statlig skuldsättning och att marknaden fortfarande tror att svenska staten kan betala sina skulder. Detta kommer pressa även de privata marknadsräntorna. Nog kan staten betala sina skulder även vid lågkonjunktur och eventuell recession. Men staten kan uppenbarligen vare sig betala för välfärden eller ens nattväktarstatens grundläggande funktioner som rättsväsende och försvar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

21 kommentarer:

  1. Varför skulle staten betala för dyra saker som rättsväsende, infrastruktur eller försvar när det inte påverkar beslutsfattarna i sina bubblor?

    SvaraRadera
  2. Men om vi lyfter blicken lite, att det börjar se mörkt ut för Sverige är ju en sak men resten av världen då? Själv har jag ju inte svensk arbetsgivare och i arbetsgivarens hemland så är det ju fortfarande guld och gröna skogar och inga tecken på moln på himlen, vi pratar om ett av våra grannländer här.

    Ser vi till inflationen så har vi höjda priser på mat pga torka, stigande energipriser och en omvärld som verkar gå rätt så bra. Vad händer då med inflation och räntehöjningar när RB enbart tittar på KPI/KPIF om omvärlden tuffar men Sverige bromsar in?

    SvaraRadera
  3. Cornu skrev "Omvärlden kommer kräva högre räntor på den svenska ekonomin när krisen tar fart. Mot detta talar förstås låg statlig skuldsättning och att marknaden fortfarande tror att svenska staten kan betala sina skulder."

    Håller med i det första men inte i det andra. I nuvarande kreditcykel och med för låga räntor under för lång tid(för att få upp inflationen ...suck!)så kommer "eventuellt" innehavare av t.ex bostadspapper att sälja dessa och därigenom dra upp räntorna. Rb kommer vid extrem volatilitet att gå in och stödköpa(med pengar från de upplånade dollar(och i viss mån euro)) som man lånat upp(100 Mdr SEK i dollar som Riksgälden förvaltar). Notera också att Ingves när som helst vid behov erbjuda bankerna att likt FED 2008 swapa ev. "dåliga" bostadsobligationer i utbyte mot statsobligationer. En sådan operation ligger dock långt framme i tiden än så länge. T.ex kan Rb be bankerna att hjälpa till med stödköpen om det skulle visa sig att internationella(och svenska) investerare helt vill hoppa vid en svensk allvarlig kreditkris.


    Normalt skulle marknaden köpa svenska statspapper(vid konjunkturfall). Men inte korta om inte räntan höjs och kronan stärks. Och inte långa heller då räntan är för låg. Man vill här möjligen blanka kronor(=statspapper) och kronfall om man ser en risk för finansiellt sprucken kreditbubbla hota. Men det har inget med den svenska statens kreditvärdighet att göra eftersom vi saknar större statsskulder i utländsk valuta. Internationellt handlar det om att Sverige behandlas likt övriga Europa(EMU), dvs som svaga! Detta sagt oaktat den svenska bobubblans utveckling dock. Där särskiljer vi oss tyvärr.

    Svenska staten(likt Riksbanken vid t.ex QE) kan annars skapa hur mycket kronor den vill vid rörlig växelkurs). Sverige kan inte gå omkull rent tekniskt sett. Det är inflationen som sätter gränsen för statens penningskapande(förutom art 104 och EU-fördraget).

    SvaraRadera
    Svar
    1. KPI-"inflation" går ju att manipulera nästan utan gräns, så jag undrar om det är en reell gräns för pengatryckande?

      Jag själv tror mer på fallande SEK med resulterande stigande räntor på internationella obligationer - bostadsobligationer i första hand. Dvs stigande marknadsräntorna som gränssättare för pengatryckande.

      Eftersom en sådan gräns alltså finns, måste lågkonjunkturens minskade kassaflöde också hanteras fiskalt, med åtstramningar, framförallt på kommun och landstingnivå... Dvs vård, skola, osv som istället borde expandera kraftigt... A perfect storm?

      Radera
    2. Asså, verksamheten i form av t.ex välfärd(t.ex skola och sjukvård) och nattväktarstaten kräver mänskliga resurser(i den mån de inte kan utbytas mot robotar etc). Ett sätt för att behålla människorna är att inte sänka deras arbetsvillkor, vilket man gjort ända sedan 90-talet. Enligt min mening bytte man bort sin finansiella integritet och suveränitet via EU-medlemsskapet. Staten kan alltid, i alla lägen betala sin ränta och därmed sin förfallande statsskuld i egen valuta(det kan inte medlemmar i EMU som alla har en främmande valuta(egen statsskuld men gemensam valuta)). Staten kan också välja om den vill ta över visst finansieringsansvar från haltande kommuner och landsting.
      Så snart det råder större efterfrågan än utbud riskerar inflationen ta fart. Ifråga om statlig/kommunal verksamhet kan staten välja att svälta ut verksamheten, vilket är fallet t.ex inom sjukvården. Staten styr efterfrågan genom att minska tillgången(öka köer).

      Jag trodde folk fattat hur FED "räddade världen" genom att byta allas innehav av dåliga obligationer(i annan valuta än enbart ren dollarvaluta) mot rena pengar(dollar) vilket är lika FED Statsobligationer(=dollar med ränta). Finns det egentligen någon principiell skillnad mellan när staten själv skapar nya pengar(åt det privata) än när centralbanken gör det? Nej skulle mitt svar vara.


      Trots kraftigt stigande dubbla underskott i den amerikanska ekonomin och under lång tid dessutom, fortsätter dollarn att stärkas till regeringarnas förtret(handelsmässigt). USA kommer aldrig att ställa in betalningarna om de inte väljer att att göra det frivilligt. Räntan på deras statsskulden kommer alltid att betalas. Tyvärr går en del av räntan(40%) till utlandet men återinvesteras även den i stor utsträckning(via centralbankerna).

      När det gäller kronans riktning har jag uttryckt min åsikt under tidigare blogg-inlägg "Riksbanken räknar med dubblade låneräntor" 9/11.

      Att statens ekonomi är likt företagens och hushållens är en ren lögn konstruerad av politiska särintressen(privat makt) som fått påverka okunniga ekonomer som inte vet hur pengar skapas eller hur det finansiella systemet funkar. Pinsamt är vad det är.


      Radera
    3. @Anders Limes,

      Stigande marknadsräntor i Europa är väl i första hand att anses som en anpassning till verkligheten, dvs en normalisering. Inte pga av inflations-rädsla. Tvärtom om man får tro Riksbanken. Att våga höja helt enkelt eftersom Rb´s mandat är så dumt i sig, dvs det är konstruerat för en tid då inflationen alltid var ett hot. Hotet visade sig borta efter 1985 i USA och 1990 i Sverige. Kanske är det tillbaka snart? Finns inget som säger att just 2% är bättre än 1% eller 3%(mer än olika åsikter men inte fakta).

      Det är ju under fallande inflation och ränta som svenska staten skulle återinvesterat i svensk infrastruktur. Inte satsat på ordning&reda i statsfinanserna och underlåtit att sköta Sverige och de kollektiva nyttigheterna. Nu när räntorna kanske vänt upp på allvar är vi på sätt och vis 25 år försenade. En ren skandal i sig om du frågar mig. :). Eller varför inte fråga skolor, sjukvård, polis, järnväg, vägar, domstolar, .........


      Radera
    4. "Notera också att Ingves när som helst vid behov erbjuda bankerna att likt FED 2008 swapa ev. "dåliga" bostadsobligationer i utbyte mot statsobligationer."
      Det var väl det som hände i Sverige 2007 när Bostadsobligationsmarknaden imploderade. Låter väl inte helt lagligt att staten köper loss dasspapper från privata företag för dyra pengar.

      Radera
    5. Precis så fungerade det från början när FED bildades men köpen avsåg företagspapper. Med "dåliga" menas att man köper när marknaden säljer för att inte räntan ska stiga för mycket. Tanken var inte att man ska köpa där det finns insolvens-risk utan snarare att man kan vara långsiktig via sina s.k elastiska pengar när marknaden inte klarar det.

      Radera
  4. På SVT skrivs det att det flygs mindre och linjer kan läggas ned. Det tillskrivs bl a den varma sommaren, klimatet och flygskatten.
    Skeptisk till att flygskatten har så stor påverkar, snarare att färre har råd, och att den varma sommaren spelar in.
    Fortfaradne har enligt artikeln fler flugit i år jämfört med förra året, men minskar alltså nu.

    SvaraRadera
  5. Cornu´s studier av den svenska konjunkturen och dess korrelation med börsen har varit talande länge. Enkla samband är att börsen alltid är tidigare ute(generalregel 6 mån).
    Cornu´s inlägg "Nybilsregistreringarna och konjunkturen" från 2018-11-03 visade tydligt varför börsen(OMX30) toppade redan under oktober 2017(som inte ens nådde upp till toppen 2015). Se även korrelation med bilregistreringarna(börsen faller från juni 2017 och skapar en lower low)som toppade redan 1,33 år tidigare). Börsen steg från en första botten(lower low) till en ny higher high under oktober 2017 men det var mycket en reaktion på USA-börsen(FAANG+DOWJ) och den fallande dollarn men andra konjunkturdata från KI gav också stöd. Därefter faller ivf börsen synkront med konjunkturdata till april 2018 där återigen den amerikanska börsen styr i mycket. OMX30 når inte över oktober-toppen(2017) utan vänder nedåt nu 1 år senare med kraft. OMX30-bolagen som i högre grad är storinternationella visar tidigare på konjunktur-svagheter jmf med de mindre bolagen/branscherna, som t.ex olika teknikbolag.

    OMX30-toppen i oktober 2017 är enligt min idé toppen på 3´e vågen som startade september 2011. Därefter fick vi en lower low i febr 2017 och en lower high i september 2018(dubbeltopp förenklat). Nu har vi ånyo en lower low i oktober 2018. Det ser inte bra ut tekniskt sett.

    Börsen(OMX30) toppar mao redan i mars 2015, dvs här ca 1,25 år före nybilsregistreringarna toppar. Kanske man skulle kontrollera toppen i kredittillväxten också, bostäder i synnerhet då. Kredittillväxten för hushåll toppar samtidigt med nybilsregistreringarna enligt SCB. Företagen toppar strax därefter.

    Nu återstår den sista explosiva börsrörelsen nedåt(normalscenario) innan det blir dags för basbildning och start av våg 5, den sista vågen i en våg av större dignitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att vi ska ha en 5:e våg (den euforiska) upp som avslutar hela börsbubblan sedan våren -09...?
      Om det är så du menar så kan i alla fall jag inte se varifrån den euforin skulle komma...
      Tysken har ju redan rullat över och ser ut att fortsätta ned efter att ha brutit sin stora HS-formation. Jänkarna däremot, ja ingenting är omöjligt...de skulle kunna sätta ännu en ny higher high innan deras börs imploderar.

      Radera
    2. Var ska kapitalet annars gömma sig? Offentliga obligationer är bara en säker förlust. Titta lite på börskurvan för Venezuela så får du en försmak av vad som väntar.

      Radera
    3. @Unknown

      Bland de större indexen ser det ut som om DAX leder nedgången. Dess geometriska mönster pekar enligt min mening på att det handlar om våg 4 ner nu. Vilken nivå är omöjligt att säga i förväg men ett s.k kanalmotstånd ligger kring 8.500.

      Den 5´e vågen är för övrigt en rätt medioker historia om man ser till statistiken. Däremot finns den som s.k "extension" och då kan det bära långt.

      Radera
  6. När storbankar som Nordea deltar i skattebedrägeri då krymper väl BNP ännu mer. Sen går dom ut och siar om det som en service åt fårket

    SvaraRadera
  7. Vad är det som går så bra? Staten betalar inte för något försvar och har vältrat över alla utgifter på kommunerna. Och kommunerna går in iväggen, sönderbelånade som dom är. Härnösand kunde ni läsa om, lånar till löpande kostnade och fler kommuner är på väg. Det enda bra med det, är att fler kommuner kommer kräva mer utjämningsbidrag och Malmö får mindre, så Malmö lär sig hålla budget någon gång. Skolorna är slut. Så mycket våld och övergrepp idag, att lärarna flyr yrket. Och i vissa skolor är 85% av eleverna ej behöriga till gymnasiet. Fridolin lade ner problemskolor och skickade ut elever till andra skolor. Så nu har 10 gånger fler skolor ett helvete istället. MP och Fridolin har kört svenska skolan i botten. Sämst i EU, grattis. Vården är under allvarlig press. SJ och elbolagen har dragit in underhålls arbeten i så många år att tågen inte kommer fram och elavbrotten är vanligt förekommande. Politikerna har också precis höjt pensionsåldern eftersom man behöver ha folk i arbete, som drar in pengar åt dom som skulle ha jobbat. Etc etc. Så vad är det som går så bra, egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statsskulden per capita är låg, men å andra sidan är hushållens belåning rekordstor. Så staten får väl låna upp massa pengar när lågkonjunkturen kommer. Alltfler kommuner kommer kräva allt större statsbidrag. Malmöfieringen av landet tilltar. Riktigt mysigt blir det om staten måste rädda banker vid en ev finanskris.

      Radera
  8. Ja, det tog inte särskilt lång tid att hamna här efter det att bopriserna toppat ut...."Don't forget I told you so..."

    SvaraRadera
  9. "Det är en ganska tydlig avmattning av ekonomin som vi ser, och det ligger inte i Riksbankens prognos."
    Vilka siffror menar hon har avmattats? Och det vore bra att höja räntan till 4% så alla felallokerade pengar rensas ut ur systemet. Var väl typ 30 år sedan Sverige hade en riktig lågkonjuktur. Ju längre tid emellan, desto mer felallokerat kapital, och större kris.

    SvaraRadera